Vem är behörig att utfärda ordningsböter?

2021-01-16 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Angående skoterkörning på naturreservat och i nationalparker.Inget jag gör ofta men någon gång varje år när jag "missat" klockan eller det blir snöstorm och jag fort måste ta mig hem. Är naturligtvis tjockt snötäcke så det blir inga skador på marken och inga renar eller andra djur jag skrämmer. Har passerat på otillåtet område med skotern ca 10 minuter...Kan 1 polis som tyckte den såg mig köra skoter på otillåtet område bötfälla mig?Kan 2 poliser som tyckte dom såg mig köra skoter på otillåtet område bötfälla mig?Kan 1 anställd på Länsstyrelsen som tyckte den såg mig köra skoter på otillåtet område bötfälla mig?Kan 2 anställda på Länsstyrelsen som tyckte dom såg mig köra skoter på otillåtet område bötfälla mig?Tack, Jan-E
Peter Pargell |Tack for att du vänder dig till Lawline med din fråga!Böter kan ges av en (1) polisman (48 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)). I övrigt gäller att åklagare, tulltjänsteman och tjänsteman vid kustbevakning kan utfärda böter (48 kap. 19 § RB). Det ställs alltså inga krav på att det ska vara mer än en polisman som utfärdar boten. Det hänger ihop med att utfärdandet av penningböter är en s.k. summarisk process och med det menas att en påföljd ges utan rättegång (48 kap. 3 § andra stycket RB). Du kan givetvis bestrida boten, alltså neka till att du gjort dig skyldig till någon förseelse. I sådana fall tas frågan upp i domstol vilket följer av att böter ges för brott som hör under allmänt åtal (48 kap. 1 § RB och 20 kap. 2 § RB). Personal från länsstyrelsen kan alltså inte utfärda böter. Däremot kan en från Länsstyrelsen förordnad naturvårdsvakt avvisa personer som kör scooter där det inte är tillåtet (3 a § terrängkörningslag).Om du nekar att betala din botNekar du att betala din bot leder detta alltså vanligtvis till åtal. Hur en domstol sedan bedömer trovärdigheten hos ett eventuellt vittne beror helt på omständigheterna. Det går alltså inte att uttala sig generellt om ett vittne väger tyngre än två vittnen. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Använda inspelningar som gjorts olovligen som bevis i rättsprocess

2020-12-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Är det olagligt att olovligen avlyssna andra med elektroniska apparater gömda, om syftet är att få fram bevis om denna för att vinna en rättsprocess man befinner sig i? Oavsett om den övervakade personen är målsägare eller tilltalad i fallet? Ifall metoden är olaglig, kan informationen som spelades in olagligen ändå användas som bevis om den skulle visa sig vara mycket värdefull och därmed kunna påverka processen, eller diskvalificeras det eftersom metoderna inte är lagliga?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att avlyssna andra personer kan vara olovlig avlyssning, se 4 kap 9a § brottsbalken, vilket har ett straffvärde på böter eller fängelse upp till två år. Denna bestämmelse ska förstås som att det är brottsligt att spela in ett samtal om man själv inte deltar i det. Att spela in andra personer utan deras vetskap och utan att själv delta i samtalet kan med andra ord vara brottsligt, även om det görs i syfte att få fram bevis till en rättsprocess. Att avlyssningen är olovlig och straffbar hindrar dock inte att materialet som kommer fram skulle kunna användas som bevis i en rättegång. Detta följer av att vi har fri bevisprövning i Sverige, se 35 kap 1 § rättegångsbalken. Fri bevisprövning innebär att domare ska ta hänsyn till allt som framkommit under rättegången när de avgör ett mål, med andra ord även sådana bevis som kan ha framkommit på ett olagligt sätt. Sådant material kan dock ges ett lägre bevisvärde, vilket innebär att bevis som framkommit på ett olagligt eller annars felaktigt sätt kommer värderas lägre än om det hade framkommit på ett riktigt sätt. Detta innebär att beviset inte kommer "diskvalificeras" utan får användas, men värdet av beviset kan påverkas av hur det anskaffats. Sammanfattningsvis: om man skulle avlyssna någon i hemlighet kan man bli dömd för brottet olovlig avlyssning. De inspelningar som gjorts kan dock fortfarande användas i en annan rättsprocess som bevis, men med tanke på tillkomstsättet skulle bevisvärdet förmodligen sänkas och beviset inte ses som lika värdefullt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Varför begär åklagaren komplettering av ärenden?

