Är jag som målsägande skyldig att närvara vid huvudförhandling?

2019-03-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej,Jag blev i helgen utsatt för försök till grov stöld. Det var alltså en man som försökte och lyckades få tag i min mobil och plånbok men som sedan gav tillbaka sakerna. Jag var kraftigt berusad under tillfället och som tur var fanns polis/väktare i närheten som kunde hjälpa mig. Nu har jag blivit kallad till rättegång och jag kan kräva ersättning på 5000 kr pga kränkning. Nu till min fråga, kan jag dra in anmälan (har inte fått kallelsebrev ännu) eller inte dyka upp? Vad kan han få för straff om jag ändå skulle gå dit?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott som faller under allmänt åtal omfattas av polisens skyldighet att utreda alla ärenden som kommit till deras kännedom, en sådan anmälan kan inte dras tillbaka. Om brottet däremot faller under enskilt åtal kan målsäganden själv ta tillbaka sin anmälan och begära att åtalet läggs ned. Grov stöld är ett brott som faller under allmänt åtal, vilket innebär att du som målsäganden inte kan påverka åtalet eller anmälan.Om du som målsägande blir kallad till domstolen så innebär det att din närvaro kan anses vara av betydelse för utredningen. Åklagaren kan behöva ställa frågor om händelsen eller de skador som uppstått, dessa har bevisvärde. Om du blir kallad så måste du närvara vid huvudförhandlingen, du riskerar annars att behöva betala vite enligt rättegångsbalken 45 kap 15 § (här).Om du upplever det jobbigt att närvara vid huvudförhandlingen har du rätt att få en stödperson med dig under rättegången. Stödpersonens uppgift är att vara ett moraliskt stöd åt dig och kan bland annat begära paus under pågående förhandling.Straffskalan för brottet grov stöld återfinns i brottsbalken 8 kap 4 § (här) och är fängelse lägst sex månader och högst sex år. Domstolen gör en individuell bedömning i det enskilda fallet beroende på dess omständigheter. De kan komma att omvandla fängelsestraff till t.ex. böter och villkorlig dom, det är därför svårt för mig att säga exakt vilket straff gärningsmannen riskerar.Sammanfattningsvis kan du inte ta tillbaka din anmälan eller påverka åtalet när det gäller ett allmänt åtal. Om du blir kallad till huvudförhandling är du skyldig att närvara, annars riskerar du att behöva betala vite. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Lycka till! Vänligen,

