Vilket bevisvärde får en videoinspelning om insändaren är anonym?

2021-09-21 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om jag ser ett brott begås, filmar detta och får då både ljud och bild , och sedan sänder in denna bild till polisen men är anonym när jag sänder denna. På bilden syns gärningsmännen och handlingen tydligt. Hur starkt väger då denna bevisbörda när det kommer till rättegång då man är anonym VS då man inte är anonym?Vi har ju fri bevisprövning i Sverige.
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder fri bevisprövning precis som du säger. Detta innebär till skillnad från ex. Anglosaxisk rätt att vi inte har några förbjudna bevis. Däremot har denna frihet vissa ramar för att säkerställa att rättssäkerheten inte äventyras, innebärande att bevisning tillmäts olika styrka beroende på dess tillförlitlighet.Filmbevis kan användas utan information om vem som filmat, men med risk att bevisvärdet sjunker då det inte finns möjlighet för vare sig åklagarsidan eller försvarssidan att i en process att förhöra vittnet. I takt med att samhället blir alltmer tekniskt och digitalt finns givetvis risk för att filmbevisning kan vara redigerad och är vittnet anonymt kan det vara så att rätten inte tillmäter bevisningen samma styrka som om vittnet inte var anonymt. Hur detta bedöms är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Finns det exempelvis en massa övrig bevisning och hjälpfakta som talar starkt för att situationen utspelade sig så som filminspelningen visar, så finns kanske ingen anledning att tvivla på innehållet.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Har försvararen rätt till en kopia av sekretessbelagda fotografier som av åklagaren åberopats som bevis?

2021-09-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag undrar om försvararen har, efter att åtal väckts, rätt till en kopia av sekretessbelagda fotografier som av åklagaren åberopas som bevis i rättegången?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För en åklagare är det alltid viktigt att säkra bevisning varför åklagaren fortlöpande även under förundersökningen ska pröva vilken information den misstänkte/försvararen ska få ta del av. När åklagaren anser att förundersökningen är klar och avser att gå vidare med utredningen genom åtal, har den misstänkte och försvararen rätt att på begäran få ta del av allt som har kommit fram under förundersökningen. Den misstänkte och försvararen har även rätt att på begäran få kopia av handlingar som innehåller sådant som förekommit vid förundersökningen och som inte ingår i protokollet eller anteckningarna. Däremot behöver en sådan kopia inte lämnas om det finns risk för att sekretessbelagd uppgifter obehörigen lämnas vidare eller om det föreligger hinder mot det med hänsyn till materialets omfattning eller karaktär 23 kap. 21 a § 2 st. Rättegångsbalken (RB).När den misstänkte eller försvararen får ta del av ett protokoll eller en annan handling som innehåller sekretessbelagd uppgift, får ett förbehåll göras i enlighet med 10 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt/försvarare får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får dock inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde.Sammanfattningsvis: En försvarare har rätt att ta del av allt det som framkommit under en förundersökning efter det att åtal har väckts. Det går inte att på rak hand svara på hur det blir med sekretessbelagda fotografier, men det bör vara något en försvarare kan ta del av så länge det inte föreligger risk för att bilderna obehörigen lämnas vidare eller att det föreligger hinder till följd av bildernas omfattning eller karaktär. Vad det är för typ av bilder kommer alltså få betydelse. Skulle bilderna lämnas till försvararen föreligger risken att ett förbehålls görs. Detta förbehåll får dock inte innebära ett förbud mot att nyttja bilderna i målet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Brott mot trafikförordningen - överklaga?

