Tredskodom och preskription i kravmål, vad gäller?

2021-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Borgenslån p 200000 kr. 2004. Jag har betalat av halva skulden. Fram till 2009.Men nu gått över 10 år utan att jag kunnat betala pga psykisk ohälsa /nedsättning .Lånet betalades bort för 11 år sedan (2009). Nu har jag fått krav att betala lånet i din helhet 108000kr via stämning .Min situation är oförändrad o jag har informerat om detta.Har ingen ekonomisk möjlighet att betala. Är pensionär sedan ett år. Får ut 12000 kr / mån.Kommer jag att få en Treskdom eller avskrivs ärendet Jag erbjöd mig att om jag får betalningsförmåga o att får en avbetalningsplan skickad till mig redan 2009.Det har inte skett .Trots en påminnelse om det från mig Januari 2010.Jag har haft kontakt o fått som svar att det var lugn o att vi avvaktar men att en avbetalningsplan skulle skickats till mig.Det är inom familjen o ingen fråga till mig om detta trots att vi träffats senast 2006,2008, 2012 på Begravningar o ett bröllop.Anser att jag försökt att informera om min situation .De har inte agerat utifrån att skicka påminnelse.Utan bara helt plötsligt kräver mig via stämning.Känns inte relevant eller realistiskt att agera efter över 10 år. Bör då vara Presprigerat.
Jacob Björnberg |Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder vissa tolkningssvårigheter. Du anger att kapitalbeloppet uppgår till 200 000 kr samtidigt som du säger att "lånet betalades bort för elva år sedan". Huruvida det sistnämnda ska förstås som att skulden till fullo är reglerad är för mig något ovisst, men jag kommer att utgå ifrån att så inte är fallet eftersom du också skriver att du, via en inlämnad stämningsansökan, har fått ett krav på dig om 108 000 kr. Fordringsägaren är någon inom familjen och såvitt jag förstår har du försökt att få till ett amorteringsupplägg, dock utan lyckat resultat. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende följer enligt nedan.Rättegångsbalken (RB).Preskriptionslagen (PreskL).Jag tror att du eventuellt kan ha missförstått innebörden av begreppet tredskodom varför det inledningsvis förtjänas att säga någonting om just rättsinstitutet tredskodom. En tredskodom innebär att dom avkunnas utan att sakfrågan i målet tas upp till prövning (sakfrågan i ditt fall är huruvida du är skyldig att prestera i enlighet med den aktuella stämningen, med andra ord om du är skyldig att betala käranden, din släkting, 108 000 kr). Tredskodomar kan endast aktualiseras i dispositiva tvistemål, det vill säga när förlikning om saken är tillåten (när det går att göra upp i godo). Och i det här fallet rör det sig förvisso om ett dispositivt tvistemål, närmare bestämt ett kravmål med dig som svaranden. Men någon tredskodom behöver inte per automatik meddelas och en sådan torde inte heller gagna dig i det här fallet. I rättegångsbalken sägs nämligen att om ena parten uteblir från ett sammanträde under den så kallade förberedelsen i mål där förlikning om saken är tillåten och har den som uteblir förelagts att inställa sig vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas, ska sådan dom meddelas mot honom eller henne, om motparten yrkar det (44 kap. 2 § 1 st. RB). Ovanstående gäller inte bara under förberedelsen utan även inför och under själva huvudförhandlingen (jfr 44 kap. 4 § RB). Detta betyder att om du skulle utebli eller underlåta ett följa ett föreläggande att skriftligen avge ett svaromål, det vill säga ett skriftligt yttrande, kan en tredskodom komma att meddelas mot dig, vilket i regel innebär att din släktings yrkande, att du ska förpliktas att utge 108 000 kr, kommer att godtas (44 kap. 7 a och 8 §§ RB). Som svarande kan du emellertid begära återvinning av målet inom en månad genom att ansöka om det till tingsrätten, men görs inte detta kommer tredskodomen att vinna laga kraft (44 kap. 9 § RB). En lagakraftvunnen dom går inte att överklaga med ordinära (vanliga) rättsmedel. Skulle käromålet (kravet om 108 000 kr) däremot visa sig vara helt ogrundat kommer domstolen naturligtvis att ogilla din släktings talan, men utifrån din ärendebeskrivning verkar det inte förhålla sig på det viset. För såvitt jag förstår nekar du inte till skuldens existens. Att ärendet skulle avskrivas förfaller enligt min mening och utifrån din ärendebeskrivning som mindre troligt. Det bygger i så fall exempelvis på att båda två helt uteblir från rättegången eller att motparten, din släkting, i händelse av din frånvaro inte skulle yrka en tredskodom eller begära att målet sätts ut till ett nytt sammanträde (jfr 44 kap. 1-2 §§ RB).När det sedan gäller preskriptionen kan följande anföras. En fordran preskriberas först tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § PreskL). Det sistnämnda benämns preskriptionsavbrott, vilket kan ske genom att gäldenären, det vill säga du (gäldenär = den skuldsatte) 1. Utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären (fordringsägaren, alltså din släkting), 2. Får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären eller 3. Att borgenären själv väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord (5 § PreskL). Av det ovan sagda kan det konstateras att skulden torde vara preskriberad, men det förutsätter att denna inte har nämnts sedan januari 2010. Skulle däremot skuldförhållandet ha kommit på tal och diskuterats vid något tillfälle under begravningen/bröllopet som ägde rum 2012 blir slutsatsen den motsatta, att preskription inte har inträtt och att fordringen om 108 000 kr fortfarande kan göras gällande i domstol. Ett gjort preskriptionsavbrott innebär att en ny preskriptionstid enligt 2 § börjar att löpa från dagen för avbrottet (6 § PreskL). Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Förundersökning och väckande av åtal

