Vittna under ed

2021-08-27 i Vittna
FRÅGA |Hur går det till att vittna under ed? Jag måste vittna under ed att jag inte har tagit ut några pengar från min makes konto medans vi var gifta, nu är han död och särkullbarnen tror jag har snott min mans pengar ftersom dom tycker arvet är för litet. Kajsa
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Ed innebär att man vittnar under straffansvar. Först när vittnet avlagt ed kan en falsk utsaga medföra straffansvar för mened eller ovarsam utsaga enligt 15 kap 1 respektive 3 § BrB.Jag hoppas du fick svar på din fråga

När får läkare vittna?

2021-06-17 i Vittna
FRÅGA |Jag har förstått att vi i Sverige har s.k. "fri bevisprövning" i brottmål. Fråga: Får en domstol tillåta att en läkare hörs som vittne om något som anförtrotts honom i yrkesutövningen av en tilltalad i brottmål, om detta inte är särskilt angivet i lag eller den tilltalade inte samtycker till det?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara detta blir rättegångsbalken (RB) och offentlighets- och sekretesslag (OSL) tillämplig. Fri bevisprövning tillämpas i SverigePrecis som du skriver tillämpar vi i Sverige fri bevisprövning och fri bevisföring. Huvudregeln är att man får föra fram vilken bevisning som helst, med vissa undantag (tex bevisning som framkommit genom brottsprovokation). Man får alltså lägga fram i princip vilka bevis som helst och sedan ska dessa värderas (sk. bevisvärdering). Alltså kan olika typer av vittnen enligt huvudregeln användas som bevisning. Läkare får som utgångspunkt inte höras som vittnen utan samtyckeDet finns en samhällelig plikt att vittna, detta är huvudregeln (RB 36 kap. 1 §). Till detta kommer dock vissa undantag. Till exempel vissa yrkeskategorier som inte behöver vittna, däribland läkare. Läkare får höras som vittnen om något som de erfarit i sin yrkesutövning eller om något som anförtrotts dem i deras yrkesutövning endast om det är medgivet i lag eller om den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det (RB 36 kap. 5 §). Detta innebär alltså att läkare får vittna om sådant som kommer framkommit genom deras jobb om den som tex. behandlats av läkaren samtycker till att de sekretessbelagda uppgifterna tas upp i rättegången. Undantag vid grova brottÄven de som omfattas av lagstadgad tystnadsplikt kan ibland vara tvungna att vittna om det gäller grova brott (RB 36 kap. 5 § stycke 4 punkt 2). Vittnesplikt föreligger även för läkare om det gäller ett brottmål där minimistraffet är ett års fängelse eller om det gäller försök till brott där minimistraffet är fängelse i två år (OSL 10 kap. 23 §). Sekretessen vid sjukvård är alltså viktig, men vid grova brott som tex mord, grov misshandel eller våldtäkt så kan den brytas till förmån för att läkaren ska kunna vittna.SammanfattningLäkaren får endast höras om det som anförtrotts denne i yrkesutövningen om samtycke finns och annars om det gäller ett tillräckligt grovt brott. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Kan ett sekretessavtal brytas pga. vittnesplikt i domstol?

2021-04-25 i Vittna
FRÅGA |Hej, jag fick precis höra om den våldtäkt som hände i Paradise Hotel och undra en sak om sekretess avtal. Om ett brott begås under ett sekretess avtal som man senare måste vittna i domstol, får man då bryta emot sekretess avtalet? T.ex om Toby Johnson skulle argumentera i eventuell rättegång att produktions teamet ägga på honom på något sätt.
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om det finns möjlighet att bryta ett sekretessavtal vid en eventuell vittnesplikt i domstol. Jag kommer besvara frågan både utifrån om situationen rör ett vittne och utifrån situationen om det rör den misstänkte själv. VittnespliktI Sverige har vi allmän vittnesplikt, 36 kap. 1 § rättegångsbalken. Om vittnesplikten och den tystnadsplikt som följer av sekretessavtalet står emot varandra har vittnesplikten som utgångspunkt företräde.Undantag från vittnespliktenOm du är nära släkt med den som är misstänkt måste du inte vittna, 36 kap. 3 § rättegångsbalken. Om du är under 15 år eller om du lider av en psykisk störning prövar rätten om du får vittna eller inte, 36 kap. 4 § rättegångsbalken. Vidare finns vissa yrkesgrupper som undantas från vittnesplikten. Bland andra advokater, läkare, sjuksköterskor och präster. Men den person som vittnesmålet gäller kan lösa personen från tystnadsplikten och då får personen inom den specifika yrkesgruppen vittna, 36 kap. 5 § rättegångsbalken.Skyldighet för den misstänkte att lämna sin utsaga?Den misstänkte har fullständig rätt till tystnad och ingen skyldighet att bidra till bevisningen av sin skuld. Enligt praxis får inte hela domen eller majoriteten av domen grundas på att den misstänkte varit tyst i brottmål.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Trovärdigheten hos ett vittne

