Läsa upp förhör ur förundersökningsprotokollet under huvudförhandling

2020-11-10 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag har blivit förhörd av utredande polis i en förundersökning, men när det blev aktuellt med rättegång så slapp jag vittna eftersom jag räknas som nära anhörig till de åtalade.Kan mina förhör ändå användas i rättegången och hur fungerar omedelbarhetsprincipen i ett sådant läge? Ett något otydligt minne jag har är att tingsrättens domare ringde upp mig för att verifiera att jag inte ville vittna och i det läget sade att min veterinärjournal skulle kvarstå som bevis men att förhören skulle strykas.Kan det stämma?
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Läsa upp förhör ur förundersökningsprotokolletUtgångspunkten i svensk rätt är att det enbart är sådana omständigheter som framkommit under huvudförhandlingen som utgör processmaterial och som således kan vara föremål för rättens bedömning (omedelbarhetsprincipen). Om en person har sagt något i ett förhör under förundersökningen så måste detta alltså tas upp igen, muntligen, under huvudförhandlingen för att det ska utgöra processmaterial (muntlighetsprincipen). Det finns dock ett undantag från denna huvudregel som innebär att man kan läsa upp vad ett vittne sagt under förundersökningen (36 kap. 16 § 2 st. Rättegångsbalken). Genom att under huvudförhandlingen läsa upp vad vittnet sagt under förundersökningen så blir detta förhör processmaterial. För att denna undantagsbestämmelse ska kunna tillämpas så krävs det att ett vittne avviker från vad han eller hon sagt under förundersökningen eller att vittnet anger att han eller hon inte vill vittna under huvudförhandlingen. Undantag för närståendeNärstående som omfattas av den så kallade närståendekretsen är undantagna vittnesplikten och är därför inte skyldiga att vittna (36 kap. 3 § Rättegångsbalken). Denna regel innebär också ett undantag från möjligheten att läsa upp förhör ur förundersökningsprotokollet, då ett sådant förfarande skulle strida mot en närståendes rätt att avstå från att vittna. Du har alltså helt rätt i att det du sagt under förundersökningen, inte ska läsas upp under huvudförhandlingen. Om du har några ytterligare frågor så är du varm välkommen att återkomma till oss! Med vänliga hälsningar

Måste man delta i polisförhör och vittnesförhör?

2020-10-30 i Vittna
FRÅGA |
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna beträffande din fråga finns i rättegångsbalken (RB). Polisen har rätt att hålla förhör med vilken person som helst som kan antas kunna lämna uppgifter som är av vikt för utredningen, enligt 23 kap 6 § RB. Detta innebär att om polisen anser att det kan antas att du kan lämna uppgifter som är av vikt för utredningen så får dem hålla förhör med dig. Man behöver dock inte svara på det frågor under förhöret.Vidare tolkar jag det som att du undrar om du måste delta som vittne i en rättegång. Var och en som inte är en part i rättegången får höras som vittne i en rättegång, enligt 36 kap 1 § RB. Det finns dock undantag från denna regel. Man behöver inte vittna i en rättegång om den misstänkte är en närstående, enligt 36 kap 3 § RB. Detta innebär att en närstående kan själv välja om den vill vittna eller inte i en rättegång. Det är dock relativt stränga krav som uppställs för få räknas som närstående, varför du antagligen inte kan undantas från vittnesplikten.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor, i annat fall är du alltid välkommen åter. Med vänliga hälsningar

Måste man som vittne inställa sig vid förhör och förhandling?

