Jag vill att min sambo ska ärva mig - Hur bör jag gå tillväga?
1989 flyttade jag och min dåvarande make och tre barn in i en bostadsrättslägenhet. Efter att skilsmässan var ett faktum 1997 skänkte mitt ex sin del av bostaden till mig. Jag blev således ägare till en hel bostadsrättslägenhet. I oktober månad samma år flyttade min nuvarande sambo samman med mig och mina tre barn. Han hade vid tidpunkten två barn boende hos deras mamma och hennes man. På våren 2017 sålde jag lägenheten och barnen hade för länge sedan flyttat hemifrån. 2017 bosatte vi oss i en hyresrätt med Svenska Bostäder som hyresvärd. Min fråga lyder: Har min sambo någon arvsrätt efter mig? Jag har ju nu en ganska stor summa pengar efter försäljningen av bostadsrätten. Pengar som jag redan har börjat dela ut så smått till mina barn. Jag vill ju inte att sambon ska gå helt lottlös ur det hela. Jag har en allvarlig kronisk sjukdom och kommer att gå bort i sjukdomen och sambon kommer då att överleva mig om inget oförutsett händer. Jag vill att min sambo antingen ärver mig eller kan jag redan nu ger honom pengar som en gåva? Vad är bäst? Sambos ärver ju inte varandra. Jag vill absolut inte att hans barn ska komma i fråga för pengarna.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB).
Din allra första fråga, dvs. den som lyder ”Har min sambo någon arvsrätt efter mig?”, har du i princip redan själv besvarat genom din näst sista mening ovan i vilken du skriver följande: ”Sambos ärver ju inte varandra.”. Med andra ord har din sambo och som svar på din faktiska fråga ingen arvsrätt i det här fallet. Emellertid uppger du att du önskar att din sambo ärver dig, men exakt hur det ska tolkas låter jag vara osagt. Jag misstänker dock att du även vill ta hänsyn till dina barn. Förslagsvis upprättas ett testamente i vilket du reglerar hur du vill att din kvarlåtenskap ska fördelas efter ditt frånfälle. Och visst kan du redan idag genom en eller flera gåvor överlåta egendom till din sambo. Av bevismässiga hänsyn bär du i så fall författa ett eller flera gåvobrev Nedan redogörs för vad som måste vara uppfyllt för att ett testamente ska bli giltigt.
Formkraven - Vad gäller?
Av 10 kap. 1 § ÄB följer formkraven för ett testamente och däri sägs att "Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De skola äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator fritt att låta dem veta dess innehåll eller ej".
Vidare anges i 10 kap. 2 § 1 st. ÄB att "Testamentsvittnena böra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De böra ock å handlingen teckna intyg rörande tiden för bevittnandet samt övriga omständigheter som kunna vara av betydelse för testamentets giltighet". I andra stycket uttalas att "Hava vittnena å handlingen intygat att vid testamentets upprättande så tillgått som i 1 § sägs, skall intyget, där klander väckes, äga tilltro, såframt omständigheter ej förekomma som förringa intygets trovärdighet".
Inledningsvis kan sägas att bestämmelsen i 2 § inte innehåller några formkrav utan snarare är att se som praktiska råd för att underlätta vid en eventuell framtida tvist. Bestämmelsen är således fakultativ. Av andra stycket framgår en regel om bevisbördans placering, vilken innebär att den som hävdar att formkraven i 1 § inte är uppfyllda, trots intygen från vittnena, bär bevisbördan för sitt påstående. Lagtexten är för övrigt något ålderdomlig, men när det gäller formkraven kan följande anföras. Den som upprättar ett testamente benämns testator och rättshandlingen är ett slags förordnande om hur testators kvarlåtenskap ska fördelas efter dennes frånfälle. Testamentet ska, förutom att vara ett uttryck för testators yttersta vilja, upprätts skriftligen och i samtidig närvaro av två vittnen undertecknas av testator eller genom vittnenas försorg "vidkännas sin namnteckning", vilket som sagt följer av 10 kap. 1 § ÄB.
Annorlunda uttryckt: Vittnena ska genom sina underskrifter bekräfta att det är testator som har skrivit under testamentet varför de även måste känna till att det är ett testamente de bevittnar. Det föreligger dock inget krav på att vittnena behöver ta del av innehållet utan det räcker med att de är medvetna om vilken typ av handling det är fråga om. Och märk väl att ett testamente endast blir tillämpligt efter testators död. Notera också att man som testamentstagare inte själv kan agera vittne och inte den som är under 15 år eller på grund av psykisk sjukdom saknar insikt om betydelsen av en vittnesbekräftelse. Därutöver uppställs förbud mot make, sambo, eller den som i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig som testator eller dina syskon att vara testamentsvittne, se 10 kap. 4 § 1 st. ÄB.
Jag vill också understryka vikten av kravet på två samtidigt närvarande vittnen. Med detta menas att personerna i princip måste befinna sig i samma rum. I rättspraxis har nämligen, vid klander av testamente, vittnen som vid tidpunkten för testamentets upprättande befunnit sig i samma bostad men olika rum inte ansetts vara samtidigt närvarande och därmed utgjort tillräckliga skäl för att få testamentet ogiltigförklarat, se bl.a. Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1978 s. 189.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästintill all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig initialt i en eventuell kommande process och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan, t.ex. i domstol eller vid annan typ av förhandling, om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande av ett kommande testamente och/eller annat skriftligt yttrande. Vi har god erfarenhet av den här typen av juridiska spörsmål. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
