Avlyssning av advokatsamtal

2021-04-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Fråga om s.k. "fri bevisprövning". I 27 kap. 22 § rättegångsbalken står det att hemlig teleavlyssning inte får ske av telefonsamtal mellan en misstänkt och hans försvarare. Framkommer det under avlyssningen att det är fråga om en sådan kommunikation ska avlyssningen avbrytas. Upptagningar och uppteckningar ska vidare omedelbart förstöras. Jag undrar vad som händer om polisen trots nämnda bestämmelse olovligen spelar in ett telefonsamtal mellan den misstänkte och hans försvarare och med med hänvisning till principen om fri bevisprövning åberopar inspelningen som bevis i en huvuförhandling. Ska rätten i sådana fall avvisa bevisningen?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Som du beskriver ovan så ska den typen av avlyssning avbrytas omedelbart, om det framkommer att telefonsamtalet sker mellan den misstänkte och hans advokat . Polisen är skyldig att se till att de samtal som tagits upp på band eller annan teknisk upptagning i sådana fall omedelbart förstörs. Om advokaten skulle vara misstänkt för ett brott, innebär paragrafen dock inte något hinder mot att avlyssna denna, om förutsättningarna för avlyssning i övrigt är uppfyllda. Vad gäller att avvisa bevisning, så regleras detta i 35 kap 7 § RB, och detta sker under följande förutsättningar. om den omständighet som en part vill bevisa är utan betydelse i målet,om beviset inte behövs,om beviset uppenbart skulle bli utan verkan,om bevisningen med avsevärt mindre besvär eller kostnad kan föras på annat sätt, ellerom beviset trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligareJag kan inte uttala om någon av dessa avvisningsgrunder är tillämpliga eftersom jag inte känner till omständigheterna i fallet. Men detta bör tas upp som en invändning av försvaret, sen är det upp till domstolen att bedöma i vilken utsträckning de vill beakta bevisning. Hoppas du fick svar på frågan

Fri bevisföring och olagligt införskaffat bevis

2021-03-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HejUtifrån pågående rättegång som handlar om bevis via enchrochatt.I Sverige får man inte avlyssna om det inte finns brottsmisstanke och då måste åklagare via domstol få tillstånd under maximalt en månad utföra avlyssning (tror jag)Men om övertygande bevis finns i erhållet material från enchrochatt som ger utom rimligt tvivel att brott begåtts.Kan åtalet då ogillas på hur informationen erhållits. mvhHåkan
Jakob Westling |Hej, och tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer är väldigt aktuell och ställer den svenska principen om fri bevisföring på sin spets.I regel har Sverige sedan länge arbetat under principen om fri bevisföring. Det innebär att all bevisning som förs in i domstolen är prövbar. Oavsett huruvida beviset införskaffats på ett sätt som är olagligt. Ett vanligt exempel är att polisen vid en husrannsakan införskaffar information för ett brott som inte var syftet med själva husrannsakan. Argumentet som förs emot den fria bevisföringen är de europeiska rättigheterna Sverige är förpliktade att följa. I EKMR artikel 6 och 8 innehar vi alla rättigheter om rättvisa rättegångar och privatliv. Argumentet är således att bevis som det Enchrochatt representerar har införskaffats olagligt och bryter därför mot art. 6 och 8 i EKMR. Denna fråga är i stort sett ny för svenskt vidkommande, och det är mycket möjligt att målet kan gå upp hela vägen till HD för rättslig vägledning. I Khan mot Förenade konungariket hade EKMR att pröva en liknande situation. I det aktuella fallet hade Europadomstolen att avgöra om hantering av överskottsinformation inneburit en kränkning av EMKR art. 6 och/eller EKMR art. 8. Informationen hade åtnjutits genom avlyssning, och per definition är avlyssning enligt EKMR art. 8 att bedöma som en integritetskränkande åtgärd. I det aktuella fallet saknades ett positivt lagstöd i Storbritanniens nationella rätt för att vidta dylik avlyssning och därmed stred förfarandet mot EKMR art. 8. Avlysslingsresultatet utgjorde det enda beviset gentemot Khan men eftersom rättegången i övrigt, och i sin helhet bedömdes vara rättvis förelåg inte en kränkning av EKMR art. 6.Så Europadomstolen har tidigare godkänt bevis som införskaffats olagligt, vilket kan hjälpa oss i detta fall. Med den starka ställningen som den fria bevisföringen har i Sverige och prejudikatet som Europadomstolen satt, så talar det för att beviset som utkommit från Enchrochatt kommer bli godkänt fastän det införskaffades olagligt.Men det är svårt att säga, och detta svar kan endast bidra med ett kontext till den bedömningen göteborgs tingsrätt kommer göra.Hoppas det besvarade din fråga!