2020-12-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hejsan varför begär åklagaren lättare komplitering av ett ärende som jag är misstänkte vid?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Även om jag såklart inte med säkerhet kan veta motiven bakom detta torde svaret vara tämligen simpelt. Åklagaren begär nog komplettering för att stärka sitt underlag och de uppgifter denne har om dig. En åklagare har en åtalsplikt för nästan alla brott, vilket betyder att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckligt starka bevis för att någon begått ett brott. De åligger därför åklagaren att samla in så mycket bevis som möjlig för denne på objektiv grund ska kunna förvänta sig en fällande dom. Detta utgör en av de anledningar bakom att många åtal inte väcks trots att brott begåtts- att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

bevis vid hastighetsöverträdelse

2020-12-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hejsan. En kompis blev stoppad av en polis buss där de ville att han skulle ut ur bilen. Han frågade varför. Polisen svarade bara att han skulle. Han hoppade ut och stod bakom bilen. Då ber dem att han ska ta fram sitt körkort för han ska ta det ifrån honom. Min kompis undrar varför och sen blev han kastad i marken. Efter många om och men. Så skulle de skriva en bot på max belopp så han skulle få behålla sitt körkort för de sa att han hade kört för fort och de kunde ta hans körkort. Men han hade hållt hastigheten. Han fråga flertal gånger om vilken hastighet de hade mätt honom i men får bara svaret senare att de kan skriva vad dem vill. Dem hotar honom att skriva på för annars ska de ta hans körkort ifrån honom. Han skriver på mot sin vilja och dem kör iväg. Min fråga är: Måste dem ha något slags bevis på vilken hastighet han har kört i? någon slags mätning? Eftersom de påstått att han körde för fort vilket han inte gjorde. Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Godkänd ordningsbotOm han har godkänt en ordningsbot, men inte betalar böterna sen när påminnelser kommer kan ärendet gå vidare till Kronofogden för indrivning. En ordningsbot som skrivits under kan som utgångspunkt inte överklagas, då den räknas som lagakraftvunnen (48 kap. 3§ 2st. rättegångsbalken). Istället kan han begära den undanröjd om han vill det, genom att skriftligen anmäla detta till tingsrätten där brottet begicks. Detta ska göras inom ett år från då ordningsboten undertecknades (59 kap. 7§ rättegångsbalken). Man kan begära en sådan bot undanröjd om man exempelvis inte kan anse att godkännandet skett frivilligt (59 kap. 6§ samt 59 kap. 10§ rättegångsbalken). Då får man vid rättegång möjlighet att själv lägga fram bevisning för sin ska.Bevis på hastighetsöverträdelsenDet krävs någon form av bevisning för att döma någon för hastighetsöverträdelse, även om denna bevisning kan vara lika olika från fall till fall. Det finns som utgångspunkt i svensk rätt ingen begränsning i den bevisning som får anvädas, och det är domstolen som i sista hand avgör hur denna bevisning ska värderas och om "bortom rimligt tvivel" är uppfyllt. Det kan exempelvis utgöras av polisens vittnesutsaga som säger hur snabbt polisen kört för att hinna med gärningspersonen, uppgifter som polisen antecknat från en hastighetsmätare om det är så mätningen gått till, eller liknande. Bevisningen utgörs oftast helt enkelt polisens dokumentering och uppgifter om hastigheten i samband med händelsen. Är dessa uppgifter dock otydliga, eller feldokumenterade, så faller bevisningen för att man kört för fort. Det ska också finnas bevisning om hastighetsgränsen på vägen.SammanfattningsvisDin kompis kan ansöka hos tingsrätten om att få ordningsboten prövad i en rättegång, för att där kunna framföra sin historia av händelsen. Men om han bara vill klaga på polisens agerande hjälper det inte att ta ärendet till tingsrätten. Där ska bedömningen göras utifrån bevisläget, och inte polisens uppträde, såvida det inte påverkat bevisläget såklart. Saknar uppgifter om hastigheten så är det en brist som kan göra att åklagaren inte kan ställa det bortom rimligt tvivel att han kört för fort. Anser din kompis att poliserna behandlat honom illa eller liknande, kan han göra en anmälan till Justitieombudsmannen. Detta kan ni läsa mer om på deras hemsida. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss! Vänligen,

Kan jag bli straffad/ansvarig för brott en person begår via mitt internet?

