Skrivfel vid föreläggande av ordningsbot.

2019-09-26 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej jag har fått en trafikbot men när jag tittade närmare på den så såg jag att polisen hade skrivit två olika datum. Ena när händelsen inträffade den 28/8 och sen skrev han den 27/8 när han utfärdade själva bötern på inbetalningskortet. Är det en giltigböter fast det är två olika datum? Mvh Dennis
André Tito |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Har föreläggande av ordningsbot godkänts, gäller det som en dom som har vunnit laga kraft enligt RB 48:3 2 st. Godkända strafföreläggande kan angripas genom rättsmedlet klagan över strafföreläggande (RB 59:6-9) eller resning. När det handlar om formella fel kan åklagare besluta om rättelse av föreläggandet (RB 48:12 a).Rättelse av föreläggandetEnligt RB 48:17 ska ett föreläggande av ordningsbot innehålla uppgifter om den polisman som har utfärdat föreläggandet och sådana uppgifter som avses i RB 47:6 för strafföreläggande. Sådana uppgifter är en åklagare som har utfärdat föreläggandet, den misstänkte, brottet med angivande av tid och plats för dess begående samt övriga omständigheter som behövs för att känneteckna det, den eller de bestämmelser som är tillämpliga när det gäller brottet, det straff och den särskilda rättsverkan som föreläggs den misstänkte, och det enskilda anspråk som föreläggs den misstänkte med uppgift om målsäganden och de omständigheter som anspråket grundar sig på.Enligt RB 48:12 a (genom RB 48:17) kan du begära en rättelse av föreläggandet av ordningsboten om utfärdandet innehåller en uppenbar oriktighet till följd av åklagarens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Klagan över strafföreläggandeEtt strafföreläggande som godkänts kan undanröjas efter klagan om (RB 59:6) 1.godkännandet inte anses som en giltig viljeförklaring2.om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggandet bör anses ogiltigt, eller 3.om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag.I första punkten handlar det om fall där en person godkänt strafföreläggandet saknat rättslig handlingsförmåga, att personen var under 15 år eller helt enkelt inte hade någon avsikt att godkänna strafföreläggandet. Ett rättsfall från RH 1983:82 avser ett fall där den misstänkte godkände ett strafföreläggande för att ha kört mot rött. I efterhand visade det sig att trafikljusen inte fungerade på grund av tekniskt fel och fick därför sitt strafföreläggande röjd.I andra punkten avses formella fel som har med förutsättningarna för strafföreläggande som exempelvis att åtalsprövning inte har skett. Tredje punkten avser fall där gärningen som föreläggandet avser inte är belagd med straff. En sådan klagan ska göras skriftligen och ges in till den tingsrätt som kunnat ta upp åtal för brottet. Skrivelsen ska ha kommit in till tingsrätten inom ett år efter att föreläggandet verkställts. (RB 59:7).Resning Lagbestämmelser för resning finns i kap 58. RB. För resning krävs allvarligare fel. Dessa fel finns i RB 58:1-3. Vi behöver inte gå in närmare i dessa då det inte är aktuellt i ditt fall.SammanfattningSkrivfel som förekommer i ordningsboten leder inte till frikännande dom. Det är mycket tveksamt om ditt fall har förutsättningar för att få strafföreläggandet röjd enligt kap. 59 RB. Istället får du begära rättelse enligt RB 48:12 a till polismyndigheten för att få uppgifterna rättade.Hoppas det svarade på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Strafföreläggande och rättegångskostnader i brottmål