2021-01-17 i Vittna
FRÅGA |Jag undrar hur mycket ett vittne kan minnas fel och ändå anses vara trovärdig? Jag har blivit dömd för att ha kört ett fordon onykter. När vittnet börjar berätta i rätten, finns ingenting som stämmer med det han sagt till polisen 6 månader tidigare. Åklagaren berättar då vad han sagt, och vittnet får plötsligt tillbaka minnesbilder. Sedan fortsätter vittnet en berättelse som inte på någon punkt stämmer överrens med vad han sagt tidigare, och i den berättelsen friar mig från att ha framfört fordonet, jag skall då ha framfört ett annat fordon istället. Vittnet får då frågan från åklagaren: vad minns du egentligen varpå vittnet svarar, jag minns inte så mycket egentligen. Trots att vittnet alltså medger att han inte minns så mycket, samt friar mig från brottet, döms jag ändå. Jag tycker det är mycket märkligt. Dommen har överklagats med lämnats utan bifall, eller vad det heter. Min försvarare har nu begärt prövning på nytt. Så min fråga är kort och gott, hur mycket kan ett vittne minnas fel i en rättegång och ändå anses vara trovärdig?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Hos domstolarna råder något som kallas för fri bevisvärdering 35:1 RB. Det innebär att domstolarna fritt ska värdera samtliga bevis, därav finns det inga legala bevisprövningsregler som domstolen är bundna av, utan det är upp till domstolen att själv värdera varje bevisning. Det finns förvisso en del omständigheter som domstolarna brukar fästa särskild vikt vid när de prövar trovärdigheten i den utsaga som lämnas. Man kan säga att domstolen tar ställning till två saker vid lämnande av muntliga utsagor, dels trovärdigheten, dels tillförligheten. Trovärdighetsbedöningen är ganska subjektiv och baserar sig ofta på faktorer som exempelvis kroppsspråk, och uppträdanden. Tillförlitlighetsbedömningen är baserad på innehållet i vittnets utsagan och hur mycket stöd den får av övrig bevisning i målet. Om vittnet exempelvis lämnar olika uppgifter vid olika tillfällen, kan det tala för att vittnets utsagan inte "alltigenom är trovärdig" Om vittnet däremot berättar samma sak, och återger samma händelseförlopp, kan det istället tala för en hög tillförlitlighet. Domstolen ska också ta ställning till andra omständigheter i målet och jämföra med vittnesutsagor. Skulle en del av utsagan brista i väsentliga delar, finns det anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i detta. Tyvärr finns det inget konkret svar på din fråga mer än att det är domstolen som gör den prövningen själv, och de är inte bundna av legala regler i den prövningen heller.

Vilka uppgifter kan socionomer lämna ut till rätten?

2021-07-28 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag studerar till socionom och tycker att rättsläget är oklart vad gäller vilka uppgifter en socialsekreterare kan lämna ut till rätten, då socialsekreteraren hörs som vittne under en huvudförhandling i ett brottmål. Trumfar vittnesplikten sekretessreglerna i sin helhet?Tack på förhand!
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom din fråga avser sekretess och vittnesplikten, kommer jag att utgå från framförallt Offentlighet- och sekretesslagen (OSL) samt rättegångsbalken. 10 kap. samt 26 kap. OSL är tillämpliga i detta fall, då din fråga handlar om socialtjänsten.Trumfar vittnesplikten sekretess som socialtjänsten måste förhålla sig till?Om man arbetar för socialtjänsten bör man beakta att sekretess gäller för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Detta kan vara uppgifter som framkommer under samtal. Undantaget är dock om uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon av dennes närstående lider men (26 kap. 1 § OSL). I vissa fall kan man även få en enskilds samtycke att röja uppgifterna.Det finns dock undantag som medför att sekretessen inte gäller. För det första innebär vittnesplikten att socionomer kan kallas som vittnen i brottmål (36 kap. 1 § rättegångsbalken). Dessutom framgår det att om personen som sekretessen gäller för är misstänkt för ett brott som kan medföra minst ett års fängelse, får sekretessen brytas (10 kap. 23 § OSL). Ett exempel är om personen vars uppgifter sekretessen avser är misstänkt för mord.Sammanfattningsvis finns således en stark huvudregel som reglerar att socialtjänsten och dess medarbetare måste respektera den sekretess som gäller för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Dock kan uppgifterna röjas om detta inte orsakar att den enskilde eller dennes närstående lider men. Dessutom kan sekretessen brytas under en rättegång om det rör sig om vissa allvarliga brott. Notera även att vittnesplikten gäller för socionomer, så de undantas inte.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om mitt svar väcker ytterligare funderingar är du mer än välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Får man ersättning för förlorad arbetsinkomst som vittne?