Målsägandes skyldighet att närvara vid förhandling

2019-02-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag är kallad till rättegång via videolänk som målsägande i bedrägeribrott.Jag känner att jag ej orkar, mentalt och fysiskt, närvara. Blir jag hämtar av polis eller bötfälls i sådant fall? Kan jag istället dra tillbaka min anmälan? Rättegång skall hållas om 1 vecka.
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du har blivit kallad som målsägande till en rättegång i ett brottmål om bedrägeri, men att du på grund av ditt mentala och fysiska tillstånd inte orkar närvara.Det går inte att dra tillbaka anmälanBedrägeri är ett brott som faller under allmänt åtal. Det betyder att det är åklagaren som för talan i målet och beslutar om det ska tas upp inför domstol eller inte (20 kap. 2 § rättegångsbalken och 20 kap. 6 § rättegångsbalken). Det gäller även om målsäganden vill dra tillbaka sin anmälan. Det finns alltså inget sätt för dig att dra tillbaka din anmälan och förhindra att målet tas upp till prövning.Du måste närvaraDu är kallad till domstolen som målsägande (20 kap. 8 § fjärde stycket rättegångsbalken). Du har blivit kallad eftersom det antas att din närvaro kan vara av betydelse för utredningen. Åklagaren kan komma att behöva ställa frågor om händelsen och de skador som har uppstått för att kunna få bevis för sin talan. En målsägande som har blivit kallad till en rättegång måste närvara och riskerar annars att behöva betala vite (45 kap. 15 § rättegångsbalken). Att du ska närvara vid rättegången via videolänk bör inte ha någon betydelse.Är du sjuk kan förhandlingen skjutas uppOm du mår så pass dåligt att du känner att du inte klarar av att närvara vid rättegången, kan rättegången flyttas fram tills du mår bättre. Om du meddelar domstolen i förväg att du är sjuk, räknas det som en giltig ursäkt och du riskerar inte att behöva betala vite (32 kap. 6 § rättegångsbalken och 32 kap. 8 § rättegångsbalken). Du måste då kunna visa ett läkarintyg för att styrka att du har varit sjuk.Du har rätt till en stödpersonKänner du att det är jobbigt att behöva närvara inför rätten har du rätt att få en stödperson med dig under rättegången (20 kap. 15 § rättegångsbalken). En stödperson får anlitas i alla slags brottmål där målsäganden ska höras. Stödpersonens uppgift är att vara moraliskt stöd åt målsäganden och kan bland annat begära att det görs en paus under en pågående förhandling.SammanfattningDet finns ingen möjlighet för dig att dra tillbaka din anmälan och förhindra att målet tas upp till prövning. Eftersom du har blivit kallad till rättegången måste du närvara, annars riskerar du att få betala vite. Om du är sjuk kan förhandlingen flyttas fram ifall du meddelar domstolen i förväg och kan visa ett läkarintyg. Slutligen har du rätt att ta med dig en stödperson till huvudförhandlingen.Jag hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Försvarare är okontaktbar