2019-08-21 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej! Vad innebär det om man ej godkänner ett strafföreläggande? Har förstått att det kan leda till åtal. Väcks alltid åtal eller kan ärendet läggas ner om brottet är mycket ringa? Om ärendet går vidare till Tingsrätten får man då betala kostnader för rättegången?Med vänlig hälsning,
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta vad som händer om man en godkänner ett strafföreläggande, samt om du vid rättegång i tingsrätten skulle få betala rättegångskostnader. De huvudsakliga reglerna om strafföreläggande finner man i 48 kap. Rättegångsbalken (RB) Om strafföreläggande De huvudsakliga reglerna om strafföreläggande finner man i 48 kap. Rättegångsbalken (RB) Ett strafföreläggande ersätter en rättegång i ett brottmål och man kan se det som ett alternativ till åtal. Strafförelägganden kan meddelas av åklagaren om den misstänkte erkänner att han eller hon begått brottet i fråga och det är tydligt vad straffet för gärningen kommer bli. Ett strafföreläggande som godkänns av den misstänkte har samma verkan som en fällande dom i belastningsregistret. Skillnaden blir alltså att det inte väcks åtal och att det inte blir någon rättegång, istället får man hem en blankett som man fyller i där man erkänner brottet och accepterar straffet. Ett strafföreläggande är frivilligt och man kan välja att istället låta åklagaren väcka åtal och ta ärendet till domstol, och det är också vad som händer i de allra flesta fall när ett strafföreläggande inte godkänns, att ett brott är ringa kommer inte föranleda åklagaren att lägga ner ärendet om han anser att det finns nog med bevis för en fällande dom. Om åklagaren till exempel inte anser att förutsättningarna för allmänt åtal är uppfyllda får strafföreläggande inte utfärdas, detta framgår av 48:5 RB. Om rättegångskostnad Regler om rättegångskostnader finner man framförallt i 31 kap RBVad gäller din skyldighet att betala eventuella rättegångskostnader kan sägas att huvudregeln är att den tilltalade ska ersätta staten för kostnaden av försvararen samt för eventuella provtagning av till exempel blod, urin eller saliv som krävts för att fullfölja utredningen av brottet. Detta framgår av 31:1 RB. I 31:1 3 st RB finns en begränsningsregel som innebär att den tilltalade inte är skyldig att betala mer av kostnaden för försvararen än vad han hade fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Hur rättshjälpsavgiften beräknas framgår av 23-25 §§ rättshjälpslagen. Enligt 31:1 4 st RB kan ersättningsskyldigheten dessutom sättas ner om det finns skäl till det med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans/hennes ekonomiska situation. Det framgår inte tydligt i denna bestämmelse exakt när ersättningsskyldigheten kan komma att sättas ner, men om man har mycket låga eller inga inkomster kan man som huvudregel räkna med att kostnaden helt eller till större del stannar på staten. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Kan en i efterhand ångra sig om en godtagit ett strafföreläggande?

2019-05-05 i Strafföreläggande
FRÅGA |Om man godtagit strafföreläggande vid gripande kan man ångra sig å ta tillbaka de?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om strafföreläggande finns i rättegångsbalken (RB).För att en misstänkt ska ha godkänt ett strafföreläggande på ett juridiskt bindande sätt krävs det hen har skrivit under ett dokument (i pappersform eller digitalt) där hen erkänner gärningen och godtar påföljden, RB 48 kap 9 §. Om hen enbart muntligen godkänt strafföreläggandet vid gripandet är det inte bindande för henom. Om den misstänkte då ångrar sig och tar tillbaka det muntliga godkännandet kommer åklagaren troligtvis att väcka åtal istället, vilket generellt sett innebär en längre rättegång.Om den misstänkte däremot godkände strafföreläggandet skriftligt vid gripandet får det samma verkan som en dom som vunnit laga kraft, RB 48 kap 3 §. Det innebär att en i princip inte kan "ångra sig och ta tillbaka det". Enda möjligheten att komma ifrån strafföreläggandet är i sådana fall att klaga på det på någon av följande grunder:- det givna godkännandet är ogiltigt på grund av att den misstänkte i strafföreläggandet faktiskt inte erkände gärningen, eller - strafföreläggandet ska anses ogiltigt på grund av att det inte utfärdades på ett enligt lagen korrekt sätt, RB 59 kap 6 §.För att en över huvud taget ska kunna klaga på ett redan godkänt strafföreläggande innebär det alltså att det ska ha utfärdats på ett felaktigt sätt. Om någon av ovan grunder är tillämpliga kan den misstänkte skicka en klagan till domstolen inom ett år, RB 59 kap 7 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan man be om strafföreläggande trots tidigare nekande av brott?