2021-06-17 i Vittna
FRÅGA |Hej. Min 14 åriga dotter är kallad på förhör hos polisen som vittne, jag som vårdnadshavare ska vara med. Måste dock ta ledigt från jobbet, har jag rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Har ett vittne rätt till ersättning?Regler angående vittne kan hittas i 36 kapitlet rättegångsbalken (RB). Ett vittne har rätt till ersättning enligt 36 kap. 24 § RB. Av samma paragraf framgår det att ersättning till ett vittne som har åberopats av en enskild part ska betalas av parten. I vissa fall kan dock ersättningen betalas av allmänna medel, till exempel om hänsyn behöver tas till partens ekonomiska förhållanden. Beroende på om det är parten eller det allmänna som ska betala ersättningen kan det se lite olika ut och jag kommer därför att besvara din fråga utifrån båda dessa förutsättningar. Detta gäller om det är parten som ska ersätta vittnetDen ersättning som betalas av parten ska avse nödvändiga kostnader för resa, uppehälle samt ersättning för tidsspillan efter vad rätten anser är skäligt (36 kap 24 § tredje stycket RB). Detta innebär att rätten avgör om det är rimligt att betala ut en viss ersättning. När det kommer till förlorad arbetsinkomst är detta en kostnad som faller under tidsspillan och den kan därför ersättas. En ersättning för förlorad arbetsinkomst förutsätter att vittnet mister inkomst eller gör en annan ekonomisk förlust. Detta gäller om det är det allmänna som ska ersätta vittnetRegler kring ersättning för vittnen som betalas av allmänna medel finns i förordningen om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Av 1 § andra stycket framgår det att ersättningen kan avse nödvändiga kostnader för resa och uppehälle samt ersättning för mistad inkomst eller annan ekonomisk förlust (ersättning för tidsspillan). Du kan alltså få ersättning för minskad arbetsinkomst även om det skulle vara så att det är det allmänna som ska ersätta dig. Av 5 § framgår att ersättning för tidsspillan (vilket minskad arbetsinkomst är) får bestämmas till det belopp som motsvarar den faktiska förlusten men att denna ersättning inte får överstiga 700 kronor per dag. SammanfattningSammanfattningsvis kommer du att ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst oavsett om ersättningen ska betalas av parten eller om den ska betalas av allmänna medel. Om ersättningen ska betalas ut med allmänna medel kan dock ersättningen inte överstiga 700 kronor per dag. Avslutningsvis vill jag nämna att det ska stå på din kallelse vilka ersättningsregler som gäller i just ditt fall. Om du vill begära ersättning så ska det göras i samband med rättegången. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