2021-03-29 i Förundersökning
FRÅGA |Om jag blir gripen av polis o inte har körkortet med mig o har alkohol i blodet efter blodprov. Efter förhör där jag svarar inga kommentarer på nästan alla frågor o inte erkänner eller skriver på något. Sen skickar de till åklagaren o jag får vänta två timmar i arresten. Sen kommer beslutet att jag är fri att åka hem. Polisen vädjar i tidningen efter vittnen till händelsen. Men inga finns. Vad händer då?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du är över 18 år då det i sådana fall skulle aktualisera specialregler.Det är svårt för mig att säga vad som kommer hända i exakt ditt fall, då utgången antagligen kommer att variera utifrån den bedömning som åklagaren gör.Den tillämpliga lagen i ditt fall är rättegångsbalken (RB)För brott som lyder under allmänt åtal har åklagaren en absolut åtalsskyldighet (20 kap 2 § RB). Detta innebär att åklagaren efter en bedömning måste väcka åtal om det finns skäl för det under förundersökningen.För att åklagaren ska kunna väcka åtal krävs att bevisningen som framkommit under förundersökningen når upp till en viss misstankegrad. För åtal gäller "tillräckliga skäl för åtal". Om åklagaren anser att de bevis som framkommit under förundersökningen räcker kommer hen alltså att väcka åtal och saken går vidare till domstol. Om åklagaren anser att bevisningen inte håller till den nivån kommer förundersökningen troligtvis att läggas ned enligt 23 kap 4 § RB.Vad som är aktuellt i ditt fall är svårt för mig att uttala mig om, då det i slutändan handlar om vilken bedömning åklagaren gör av det material som framkommit under förundersökningen. Oavsett vilket så kommer du att meddelas vilket alternativ som åklagaren väljer.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline,Med vänlig hälsning

Hur länge kan en förundersökning pågå?

2021-03-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag fick höra att jag för 1,5 år sedan ska ha blivit polisanmäld för falsk tillvitelse. Kan det vara pågående när det gått så lång tid eller tror ni det är nerlagt?
Frida Deivard |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett exakt svar på din fråga är tyvärr omöjligt för oss på Lawline att ge dig, men jag ska nedan beskriva något om förundersökning som kan ge dig mer förståelse kring situationen. Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar. En förundersökning ska dock bedrivas så skyndsamt som möjligt enligt 23 kap. 4 § rättegångsbalken (RB) och om det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. I 23 kap. 4a § RB beskrivs bland annat även att en förundersökning får läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimlig proportion till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader. En förundersökning kan dock återupptas om ny bevisning upptäcks. Den yttersta tidsgränsen som måste beaktas vid förundersökning är brottets preskriptionstid. Bestämmelserna om preskription återfinns i 35 kap. brottsbalken (BrB) och beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag, 2, 5, 10 eller 15 år. Enligt 35 kap. 4 § BrB räknas preskriptionstiden från den dag då brottet begicks. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid (35 kap. 2 § 1 p.). Enligt 15 kap. 7 § BrB döms den som begått falsk tillvitelse till fängelse i lägst 14 dagar och högst 2 år. Det innebär att brottets preskriptionstid är 5 år enligt 35 kap. 1 § 2 p. BrB. Med beaktande av att en förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som möjligt kan antaganden dras om att du borde hört något gällande denna förundersökning från till exempel polisen om den fortfarande var pågående. Om omständigheter talar för ett lågt straffvärde kanske polis även gjort bedömningen att utredningen inte är värd det den skulle kunna leda till. Men som sagt kan jag tyvärr inte ge dig ett exakt svar, bland annat mot bakgrund av att förundersökningar kan återupptas och bedrivas till och med att det misstänkta brottet preskriberats. Hoppas svaret hjälpte dig något! Vänligen,

