Hur får jag ersättning när jag är kallad som vittne?

2019-02-12 i Vittna
FRÅGA |Jag är kallad som vittne i ett vårdnadsmål i tingsrätten. Jag är kallad till vittnesmål 87 mil hemifrån och ska då resa dit med egen bil. Hur får jag ersättning för detta?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som vittne har du rätt till ersättning för din resa till domstolen. På kallelsen som du fick hem står vilka ersättningsregler som gäller, där finns även information om möjligheterna som finns för att begära förskott. Ersättningen betalas vanligtvis ut via insättning på bankkonto. Om du har någon annan bank än Swedbank måste du anmäla ditt konto via Swedbanks hemsida eller på ett bankkontor. Om du inte har konto hos Swedbank och inte har anmält ditt konto så får du ett utbetalningskort. Om det är något som är oklart gällande ersättningen rekommenderar jag att du ringer domstolen. Domstolens kontaktuppgifter ska finnas på kallelsen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad händer om man vägrar vittna?

2019-01-22 i Vittna
FRÅGA |Hej, jag kommer med stor sannolikhet bli kallad att vittna vid rättegång gällande en knivskärning som en bekant stod för. Jag undrar hurvida man efter att ha vägrat vittna kan komma att få ytterligare konsekvenser utöver vite och 3 månaders häktningstid. Jag är medveten om att mened tillämpas om man svär ed och trots det ljuger. Min fråga är däremot hurvida man undkommer helt efter tre månaders häktning eller om polisen har ytterligare befogenheter för påtryckningar samt huruvida man kan bli dömd för något. (Förutsatt att man vägrat vittna i sin helhet och således ej svurit någon ed). Jag är också medveten om att man kan komma att få betala rättegångskostnader men min fråga är hurvida man efter nämda konsekvenser undkommer vittnesplikten helt eller om ytterligare medel för att tvinga en att vittna eller straffa en, i teori och praktik, kan komma att sättas in?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om att vittna finns i Rättegångsbalken (RB).I Sverige gäller vittnesplikt, vilket innebär att du är skyldig att vittna om du blir kallad (36 kap. 1§ RB). Precis som du skriver finns flera åtgärder som domstolen kan besluta om för att få den som inte vill vittna att faktiskt vittna. Skulle du inte komma till huvudförhandlingen kan domstolen besluta om att du ska hämtas till huvudförhandlingen av polis. Domstolen kan också besluta om att du kallas till en ny huvudförhandling och att du riskerar vite om du inte kommer dit (36 kap. 20§ RB). Skulle du dyka upp vid en huvudförhandling men vägra vittna kan domstolen hota med vite och häktning. Precis som du skriver kan domstolen inte hålla någon som vägrar vittna häktad i mer än 3 månader (36 kap. 21§ RB). Är man skyldig att vittna men vägrar att vittna kan man också riskera att behöva betala rättegångskostnader som orsakats parterna i rättegången av att man vägrar vittna (36 kap. 23§ RB). Det anses finnas en möjlighet för domstolen att inte besluta om dessa åtgärder om domstolen anser att det inte är proportionerligt. Ett exempel på detta skulle kunna vara om vittnesmålet inte är av betydelse för målet och den som vittnar riskerar att utsättas för hot eller våld.Du undrar vad som händer efter dessa tre månader i häktet och om rätten kan göra något mer för att få dig att vittna. Så vitt jag vet finns ingen möjlighet att fortsätta försöka tvinga fram ett vittnesmål efter att man fått vite utdömt suttit häktad i tre månader på grund av att man vägrar vittna – det finns ingenting mer som domstolen kan hota med. Under förutsättning att den som är skyldig att vittna inte har avlagt ed ser jag inte heller någon möjlighet att döma denne för något brott.Jag vill dock ändå passa på att understryka hur viktigt det är att vittna. Vittnesmål är ett av de viktigaste bevismedlen som finns i svensk straffprocess och vägrar folk vittna riskerar vi att inte kunna döma folk för brott. Känner man sig osäker på att vittna kan man alltid ta kontakt med vittnesstöd hos domstolen. De kan hjälpa till och förklara vad det innebär att vittna och vad domstolen kan göra för att det ska kännas bättre att vittna. Exempelvis kan man få vittna utan att den personen som misstänks för brottet befinner sig i samma rum.Sammanfattningsvis finns det så vitt jag vet ingenting rätten kan göra för att försöka få dig att vittna efter det att du fått vite utdömt och suttit häktad i tre månader. Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Måste en närstående som vittnar i ett brottmål avlägga ed?

