Vad gäller för återvinning av tredskodom?

2020-05-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejOm man får en tredskodom, är det inte så att den träder i lagakraft efter en viss tid om jag inte ansöker om återvinning? Jag råkade missa tiden för min förhandling och har tänkt ansöka om återvinning. Problemet är att den redan finns hos UC. Borde inte den fastställas helt först?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i rättegångsbalken (RB). Vad gäller för återvinning av tredskodom?Som utgångspunkt så kan du ansöka om återvinning om det är så att en tredskodom har meddelats inom en månad från det att domen meddelats (44 kap. 9 § RB).Din ansökan upprättar du skriftligt och ska sedan skickas till tingsrätten. Om du inte har ansökt om återvinning efter en månad har passerat så kommer tredskodomen att vinna laga kraft. Jag hoppas att detta var svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,

Varför prövas inte ett mål i Högsta domstolen?

2020-05-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Varför finns det inte ett enda Högsta domstols beslut gällande unga lagöverträdare i lagen LUL och bevistalan ur samma lag?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den del av din fråga jag kan besvara med det underlag jag fått regleras i rättegångsbalken (1942:740).Vad är prövningstillstånd? Prövningstillstånd innebär att en överinstans (exempelvis en hovrätt och Högsta domstolen) beviljar en part som är missnöjd med en dom ytterligare en prövning för att exempelvis klargöra eller rätta en dom som meddelats i en underinstans. Genom att prövningstillstånd beviljas kan domen ändras.När beviljar hovrätter prövningstillstånd?Hovrätten meddelar prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, om det inte utan prövningstillstånd går att bedöma riktigheten av tingsrättens dom, om det är viktigt för utvecklingen och ledningen av rättstillämpningen (dvs om det finns anledning att tro att det finns ett prejudikatvärde i en eventuell överprövning) eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (se 49 kap. 14 § RB).Hovrätten gör alltså en bedömning av det enskilda fallet utifrån de fyra möjligheterna jag beskrivit ovan. Om hovrättens dom överklagas så krävs det prövningstillstånd från högsta domstolen (se 54 kap. 9 § RB).När beviljar Högsta domstolen prövningstillstånd? Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd endast om det finns ett prejudikatvärde i att pröva den överklagade domen, eller om det finns synnerliga skäl (se 54 kap. 10 § RB). Det är alltså först när en hovrätt meddelat prövningstillstånd och dömt som det går att överklaga den domen. Därefter är en prövning i Högsta domstolen möjlig först efter att den meddelat prövningstillstånd. Jag hoppas detta ger svar på vad som ligger bakom att ett mål inte tas till prövning i överinstans. Det är emellertid svårt att ge ett svar på frågan om sambandet mellan frånvaron av meddelade prövningstillstånd och Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare utan mer specifik information. Med det sagt hoppas jag att du ändå fick ett någorlunda tillfredsställande svar på din fråga.Hör gärna av dig om du vill klargöra omständigheterna eller om du har fler frågor!

Finns rättsfall från Högsta domstolen gällande 31 § LUL?

2020-05-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Finns det något rättsfall från Högsta domstol om bevistalan enligt 31 paragrafen LUL?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande 31 § lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) tillsätts en utredning av antingen polisen eller åklagaren om inte särskilda skäl talar emot det, exempelvis att gärningsmannen är mycket ung. Detta med anledning av att barn under 15 år inte får dömas till någon påföljd, 1 kap. 6 § brottsbalken, såsom exempelvis fängelse, utan blir istället omhändertagen på andra sätt enligt socialtjänstlagen, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga samt LUL. En förundersökning kan därför inte genomföras eftersom det kräver att brottet kan lagföras, (23 kap. 1 § rättegångsbalken). Bestämmelsen finns alltså till för att en särskild utredning ska kunna genomföras i fråga om unga som begår allvarligare brott. Domstol kan under vissa omständigheter genom en bevistalan pröva om barnet under 15 år begått en brottslig gärning, (38 § LUL). Kravet i sådana fall är att målet ska handläggas i tingsrätt och hovrätt av lagfarna domare, (25 § LUL). Domstolens avgörande sker då genom en dom där domstolen anger om den funnit det bevisat att den unge begått gärningen. Bevistalan är främst avsedd att användas för det fall barnet misstänks för en mycket allvarlig gärning och då det föreligger ett betydande intresse av att få ett domstolsavgörande. Bevistalan har dock endast undantagsvis kommit att användas, se prop. 2009/10:105 s. 16-17. Med det sagt kan jag inte hänvisa dig till ett rättsfall där Högsta domstolen har avgjort ett sådant ärende. Annan vägledning kring paragrafenBrottsförebyggande rådet (Brå) har upprättat rapporten "Barn som begår brott – Polisens hantering av misstänkta personer under femton år" (Brå:s rapport 2007:16). Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen kartlägga utredningarna enligt 31 § LUL och kan vara vägledande i fråga om praktisk tillämpning av lagrummet. Det finns även en handbok som Åklagarmyndigheten uppdaterade i slutet av 2019 som heter "Utredningar enligt 31 § LUL", samt en handbok av Socialstyrelsen "Barn och unga som begår brott" som tryckes i februari 2020, i vilka du skulle kunna finna mer ingående information. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte så får du gärna ställa en fråga till oss igen med mer specifik information. Med vänliga hälsningar,

Kan jag själv väcka åtal mot min motpart?