2018-12-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har en son som fyller 30 år i mars 2019. I januari i år blev han falskt anklagad för en våldtäkt. Det finns mycket att berätta om denna händelse men tyvärr tror jag inte att utrymmet räcker till. Min fråga är angående tilldelad advokat. Denna person gjorde ingenting!! Ev. På sin höjd svarade han på några frågor per telefon. Efter ett antal månader "avgick" han (tror att han skulle vara tjänstledig). En annan advokat tilldelades ärendet. Där stod även kostnaden för den första advokaten. Den nya advokaten hörde aldrig av sig. Jag ringde honom några gånger och han visste inte ens om ärendet. Vid ett visst tillfälle ringde jag honom och frågade varför det inte händer något och då fick jag till svar att ligga lågt för ju längre ner ärendet ligger ju större chans att det läggs ner. Han sa även till mig att det är så många mammor som ringer och tror så gott om sina barn, han lät som om att han trodde att sonen hade gjort detta. Ärendet är nu avslutat. Jag har skrivit mail till advokaten två gånger för att höra vad som gäller nu. Första gången den 24 oktober och en till gång efter ca 1 månad. Har fortfarande inte fått något svar. Kan han få något skadestånd? Det som beskymrar mig är att han kommer säkert att ta betalt för ett jobb som han inte gjort. Det är isf mina skattepengar som används till detta.Vad ska jag göra?Tacksam för hjälp!
Lovisa Sidén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En försvarsadvokat får bara arvode när han faktiskt har arbetet med målet. Det finns en hel del reglering angående detta som jag tror blir alltför komplicerat att gå igenom i detalj, därför kommer jag försöka sammanfatta det. När det gäller arvode till försvarare regleras detta genom olika förbestämda taxor som är samma för alla försvarare. En försvarare får inte arvode för hela den tiden denne har varit förordnad eftersom försvararen oftast har flera uppdrag samtidigt och därmed inte arbetar heltid med ett enda fall. Därför måste advokaten redovisa en kostnadsberäkning och redovisa hur många timmar man har lagt ned på fallet och vad dessa timmar består av. Det kan exempelvis handla om att man besöker den misstänkte i häktet eller att man förbereder ett försvar på kontoret. En försvarare får ibland inte ersättning för alla timmar, det är nämligen domstolen som beslutar hur många timmar som anses vara rimligt att lägga ned på fallet. Om samtal med anhöriga exempelvis tar mycket mer tid än normalt så kan det vara sådana timmar som advokaten inte får betalt för. Det är därför inte helt otänkbart att vissa advokater är medvetna om detta och därför inte väljer att ge det stöd och hjälp som man som anhörig känner sig i behov av. Det kan också vara helt enkelt så att advokaten har tagit sig an mer arbete än vad denne egentligen har tid med. Om din son hade fortfarande varit misstänkt så hade jag rådgivit er att överväga att ansöka om byte av försvarare, (jag uppfattar det som att förundersökningen är nedlagd).När en förundersökning har lagts ned eller en dom har vunnit laga kraft avslutas normalt sett advokatens uppdrag, 21 kap 4 § första stycket Rättegångsbalken. Allt därefter är sådant som advokaten normalt sett inte får betalt för (om man inte själv är villig att betala). Det kan vara en förklaring till att försvarsadvokaten inte har hört av sig eller gjort något mer. Det är justitiekanslern som har rätt att överklaga beslut om ersättning till försvarare, 1 § Lag om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut. Du har med andra ord ingen talan angående detta. Av justitiekanslerns hemsida framgår det dock att "Justitiekanslerns resurser räcker tyvärr inte till någon mera omfattande tillsynsverksamhet. Myndigheten koncentrerar sig därför i huvudsak på frågor om rättssäkerhet, yttrandefrihet, offentlighet och s.k. systemfel hos myndigheterna. Även inom dessa områden måste myndigheten dock prioritera hårt. De flesta som skriver hit får därför till svar att Justitie­kanslern inte kommer att vidta några åtgärder.". Detta talar emot att JK kommer överklaga en eventuell ersättning.Enligt 8 kap 4 § RB skall en advokat nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed. God advokatsed kan innefatta väldigt mycket – dock har Advokatsamfundet tagit fram vägledande föreskrifter för advokatens roll, https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/advokatetik/vagledande-regler-2016-med-kommentarer-juni-2016.pdf. Om man anser att advokaten har brutit mot god advokatsed så kan man anmäla advokaten till Advokatsamfundets disciplinnämnd. När det gäller eventuellt skadestånd tror jag tyvärr det kan bli svårt. Det skulle i princip krävas att advokaten varit försumlig , exempelvis att denne inte förberett något försvar alls eller struntat i din sons uppgifter på så sätt att det avgjorde utgången i målet.Med andra ord, skadestånd blir svårt. Du kan inte göra något i princip angående beslutet om ersättningen som domstolen tar. Om din son fortfarande är misstänkt råder jag dig att byta advokat om han inte har något förtroende för nuvarande. I så fall måste han skriva till domstolen som förordnade försvararen och begära en ny advokat. Han måste också ge en förklaring till varför han inte har förtroende för honom. Där skulle han kunna nämna advokatens kommentar till dig angående att "vissa mammor tror så gott om sina söner", men också att han upplever det som att advokaten inte gör något arbete och är okontaktbar. Relationen mellan en försvarare och en misstänkt ska bygga på förtroende och lojalitet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Förutsättningar för byte av advokat?