2019-01-15 i Vittna
FRÅGA |Behöver / måste man inte avlägga vittnesed i brottmål om man vittnar som anhörig dvs om man är jävig? Jag vet att man kan komma undan vittnesplikten om nära släktskap finns men om man ändå vittnar kan man göra det utan att avlägga ed?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varje person som inte är part i ett mål för höras som vittne. I Sverige är det en skyldighet att vittna inför domstol (36 kap. 1 § rättegångsbalken).Som du nämnde är närstående till en part undantagen från denna skyldighet, men en sådan person får ändå vittna om denne vill (36 kap. 3 § rättegångsbalken).Om man är närstående till en målsägande som för talan i målet så ska man avlägga ed om man vill vittna. Om man däremot är närstående till en tilltalad i ett brottmål så får man inte avlägga en ed. Detta framgår av 36 kap. 13 § andra stycket rättegångsbalken.Vänligen,

Vittnesskyldighet för 17-åring

2018-11-20 i Vittna
FRÅGA |Hej.Min dotter är 17 år, fyller 18 den 17 dec.Hon kommer att kallas som vittne av sin pojkväns advokat nu i november. Första hyvudförhandling en är redan på fredag den 23 nov 2018.Är hon tvungen att vittna?. Begår hon något brott i att vägra, även om det är till pojkvännens fördel? Tänker att hon kanske blir grillad av åklagaren. Är hon tvungen att vittna under ed?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vittnen hittar vi i Rättegångsbalken (RB).I 36 kap. 1 § RB anges att varje person som inte är part i målet får höras som vittne, med undantag för målsägande som oavsett om denne för talan eller ej inte får vittna. Detta innebär att en person som inte är part i målet i regel har en vittnesskyldighet och därmed ska vittna i rätten under ed. Enligt 36 kap. 4 § RB kan rätten befria personer under 15 år från vittnesskyldigheten och i 36 kap. 13 § RB anges att även om rätten skulle besluta att en person under 15 år ska vittna så får denne inte göra det under ed. I 36 kap. 3 § RB anges hur personer som är gifta eller på liknande sätt närstående med part i målet inte är skyldig att vittna och även här undantas dessa från skyldigheten att avlägga ed om de väljer att vittna (se 36 kap. 13 § RB). Med närstående avses t.ex. att personerna är eller varit sambor eller att de haft en fast parrelation med en praktisk och känslomässig bindning av en inte obetydlig varaktighet som därmed kan jämställas med ett samboförhållande.Det kan därmed konstateras att din dotter med hänsyn till sin ålder inte kan undantas vittnesskyldigheten och inte heller skyldigheten att avlägga ed. Frågan om hon är skyldig att vittna under ed torde därigenom bero på om rätten i detta fall anser att deras relation gör att hon är att betrakta som närstående och därigenom undantas vittnesskyldigheten samt kan välja att vittna men inte under ed. Om en person som blivit kallad för att vittna väljer att utebli kan rätten i vissa fall besluta om hämtning av personen (se 36 kap. 20 § RB) eller att personen blir skyldig att betala vite (se 36 kap. 7 § RB). I de fall rätten beslutat att vite ska betalas ut och vittnet ändå väljer att inte uppfylla vittnesskyldigheten kan det beslutas om att häkta personen (se 36 kap. 21 § RB). Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Vad innebär det att bli kallad som sakkunnigt vittne i ett mål?