Kan jag väcka talan i tingsrätten efter avslag från ARN?

2021-02-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Jag köpte en begagnad bil, en VW från 2011 som hade gått 13500 mil, av en bilfirma i sept 2019. Tre månader senare under färd så började det gnissla högt och ryka från bromsarna på ett av hjulen. Man kunde se hur bromsarna glödde röda när jag stannade. Bilen gick inte att köra vidare. Detta inträffade en fredagkväll ca kl 21.00 och jag hade min 2 åriga dotter i bilen. Jag beställde därför bärgning till närmaste verkstad. Detta var ca 120 km från vår bostad och från bilförsäljaren. På måndagen efter reklamerade jag köpet hos säljarna och jag hävdade att de skulle behöva stå för reparation och bärgningskostnader, pga fel i varan inom sex månader efter köpet, en kostnad som blev ca 21000 kronor.Bilförsäljaren accepterade inte min reklamation. Jag anmälde dem därför till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) i feb 2020. Efter lång väntan kom i dec 2020 ett avslag från ARN. Detta eftersom jag inte först hade reklamerat till bilförsäljaren, utan direkt vänt mig till bärgare och till verkstad när skadan inträffat. Därmed gavs inte bilförsäljaren en chans att åtgärda problemet, hävdade ARN. Inga hänsyn togs till att skadan hade inträffat en fredagkväll och jag just då behövde akut bärgning till verkstad.Jag överväger att väcka talan inför tingsrätt. Men då ARN beslutat mot mig, finns det då en möjlighet att jag kan få tingsrätten att gå med på mina krav på ersättning för mina utgifter pga fel i varan med tanke på omständigheterna?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett beslut från ARN är inte bindande och kan inte likställas med en dom från en domstol. Det finns ingenting som hindrar dig från att väcka talan i tingsrätten om du fått avslag från ARN. Tingsrätten grundar sin dom på vad som förekommit vid förhandlingen (17 kap. 2 § RB). Det är ni som parter som är ansvariga för bevisningen, vilket innebär att rätten inte självmant inhämtar bevisning, det är upp till dig och din motpart bilförsäljaren att inkomma med bevisning (35 kap. 6 § RB). Det råder både fri bevisföring och fri bevisprövning. Det innebär att ni får lägga fram vilka bevis ni vill och rätten avgör vilken vikt de lägger vi varje bevis (35 kap. 1 § RB). Om ingen av er åberopar beslutet från ARN kommer rätten således inte att ta hänsyn till det. Det är dock väldigt troligt att din motpart kommer åberopa beslutet från ARN om beslutet är till din motparts fördel, och eftersom principen om fri bevisvärdering gäller står det rätten fritt att avgöra vilken vikt de lägger vid ARNs beslut. För att sammanfatta så är ARNs beslut inget hinder för tingsrätten ska kunna döma till din fördel vid en rättegång, det finns dock skäl att tro att rätten kommer lägga stor vikt vid ARNs beslut om det åberopas som bevisning och beslutet är välgrundat.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Hur mycket är ett sms värt som bevis i brottmål?