2018-11-12 i Parter i rättegången
FRÅGA |Finns det en rättspraxis att tingsrätten måste byta advokat efter 4e förfrågan?Kan jag byta advokat?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av förutsättningarna i din fråga framgår inte vilken typ av mål det rör sig om. Jag har därför valt att allmänt förklara reglerna i både tvistemål och brottmål. TvistemålI dispositiva tvistemål är det parterna som styr processen på grund av den så kallade dispositionsprincipen (se 17 kap 2 §, 35 kap 3,6 §§ Rättegångsbalken, RB m.fl.). Med dispositiva tvistemål menas mål där förlikning i saken är tillåten exempelvis tvist mellan en köpare och säljare. Det står helt fritt för en part att välja om hen vill ha ombud eller inte. I dessa mål kan en part byta advokat eller föra sin egen talan. Valet är med andra ord fritt.BrottmålReglerna i brottmål skiljer sig från reglerna i tvistemål (se 21 kap RB). I brottmål kan man antingen få en offentlig försvarare eller välja en egen privat försvarare. I din fråga framkommer ej om det är fråga om en privat försvarare eller offentlig försvara varav jag valt att gå in i båda regler.Som utgångspunkt har en misstänkt rätt till en försvarare, antingen offentlig eller privat (21 kap 3 § första stycket RB). Den misstänkte får utse en privat försvarare enligt 21 kap 3 andra stycket RB. I sådana fall ersätter den privata försvararen rätten till den offentliga (21 kap 3a § tredje stycket RB). En privat försvarare finansieras av den misstänkte personligen. En privat försvarare kan vidare bytas ut eftersom det är du som misstänkt som utser den. Utifrån din fråga antar jag att det är fråga om byte av offentlig försvarare. Det är rätten som förordnar om en offentlig försvarare ska utses (se 21 kap 3a § första och andra styckena RB). I ditt fall verkar förutsättningar för en offentlig försvarare vara uppfyllda eftersom du talar om byte av en redan utsedd sådan. Om man önskar byta måste man lämna in en skriftlig framställning till rätten och ange skäl för detta som du säkert redan vet. Rätten prövar då sedan om det finns giltiga skäl för ett byte enligt 21 kap 6 § RB. Skäl för byte kan vara att försvararen inte har utfört sitt arbete med tillräcklig omsorg. Dock ställs höga krav på den som klagar att visa att försvaren varit försumlig. Annat skäl för byte är om man inte längre har förtroende för sin offentliga försvarare. Rätten gör en avvägning mellan det skäl som anförs för bytet mot de merkostnader som bytet skulle medföra för staten. På vilken grund domstolen valt att inte meddela byte av offentlig försvarare framkommer inte i din fråga. Som tidigare nämnt så ställs höga krav för byte; "särskilda skäl." Mitt råd är att först försöka kommunicera med din offentliga försvarare och du kan även fråga domstolen varför du inte får byta. Avslutningsvis kan också nämnas att du alltid har rätt att anlita en privat försvarare som då ersätter den offentliga (21 kap 3a tredje stycket RB). Men denna bekostar du som sagt själv (jfr 21 kap 10 § RB). Om du har fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

När ska ombud meddelas till domstolen?

2019-02-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Om man vill att ett ombud ska representera en vid ett tvistemål, när ska ombudet med fullmakt meddelas till Tingsrätten? Måste man i samband med att man lämnar in stämningsansökan meddela Tingsrätten om ombudet med fullmakt, eller kan man göra det när som helst i processen innan eventuell huvudförhandling startar? Har läst att man kan meddela ombudet muntligen till Tingsrätten, hur gör man det? Kan man i samband med den muntliga förberedelsen via skriftlig fullmakt eller muntligt meddela Tingsrätten om vem man vill ska vara sitt ombud med fullmakt?Kortfattat undrar jag: kan man när som helst under förberedelseprocessen anlita fullmakt, eller måste man göra det innan Tingsrätten skickar ut själva stämningen?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om rättegångsombud hittar vi i 12 kap. Rättegångsbalken (RB). Om en part vill att ombud ska föra talan ska parten ge ombudet en fullmakt. Denna fullmakt kan ges skriftligen eller muntligen inför rätten (se 12 kap. 8 § RB). En skriftlig fullmakt ska vara undertecknad av parten och visas upp när ombudet första gången för talan i målet (se 12 kap. 8-9 §§ RB). En muntlig fullmakt ska avges inför den domstol som handlägger målet och kommer då antecknas av rätten (6 kap. 3 § första stycket, fjärde punkten RB). Det finns inget krav på när ett eventuellt ombud ska anlitas, utan det kan göras likväl i början av processen i samband med stämning eller under en redan pågående förberedelse. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur ska en advokat vara?