2021-08-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag blev stannad av polisen på stan efter de ansett att jag åstadkommit onödigt buller med min bil.Alltså ansåg de att jag brutit mot följande lag:För brott mot Trafikförordningen: Kap 4, § 7: Åstadkommande av onödigt buller med motordrivet fordon eller onödigt utsläpp av avgaser i sådan mängd att de orsakar olägenheter, 1 000 kronor Jag nekade boten eftersom jag inte ansåg att jag åstadkommit något större buller som skulle skapat olägenheter.Jag har möjligheten att betala denna bot fortfarande utan att möta de i tingsrätten. Jag funderar endast på om jag har en chans att vinna i tingsrätten? De var två personer och jag var endast en. Behöver de något mer som bevis utöver deras egna vittnesmål?De ställde följande frågor till mig i "förhör": Åkte du på gata X? - Ja, svarade jagÄr det dig vi stannade i bilen? - JaVi såg en bil accelerera onödigt och därmed åstadkommit onödigt ljud, var det dig vi såg köra fordonet på gatan X? - Jag vet inte, svarade jag.Hörde du ljudet? - Jag vet inte, svarade jag.Detta är allt jag kommer ihåg frågades och förmodligen allt som frågades.Är det värt att gå till tingsrätten och möta dem? Riskerar att få betala allt som går till fallet om jag får fel i tingsrätten om jag förstått allt rätt. Då kan 1000 kr vara värt att betala. Men tycker dock det är fel eftersom jag inte anser att jag åstadkommit onödigt buller.
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du som har blivit bötfälld för ett påstått trafikbrott har alltid rätt att överklaga. Precis som du själv nämner kommer ärendet tas upp i tingsrätten om du inte erkänner boten. Förutsatt att jag har tolkat din fråga rätt undrar du egentligen hur tungt polisens vittnesmål väger när annan bevisning saknas. Vidare undrar du huruvida det är värt att ta upp fallet i tingsrätt utifall du förlorar och möjligen behöver betala för rättegången. Hur starkt väger polisens vittnesmål?I Sverige råder fri bevisprövning. Det innebär att inga former av bevis har ett på förhand avgjort värde i en brottmålsprocess. Det är upp till domstolen i varje enskilt fall att värdera den bevisning som framkommer i målet. Det är därför svårt för mig att ta ställning till huruvida polisernas vittnesmål är tillräckligt för att få dig fälld. Generellt kan jag tänka mig att två samstämmiga berättelser från två olika poliser väger kan väga tungt som bevisning. De har oftast en bra uppfattning om vilka nivåer av onödig buller som anses orsaka olägenhet. Det är emellertid upp till domstolen att avgöra. Domstolen kan lika gärna anse att exempelvis tid och plats för bullret inte medfört att det kan anses orsaka olägenhet.Vem betalar för rättegången?Du är misstänkt för brott mot trafikförordningen. I brottmålsförfarande betalas rättegångskostnaderna av staten. Det är endast i civilmål som rättegångskostnader betalas av den förlorande parten. Oavsett om du vinner eller förlorar kommer du inte att stå för rättegångskostnader. Har du emellertid en offentlig försvarare kan du krävas på hela eller delar av den kostnaden ifall du blir dömd. Hur stort belopp du kan krävas på baseras på dina inkomster. Sammanfattningsvis är det svårt för mig att bedöma hur bevisläget ser ut eftersom det i Sverige råder fri bevisprövning. Generellt sett kan sägas att två polisers vittnesmål väger start. Sett till kostnader är det däremot ingen större förlust att gå vidare med ärendet även om du blir dömd. Hälsningar,

Bevisbörda

2021-08-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om någon anklagar någon för att ha sålt honom en stulen vara, då är det väl den som anklagar som måste bevisa att den varan är stulen? Jag tänkte nämligen sälja en vara via blocket och det är någon som frågar om originalkvittot på varan och om den är stulen. Den är inte stulen men jag tänkte skriva ett blocket-köpeavtal-kvitto på varan till köparen, eftersom original-kvittot inte finns. Vad händer om köparen senare kommer och säger att klockan är stulen exempelvis? Då är väl bevisbördan på köparen att bevisa att klockan är stulen väl?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga! Du har rätt i att den som påstår något har oftast bevisbördan för det. Däremot brukar exempelvis sådana ärenden anmälas till polisen då stöld handlar om brottmål. I brottmål är du oskyldig tills motsatsen är bevisad. Däremot är det inte sannolikt att man blir åtalad för stöld pga. att ett kvitto saknas, dock så kan det bero på om exempelvis värdet på varan är högt.Om han sedan kommer och påstår att klockan är stulen och har bevis för det, lär personen förmodligen anmäla detta till polisen. Hoppas du fått svar på din fråga! Du är välkommen att ställa ytterligare frågor om du har några funderingar.

Vilka typer av bevis finns det?