2019-04-28 i Strafföreläggande
FRÅGA |Stöld!!Hej har ej scanat varor på willys för 1600 kr och blev polisanmäld :( polisen förhörde mig och jag nekade nu har åklagare väckt åtal så det blir rättegång :( kan man ringa åklagare o erkänna brottet innan man får tid för rättegång är det försent nu? vet ej vem det är för åklagare vart ringer man ?är så lefsen vet ej varför jag gjorde detta blir första o sista gången :( mvh ledsen tjej :(
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter på din fråga som att du önskar att få ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande är något en åklagare kan besluta om om denne anser att straffet för det begångna brottet är uppenbart Rättegångsbalken (RB) 48 kap 1 §, t.ex. vid erkännande av stöld. Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkta personen, på vilken han eller hon erkänner brottet och accepterar straffet. När den misstänkte accepterat strafföreläggandet väcks inget åtal av åklagaren och därmed blir en rättegång inte av 48 kap 2 § 2 st. RB. Däremot är effekten av strafföreläggandet detsamma som en dom.Ett strafföreläggande blir inte aktuellt om åklagaren redan väckt åtal. När åklagaren väckt åtal innebär det att åklagaren ansett att straffet inte varit uppenbart. Fördelen med en rättegång är att du får chansen att förklara dig, vilket kan leda till att du får ett mildare straff jämfört med ett strafföreläggande. Det framgår inte av din fråga hur gammal du är. Många gånger får den misstänkte ett mildare straff p.g.a. förmildrande omständigheter, vilket betyder att straffet blir mildare om det är första gången den misstänkte begått brottet, om personen är ung, om personen visar stor ånger m.m. Sammanfattningsvis kan du inte be om ett strafföreläggande för att ett åtal väckts. Det är upp till åklagaren att bestämma om strafföreläggande. Ett strafföreläggande kan endast ges om åklagaren anser att en rättegång inte är nödvändig. Jag håller tummarna att det går bra för dig!Tveka inte att fråga om du har ytterligare frågor.Med vänlig hälsning,

Vad händer om man inte godkänner ett strafföreläggande?

2019-09-03 i Strafföreläggande
FRÅGA |En person godkänner inte ett strafföreläggande och överklagar - vad händer då?Åtal?mvh
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Strafföreläggande Ett strafföreläggande ersätter rättegång vid vissa brott och förseelser där en rättegång inte behövs, exempelvis på grund av att den misstänkte har erkänt brottet. Strafföreläggande är möjligt vid brott där påföljden är begränsad till böter och/eller villkorlig dom, som exempelvis stöld eller trafikförseelser. I sådana fall utfärdar åklagaren ett strafföreläggande istället för att åtala det aktuella brottet. Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkta personen, på vilken hen erkänner brottet och accepterar straffet. Det är frivilligt att erkänna brottet och den misstänkte kan välja att istället låta åklagaren väcka åtal och på så vi få målet prövat i en rättegång.Om man inte godkänner strafföreläggandetSkulle man inte vilja godkänna strafföreläggandes ska man så fort som möjligt till närmaste åklagarkammare skriva och berätta varför man inte vill godkänna föreläggandet. När åklagaren sedan har fått svaret att personen inte godkänner strafföreläggandet väljer denne i de flesta fall att väcka åtal i tingsrätten. Detta leder i sin tur till att personen blir kallad till tingsrätten för en förhandling. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Ändring av straff vid strafföreläggande