2019-02-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej Hur ska en advokat vara?Ska den komma med förslag på hur man ska göra? Ska den bara förmedla vad motparten vill? Ska den vara tuff och kämpa för vår sak?Tack på förhand
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En advokat har vissa lagar och regler att förhålla sig till, varav de viktigaste finns i rättegångsbalken samt bland de vägledande reglerna om god advokatsed som Advokatsamfundet ställt upp.En huvudsaklig princip är att advokaten ska vara lojal till sin klient och tillvarata hens intressen. Advokaten ska fungera som en oberoende rådgivare, och ge råd/förslag till sin klient som syftar till att verka för klientens bästa. Utöver detta ska advokaten i den mån hen anser det vara behövligt för klienten, förmedla vad motparten vill. I och med advokatens lojalitetsplikt kan absolut sägas att denne ska "vara tuff och kämpa för er sak" precis som du skriver, dock inom lagens gränser.Om du vill ha ytterligare information om advokatens roll rekommenderar jag att du kikar närmre på de vägledande reglerna om god advokatsed. Vänliga hälsningar,

Kan åklagaren väcka talan om olaga hot mot brottsoffret vilja?

2018-12-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om en åklagare väljer att väcka åtal för olaga hot och målsägande samt den tilltalande är eniga om att olaga hot inte ägt rum. Kan verkligen en åklagare gå vidare i den rättsliga processen då? Kan en målsägande önska att få ett offentligt försvar EMOT åklagaren? Jag vill inte samarbeta vid ett förhör, inte vara delaktig eller medhjälpa till ett åtal jag inte är enig om borde existera.I detta fall är jag målsägande och vittnet är min mor som tog emot ett samtal efter ett stort gräl ägt rum.Mamma ringer polisen, då hon var orolig för att han sprutat ketchup på en vägg och betett sig illa mot mig.Hon ringde fastän jag inte ville.Polisen tar uppgifter och jag ger dem missvisande info, mestadels för att jag är rädd, skakad, upprörd,orolig och förvirrad pgs av det som ägt rum tom glömt en massa saker i händelseförloppet.De gör en anmälan fastän jag inte vill göra en anmälan om olaga hot.De påstår de kan göra en anmälan i mitt ställe, låter konstigt.Kan de göra det?Det blir ord mot ord fast i detta fall gentemot åklagaren som vill få till en fällande dom.Slöseri på samhällets pengar som borde läggas på de som verkligen behöver få hjälp på rättslig nivå.Hur kan en åklagare bevisa något om varken vittnet (som inte såg något el. hört "hotet" och om målsägande inte vill medverka alls,det finns ingen teknisk bevisning och tilltalande nekar till det så kallade brottet.Kan verkligen en domstol gå på så luddig info och döma en oskyldig person för ett brott som inte begåtts?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Olaga hot är ett brott som ligger under allmänt åtal enligt Brottsbalken 4 kap 5 §. För brott som ligger under allmänt åtal är det åklagaren som avgör om åtal ska väckas eller inte. Åklagaren har en åtalsplikt och är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckligt mycket som tyder på att ett brott har begåtts, enligt 20 kap 3 § Rättegångsbalken (RB). I detta fall kan endast åklagaren välja att inte ta saken vidare till domstol om det föreligger åtalsunderlåtelse, dvs. om någon av kriterierna i 20 kap. 7 § RB är uppfyllda. Även polisen har en motsvarande skylidghet att inleda förundersökning om det finns skäl att anta att ett brott under allmänt åtal har begåtts enligt 23 kap 1 § RB. Sammantaget betyder detta att du som målsägande inte driver målet då det kommit till polis eller åklagares kännedom, utan det istället är deras plikt att lagföra brottet. ObjektivitetsprincipI sverige finns det en grundläggande princip om objektivitet inom domstolsförfarandet. Det betyder att en förundersökningen ska bedrivas objektivt och att åklagaren ska beakta alla omständigheter