2021-02-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Min Ex har åtalat mig för misshandel. Jag är oskyldig men har inte vittne. En av våra vuxna barn var vittne. Efter incidenten ska dottern skickat ett sms-meddelade till sin bror där han skall bl.a. berättat om det det påstådda misshandeln. Min advokat och jag har fått print om innehållet. Jag menar att sms:et är efterhandsrekonstruktion.1. Hur mycket står sms som bevismaterial i svenska rättväsendet? Alla vet att det finns en uppsjö med program där ute på nätet som skapa fejka smm. Man kan även lägga till eller med Photoshop modifiera sms-innehållet2. Kan man fråga t.ex. Comviq om att identifiera sms:et? Behåller de innehållet? I och med att inget av dessa tfn.nr är mina (sonens resp dotterns), hur kan jag begära det? Men vänlig hälsning,
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering vilket innebär att alla bevis får läggas fram i rättegång samt att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Det betyder att det inte finns en "mall" av hur mycket olika bevis är värt eller exakt vilka bevis som krävs för en fällande dom. I brottmål är det främst åklagaren som bär bevisbördan. Det innebär att den tilltalade inte nödvändigtvis behöver bevisa sin oskuld, utan åklagaren ska visa att den tilltalade är skyldig. Om åklagaren inte lyckas med det frikänns den tilltalade. Beviskravet i brottmål är att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått den påstådda gärningen (fastslaget i bl.a. NJA 1980 s. 725 och NJA 1990 s. 210). Det är ett högt ställt krav vilket i princip innebär att rätten måste vara helt säker på att den tilltalade begått brottet hen åtalats för. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är som sagt ett högt ställt beviskrav och ett sms bör inte på egen hand kunna nå upp till kravet eftersom det finns mycket tvivel att rikta mot sms precis som du säger. Om sms:et på något sätt kan bevisas vara äkta och att det stöttas av annan bevisning i målet så skulle utfallet kunna bli en fällande dom. Sammanfattningsvis blir svaret på första frågan att det inte finns ett givet svar på hur mycket ett sms står sig som bevis då det råder fri bevisvärdering, men det bör krävas fler bevis för att nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Gällande fråga två rekommenderar jag dig att kontakta Comviq för ett korrekt svar. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga! Jag hoppas även att du får ett bra svar från Comviq. Vänligen,

Bortom rimligt tvivel?

2021-03-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, jag är oskyldigt dömd för grovkvinnofrids kränkning samt grovt olaga hot och grovt olaga tvång. Är oskyldig. Gällande Grov kvinnofridskränkning, G olaga hot och G olaga tvång vad är de för beviskrav? Enligt mig åkte jag på sagolika skäl. De låg i någon eller några andras intresse att sätta dit mig för saker jag inte gjort. Det är mer en vad en människa kan bära och De är fan fel. De är mer en vad en människa kan bära. Ja har ett kriminellt förflutet vilket jag skäms över men inte fan ska de stå mig till last...Min fråga är kan man bara bli dömd på att en person påstår saker??Själv har jag aldrig haft med sånt här typ av brott att göra då det är mot mina principer och sånt här absolut förbjudet i min förflutnas krimella bibel. I alla fall min umgänges krets...
Klara Zethraeus |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att dömas vid en rättegång så ställs det krav på att åklagaren ska ha visat att personen som är tilltalad har utfört den gärning som framgår i gärningsbeskrivningen, detta ska anses vara bevisat till en nivå av bortom rimligt tvivel. Hur stark bevisning krävs för att uppnå detta?Bortom rimligt tvivel innebär att en person kan komma att dömas för ett brott även om det finns vissa små frågetecken i utredningen. Åklagarens bevisning skall dock vara så entydig att det inte finns några rimliga alternativ till vad som inträffat. Det betyder inte att den tilltalade kan hitta på en historia och därmed undkomma dom, utan fokus måste läggas på att det skall vara fråga om rimligt tvivel. En osannolik berättelse skall därför inte tas i beaktning, eftersom det inte innebär rimliga tvivel. Det finns ingen exakt gräns för vad som skulle räknas som en rimlig berättelse, utan det beror på enskilda fall och omständigheter.Det krävs därmed inte att det ska bevisas till 100 % men till närmre 100%. Man brukar prata om kanske 95 % - 98 %.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Vart tar bevismaterial (videoförhör) vägen efter färdig rättegång?

2021-03-11 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vart tar bevismtrl vägen efter färdig rättegång. Syftar på videoförhör som spelats upp i rättegången.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Förundersökningsprotokoll i brottmål finns kvar i akten, men det gallras oftast inom ett antal år på tingsrätten. Förhör under själva rättegången spelas in i ett digitalt ärendesystem, men de gallras ett antal veckor efter att avgörandet vunnit laga kraft (d.v.s. tre veckor efter att dom utgivits). Om det gäller videoförhör som lämnats in som bevisning så kan de finnas i tingsrättens akt, i vissa fall skickas de tillbaka till ingivaren, det beror på vad det är för typ av mål och vem som är ingivare.Hoppas du har fått svar på din fråga! Återkom gärna om du funderar över något mer.Med vänlig hälsning,

Vad får användas som bevis?