2020-10-01 i Vittna
FRÅGA |Hej,Erhöll kallelse till Polisen "Såsom eventuellt vittne till ofredanden m.m. som målsäganden XX utsatts för." Är jag skyldig att inställa mig trots att jag inte är bekant med vad det handlar om?Är jag skyldig att besvara alla frågor som Polisen ställer i ärendet? För de fall jag är skyldig att inställa mig, äger jag rätt till vittnesstöd eller motsvarande?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i Rättegångsbalk (1942:740), nedan förkortat RB. Vi kommer uppehålla oss till 23 och 36 kap. i RB, och jag kommer först att gå igenom vad som gäller vid polisförhör och därefter vad som gäller för vittnen vid förhandling i rättegång. Att kallas till förhör hos polisen I 23 kap. 6 § RB stadgas att alla som kan tänkas lämna uplysningar av betydelse för förundersökningen får kallas till förhör. Enligt 23 kap. 6 a § RB kan vittne som kallats till förhör åläggas vite om vittnet inte infinner sig vid förhöret, enligt samma bestämmelses andra stycke ska förundersökningsledare eller polisman meddela om att kallelsen är förenad med vite. Den som utan giltig orsak vägrar inställa sig till förhöret kan även hämtas av polis enligt 23 kap. 7 § RB. Under polisförhör måste du inte säga någonting som du inte vill, men du får inte ljuga. Om förundersökningsledaren begär det kan förhör ske inför rätten, vilket i sådana fall aktualiserar vittnesplikten, se 23 kap. 13 § RB. Att vittna i rättegångVittnespliktenVittnesplikt är utgångspunkten i svensk rätt. Eftersom du skriver att du kallats som vittne måste du därför vittna, se 36 kap. 7 § RB.Undantag från vittnespliktFöräldrar, syskon och andra närstående behöver inte vittna, se 36 kap 3 § RB, inte heller personer som är under 15 år eller lider av en allvarlig psykisk störning har en ovillkorad vittnesplikt, eftersom dessa ska lämplighetsprövas av rätten innan de får vittna, se 36 kap. 4 § RB.Vad händer om jag inte vittnar?Om ett kallat vittne uteblir från rättegången kan rätten besluta att vittnet ska hämtas av polis, antingen omedelbart eller till en senare dag. Detta framgår av 36 kap. 20 § 1 st RB. Om rätten inte beslutar om att vittnet ska hämtas omedelbart, kan de bestämma om att vittnet ska komma en annan dag, och förena en eventuell frånvaro med vite (dvs en böter), detta framkommer av 36 kap. 20 § 2 st RB. Måste man svara på frågor som ställs under rättegången? Innan vittnen avger sin berättelse ska de avlägga vittnesed enligt 36 kap. 11 § RB. Vittnet kommer därefter att upplysas om vikten av att tala sanning samt innebörden av att ha avlagt ed, se 36 kap. 14 § RB.Om ett vittne vägrar avlägga ed eller avge vittnesmål kan rätten besluta att vittnet ska häktas. Denna häktningstid får inte överstiga tre månader, se 36 kap. 21 § RB. En annan sak är att mened (dvs ljuga under ed) är straffbart enligt 15 kap. 1 § Brottsbalk (1962:700)Om ett vittne undandrar sig från rätten och detta medför rättegångskostnader för någon av parterna, så kan den eller de parter som ådragits rättegångskostnader yrka på ersättning från vittnet. Detta framgår i 36 kap. 23 § RB, och i samma bestämmelse stadgas i 2 stycket att detta även gäller kostnader som staten haft.SammanfattningSammanfattningsvis råder jag dig till att vittna för att undvika någon av de ovan nämnda sanktionerna. I förhöret med polisen berättar du vad du vet, och om du inte alls är bekant med vad förundersökningen handlar om torde förundersökningsledaren inse att ditt vittnesmål är onödigt för utredningen. För det fall du ändå kallas till förhandling i domstol har du möjlighet att få ett vitnesstöd, de arbetar under tystnadslöfte. Jag lämnar en länk här som jag hoppas kan vara till hjälp. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om fler frågor dyker upp.

Vittnesattester i vårdnadstvister

2020-06-05 i Vittna
FRÅGA |Hej, jag är just nu i en vårdnadstvist och undrar om personer som inte vill agera vittne i en rättssal istället kan inkomma med en signerad redogörelse? Dvs skriva vad de tycker eller vet om en viss person? Eller inkomma med information om motparten som kan vara viktigt i fallet. Det kan t.ex vara om personen i fråga har tagit droger eller agerat på ett psykiskt instabilt sätt. Självklart så kommer informationen inte vara anonym utan signerad av den som har givit informationen.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Frågan du ställer regleras i rättegångsbalken (RB). Utgångspunkten i rättegångar är att det föreligger en vittnesplikt och att man alltså inte kan vägra att vittna (RB 36:1). All bevisning och därmed även vittnen ska tas upp vid huvudförhandlingen vilket innebär att vittnet måste vara där personligen och lägga fram sin berättelse muntligen (RB 36:7, 35:8 och 36:16). En sådan redogörelse du nämner kallas vittnesattest. Vanligtvis får en sådan endast användas som bevis om det framkommer explicit i en särskild lag, om personen inte kan höras inför rätten eller om kostnaderna att höra personen är oproportionerliga mot nyttan av att höra personen (RB 35:14). Av vad som framgår är inte någon av dessa krav uppfyllda. Dock är en vårdnadstvist ett s.k. tvistemål. Detta innebär att vittnesattester tillåts om du och din motpart båda går med på det. Det får inte heller vara uppenbart olämpligt, vilket domstolen bedömer (RB 35:14 2st). Svaret på din fråga är alltså att det är möjligt att lämna informationen skriftligt istället ifall din motpart går med på det. Jag vill dock uppmärksamma dig på att vittnesattester har ett lägre bevisvärde än vanliga vittnesförhör. Jag hoppas detta har svarat på din fråga. Annars är du varmt välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.

