Får man ersättning för förlorad arbetsinkomst som vittne?

2021-06-17 i Vittna
FRÅGA |Hej. Min 14 åriga dotter är kallad på förhör hos polisen som vittne, jag som vårdnadshavare ska vara med. Måste dock ta ledigt från jobbet, har jag rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Har ett vittne rätt till ersättning?Regler angående vittne kan hittas i 36 kapitlet rättegångsbalken (RB). Ett vittne har rätt till ersättning enligt 36 kap. 24 § RB. Av samma paragraf framgår det att ersättning till ett vittne som har åberopats av en enskild part ska betalas av parten. I vissa fall kan dock ersättningen betalas av allmänna medel, till exempel om hänsyn behöver tas till partens ekonomiska förhållanden. Beroende på om det är parten eller det allmänna som ska betala ersättningen kan det se lite olika ut och jag kommer därför att besvara din fråga utifrån båda dessa förutsättningar. Detta gäller om det är parten som ska ersätta vittnetDen ersättning som betalas av parten ska avse nödvändiga kostnader för resa, uppehälle samt ersättning för tidsspillan efter vad rätten anser är skäligt (36 kap 24 § tredje stycket RB). Detta innebär att rätten avgör om det är rimligt att betala ut en viss ersättning. När det kommer till förlorad arbetsinkomst är detta en kostnad som faller under tidsspillan och den kan därför ersättas. En ersättning för förlorad arbetsinkomst förutsätter att vittnet mister inkomst eller gör en annan ekonomisk förlust. Detta gäller om det är det allmänna som ska ersätta vittnetRegler kring ersättning för vittnen som betalas av allmänna medel finns i förordningen om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Av 1 § andra stycket framgår det att ersättningen kan avse nödvändiga kostnader för resa och uppehälle samt ersättning för mistad inkomst eller annan ekonomisk förlust (ersättning för tidsspillan). Du kan alltså få ersättning för minskad arbetsinkomst även om det skulle vara så att det är det allmänna som ska ersätta dig. Av 5 § framgår att ersättning för tidsspillan (vilket minskad arbetsinkomst är) får bestämmas till det belopp som motsvarar den faktiska förlusten men att denna ersättning inte får överstiga 700 kronor per dag. SammanfattningSammanfattningsvis kommer du att ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst oavsett om ersättningen ska betalas av parten eller om den ska betalas av allmänna medel. Om ersättningen ska betalas ut med allmänna medel kan dock ersättningen inte överstiga 700 kronor per dag. Avslutningsvis vill jag nämna att det ska stå på din kallelse vilka ersättningsregler som gäller i just ditt fall. Om du vill begära ersättning så ska det göras i samband med rättegången. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