2021-09-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Åklagarna åberopar i bland fotografier som bevis i en brottmålsprocess. Ibland sker det genom att åklagaren tar med en CD-skiva och spelar upp bildinnehållet vid huvudförhandlingen. Jag undrar viken typ av bevismedel en sådan presentation hänför sig till? Skriftlig bevisning, syn eller något annat?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder fri bevisprövning, ett begrepp som innefattar två huvudsakliga grunder. För det första innebär den fria bevisprövningen att parterna i ett mål är fria att lägga fram vilken bevisning som helst, det råder så kallad fri bevisföring. För det andra innebär den fria bevisprövningen även vidare att domstolen värderar bevisen i målet fritt utan några särskilda ramar, något som kallas fri bevisvärdering (35 kap. 1 § RB).Vad finns det för olika typer av bevis?Eftersom det enligt principen ovan är tillåtet att lägga fram vilka bevis man vill kan nästan vad som helst presenteras för domstolen som den sedan ska bevisvärdera. I stora drag går det dock att kategorisera olika typer av bevis i olika kategorier – exempelvis muntlig bevisning, skriftlig bevisning och syn. Muntlig bevisning är exempelvis vittnesförhör, målsägandeförhör eller förhör med sakkunniga.Skriftlig bevisning kan vara olika skriftliga handlingar så som exempelvis avtal, dokument eller rapporter. Huvudregeln är att även skriftlig bevisning ska presenteras muntligen vid förhandlingen, men i vissa fall kan den läggas fram via hänvisning om rätten finner det lämpligt.Syn är ett bevismedel som innebär att rätten betraktar viss fastighet eller föremål som inte lämpligen kan flyttas till rätten. I vissa brottmål kan det exempelvis vara nödvändigt med syn av en brottsplats för att förstå hur platsen ser ut. Vilken typ av bevis utgör bilder som exempelvis presenteras med hjälp av en CD-skiva?Under huvudförhandlingar är det vanligt att parterna visar och lägger fram bilder som bevisning i målet med hjälp av olika presentationsmedel som exempelvis en CD-skiva. Bilder faller inte helt självklart in under någon av ovan beskriva kategorier av bevis, och min uppfattning är att bevisning i form av bilder ofta nämns under rubriken "Övrig bevisning" av åklagaren i en stämningsansökan. Stämningsansökningar är allmänna handlingar och kan begäras ut från domstolen. Om du vill se hur åklagarna presenterar bevisningen de ämnar att åberopa i sin stämningsansökan kan du begära ut olika stämningsansökningar från en eller flera domstolar. Domstolarna svarar oftast snabbt på en begäran om att ta del av allmän handling, och du kan få handlingen digitalt per e-post.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Prövas allt som sägs av parterna vid en rättegång som bevisning?

2021-09-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |I enlighet med muntlighetsprincipen i rättegång kan man anse att allt som sägs blir någon typ av bevis för rätten att bedöma?Det vill säga, om målsägande säger något som inte försvaren ifrågasätter, kommer rätten att bedöma den uppgiften som sann eller åtminstone trolig?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar din fråga undrar du vad muntlighetsprincipen innebär och om allt som sägs vid en rättegång värderas av domstolen som bevisning? Nedan följer en förklaring av vad lagen säger om bevisning i rättegång. I svensk rätt finns några grundläggande principer för rättegång, bland annat omedelbarhetsprincipen och muntlighetsprincipen. OmedelbarhetsprincipenOmedelbarhetsprincipen innebär att domstolen endast får beakta det som framkommit på rättegången när de ska döma i målet (30 kap. 2 § rättegångsbalken). All relevant bevisning ska alltså tas upp på rättegången och domstolen får inte döma över något annat än det som parterna framställt under rättegången. MuntlighetsprincipenPrincipen innebär att bevisningen i regel ska muntligen presenteras, och inte genom hänvisning till tidigare förhör, skriftliga inlagor eller annat material (46 kap. 5 § rättegångsbalken). Om en part avviker från vad som tidigare sagt går det dock att hänvisa till delar i förundersökningsprotokollet. Fri bevisvärdering och fri bevisprövningI Sverige råder det fri bevisvärdering och fri bevisprövning, vilket innebär att all typ av bevisning är tillåten och att domstolen måste värdera bevisningen i varje enskilt fall (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Domstolen kan även avvisa bevisning som inte är av betydelse för målet (35 kap. 7 § rättegångsbalken). Sammanfattningsvis, kan allt som sägs vid en rättegång bli föremål för bevisning, då det är upp till domstolen att i det enskilda fallet avgöra om bevisningen ska värderas. Domstolen får endast döma utifrån vad de sett och hört under rättegången, och utifrån sin fria bevisvärdering och bevisprövning, ska rätten avgöra om de finner att det är ställt utom rimligt tvivel. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kan jag begära att motparten ska lämna ut eller visa upp privata handlingar?