Att vittna som närstående

2020-11-05 i Vittna
FRÅGA |Kan man få rättshjälp vid resning. Varför vart syster avrådd att vittna till sin bror? Hon var där o såg allt som hände. Istället var det bara offrets vittnen som kom till talan trots att dom inte var där vid aktuella tidpunkten.
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt är utgångspunkten att det föreligger en allmän vittnesplikt, vilket innebär att en är skyldig att vittna i domstol om åklagare, eller den misstänkta personen och dess försvarare anser att det behövs. Undantag till vittnespliktenI 36 kap. 3 § rättegångsbalken finns dock vissa undantag från denna vittnesplikt. Ett av de undantagen inkluderar personer som är närstående till part i rättegången. Du nämner i din fråga att det handlar om en syster och en bror, syskon räknas naturligtvis som närstående, vilket innebär att systern i detta fallet omfattas av undantaget. Syftet bakom detta undantag är det lätt kan uppkomma en friktion mellan plikten att berätta sanningen och den naturliga viljan att hjälpa en anhörig. Vanligtvis ska den som vittnar, avlägga en vittnesed. Även här finns dock undantag. Enligt 36 kap. 13 § 2 stycket rättegångsbalken ska en närstående inte avlägga en ed. Detta just för att personen är närstående och det anses finna ett personlig och naturlig vilja att hjälpa en anhörig som hamnat i en svår situation.Jag har tyvärr inte tillräckligt med information för att veta varför systern i ditt fall blev avrådd från att vittna, och jag kan därför inte heller besvara just den frågan utan ytterligare information. ResningFör att en ansökan om resning ska kunna beviljas krävs i princip att det är sannolikt att utgången av målet hade blivit en annan om det som är nytt hade varit känt för domstolen när målet avgjordes. En resning är ett extraordinärt rättsmedel, och det krävs väldigt mycket för att en ansökan om resning ska beviljas. Om du vill läsa på mer om resning och vad det innebär, så tipsar jag dig om att kika i 58 kap. 2 § rättegångsbalken!Jag hoppas att du känner att du fått din fråga besvarad så gott det går.Lycka till och tveka inte att höra av dig om du skulle ha ytterligare frågor eller behöva något förtydligande!Allt gott,