2019-02-09 i Vittna
FRÅGA |Hej!Vad innebär det att bli anlitad som sakkunnigt vittne av part i t.ex. ett vårdnadsmål?
Julia Amundsson |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att det framstår som förvirrande om kallelsen från domstolen innehöll begreppet "sakkunnigt vittne", eftersom sakkunnig och vittne ju egentligen är olika saker i detta sammanhang. Jag börjar med att förklara "sakkunnig" och "vittne" separat, för att därefter förklara vad som menas med "sakkunnigt vittne". SakkunnigEn sakkunnig är en expert inom ett visst område som ska hjälpa domstolen i frågor som kräver särskild kunskap. Den sakkunniga ska alltså uttala sig generellt om en viss situation och ge omdömen och slutsatser grundat på sin expertkunskap. I ett vårdnadsmål skulle en sakkunnig kunna vara en barnpsykolog, som ger sin professionella åsikt (baserad på kunskap) angående hur barn reagerar på konflikter i familjen, till exempel. VittneEtt vittne å andra sidan är istället kallad för att återge händelser eller omständigheter som hen personligen upplevt, angående just den situation som prövas i domstolen. Om en barnpsykolog blir kallad som vittne (och inte sakkunnig) ska hen alltså uttala sig om iakttagelser hen gjort i samband med den händelse som ska lösas i domstolen. Sakkunnigt vittneMed sakkunnigt vittne avses en sakkunnig (expert), som i domstolen hörs som vittne på grund av de iakttagelser denne kunnat göra med anledning av sin sakkunskap. En sakkunnig har alltså kunnat notera särskilda saker angående situationen som är uppe för prövning just tack vare sin kunskap. Det är dessa iakttagelser som det sakkunniga vittnet ska återge när hen hörs i domstolen. Ett sakkunnigt vittne uttalar sig alltså inte enbart generellt, såsom en sakkunnig gör, utan anger också vad hen kunnat se i den specifika situationen. Domstolen borde vara tydlig och förklara vad kallelsen innebär, så att det inte uppstår några oklarheter för den kallade angående i vilket syfte hen ska bli hörd. Hoppas du fick lite mer klarhet i saken, i annat fall är du varmt välkommen att ställa en ny fråga eller lämna en kommentar nedan! Med vänliga hälsningar

Vittne som bevis i brottsutredning

2019-01-21 i Vittna
FRÅGA |Hej. Tack för att ni svarade på min fråga, nu har denna person erkänt vad han gjort, de gjorde han redan på mötet vi hade på jobbet sommaren 2017. Att han tog mig mellan benen, och allt är dokumenterat på mitt jobb och på Hr avdelningen, om han inte erkänner om det går vidare till förhör hos polisen, kan man då hänvisa till att han erkänt på jobbet och att det finns vittne till att han erkänt för vår personalchef och fack personal? Tacksam för svar, mvh Hoppas ni kan titta tillbaka på min förra fråga,
Sara Hill |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga igen. Jag lyckades hitta den tidigare frågan du hänvisar till tack vare att du klistrade in den, vilket underlättade! Om jag förstod dig rätt, så undrar du nu hur bevis i en eventuell brottsutredning hanteras. BevisföringDet går absolut att använda vittnen för att styrka incidenterna. Enligt svensk rätt är vittnesplikten en allmän medborgerlig skyldighet, vilket innebär att vittnen är skyldiga att vittna om dessa blir kallade att infinna sig vid ett vittnesförhör.Under en polisutredning kan alla personer som på något vis kan lämna uppgift av betydelse för utredning, kallas till förhör. Även vite (en form av böter/avgift) kan användas som påtryckningsmedel för att vittnen ska inställa sig (23 kap 6 och 6a §§ RB). I Sverige råder fri bevisföring. Det innebär att man i princip får presentera vilka bevis som helst (35 kap 1 § RB). Det bästa är om någon vittnat själva incidenterna, men även ett vittne som personen erkänt till bör tillmätas betydelse i en straffrättslig process. Dokumentationen du nämnde bör också ha stort bevisvärde. Svaret är alltså ja, det verkar som att det finns en hel del bevis i form av vittnen och dokumentation på arbetsplatsen som kan tillmätas stor betydelse i en brottsutredning!Hoppas det här var svar på din fråga, hör gärna av dig igen om det var något mer du undrade. Lycka till och hoppas allt går din väg!