socialtjänstens vittnesplikt

2021-03-06 i Vittna
FRÅGA |Jag arbetar som utredare på socialtjänsten med myndighetsutövning mot barn, unga och deras föräldrar.Om jag i jobbet får berättat för mig att någon blir utsatt för våld. Kan åklagaren då kalla mig att som privatperson vittna i rätten?Om så, vilket lagstöd grundar det sig på?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan åklagaren kalla dig att vittna och vilka lagstöd finns?I Sverige har vi något som kallar vittnesplikt, vilket innebär att det råder en allmän skyldighet för folk som blir kallade av åklagare att vittna. Vittnesplikten finns inte stadgad tydligt i någon lag, utan framgår indirekt av bland annat regler om åklagarens fria bevisföring i rättegång (35 kap. 1§ rättegångsbalken, RB) och regler om att alla som inte är parter i målet får kallas som vittne (36 kap. 1§ RB). Det finns vissa undantag från denna utgångspunkt, så som om man är åtalad för medverkan till brottet (36 kap. 1§ 2st RB), om man är närstående till part i målet (36 kap. 3§ RB) eller om man är under femton år som huvudregel (36 kap. 4§ RB). Den bestämmelse som främst blir aktuell i ditt fall framgår av 36 kap. 5§ 2st rättegångsbalken. Där framgår att familjerådgivare och psykologer enligt socialtjänstlagen får höras som vittnen om något som anförtrotts dem eller som de erfarit i yrkesutövning. Dock endast om det har stöd i lag eller om den som anförtrott medger det. Det föreligger trots detta vittnesskyldighet om du i din verksamhet är anmälningsskyldig och fått kännedom om att ett barn far illa i ett ärende som rör bland annat vård av unga (läs mer om vilka ärenden som gäller i 36 kap. 5§ 4st RB). Tystnadsplikt och sekretess?Du känner säkerligen till att det finns olika sekretessbestämmelser som reglerar socialtjänstens verksamhet, och tystnadsplikt gentemot andra myndigheter. Utgångspunkten är att sekretess gäller mellan myndigheter. Sekretessen hindrar dock inte att en uppgift lämnas om den behövs för förundersökning eller rättegång (10 kap. 18§ offentlighet- och sekretesslagen, OSL). Utgångspunkten för arbete inom socialtjänsten är att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för enskilde eller dennes närstående (26 kap. 1§ OSL). Det finns dock en del undantag från denna sekretess och jag ska försöka redogöra för några aktuella situationer här: Sekretess hindrar inte att socialtjänsten lämnar uppgift till polisen om enskild som inte fyllt 21 år, om det finns risk att personen kommer begå ett brott, om uppgiften kan komma att hindra detta och om det inte är olämpligt att lämna den (10 kap. 18a§ OSL). Sekretessen hindrar inte heller att man lämna uppgift från socialtjänsten om det angår en misstanke om brott mot en ung person, och brottet avser vissa våldsbrott, fridsbrott och sexualbrott (10 kap. 21§ OSL). Sekretess hindrar inte att man lämna uppgift från socialtjänsten till polis eller åklagare om misstanke om brott med lägst 1 års fängelse (så som mord, sexualbrott, grov misshandel), försök till viss brott (10 kap. 23 OSL). Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt lag (10 kap. 28§ OSL). Dessa regler har även stöd i 12 kap. 10§ socialtjänstlagen. Det föreligger också ett generellt undantag för sekretessbelagda uppgifter om den enskilda som uppgiften rör, samtycker till utlämnandet (10 kap. 1§ OSL). SammanfattningJag beklagar om svaret är lite rörigt, offentlighet- och sekretessregler kan vara ganska krångliga. Det är svårt för mig att säga mer specifikt om du just kring dina omständigheter måste vittna, då jag inte känner till vad ärendet gäller. Som du kan läsa ovan så beror ditt svar på vad du jobbar med, vad ärendet gäller och vilket typ av brott som är aktuellt. Reglerna om sekretess gäller främst din skyldighet/möjlighet att lämna uppgifter till polisen eller Åklagarmyndigheten. Din skyldighet att vittna regleras dock genom rättegångsbalken, och då kan du kallas att vittna även om du har tystnadsplikt, för att höras om uppgift som du fått del av i din yrkesverksamhet om något av undantagen ovan gäller för dig. Det är inte osannolikt att åklagaren alltså kan kalla dig som vittne. Om du är osäker rekommenderar jag dig att prata med din närmaste chef som kanske har koll på sekretessreglerna för just din yrkesroll. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Är jag skyldig att vittna mot mitt syskon?

2021-01-13 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag har en hypotetisk fråga, om det är så att min syster skulle begå ett brott, skulle jag då bli tvungen att vittna mot henne. Det är nämligen så att hon några gånger har snattat när jag varit med henne med henne, vilket gör att jag alltså blir ett vittne. Tack i förhand för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi som huvudregel en allmän vittnesplikt, vilken regleras i 36 kap Rättegångsbalken (1942:740). Det finns dock undantag från vittnesplikten och ett av dessa undantag är tillämpligt vid fall då vittnet är närstående till den tilltalade. Undantaget regleras i 36 kap 3 § Rättegångsbalken och anger att den tilltalades make, ex-make, släkting i upp- eller nedstigande led, syskon, släkting genom svågerlag eller annan typ av närstående inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Detta innebär alltså att det inte föreligger någon lagstadgad skyldighet att avlägga vittnesmål när den tilltalade är ens syskon. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får vittnen begäras på belastningsregister?

2020-12-31 i Vittna
FRÅGA |Var i Lagtexten står det att en Åklagare inte får använda sig av belastningsregistret när det gäller ett vittne?
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det korta svaret är att det inte finns en sådan lagreglering. Enligt Rättegångsbalken 46 kap. 9 § får belastningsregister begäras av den tilltalade (den misstänkta) i den utsträckning det behövs. Regleringen benämner dock inte vittnen. Således synes alltså inget särskilt lagstöd finnas för åklagare att kräva utdrag från belastningsregistret ifrån vittnen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan ett sekretessavtal brytas pga. vittnesplikt i domstol?