Vittnesplikt för minderåriga och möjligheten att ändra osanna utsagor

2020-10-08 i Vittna
FRÅGA |Min sjuttonåriga son är kallad som vittne, rörande drogförsäljning. Min son säger nu till mig att det han sa på polisförhöret inte stämmer, utan att han kommer ihåg nu vad som egentligen hände, det är en vecka till rättegång, hur ska han göra för att ändra sitt vittnesmål? Jag som mamma är också orolig för att han åker illa ut när han vittnar, den han ska vittna mot är nitton år, men går i samma klass som min son, det känns mycket olustigt. Måste han vittna?
My Öhman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår att det måste kännas obehagligt att din son ska vittna. MItt korsta svar är dock att din som måste vittna. Vilka konsekvenser den osanna utsagan i polisförhör får beror på vad din son har sagt, det finns emellertid alltid en möjlighet att ändra den utsagan som givits under polisförhör. Är det olagligt att ljuga under polisförhör?Som huvudregel är det inte brottsligt att tala osanning under polisförhör. Talas det däremot osanningen om att en oskyldig person har begått en viss gärning, att det fanns besvärande omständigheter eller annars förnekar att det förelåg omständigheter som hade gjort bedömningen av en gärning mildare så är detta ett brott. Att helt enkelt snacka strunt om en viss persons skuld, förutsatt att den personen finns på riktigt, är ett brott som kallad "falsk tillvitelse" (15 kap. 7 § Brottsbalken). Däremot är det inte olagligt att tala osanning om andra omständigheter under ett polisförhör exv. Att man såg någon springa från platsen, signalement på en gärningsman, tidpunkten för en viss gärning och så vidare.Har din son begått "falsk tillvitelse" och brottet är att klassa som ringa finns möjlighet att gå fri från ansvar om de osanna uppgifterna rättas till innan de fått för stora konsekvenser (15 kap. 14 § Brottsbalken). Måste minderåriga vittna?Personer över 15 år omfattas av en så kallad vittnesplikt. Vittnesplikt innebär att man måste vittna och kan även tvingas till detta genom åtgärder så som vite och hämtning (36 kap. 7 § Rättegångsbalken). Målsmans inställning till vittnesmålet är inte av betydelse.Undantag från vittnesplikten på grund av personliga förhållande kan endast grunda sig på nära släktskap (36 kap. 3 § Rättegångsbalken). Att din son går i samma klass som den han ska vittna mot är därför inte en omständighet som det tas hänsyn till. Vidare sker vittnesmål i rättegång under ed (36 kap. 11 § Rättegångsbalken). Innebörden av ed är att det blir straffbart att tala osanningen, den som talar osanning under ed begår brottet "mened" (15 kap. 1 § Brottsbalken). Det är alltså av högsta vikt att din son inte fortsätter med den osanna berättelsen i rättegång. Hur ska vittnesmålet ändras?Din son kan under rättegången berätta en sanning som avviker från den utsaga han gav i polisförhör utan att det i sig är ett brott. Konsekvensen är då bara att ditt sons vittnesmål kan få en sämre ställning som bevis i målet. Vill din son ändra sin utsaga innan rättegången kan han kontakta polis eller eventuell åklagare. Jag skulle rekommendera att göra detta för att slippa ytterligare obehag under rättegången. Sammanfattningsvis är det i princip endast brottsligt att ljuga i polisförhör om man smutskastar en person, att ljuga under ed i rättegång är däremot brottsligt. Din son har en skyldighet att vittna även då han är minderårig då det föreligger vittnesplikt. Hoppas att du fick svar på din fråga. Stort lycka till!Hälsningar,

Är min flickvän skyldig att vittna vid rättegång?

2020-09-11 i Vittna
FRÅGA |Om jag är misstänkt för ett brott, är min flickvän då skyldig att vittna? Vi har varit ett par i ett halv år och är förlovade.Tex: Om jag har hamnat i slagsmål anmälan om misshandel från bägge håll. Och den enda som sätt allt är min flickvän.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om vittnesplikt regleras i 36 kap. 3 § rättegångsbalken. I Sverige råder som huvudregel en vittnesplikt vilken innebär att alla som rätten kallar som vittnen måste vittna. De personer som är undantagna vittnesplikten är makar, släktingar i rätt upp- och nedstigande led (föräldrar, barn osv) eller personer som på liknande sätt är närstående parten i målet. Med det sistnämnda åsyftas främst person som är sambo med parten eller som har för avsikt att ingå äktenskap med denne, (NJA 2007 s. 874). Personer som väntar barn tillsammans med parten är också undantagna vittnesplikten. Om även pojk- och flickvän omfattas är däremot lite oklart. Högsta domstolen kom i målet ovan fram till att en flickvän sedan ett år tillbaka där paret hade planer på att flytta ihop och gifta sig ansågs vara undantagen vittnesplikten. Personer som varit tillsammans under flera år bedöms också som närstående och är även de undantagna från vittnesplikten. Dock är det något mer tveksamt huruvida par som endast haft en kortare relation tillsammans omfattas av undantaget eller inte. Av den anledningen kan jag inte ge dig ett definitivt svar utan en bedömning måste göras i det enskilda fallet. Förhållandet ska vara en fast parrelation med en praktisk och känslomässig bindning av inte obetydlig varaktighet för att din flickvän ska anses närstående och därmed undantas vittnesplikten. Att ni har förlovat er stärker anledningen att anse att ert förhållande är av sådan art. Dock skulle förhållandets längd, ett halvår, kunna ses som kortare tid och därför gör det situationen svår att bedöma för mig.Det faktum att ni är förlovade ändrar dock inte den juridiska beteckningen på ert förhållande enligt dagens reglering. Ni behöver därför inte bevisa att ni är förlovade. Ifall ni är sambos skulle det dock med mer klarhet kunna medföra en anledning att undanta din flickvän från vittnesplikten i samband med att ni har förlovat er. Är så fallet bör det vara så att ert förhållande är av sådan art att det kan anses likna ett äktenskap och att din flickvän därmed kan anses närstående och undantas vittnesskyldigheten. I övrigt kan jag tyvärr inte ge ett tydligare eller mer konkret svar än så. Hoppas att mitt svar var till hjälp för dig!Med vänlig hälsning,