Vad krävs för att HD ska meddela prövningstillstånd och när vinner en dom laga kraft

2021-03-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Efter en överklagan av Tingsrättens dom har en bekant blivit enhälligt friad av Hovrätten i ett mål som åklagaren klassat som våldtäkt. Den åtalade har suttit häktad hela tiden fram tills Hovrätten ändrat domen.Frågan gäller följande:1. Är det på något sätt avgörande för utgången i målet, eller om Högsta domstolen skall ge prövningstillstånd eller inte, om NÄR man överklagar, så länge det är inom angiven tidpunkt som fastställts i domen? dvs 3 veckor.Jag menar att det vore helt fel om det var någon slags "tävling" om vem som snabbast överklagar en dom! , Åklagaren eller försvaret, eller i ovanstående mål, om det påverkar målet om Åklagaren "snabbt" överklagar till Högsta Domstolen, ( Prövningsrätt) Detta måste vara ovidkommande!2. Hur och när vet man att domen vunnit laga kraft? meddelas detta uttryckligen med mail eller brev, eller är det endast ett uteblivande av prövningstillstånd? (förutsatt att Åklagaren sökt detta hos Högsta Domstolen.
Frida Deivard |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Enligt 54 kap. 10 § Rättegångsbalken (RB) får prövningstillstånd (PT) i Högsta domstolen (HD) endast meddelas om HD:s som skulle få betydelse som prejudikat, det vill säga ge vägledning för hur domstolar ska bedöma liknande fall. HD kan även meddela PT om det föreligger synnerliga skäl enligt paragrafens andra punkt, det är ännu ovanligare en prejudikatskälet. Det enda HD beaktar vid frågan om de ska meddela PT är alltså om det den överklagande parter framfört i sitt överklagande visar att det finns prejudikatsskäl eller om det föreligger synnerliga skäl. Givetvis måste överklagandet inkomma under rätt tid och vara komplett enligt formkravsreglerna, annars kan det avvisas. Överklagandefristen för hovrättsdomar är 4 veckor enligt 55 kap. 1 § RB. 55 kap. RB innehåller mer om överklagandet. Det har alltså ingen betydelse om vem som överklagar först om båda parter framställer varsina fristående överklaganden. Alltså, frågan om när man överklagar har endast betydelse i fråga om överklagande skett inom rätt tid, dvs inom överklagandefristen och inget annat.En dom har vunnit laga kraft när tiden för överklagande har passerat. Om part överklagar hovrättens dom till Högsta Domstolen (HD) vinner domen laga kraft när HD beslutar att inte meddela PT, alternativt den dag HD meddelar dom förutsatt att de tidigare beviljat PT. Normalt sett meddelas det inte uttryckligen när tidpunkten för att dom vunnit laga kraft är nådd, utan part får hålla lite koll på datumen själv. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,

Vad gäller vid förenklade tvistemål?

2021-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan näringsidkare, t ex. enskild firma stämma en annan näringsidkare avseende tvist som som via reglerna om förenklat tvistemål? Jag hade för mig att detta endast gällde om den part som valde att föra tvisten till domstol var privatkonsument, men jag ser inga sådana begränsningar i RB 1 kap 3 §.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Förenklade tvistemål regleras i 1 kap. 3 d § RB. Förenklade tvistemål är mål som på grund av deras relativt låga värde handläggs på ett annorlunda sätt än ordinarie tvistemål. Skillnader mellan de två typerna av tvistemål berör bland annat antalet domare samt möjligheten att få sina rättegångskostnader ersatta av motparten (se vidare 18 kap. 8 a § RB).Beloppsgränsen vid förenklade tvistemål ligger på hälften av prisbasbeloppet (2021 är således gränsen vid 23 800kr) och det är värdet på det som yrkas av käranden som utgör bedömningsgrunden. Det finns inte någon begränsning till att den ena parten måste vara konsument vid förenklade tvistemål. Om så ändå skulle vara fallet finns en särskild forumregel som ger konsumenten rätt att stämma näringsidkaren vid sin egen hemvistort (se vidare 10 kap. 8 a § RB).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur lån tid kan det ta innan åklagare väcker åtal?