2020-05-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag hade blivit stämd inför tingsrätten för ett tvistemål om en styckad tomt som jag sålde. Vid huvudförhandling så ljög eller undanhöll kärande under sanningförsäkran. Han hade även en kamrat som vittna under ed. Jag har polisanmält båda. Jag har starka bevis för min polisanmälan. Om nu åklagaren inte tar upp målet till stämning. Skulle jag då själv kunna stämma motparten? Jag förlorade målet som domaren dömde enbart på kärandes smutskastning. Inga styrkta bevis. Jag överklagade målet i Hovrätten men fick inget prövningstillstånd.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Det brott som din motpart gör sig skyldig till om han ljuger under sanningsförsäkran är osann partsutsaga (15 kap. 2 § BrB). Det brott som vittnet gör sig skyldig till om han ljuger när han vittnar under ed är mened (15 kap. 1 § BrB). Dessa brott faller in under allmänt åtal, och därför är det åklagaren i första hand som ska väcka talan i tingsrätt (20 kap. 2 § RB). Du kan väcka enskilt åtal om du muntligen eller skriftligen hos åklagare eller polisen uttryckt en önskan om att åtal ska väckas (en polisanmälan är inte tillräcklig) och åklagaren ändå inte väcker åtal (20 kap. 8 § 1 stycket RB). Dock gäller att om du väckt enskilt åtal och förlorar målet och din motpart frias är det du som måste ersätta din motparts rättegångskostnader (31 kap. 11 § RB samt 18 kap. 1 § RB). Det kan därför innebära stora kostnader för dig, vilket är något du bör fundera över innan du väcker enskilt åtal. Om din motpart eller vittnet skulle dömas för osann partsutsaga respektive mened har du möjlighet att ansöka om resning gällande tvistemålet (58 kap. 1 § 2 punkten RB). Du ansöker om resning skriftligen hos hovrätten (58 kap. 4 § RB). Resningansökan ska innehålla:Den dom som ansökan avserDet förhållande som ansökan grundar sig påSkälen för ansökanDe bevis du vill åberopa och vad du vill styrka med varje bevis, bevisen ska bifogasAnsökan ska vara undertecknad av dig(58 kap. 5 § RB) Om din resningsansökan beviljas ska tingsrätten på nytt pröva tvistemålet om den styckade tomten (58 kap. 7 § RB). SlutsatsDet du bör göra i första hand är att meddela åklagaren eller polisen att du vill att åtal väcks mot din motpart samt vittnet. Väcker åklagaren inte åtal kan du själv väcka enskilt åtal. Beroende på utgången i det målet kan du sedan fundera över att ansöka om resning i tvistemålet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Kan en tvistemålsprocess vara ett hinder för att anmäla ett brott

2020-05-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, En bekant ligger i skilsmässa och hens partner har skickat hot på olika sätt via SMS sedan processen började. Kan hen anmäla det som olaga hot eller psykisk misshandel, trots att skilsmässan inte har gått igenom än? Jag undrar alltså om det finns begränsningar avseende (vissa) straffrättsliga brottsbenämningar mellan personer som har pågående tvistemål? Tack
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om skilsmässan, tvistemålsprocessen, utgör ett hinder för en av parterna att anmäla ett brott mot samma part. Regler om rättegångshinder finns i rättegångsbalken (RB). Det finns vissa begränsningar att väcka talan mot en part som du redan har en pågående process med. I tvistemål föreligger det ett sådant hinder om du vill väcka talan i en process nummer två om samma sak som i process nummer ett, RB 13 kap 6 §. I brottmål föreligger det sådant hinder om du vill väcka en talan nr två om det utgör samma brott, RB 45 kap 1 §. Detta kallas litespendens. Litispendens är en processrättslig princip som säger att om samma sak redan håller på att prövas i ett annat mål får det inte tas upp till ny prövning. Denna princip gäller dock inte mellan tvistemål och brottmål. Man kan alltså utan hinder väcka en brottsmålstalan mot en person som man redan har en pågående tvistemålsprocess med.Svaret på din fråga blir alltså sammanfattningsvis att det inte finns några hinder alls för din bekanta att anmäla hoten hen fått via sms till polisen. Att din bekanta och hens partner ligger i skilsmässa spelar alltså ingen roll. Hoppas du fick svar på din fråga!

När får beslag genomföras?