2021-08-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Är det verkligen så att om ena parten 3 år efter skilsmässan vägrar lämna originaluppgifter från berörda banker så finns inga möjligheter att på lagligt vis få någon rättvisa i detta? Bodelningsförrättare är inkopplad från början. Har lagen någon annan möjlig lösning eller är andra parten i sådana fall helt rättslös? Tack på förhand. MVH LH.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen finns ingen generell lagstiftning som reglerar rätten att få ut privata handlingar likt den som enligt offentlighetsprincipen gäller för allmänna handlingar. På vissa områden föreligger dock en materiell editionsplikt, dvs. skyldighet att lämna ut eller visa upp en skriftlig handling utanför ett domstolsförfarande, se t.ex. 18 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Men det finns vissa allmänna processuella bestämmelser om edition i rättegångsbalken (RB), vilket följaktligen är den lagen som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor.Under en huvudförhandling i domstol gäller att om någon innehar en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis blir vederbörande skyldig att lägga fram dokumentationen, dvs. visa upp den i samband med domstolsprocessen, 38 kap. 2 § 1 st. RB. Vidare kan en domstol förelägga den som är skyldig att lämna ut eller visa upp en handling att fullgöra sin skyldighet och ett sådant föreläggande kan även förenas med vite, 38 kap. 4-5 §§ RB. Högsta domstolen (HD) har uttalat att editionsplikten är en processuell skyldighet som i princip inte kan begränsas av andras rättigheter till handlingen eller det förhållandet att informationen är konfidentiell, av privat natur eller annat dylikt, se avgörandet NJA 2020 s. 664. Utgången i det nyss nämnda rättsfallet indikerar att editionsplikten verkar vara långtgående i domstol. Det görs dock alltid en intresseavvägning varför en ansökan om ett editionsföreläggande kan avslås om röjandet av uppgifterna skulle medföra skada av större betydelse, jfr NJA 1988 s. 652.Det korta svaret på dina frågor lyder således att det i skrivande stund torde saknas legala möjligheter att få ut de aktuella handlingarna. Att vända sig till den aktuella banken är sannolikt också lönlöst eftersom banksekretessen i lagen om bank- och finansieringsrörelse (banklagen, BL) hindrar ett utlämnande. I 1 kap. 10 § 1 st. BL anges nämligen att enskildas förhållanden till kreditinstitut inte obehörigen får röjas. Brott mot banksekretessen är förvisso inte straffsanktionerat för den enskilde banktjänstemannen, men kan banken bli skyldig att utge skadestånd till den som lidit ekonomisk skada på grund av bankens agerande. Min uppfattning är helt enkelt att ärendet måste hänskjutas till domstol (till en tingsrätt som första instans) för att möjligheten att få del av originaluppgifterna ska kunna realiseras. Såvitt jag kan bedöma finns i nuläget inga alternativa tillvägagångssätt.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Har man rätt att bli informerad om att man varit föremål för hemlig tvångsmedelsanvändning?

2021-07-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag undrar om en misstänkt som varit föremål för hemliga tvångsmedel vid någon tidpunkt har rätt att bli informerad om att han eller hon varit föremål för hemlig tvångsmedelsanvändning?
Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som berör din fråga hittar du i rättegångsbalken (RB)Huvudregeln vid användningen av hemliga tvångsmedel är att den som är eller har varit misstänkt för brott ska underrättas om den hemliga tvångsmedelsanvändning som han eller hon har utsatts för (27 kap 31 § första stycket RB). En underrättelse ska lämnas så snart det kan ske utan men för utredningen, dock senast en månad efter det att förundersökningen avslutades. En underrättelse behöver dock inte lämnas till den som redan enligt 23 kap. 18 § RB eller på annat sätt har fått del av uppgifterna (27 kap. 31 § femte stycket RB).Om viss sekretess gäller för de uppgifter som ska ingå i en underrättelse ska underrättelsen skjutas upp under den tid sekretessen gäller. Om det har gått ett år från det att förundersökningen avslutats utan att någon underrättelse har kunnat lämnas får underrättelse underlåtas (27 kap. 33 § första och andra stycket RB).Vad ska en underrättelse innehålla?En underrättelse ska innehålla uppgifter bl.a. om vilket tvångsmedel som har använts och när det skett samt, när det gäller hemlig avlyssning eller hemlig övervakning, uppgift om vilket telefonnummer eller annan adress som avlyssningen eller övervakningen avsett (27 kap. 32 § RB).SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att den som är eller har varit misstänkt har rätt att få veta om hemliga tvångsmedel använts mot denne i de allra flesta fall. Det undantag som finns är om de uppgifter som ska lämnas är belagda med sekretess. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,