2020-12-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, jag har upptäckt att någon använt mitt internet utan min vetskap. Kan jag bli straffad/ansvarig för de saker den personen gör via mitt abonnemang? Till exempel köpt nåt eller lurat nån. För om polisen spårar ip adressen kommer man fram till mig som står på abonnemanget, men en ipadress kanske inte räcker för att fälla någon vid exempelvis bedrägeri? Då det inte går att bevisa vem som använde datorn/telefonen vid det tillfälle?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och av processrättsliga bevisregler.Ansvar för brott skall inte ådömas bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd (23 kap. 4 § första stycket BrB). Du har varken främjat brottet eller själv. Som du säger kan polisen dock koppla dig till ett brott som personen begår genom ip-adressen.Det är en åklagare som har bevisbördan i ett brottmål, vilket innebär att åklagaren ska bevisa att du begått brottet. Det ställs höga krav på bevisen. Det ska vara ställt utom rimligt tvivel att du gjort dig skyldig till den brottsliga handlingen för att du ska dömas till ansvar. Precis som du säger så borde det krävas mer bevis eftersom det inte är tillräckligt att endast koppla ip-adressen till dig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får man spela upp ett inspelat samtal för tredje part i bevissyfte?

2020-12-22 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej , Jag förstår att man får spela in samtal utan att vederbörande är informerad. När vederbörande talat osanning i samtalet får man spela upp detta till en 3:e part för att bevisa vad som sagts?
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta ifall det är okej att spela upp ett inspelat samtal för någon annan, i syfte att bevisa att en person i samtalet talat osanning. Jag kommer dela upp frågan genom att först redogöra för när det är okej och spela in ett samtal och sedan om det är okej att spela upp samtal för någon annan. En sammanfattning av mitt svar finns längst ner på sidan.Får man spela in samtal? Huvudregeln är att man inte får spela in samtal för då kan man göra sig skyldig till olovlig avlyssning (4 kap. 9 a § brottsbalken) Dock säger lagen att det endast är brottsligt att spela in samtal om man själv inte deltar i samtalet. Detta tolkas motsatsvis som, att om man själv deltar i samtalet är det okej att man spelar in det utan att vederbörande är informerad. Får man spela upp samtal för någon annan i bevissyfte?Detta beror lite på vilket sammanhang det handlar om. Exempelvis om det ska användas i en rättegång, har vi i Sveriges något som kallas "Fri bevisföring" vilket innebär att det i princip inte finns någon begränsning för vad som kan åberopas som bevis i domstol. (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Medan när det gäller användning av samtalen som bevis i privata syften, t.ex för en vän eller liknande så är det i sig inget brott men det skulle kunna leda till aktualisering av andra brott. Exempelvis förtal, om syftet med spridningen av samtalet är att utsätta personen för andras missaktning (5 kap. 1 § brottsbalken). Även brott mot Dataskyddsförordningen (GDPR) kan förekomma, beroende på vilka uppgifter som framkommer i samtalet och som då sprids genom uppspelningen. SammanfattningSom svar på din fråga om man kan spela upp ett inspelat samtal som bevis för en tredje part, beror det på situationen. Om du med tredje part menar i en rättegång så har vi i Sverige "Fri bevisföring" som innebär att i princip allt kan framföras som bevis framför en domstol. Medan om du syftar på att spela upp samtalet för en kompis eller liknande i en privat situation, kan du göra dig skyldig till diverse brott som exempelvis förtal eller brott mot GDPR beroende på vad samtalet innehåller för information och vad syftet är. Hoppas detta besvarar din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Bevisbördan när betalningsförläggande överlämnas till domstol

2020-12-14 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag undrar lite om bevisbörda.En person som äger en klädbutik får ett betalningsföreläggande från en leverantör genom kronofogden på 37 000. Ägaren anser att skulden redan är betald så han bestrider kravet och det går till tingsrätten. Det är ju ett tvistemål men jag undrar vem är det egentligen som har bevisbördan? Ägaren eller leverantören?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån dina premisser framgår det att ägaren har bestridit betalningsföreläggandet och således ska målet överlämnas till tingsrätten om sökande (leverantören) vill vidhålla yrkandet (33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL)).Viktigt att notera är att kronofogdemyndigheten gör ingen sakprövning av innehållet i själva betalningsföreläggandet. Med det menas att den faktiska grunden av fordringen inte undersöks av kronofogdemyndigheten. Det är upp till behörig tingsrätt att undersöka och avgöra. Sökande måste skriftligen begära att målet tas vidare till tingsrätten och göra det till kronofogdemyndigheten inom 4 månader från underrättelsen (34 § BFL). Där ska alla omständigheter och bevis anges som kommer åberopas i rättegången. (35 § BFL). Det är upp till rätten att undersöka att målet materiellt uppfyller rekvisiten i 42 kap. rättegångsbalken. Här blir bevisbördan aktuell, det är leverantören som måste bevisa att en fordran faktiskt existerar. Lyckas leverantören med detta är det ägaren som måste bevisa att den skulden faktiskt är betald. Detta styrks även genom praxis (NJA 2009 s. 64). Att gäldenärens bevisbörda aldrig föregår borgenärens bevisskyldighet om att en fordran existerar. Hoppas detta svara på din fråga, har du ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Är man skyldig att berätta vem det är på fotot från fartkameran?