2021-04-25 i Vittna
FRÅGA |Hej, jag fick precis höra om den våldtäkt som hände i Paradise Hotel och undra en sak om sekretess avtal. Om ett brott begås under ett sekretess avtal som man senare måste vittna i domstol, får man då bryta emot sekretess avtalet? T.ex om Toby Johnson skulle argumentera i eventuell rättegång att produktions teamet ägga på honom på något sätt.
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om det finns möjlighet att bryta ett sekretessavtal vid en eventuell vittnesplikt i domstol. Jag kommer besvara frågan både utifrån om situationen rör ett vittne och utifrån situationen om det rör den misstänkte själv. VittnespliktI Sverige har vi allmän vittnesplikt, 36 kap. 1 § rättegångsbalken. Om vittnesplikten och den tystnadsplikt som följer av sekretessavtalet står emot varandra har vittnesplikten som utgångspunkt företräde.Undantag från vittnespliktenOm du är nära släkt med den som är misstänkt måste du inte vittna, 36 kap. 3 § rättegångsbalken. Om du är under 15 år eller om du lider av en psykisk störning prövar rätten om du får vittna eller inte, 36 kap. 4 § rättegångsbalken. Vidare finns vissa yrkesgrupper som undantas från vittnesplikten. Bland andra advokater, läkare, sjuksköterskor och präster. Men den person som vittnesmålet gäller kan lösa personen från tystnadsplikten och då får personen inom den specifika yrkesgruppen vittna, 36 kap. 5 § rättegångsbalken.Skyldighet för den misstänkte att lämna sin utsaga?Den misstänkte har fullständig rätt till tystnad och ingen skyldighet att bidra till bevisningen av sin skuld. Enligt praxis får inte hela domen eller majoriteten av domen grundas på att den misstänkte varit tyst i brottmål.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Trovärdigheten hos ett vittne

2021-01-17 i Vittna
FRÅGA |Jag undrar hur mycket ett vittne kan minnas fel och ändå anses vara trovärdig? Jag har blivit dömd för att ha kört ett fordon onykter. När vittnet börjar berätta i rätten, finns ingenting som stämmer med det han sagt till polisen 6 månader tidigare. Åklagaren berättar då vad han sagt, och vittnet får plötsligt tillbaka minnesbilder. Sedan fortsätter vittnet en berättelse som inte på någon punkt stämmer överrens med vad han sagt tidigare, och i den berättelsen friar mig från att ha framfört fordonet, jag skall då ha framfört ett annat fordon istället. Vittnet får då frågan från åklagaren: vad minns du egentligen varpå vittnet svarar, jag minns inte så mycket egentligen. Trots att vittnet alltså medger att han inte minns så mycket, samt friar mig från brottet, döms jag ändå. Jag tycker det är mycket märkligt. Dommen har överklagats med lämnats utan bifall, eller vad det heter. Min försvarare har nu begärt prövning på nytt. Så min fråga är kort och gott, hur mycket kan ett vittne minnas fel i en rättegång och ändå anses vara trovärdig?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Hos domstolarna råder något som kallas för fri bevisvärdering 35:1 RB. Det innebär att domstolarna fritt ska värdera samtliga bevis, därav finns det inga legala bevisprövningsregler som domstolen är bundna av, utan det är upp till domstolen att själv värdera varje bevisning. Det finns förvisso en del omständigheter som domstolarna brukar fästa särskild vikt vid när de prövar trovärdigheten i den utsaga som lämnas. Man kan säga att domstolen tar ställning till två saker vid lämnande av muntliga utsagor, dels trovärdigheten, dels tillförligheten. Trovärdighetsbedöningen är ganska subjektiv och baserar sig ofta på faktorer som exempelvis kroppsspråk, och uppträdanden. Tillförlitlighetsbedömningen är baserad på innehållet i vittnets utsagan och hur mycket stöd den får av övrig bevisning i målet. Om vittnet exempelvis lämnar olika uppgifter vid olika tillfällen, kan det tala för att vittnets utsagan inte "alltigenom är trovärdig" Om vittnet däremot berättar samma sak, och återger samma händelseförlopp, kan det istället tala för en hög tillförlitlighet. Domstolen ska också ta ställning till andra omständigheter i målet och jämföra med vittnesutsagor. Skulle en del av utsagan brista i väsentliga delar, finns det anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i detta. Tyvärr finns det inget konkret svar på din fråga mer än att det är domstolen som gör den prövningen själv, och de är inte bundna av legala regler i den prövningen heller.

Får man åberopa karaktärsvittne i brottmål, och vad gäller i så fall?