2019-06-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Har fått brev hem gällande strafföreläggande avseende villkorlig dom.Min fråga är, är det den påföljden jag kommer få om jag godkänner strafföreläggandet eller kan jag även få böter/samhällstjänst utöver de?Tack på förhand!
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga. som jag tolkat din fråga så undrar du om du kan få något annat straff än det som står på strafföreläggandet.Jag ska kort gå igenom vad strafföreläggande är:Strafföreläggande:Vid en förundersökning där åklagaren anser att det finns tillräckliga bevis för att brott begåtts kan åklagare välja att meddela ett strafföreläggande istället för att väcka åtal. Detta innebär att ett åtal inte väcks och att saken inte heller tas upp i rättegång, dock antecknas det precis som åtal i belastningsregistret. Se 48 kap. 4 § Rättegångsbalken.För strafföreläggande krävs att den misstänkta personen godkänner. En blankett om strafföreläggande ska skickas hem till den misstänkte personen som då får möjlighet att svara genom att godkänna eller genom att inte godkänna. Väljer man att betala ses det som ett godkännande.I det fall man inte vill godkänna föreläggandet bör man på blanketten skriva detta och också förklara varför och sedan skicka detta tillbaka till åklagarmyndigheten.Enligt 48:6 RB så måste ett strafföreläggande innehålla det straffet som ett godkännande innebär.Det betyder att du inte kan få ett värre straff än det du godkänner när du skriver på strafföreläggandet. Hoppas det besvarade din fråga!

Fel personnummer på en ordningsbot

2019-05-01 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej Har fått fortkörningsböter på en 110 väg och skrivit under lappen direkt.När chocken hade släppt och jag läste ordentligt så upptäckte jag att mitt personnummer inte stämmer.Gäller boten ??
Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Regler om böter, och i ditt fall en ordningsbot, finner vi i Rättegångsbalken (RB) Boten du fick av polismannen hamnar under kategorin ordningsbot och denna fick du eftersom du överskred hastighetsbegränsningen. Kort kan man säga att en ordningsbot är ett sätt att fastställa ett straff genom ett föreläggande (Bötesstraff) 48 kap. 1 och 2 §§ RB. När man blir stoppad av polisen för fortkörning och får böter kan man antingen vägra att skriva under eller så skriver man under. När du skrev på ordningsboten godkände du den 48 kap. 17 § och 19 §. Din underskrift kan likställas med att du erkände fortkörningen och det betyder att din bot vann laga kraft. När en bot vinner laga kraft kan den inte längre överklagas. Du har alltså accepterat boten genom att erkänna ditt fel. I ditt fall var det dock så att personnumret inte stämde och det brukar inte vara en tillräcklig stark grund för att undkomma betalningsansvaret. Tingsrätten har nämligen fastslagit att ett felaktigt personnummer inte är tillräckligt för att man ska slippa betala. Jag rekommenderar dig att betala boten du har fått och hädanefter inte överstiga hastighetsgränsen för din och andras säkerhet! Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Måste rättegång ske efter man har erkänt ett brott?

2019-03-13 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej. Jag åkte fast för att jag hade thc i min kropp. Jag gick på förhör och erkände brottet men nu har jag fått ett brev om att jag ska på rättegång. Varför ska jag på rättegång om jag redan har erkänt brottet? Kan det vara så att dom har fått upp någon ny sak som dom vill åtala mig för?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln när ett brott har begåtts är att åtal ska ske, oavsett om man har erkänt till brottet eller ej. Detta är eftersom åklagaren har något som kallas för absolut åtalsplikt. När ett brott har begåtts som hör under allmänt åtal så måste åklagaren driva saken vidare till rättegång (20 kap. 6 § rättegångsbalken).Ibland så kan åklagaren dock välja att meddela ett strafföreläggande. Detta innebär att en rättegång inte behöver göras.För detta krävs dock att den misstänkte erkänner brottet och att brottets påföljd är begränsat till böter och/eller villkorlig dom. Det måste också vara uppenbart att det är böter och/eller strafföreläggande en domstol skulle ha dömt ut om åklagaren skulle ha tagit saken till rättegång (48 kap. 4 § rättegångsbalken).Förmodligen har alltså åklagaren ansett att detta inte varit möjligt i ditt fall. Under sådana omständigheter måste därför åklagaren väcka ett åtal och gå till rättegång. Detta behöver alltså inte betyda att de har fått upp någon ny sak.Vänligen,