2021-03-27 i Förundersökning
FRÅGA |Jag undrar hur lång tid det kan ta innan åklagaren väcker åtal och klienten får sitt straff för mordet på sin fru våren 2019.
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett exakt svar på din fråga är tyvärr omöjligt för oss på Lawline att ge dig, men jag ska nedan beskriva något om förundersökning som kan ge dig mer förståelse kring situationen. Processen inom rättsväsendet startas med en förundersökning. Enligt 23 kap. 2 § rättegångsbalken (RB) ska det under en förundersökning utredas, (1) vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om (2) tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt (3) målet så beredas, att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang. Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar. En förundersökning ska dock bedrivas så skyndsamt som möjligt enligt 23 kap. 4 § RB. Den enda tidsgränsen som måste beaktas vid förundersökning är brottets preskriptionstid. Bestämmelserna om preskription återfinns i 35 kap. brottsbalken (BrB) och beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag, 2, 5, 10 eller 15 år. Enligt 35 kap. 4 § BrB räknas preskriptionstiden från den dag då brottet begicks. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid (35 kap. 2 § 1 p. BrB). När undersökningsledare (vilket oftast är en åklagare) har slutfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig för att har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av undersökningen och begära om komplettering, enligt 23 kap. 18 a § RB. När förundersökningen är avslutad, ska förundersökningsledaren meddela beslut om åtal ska väckas eller inte enligt 23 kap. 20 § RB. Efter att åklagaren förundersökningen ska åklagaren väcka åtal om det finns tillräckliga skäl enligt 23 kap. 2 § RB. Tillräckliga skäl föreligger då åklagaren på objektiva grunder kan emotse en fällande dom i rättegång. Det kärvs alltså att handlandet är brottsligt samt att bevisningen räcker. Fråga om bevisningen räcker är det som påverkar förundersökningens tidsåtgång. I dagsläget finns ingen bestämmelse om att åtal ska väckas inom en viss tid. Det enda tiden att beakta är preskriptionstiden likt ovan, vilket dock inte är ett problem i detta fall då undersökningen rör mord. Åklagaren ska dock väcka åtalet så snart som möjligt, vilket är av extra vikt om den misstänkte sitter häktad. Det krävs alltså mycket för att åtal ska väckas, och det är av stor vikt att åklagaren gör ett noggrant arbete under förundersökningen och åtalets väckande. Efter det tar rättegång viss tid, till det får räknas med överklagandefrist (3 veckor) och eventuellt rättegång i hovrätt. Ett exakt svar på när (ens om) han får sitt straff går alltså inte att ge. Jag hoppas dock att detta svar hjälper dig förstå situationen bättre! Vänligen,

Fri bevisföring och olagligt införskaffat bevis

2021-03-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HejUtifrån pågående rättegång som handlar om bevis via enchrochatt.I Sverige får man inte avlyssna om det inte finns brottsmisstanke och då måste åklagare via domstol få tillstånd under maximalt en månad utföra avlyssning (tror jag)Men om övertygande bevis finns i erhållet material från enchrochatt som ger utom rimligt tvivel att brott begåtts.Kan åtalet då ogillas på hur informationen erhållits. mvhHåkan
Jakob Westling |Hej, och tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer är väldigt aktuell och ställer den svenska principen om fri bevisföring på sin spets.I regel har Sverige sedan länge arbetat under principen om fri bevisföring. Det innebär att all bevisning som förs in i domstolen är prövbar. Oavsett huruvida beviset införskaffats på ett sätt som är olagligt. Ett vanligt exempel är att polisen vid en husrannsakan införskaffar information för ett brott som inte var syftet med själva husrannsakan. Argumentet som förs emot den fria bevisföringen är de europeiska rättigheterna Sverige är förpliktade att följa. I EKMR artikel 6 och 8 innehar vi alla rättigheter om rättvisa rättegångar och privatliv. Argumentet är således att bevis som det Enchrochatt representerar har införskaffats olagligt och bryter därför mot art. 6 och 8 i EKMR. Denna fråga är i stort sett ny för svenskt vidkommande, och det är mycket möjligt att målet kan gå upp hela vägen till HD för rättslig vägledning. I Khan mot Förenade konungariket hade EKMR att pröva en liknande situation. I det aktuella fallet hade Europadomstolen att avgöra om hantering av överskottsinformation inneburit en kränkning av EMKR art. 6 och/eller EKMR art. 8. Informationen hade åtnjutits genom avlyssning, och per definition är avlyssning enligt EKMR art. 8 att bedöma som en integritetskränkande åtgärd. I det aktuella fallet saknades ett positivt lagstöd i Storbritanniens nationella rätt för att vidta dylik avlyssning och därmed stred förfarandet mot EKMR art. 8. Avlysslingsresultatet utgjorde det enda beviset gentemot Khan men eftersom rättegången i övrigt, och i sin helhet bedömdes vara rättvis förelåg inte en kränkning av EKMR art. 6.Så Europadomstolen har tidigare godkänt bevis som införskaffats olagligt, vilket kan hjälpa oss i detta fall. Med den starka ställningen som den fria bevisföringen har i Sverige och prejudikatet som Europadomstolen satt, så talar det för att beviset som utkommit från Enchrochatt kommer bli godkänt fastän det införskaffades olagligt.Men det är svårt att säga, och detta svar kan endast bidra med ett kontext till den bedömningen göteborgs tingsrätt kommer göra.Hoppas det besvarade din fråga!