socialtjänstens vittnesplikt

2021-03-06 i Vittna
FRÅGA |Jag arbetar som utredare på socialtjänsten med myndighetsutövning mot barn, unga och deras föräldrar.Om jag i jobbet får berättat för mig att någon blir utsatt för våld. Kan åklagaren då kalla mig att som privatperson vittna i rätten?Om så, vilket lagstöd grundar det sig på?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan åklagaren kalla dig att vittna och vilka lagstöd finns?I Sverige har vi något som kallar vittnesplikt, vilket innebär att det råder en allmän skyldighet för folk som blir kallade av åklagare att vittna. Vittnesplikten finns inte stadgad tydligt i någon lag, utan framgår indirekt av bland annat regler om åklagarens fria bevisföring i rättegång (35 kap. 1§ rättegångsbalken, RB) och regler om att alla som inte är parter i målet får kallas som vittne (36 kap. 1§ RB). Det finns vissa undantag från denna utgångspunkt, så som om man är åtalad för medverkan till brottet (36 kap. 1§ 2st RB), om man är närstående till part i målet (36 kap. 3§ RB) eller om man är under femton år som huvudregel (36 kap. 4§ RB). Den bestämmelse som främst blir aktuell i ditt fall framgår av 36 kap. 5§ 2st rättegångsbalken. Där framgår att familjerådgivare och psykologer enligt socialtjänstlagen får höras som vittnen om något som anförtrotts dem eller som de erfarit i yrkesutövning. Dock endast om det har stöd i lag eller om den som anförtrott medger det. Det föreligger trots detta vittnesskyldighet om du i din verksamhet är anmälningsskyldig och fått kännedom om att ett barn far illa i ett ärende som rör bland annat vård av unga (läs mer om vilka ärenden som gäller i 36 kap. 5§ 4st RB). Tystnadsplikt och sekretess?Du känner säkerligen till att det finns olika sekretessbestämmelser som reglerar socialtjänstens verksamhet, och tystnadsplikt gentemot andra myndigheter. Utgångspunkten är att sekretess gäller mellan myndigheter. Sekretessen hindrar dock inte att en uppgift lämnas om den behövs för förundersökning eller rättegång (10 kap. 18§ offentlighet- och sekretesslagen, OSL). Utgångspunkten för arbete inom socialtjänsten är att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för enskilde eller dennes närstående (26 kap. 1§ OSL). Det finns dock en del undantag från denna sekretess och jag ska försöka redogöra för några aktuella situationer här: Sekretess hindrar inte att socialtjänsten lämnar uppgift till polisen om enskild som inte fyllt 21 år, om det finns risk att personen kommer begå ett brott, om uppgiften kan komma att hindra detta och om det inte är olämpligt att lämna den (10 kap. 18a§ OSL). Sekretessen hindrar inte heller att man lämna uppgift från socialtjänsten om det angår en misstanke om brott mot en ung person, och brottet avser vissa våldsbrott, fridsbrott och sexualbrott (10 kap. 21§ OSL). Sekretess hindrar inte att man lämna uppgift från socialtjänsten till polis eller åklagare om misstanke om brott med lägst 1 års fängelse (så som mord, sexualbrott, grov misshandel), försök till viss brott (10 kap. 23 OSL). Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt lag (10 kap. 28§ OSL). Dessa regler har även stöd i 12 kap. 10§ socialtjänstlagen. Det föreligger också ett generellt undantag för sekretessbelagda uppgifter om den enskilda som uppgiften rör, samtycker till utlämnandet (10 kap. 1§ OSL). SammanfattningJag beklagar om svaret är lite rörigt, offentlighet- och sekretessregler kan vara ganska krångliga. Det är svårt för mig att säga mer specifikt om du just kring dina omständigheter måste vittna, då jag inte känner till vad ärendet gäller. Som du kan läsa ovan så beror ditt svar på vad du jobbar med, vad ärendet gäller och vilket typ av brott som är aktuellt. Reglerna om sekretess gäller främst din skyldighet/möjlighet att lämna uppgifter till polisen eller Åklagarmyndigheten. Din skyldighet att vittna regleras dock genom rättegångsbalken, och då kan du kallas att vittna även om du har tystnadsplikt, för att höras om uppgift som du fått del av i din yrkesverksamhet om något av undantagen ovan gäller för dig. Det är inte osannolikt att åklagaren alltså kan kalla dig som vittne. Om du är osäker rekommenderar jag dig att prata med din närmaste chef som kanske har koll på sekretessreglerna för just din yrkesroll. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Är jag skyldig att vittna mot mitt syskon?

2021-01-13 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag har en hypotetisk fråga, om det är så att min syster skulle begå ett brott, skulle jag då bli tvungen att vittna mot henne. Det är nämligen så att hon några gånger har snattat när jag varit med henne med henne, vilket gör att jag alltså blir ett vittne. Tack i förhand för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi som huvudregel en allmän vittnesplikt, vilken regleras i 36 kap Rättegångsbalken (1942:740). Det finns dock undantag från vittnesplikten och ett av dessa undantag är tillämpligt vid fall då vittnet är närstående till den tilltalade. Undantaget regleras i 36 kap 3 § Rättegångsbalken och anger att den tilltalades make, ex-make, släkting i upp- eller nedstigande led, syskon, släkting genom svågerlag eller annan typ av närstående inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Detta innebär alltså att det inte föreligger någon lagstadgad skyldighet att avlägga vittnesmål när den tilltalade är ens syskon. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,