Hur går det till när man blir kallad som vittne i en rättegång?

2020-05-31 i Vittna
FRÅGA |Hej, jag har en vän som möjligtvis var med i ett bråk som troligen har lätt till en grovmisshandel. Och jag är ett vittne pga att jag vara med honom innan pch efter händelsen. När polisen stormade in lägenheten så höll dem utfrågning/förhör med mig, medans han blev häktad. Om det skulle leda till en rättegång skulle jag då bli kallad som vittne på rättegången. Och isf vad händer innan? Kommer man bli kontaktade av tex en advokat? Eller om man skulle vilja diskutera de, ska man sjölv då kontakta en advokat?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av din fråga tolkar jag det som att du funderar över hur reglerna ser ut angående att vittna i en brottmålsrättegång. Detta regleras i Rättegångsbalken (hädanefter förkortad RB). Nedan kommer jag att redogöra för hur reglerna ser ut och med detta förhoppningsvis ge dig svar på din fråga. Allmänt om vittne I Sverige har vi vittnesplikt (36 kap 3 § RB). Detta innebär att du är skyldig att vittna i domstol (om du exempelvis sett eller gjort iakttagelser vid ett brott) om åklagaren eller den tilltalade och dess försvarare anser att det behövs. Innan rättegången Ska du vittna vid en rättegång kommer du att få en kallelse (36 kap 7 § RB). I denna ska det finnas information om parterna och målet, kort vad förhöret gäller och vilka rättigheter och skyldigheter man har som vittne. Det ska även tilläggas att man kan behöva betala vite (pengar) om man inte dyker upp till domstolen när man blivit kallad som vittne. Som vittne har man rätt till vittnesstöd. Ett vittnesstöd är en person som arbetar ideellt och denne erbjuder hjälp och stöd till bland annat vittnen i samband med rättegång. Vittnesstöden kan informera dig om hur en rättegång går till och bidra med stöd om du känner dig orolig inför rättegången. Om du vill komma i kontakt med ett vittnesstöd före förhandlingsdagen kan du kontakta din domstol eller Brottsofferjouren (https://www.brottsofferjouren.se/om-oss/kontakta-oss/) som kan hänvisa dig till den lokala vittnesstödverksamheten. Under rättegången Som tidigare nämnt är det på domstolen du kan komma i kontakt med vittnesstödet (se info ovan). När du vittnar i en rättegång kommer du enbart att vara med under rättegången när du ska vittna (36 kap 9 § RB). Du får alltså inte sitta med innan, detta för att man ska undvika att bli påverkad av vad som sägs i målet. När du vittnar kommer detta att ske som ett förhör. Oftast blir man förhörd av åklagaren, av den tilltalades försvarare och ibland även ett målsägandebiträde. Du kommer att få avlägga en ed, alltså en försäkran om att du lovar att tala sanning, innan du vittnar (36 kap 11 § RB). Det ska tilläggas att vissa saker behöver du inte berätta om när du vittnar. Du kan som vittne vägra att yttra dig om en omständighet som skulle kunna röja att du (vittnet) eller någon närstående till dig har begått en brottslig eller vanärande handling (36 kap 6 § RB). När du vittnar har du rätt till ersättning (36 kap 24 och 25 §§ RB). Det kan exempelvis vara för resekostnader, uppehälle eller förlorad arbetsinkomst. Detta framför du under rättegången (observera att kvitton behövs). Sammanfattning Jag hoppas att jag med denna information gett dig svar på din fråga. Mitt råd till dig, om fallet blir så att du blir kallad som vittne, att du tar kontakt med din lokala vittnesstödverksamhet som kan ge dig mer information kring rättegången och att vittna. Mvh,