Vad händer när barn under 15 år polisanmäls?

2021-03-27 i Förundersökning
FRÅGA |Om en 14 åring inte betalat nota på en restaurang för 200kr och det görs en polisanmälan. Vad händer då? Med vänlig hälsning,
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer när en omyndig person misstänks för brott. Din fråga aktualiserar bl.a. Brottsbalken (BrB) och lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), särskilt 31 § LUL.Efter en polisanmälan ska polis eller åklagare bedöma möjligheterna att utreda brottet, de beslutar sedan om en förundersökning ska inledas. En förundersökning får inte inledas mot misstänkt under 15 år; omständigheterna kring brottet får dock utredas enligt 31 § LUL under vissa förutsättningar. Enligt 1 kap. 6 § BrB är en person under 15 år inte straffmyndig, denne får alltså inte dömas till något straff. Det är istället socialtjänsten som ansvarar för barnets behov av stöd eller andra åtgärder.Socialtjänstens ansvarSocialtjänsten har det främsta ansvaret vid brott som begås av barn under 15 år. När Socialtjänsten får in en polisanmälan måste de göra en förhandsbedömning där de avgör om en utredning ska inledas eller inte. Förhandsbedömningen ska ske skyndsamt, oftast senast tio dagar efter att polisanmälan kommit in. Hur förhandsbedömningen går till beror på vilken kommun du bor i; i vissa kommuner skickas endast ett brev till föräldrarna med erbjudande om att ha samtal om det som hänt, i andra kommuner inleds alltid en utredning. Om en utredning inleds är dess främsta syfte att avgöra vilka lämpliga åtgärder som barnet behöver, ofta i form av stöd eller vård. Du kan läsa närmare om detta i socialtjänstens handbok Barn och unga som begår brott.Utredning enligt 31 § LULSom tidigare nämnt kan polis och åklagare utreda omständigheterna kring ett brott genom en utredning enligt 31 § LUL. Enligt 31 § LUL ska en utredning inledas när någon under 15 års ålder misstänks ha begått ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år. I din fråga framgår det inte vilket brott 14-åringen misstänks för, men då det i frågan framgår att han/hon inte betalat nota på restaurang så är det sannolikt ringa bedrägeri enligt 9 kap. 2 § 2 st. BrB för vilket maxstraffet är sex månader, vilket talar emot att en utredning inleds. Annat som talar emot att en utredning inleds är att omständigheterna kring brottet redan är klarlagt. Det vanligaste skälet att inleda en utredning enligt 31 § LUL är då socialtjänsten anses behöva den. När barn är misstänkta för lindrigare former av brott inleds sällan en utredning enligt 31 § LUL. Du kan läsa mer utförligt om hur och när en utredning enligt 31 § LUL inleds i Åklagarmyndighetens handbok Utredningar enligt 31 § LUL - Om handläggningen av ärenden och bevistalan där den som kan misstänkas är under 15 år.SammanfattningBarn under 15 år är inte straffmyndiga. När barn under 15 år polisanmäls är det främst socialtjänsten som ska bedöma om en utredning ska inledas, man utreder då barnets behov av stöd och andra åtgärder. Vid lindrigare brottsmisstankar inleds ofta inte en utredning, men det kan också bero på vilken kommun man bor i. En utredning kan under vissa förutsättningar även inledas med stöd av 31 § LUL, i praktiken sker detta dock endast vid grövre brott. Efter eventuell utredning diskuterar polis, föräldrar och sociala myndigheter vilka lämpliga åtgärder som behöver vidtas, ofta i form av stöd och vård.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,