som rör fallet. Även sådana omständigheter som talar till den misstänktes fördel ska vägas in i åklagarens bedömning, enligt 23 kap 4 § RB. Av principen följer att ingen i onödan ska utsättas för misstanke och åklagaren ska inte under några omständigheter bedriva falska anklagelser. Då åklagarenbeslutat om att väcka åtal i ditt fall ligger det i yrkesrollen att göra en objektiv bedömning av situationen i sin helhet. Åklagaren väcker inte åtal om inte det finns tillräckligt mycket som tyder på att handlingen uppfyller de rekvisit som föreskrivs för brottet enligt lag. För att säkerställa att det är fråga om en rättvis rättegång har ytterligare den misstänkte rätt till en försvarare 21 kap 3 § RB. Som brottsoffer får du ha en stödperson vid rättegången enligt 20 kap 15 § RB. Det handlar om en person som stöttar dig personligen genom sin närvaro, men saknar befogenheter. Du kan även ha rätt till ett målsägandebiträde, som har till uppgift att ta tillvara dina intressen och kan således hjälpa till att klargöra för rätten att din ståndpunkt i målet. Det är dock inte målsägandebiträdets uppgift att försvara den misstänkte, utan denna uppgift ligger på den misstänkte och dennes försvar. Domstolen avgör Beträffande bevisningen är det domstolen som gör en bedömning av allt som framkommit vid huvudförhandligen och om detta är tillräckligt för att styrka att brottet har begåtts på sådant sätt som åklagaren antyder i sin gärningsbeskrivning. I svensk rätt får vilken bevisning som helst läggas fram och domstolen ska värdera all bevisning i målet. Domstolen tillmäter bevisningen olika värde, tex. beroende på hur "luddig" informationen är. Endast om lagens beviskrav uppnås kan den misstänkte fällas för brottet. Som målsägande kan du förväntas bidra till utredningen genom att lämna uppgifter om händelseförloppet enligt 37 kap 1 §. Även om du som målsägande förväntas lämna sanningsenliga uppgifter, talar du inte under ed och det finns inte heller någon sanktion ifall du skulle vägra att svara på frågor. Ifall du hörs kommer domstolen ta din sida av händelseförloppet i beaktande, även om det inte är sagt att den kommer att tillmätas samma bevisvärde som exempelvis uppgifter som lämnas av ett vittne, som har avlagt ed och därmed talar under straffansvar. För att svara på din fråga kan alltså åklagaren ta fallet vidare till en domstol, oavsett din inställning till detta, eftersom olaga hot är ett brott som faller under allmänt åtal. Det är vidare den misstänktes försvarare som har till uppgift att motbevisa åklagarens påståenden, och även om en eventuell målsägandebiträde skulle kunna hjälpa dig vid rättegången och klarlägga din ståndpunkt i ansvarsfrågan, är det slutligen endast domstolen som avgör ifall det är bevisat att den misstänkte är skyldig till det brott som åklagaren påstår. Vänligen,

Kan en icke-sakägare polisanmäla brott?

2018-10-09 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om jag ser att det föregår olaglig jakt på statens mark, kan jag då göra en polisanmälan om tjuvjakt eller är jag inte att anse som sakägare?[borttagen med anledning av risk för identifiering]
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja. Vem som helst får anmäla brott. Sakägarskapet är en annan fråga, och blir relevant först senare i processen. Tillägg: Med senare i processen menar jag tiden efter det att anmälan skickats. Sakägarskapet blir relevant på sådant sätt att det kommer begränsa (för att inte säga helt utesluta) dig från vissa grundläggande rättigheter som endast ankommer på sakägaren. Dessa rättigheter innefattar rätten till information om ärendets fortskridande och rätten att uppträda som part i målet, om denna sak går så långt. Sakägarskapet utgör dock som nämnt varken förutsättning eller hinder för enskildas möjligheter att polisanmäla brott.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!