2021-02-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej Polisen beslagtog min väns mobil och hitta bevis på brott som jag har gjort får dom använda det beviset då
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Principen om fri bevisföringI svensk rätt har vi något som kallas för fri bevisföring, vilket är en princip kommer till uttryck i 35 kap 1 § Rättegångsbalken. Fri bevisföring innebär att det i princip inte finns några begränsningar för vilka källor som får användas som bevis. I en rättegång kan parterna därför åberopa i princip allt, därmed även det som polisen har hittat i en beslagtagen mobiltelefon. Även om vi har fri bevisföring i svensk rätt så innebär det såklart inte att alla bevis anses lika starka. Ofta talar man om lågt eller högt bevisvärde för att beskriva hur starkt ett bevis är. I slutändan upp till domstolen att fritt avgöra vilket bevisvärde ett åberopat bevis har i en rättegång. Även denna princip kommer till uttryck i 35 kap 1 § Rättegångsbalken och kallas för fri bevisvärdering.Med vänliga hälsningar,

Hur stora är riskerna för att fel person sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning?

2021-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En anhörig till mig sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning. Hur stora är riskerna att man vid dessa typer av brott tar fel person, med tanke på bevisning osv?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Häktning enligt huvudregeln, regeln om obligatorisk häktning och regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet förutsätter att en person på sannolika skäl är misstänkt Häktning kan ske enligt fyra olika regler. Huvudregeln är att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket RB). Att en person på sannolika skäl är misstänkt för ett brott innebär att misstanken framstår som berättigad vid en objektiv bedömning. Det är något som binder den misstänkte till brottet, exempelvis ett vittne. Det finns även en regel som innefattar obligatorisk häktning om brottet inte förskriver ett lindrigare straff än 2 års fängelse (24 kap. 1 § andra stycket RB). Maxstraffet för normalgraden av bedrägeri är fängelse i 2 år och maxstraffet för olovlig identitetsanvändning är också 2 år (9 kap. 1 § första stycket BrB och 4 kap. 6 § b BrB). Det innebär att det finns lindrigare straff än 2 år på straffskalan och att regeln om obligatorisk häktning inte blir tillämplig.En person kan även häktas oberoende av brottets beskaffenhet om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller inte har någon hemvist och det finns risk att personen undandrar sig lagföring (24 kap. 2 § första stycket p 1 RB). Det krävs samma misstankegrad, sannolikt misstänkt, för att personen ska häktas i enlighet med bestämmelsen.Utredningshäktning har ett lägre krav på misstankegraden och förutsätter endast skäligen misstänktDet finns en häktningsåtgärd som kräver en lägre misstankegraden än att det föreligger sannolika skäl som talar för misstanken. Vid s.k. utredningshäktning krävs endast att den misstänkte är skäligen misstänkt för brott (24 kap. 3 första stycket RB). Med skäligen misstänkt menas att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte har begått det aktuella brottet. Förutsättningarna för utredningshäktning är även att häktning enligt huvudregeln eller regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet måste vara uppfyllda och att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.Häktning är provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet och domenHäktning är ett väldigt ingripande processuellt tvångsmedel och är provisorisk i förhållande till åtalet. Det innebär att häktning endast ska ske ifall man tror att personen i fråga kan bli dömd. Det talar för en inte alltför stor risk att man häktar fel person. Dock är det inte självklart att personen man häktar har begått brottet, exempelvis kan bevisningen i fallet vara missvisande eller otillräcklig för att veta. Eftersom jag inte har någon konkret information kring omständigheterna i ditt specifika fall kan jag dessvärre inte svara mer precist än så.Sammanfattningsvis måste man först fastställa vilken häktningsgrund din anhörige blivit häktad på eftersom det finns olika krav på misstankegrad för olika häktningsåtgärder. Dock krävs det mest sannolikt ett bevisningsunderlag som talar för att din anhörige är sannolikt misstänkt för att man ska sitta häktad vid sådana brott. Det går som sagt inte riktigt att mäta hur stor risken är att man häktar fel person vid brott av bedrägeri och olovlig identitetsanvändning eftersom jag inte har tillgång till bevisunderlaget i det enskilda fallet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över.Med vänliga hälsningar,