2020-05-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |När får beslag genomföras?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beslag har till syfte att säkra tillgången till ett visst föremål. Det finns regler om beslag i flera lagar. De regler som framförallt blir aktuella för din fråga är de som finns i 27 kap. rättegångsbalken (RB). Beslag får beslutas vid alla typer av brott och under alla stadier av en förundersökning. Det betyder att beslag får beslutas innan det finns misstanke mot någon bestämd person. Det är tillräckligt att förundersökningen är inledd. Detta gäller också efter det att åtal har väckts och under rättegången. Ett föremål kan även beslagtas i samband med en dom (27 kap. 8 § femte stycket RB).I lagen framgår det att beslag kan förekomma om en av fyra förutsättningar är uppfyllda och om föremålet uppnår misstankegraden "skäligen kan antas" (27 kap. 1 § första stycket RB). Nedan följer de förutsättningarna för beslag:Föremål som skäligen kan antas1. ha betydelse för utredning om brott2. vara avhänt någon genom brott3. vara förverkat på grund av brott4. ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken får tas i beslag.1. Kan antas ha betydelse för utredning om brottOm ett föremål för spanings- eller förundersökningsarbetet framåt är det ett föremål som kan antas ha betydelse för utredningen. Detsamma gäller för ett föremål som kan vara direkt bevis för att den misstänkte är skyldig.2. Kan antas vara avhänt någon genom brottI dessa fall syftar beslaget till att egendomen ska kunna återställas till målsäganden.3. Kan antas vara förverkat på grund av brottMed förverkat avser man förverkande av en sak. Ett exempel är om någon påträffas på bar gärning när hen begår brott enligt fiskelagen, då får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller kan antas bli föremål för förverkande enligt vad som sägs i lagen. Ett annat exempel är narkotika som tas i beslag och förverkas enligt bestämmelserna i narkotikastrafflagen. 4. Kan antas ha betydelse för utredningen om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalkenHär måste man alltså titta på bestämmelsen i rubriken. Bestämmelsen stadgar att om någon döms för brott för vilket det är angett fängelse i fyra år eller mer och har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte (bland annat där förutsättning för straffansvar är att gärningen innebär vinning eller brott som till sin karaktär är sådana att de kan ge utbyte, till exempel narkotikabrott), ska egendom förklaras förverkad. Det måste dock framstå som klart mera sannolikt att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Exempel på föremål som kan tas i beslag är sådana handlingar som kan ge information om äganderätten till kapitalvaror, tillgodohavanden i utländska banker eller innehav av fastigheter utomlands.Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Överklagan och hårdare straff

2020-05-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min fd man är dömd för grov kvinnofridskränkning i tingsrätten mot mig, och han överklagade till hovrätten. Han är fortsatt häktad i väntan på dom, så han kommer bli dömd igen, så min fråga är, hur stor är chansen att hans straffet skärps även om åklagaren inte har överklagat? Med vänliga hälsningar, Ulrika
Anna Liss |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline! Svaret på din fråga finner du i Rättegångsbalken (51 kap. 25 § Rättegångsbalken). Bestämmelsen reglerar en allmän princip inom processrätten till förmån för den tilltalade, i det här fallet din exman. Enligt principen får den tilltalades överklagan ensamt aldrig leda till en hårdare påföljd i högre rätt. I ditt fall innebär detta att överklagar bara din man domen, dvs. underlåter åklagaren att överklaga, får inte Hovrätten döma till en påföljd som är att anse som strängare än den som tingsrätten dömt till. Det innebär att Hovrätten inte kan höja fängelsestraffet som tingsrätten utdömt. Bestämmelsen finns till för den tilltalade och dennes personlige säkerhet. En tilltalad ska inte riskera att få ett hårdare straff om denne vill få en felaktig dom prövad av högre instans. Vänligen,

Kan man överklaga en villkorlig dom?

2020-04-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har fått en prick i belastningsregistret som kommer stå där i 10 år framöver och majoriteten av alla arbetsgivare tittar i belastningsregistret, ska jag då riskera att vara arbetslös i 10 år?
Ayub Akbari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag (1998:620) om belastningsregister reglerar vilka uppgifter som ska föras i belastningsregistret. Av 17 § fjärde punkten framgår att en uppgift i registret om villkorlig dom ska gallras 10 år efter domen. Så det stämmer som du säger att en uppgift om villkorlig dom kommer att hänga med i belastningsregistret i tio år. Kan man överklaga domen?Det framgår inte av din fråga om det är tingsrätten eller hovrätten som har dömt ut den villkorliga domen. Enligt 51 kap. 1 § RB kan man utläsa följande: om en part som vill överklaga tingsrättens dom i ett brottmål skall detta göras skriftligen. Skrivelsen skall ges in till tingsrätten. Den skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades.Är det däremot hovrättens dom som ska överklagas är överklagandetiden 4 veckor, 55 kap. 1 § RB. Det är viktigt att man överklagar domen inom tidsfristen, då domen annars vinner laga kraft och inte längre kan överklagas.Det som skiljer om du blivit dömd av tingsrätten eller av hovrätten är att överklagande av hovrättens domar till högsta domstolen kräver prövningstillstånd av högsta domstolen. Högsta domstolen lämnar bara prövningstillstånd om1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstagVad innebär detta för dig?Det innebär följaktligen att du måste överklaga domen inom tidsfristen då den annars vinner laga kraft och inte längre kan överklagas med ordinära rättsmedel. Det stämmer också att många arbetsgivare begär belastningsregister. Det är dock en god idé att vara ärlig inför en anställning om det efterfrågas och förklara hur det ligger till. Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,