2020-12-31 i Vittna
FRÅGA |Hej. finns det något som heter "karaktärsvittne" om i så fall kan man begära vittnet från främmande land, och att åklagarmyndigheten står för kostnaden, flyg uppehälle, etc?Tacksam för svar.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du nämner åklagarmyndigheten drar jag slutsatsen att din fråga rör domstolsprocessen i brottmål. Jag kommer inledningsvis att gå igenom vad ett karaktärsvittne är. Därefter kommer jag att gå igenom om någon som är part i ett brottmål får åberopa ett karaktärsvittne, och i så fall vad karaktärsvittnet har för betydelse. Sedan kommer jag gå igenom om vittnet har rätt till ersättning om denne behöver resa till Sverige från utlandet, och ge råd om vad du kan göra nu. Vad är ett karaktärsvittne? Ett karaktärsvittne är någon som ska vittna om hur parterna, eller någon av dem, är som personer, istället för att vittna om en viss omständighet eller ett händelseförlopp. I ett brottmål kan ett karaktärsvittne vittna till den tilltalades fördel eller till dennes nackdel. Får någon som är part i ett brottmål åberopa ett karaktärsvittne, och vad har karaktärsvittnet i så fall för betydelse? Gällande vem som får vittna, är det så att var och en som inte är part i målet får höras som vittne. I brottmål får dock målsäganden inte vittna även om han eller hon inte för talan. Detta framgår av 36 kap 1 § 1 st Rättegångsbalken (här). I brottmål får vittnesförhör inte heller äga rum med någon som har åtalats för medverkan till den gärning förhöret gäller eller för någon annan gärning som har omedelbart samband med den gärningen, se 36 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken (här). Det finns inget generellt förbud mot att åberopa karaktärsvittnen, men för att få åberopa ett karaktärsvittne krävs att dennes vittnesmål har betydelse för saken, dvs. det aktuella brottmålet. I svenska domstolar gäller fri bevisprövning, vilket framgår av 35 kap 1 § Rättegångsbalken (här), men i allmänhet har ett karaktärsvittne lägre bevisvärde än övriga vittnen. Rätten får dock avvisa bevisning om beviset är obehövligt, se 35 kap 7 § Rättegångsbalken (här). I sammanhanget bör tilläggas att närstående till den tilltalade i ett brottmål är man inte skyldig att vittna, och väljer man att vittna får man inte avlägga vittneseden, vilket framgår av 36 kap 13 § 2 st Rättegångsbalken (här) och 36 kap 3 § Rättegångsbalken (här). Det finns inga jävsregler angående vittnen. Men om ett vittne är närstående till en av parterna kan detta påverka vittnets trovärdighet. Har vittnet rätt till ersättning om denne måste åka från ett annat land för att vittna i svensk domstol?Om ett vittne har haft kostnader för att vittna i en rättegång kan vittnet få ersättning. Det som kan ersättas är resekostnader, uppehälle och förlorad arbetsinkomst. Om den tilltalade i ett brottmål kallar ett vittne, är det den tilltalade som betalar ersättning till vittnet. Om det är skäligt med hänsyn till partens ekonomiska förhållanden får dock rätten besluta att ersättningen skall betalas av allmänna medel. Detta framgår av 36 kap 24 § Rättegångsbalken (här). Ersättningen till vittnet ska vara skälig, och ska täcka nödvändiga kostnader. Som huvudregel ska vittnen vittna på plats i domstolen. Domstolen kan dock bestämma att ett vittne får vittna via telefon eller videokonferens, se 5 kap 10 § Rättegångsbalken (här) och 36 kap 19 § Rättegångsbalken (här). Detta är aktuellt om vittnet inte kan infinna sig vid huvudförhandlingen, om en inställelse vid huvudförhandlingen skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen, eller om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling.Om ett vittne skulle behöva åka från ett annat land för att kunna vittna kan det alltså vara en möjlighet att vittnet kan få medverka på telefon eller videokonferens. Vad du kan göra nu? Om du har fler frågor kan du ringa till Lawline. Receptionen har öppet 9:00-16:00 på vardagar, och telefonnumret är 08-533 300 04. Du kan även skicka in en ny fråga via hemsidan. Du kan även läsa på Sveriges domstolars hemsida, där de har information om vad som gäller om man ska vittna i en rättegång (länk här). Vänligen,

Vad händer om man uteblir från huvudförhandling i domstol?

2020-11-29 i Vittna
FRÅGA |Min dotter 16 år, som jag har ensam vårdnad av, har kallats till huvudförhandling i tingsrätt för ringa stöld (värde 389 kr). Jag har fått brev för att medfölja för att prata om "mitt barns personliga förhållanden". Datumet är satt till en dag då jag ej är i Sverige. Jag kan dessutom inte ändra detta datum eftersom det är jobbrelaterat. Således undrar jag vad som händer om vi uteblir? Samt vad som händer om min dotter närvarar ensam?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom om man måste närvara om man blir kallad till domstol och vad som kan hända om man inte närvarar, samt ge råd om vad du kan göra nu. Måste man närvara om man blir kallad till domstol? Jag uppfattar din fråga som att du är kallad som vittne, medan ditt dotter är part i målet (eftersom hon är den tilltalade). Om man är kallad till domstol måste man närvara, om man inte har giltiga skäl. Giltiga skäl kan vara om man blir sjuk. Om man har blivit kallad till rättegången men inte närvarar kan rättegången behöva skjutas upp, och man kan få betala böter eller bli hämtad till rättegången av polis. Information om detta finns på Sveriges domstolars hemsida, länk här. Vad du kan göraJag rekommenderar att du tar kontakt med domstolen snarast möjligt och frågar om datumet för rättegången kan ändras, alternativt om du kan vittna via telefon eller video istället för att närvara på plats. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10:00-16:00. Vänligen,