Närstående till part i mål undantas från vittnesplikt, men ej från vittnesed

2018-12-22 i Vittna
FRÅGA |Hej, jag ska in i domstol och min flickvän ska vitta, och vi kommer förlova oss innan rättegången, måste hon fortfarande vitna under ed då? Och hur gör man för att bevisa att man är förlovad?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.VittnesedVittnen som hörs i rätten måste alltid avlägga vittnesed enligt lagen. Vissa närstående personer har dock rätt att inte vittna.Undantag från vittnespliktI Sverige råder som huvudregel en vittnesplikt vilken innebär att alla som rätten kallar som vittnen måste vittna. De personer som inte behöver vittna är makar, släktingar eller annan som på liknande sätt är närstående parten i målet. Sambos har enligt Högsta domstolen (se fallet här) ansetts vara relaterade på ett liknande sätt som makar är relaterade. Sambos behöver alltså inte vittna i domstol.Du skriver inte i din fråga ifall ni är sambos eller inte. I samma rättsfall skrev Högsta domstolen att även par som inte är gifta eller sambos kan undantas från vittesplikten ifall de lever i en fast parrelation med en praktisk och känslomässig bindning av inte obetydlig varaktighet. Att ni har förlovat er stärker ju anledningen att anse att ert förhållande är av sådan art. Därför bör din flickvän vara borttagen från vittnesplikten trots att ni inte är sambos.Förlovning bör inte spela någon rollNotera dock att det faktum att ni är förlovade inte har någon särskild betydelse eftersom det inte ändrar den juridiska beteckningen på ert förhållande. Det behöver därför inte bevisas att ni är förlovade. Ifall ni är sambos räcker det för att undanta din flickvän från vittnesplikten. Om ni inte är det lär ert förhållande ändå anses vara så pass "kvalificerat" att hon kan undantas från vittnesplikten av den anledningen. Förlovningen kan möjligtvis stärka uppfattningen av den kvalificerade karaktären ert förhållande har. Ett uttalande om att ni är förlovade lär dock inte betvivlas av rätten.Vittnesed gäller trots att inte vittnesplikt gör detNotera även att hon måste avlägga vittnesed ifall hon ändå väljer att vittna. Er nära relation undantar henne från vittnesplikt, men inte från plikten att avlägga ed som vittne.SammanfattningDin flickvän kommer inte att behöva vittna ifall ni bor ihop. Även om ni bor isär lär hon inte behöva vittna på grund av karaktären av ert förhållande. Ifall hon ändå vill vittna måste hon ändå avlägga vittnesed.LaghänvisningarLagreglerna som gäller i frågan är 36 kap. 3 § rättegångsbalken angående vittnesplikten och 36 kap. 11 § rättegångsbalken angående vittneseden (eftersom inget vittne uttryckligen undantas från vittneseden måste den antas gälla för alla vittnen).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Är styrelsemedlemmar för stiftelse att betrakta som partiska vittnen i rättegång?

2018-11-17 i Vittna
FRÅGA |Jag är svarande i ett tvistemål. Motparten/käranden är en stiftelse. Stiftelsen har kallat medlemmar av sin egen styrelse som vittnen- Min fråga är om de inte är att betrakta som parter eller om det inte i vart fall måste föreligga tvivel om deras opartiskhet?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag klargöra ett stiftelser är, ur ett juridisk perspektiv, en självägande egendomsmassa. De förvaltas antingen av en styrelse eller en förvaltare. Och i en rättegång är det nog vanligaste att stiftelsen för talan genom en ställföreträdare (och alltså inte av styrelsen) enligt 11:2 Rättegångsbalken (RB). Det bör nog vara mer sällsynt att en styrelse eller förvaltare för talan i eget namn (alltså som part) för stiftelsens räkning. Men oavsett hur talan förs så har käranden (stiftelsen), som huvudregel, rätt att åberopa förhör med vem som helst (36:1 RB). Skillnaden ligger i att om vittnet är att betrakta som part, så är de inte skyldiga att avlägga vittnesmål (36:3 RB), och det ska domstolen underrätta vittnet om (36:10 st. 2 RB). Men även om styrelsens medlemmar inte strikt är att betrakta som parter, ur Rättegångsbalkens perspektiv, så håller jag med dig: de bör betraktas som opartiska vittnen. Det är dock någonting som domstolen beaktar vid sin fria bevisvärdering (35:1 RB), och vid den ska de enligt förarbetena göra en objektiv och rationell bedömning av, bland annat, vittnesutsagorna. Och om domstolen kommer fram till att det är partiskt vittne så är utgångspunkten därför att utsagan bör ifrågasättas (och eventuellt tillerkännas ett lägre bevisvärde). Hoppas du fick svar på din fråga! Mvh