2020-12-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Fel person som står anklagad för en fortkörning förbi en fartkameraJag får hem att jag kört för fort förbi en fartkamera med min fars bilMen det är inte jag som kör ( är inte ens med i bilen ) och har nekat hela tiden och nu ska detupp i Tingsrätten. Han på bilden är lite lik mig enl många , och jag vet förmodligen vem det ärMåste jag säga vem det liknar på bilden från fartkameran.Och vad händer om jag blir dömd i rätten och sedan berättar vem det liknar på bilden
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så har du blivit åtalad för fortkörning vid en fartkamera, men det är inte du på bilden, och nu undrar du om du måste berätta vem det kan vara. BevisbördanBevisbördan i domstol ligger helt och hållet på åklagaren. Detta innebär att det är åklagaren som med underlag och bevis ska ställa det bortom rimligt tvivel att det är du på bilden. Som utgångspunkt betyder detta att du inte behöver säga ett enda ord under rättegången, utan åklagaren ska ändå kunna bevisa detta. Den tilltalade har ingen skyldighet i brottmål att bevisa sin oskuld, det står stadgat genom Europakonventionen om mänskliga rättigheter (artikel 6.2). Dock har Högsta domstolen sagt att i vissa fall kan den tilltalade åläggas en förklaringsbörda, alltså att du ska kunna ge en förklaring till varför du inte skulle vara skyldig (NJA 2013:931). Detta är inget som är lagstadgat, och det har blivit omdiskuterat om detta egentligen strider mot oskuldspresumtionen i Europakonventionen. Jag skulle dock säga att mot bakgrund av denna debatt, att du inte skulle vara skyldig i ditt fall att berätta vem det är på bilden. Därmed inte sagt att det inte skulle kunna vara till din fördel. Du har rätt att uppge att du misstänker dig veta vem det är, utan att berätta vem det är. Det kan dock vara till din nackdel i en rättsprocess, om domstolen finner personen på bilden så lik dig, att det står bortom RIMLIGT tvivel att det skulle kunna vara någon annan. Så om du kan ge domstolen rimligt tvivel, genom att säga att du vet vem det är utan att du vill uppge vem det är, exempelvis genom att åberopa bevisning, vittnen eller liknande, som styrker att du varit någon annanstans vid tidpunkten för körningen, eller liknande, så är det såklart en bra utgångspunkt för dig.Att säga vem det är efter rättegången skulle jag inte se har någon betydelse för något speciellt, mer än att du skulle kunna överklaga domen till Hovrätten och där eventuellt få den ändrad om de beviljar prövningstillstånd. Det är omedelbarhetsprincipen som gäller vid rättegång, vilket innebär att bevisningen ska presenteras omedelbart vid rättegången och inte vare sig före eller efter. Om du kommer med nya uppgifter efter att domstolen fattat sitt beslut, är din enda möjlighet att ändra avgörandet genom att överklaga till Hovrätten. SammanfattningsvisJag kan tyvärr inte råda dig till det ena eller det andra, men jag kan säga att du inte har någon rättslig skyldighet att berätta vem det är på bilden. Det är som sagt åklagaren som ska bevisa att det är du, och inte du som ska bevisa att det inte är du. Men domstolen ska då göra en bedömning genom jämförelse mellan dig och personen på bilden, och är ni väldigt lika så kan ju såklart du riskera att bli dömd för ett brott som du inte begått. Det är en avvägning som du själv får göra, och jag kan tyvärr inte säga hur den enskilda domaren i målet kommer göra bedömningen. Men beviskravet "bortom rimligt tvivel" är ett högt beviskrav, och åklagaren är den som ska uppfylla detta. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma! Vänligen,