Skyldighet för misstänkt att infinna sig på rättegång. Även gemensam straffskala

2019-07-11 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej,Jag är misstänkt för Bokföringsbrott, försvårande av skattebrott & näringspenningtvätt.Värdet uppgår till ca 390 000 kronor. Vad kan det bli för påföljd?Rättegången är bestämd och måste jag gå? Kan min försvarare föra min talan? Problemet är det att jag har precis startat företag och har ingen som helst möjlighet att ta ledigt nu när jag också precis knutit samarbeten.Vet inte vad jag ska göra, riskerar hela företaget om jag är borta en dag. Hjälp!!
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straffskalan för bokföringsbrott av normalgraden är fängelse mellan 14 dagar och två år (11 kap 5 § brottsbalken). Beloppet talar inte för att det ska vara grovt bokföringsbelopp, även om andra faktorer såsom systematisk brottslighet eller ett långt tidsförlopp kan innebära att brottet är att anse som grovt. Den saken vet jag dock inget om.Straffskalan för försvårande av skattekontroll av normalgraden är böter till fängelse två år (10 § skattebrottslagen).Straffskalan för näringspenningtvätt av normalgraden är fängelse i mellan 14 dagar och två år (7 § lagen om straff för penningtvättsbrott).Jag antar att brottsligheten rör sig om ett och samma skeende. När en och samma gärning utgör brott enligt olika paragrafer brukar man säga att ett av brotten konsumerar de andra, och man döms då som huvudregel för det av brottet med svårast straffskala, om det inte finns skäl att göra annorlunda. Rör det sig däremot om olika gärningar, finns en gemensam straffskala för de samlade brotten. Den är i ditt fall – förutsatt att inget av brotten utgör grovt brott – fängelse i mellan 14 dagar och tre år (26 kap 2 § brottsbalken).Som huvudregel är du skyldig att personligen infinna dig vid rättegången. Endast om målet kan avgöras även om du inte infinner dig vid rättegången, och det kan antas vara utan betydelse för utredningen om du är där eller inte, är du inte skyldig att infinna dig (21 kap 2 § rättegångsbalken).Vänligen

När har man rätt till en försvarsadvokat?

2019-07-04 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min son står åtalad o ska till tingsrätten i oktober. I december 2018 köpte han hasch av en som stod under bevakning. Denna någon o hans flickvän är inkallade samma datum men har tilldelats varsin advokat. Min son har inte någon advokat..... Jag förstår inte varför. Finns det någon enkel förklaring? Samtliga är rubricerade som "ringa narkotikabrott".
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga gäller rätten till offentlig försvarare (försvarsadvokat) vilket regleras i rättegångsbalken (RB).Mitt svar kommer därför utgå från det lagrummet. När har en misstänkt rätt till offentlig försvarare? Är den misstänkte anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare förordnas för henne/honom om den misstänkte begär det. Offentlig försvarare ska också förordnas på begäran av den misstänkte om denne är misstänkt för ett brott, för vilket inte stadgat ett lindrigare straff än fängelse i sexmånader (21 kap. 3 a § RB).Straffet för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). En misstänkt kan även förordnas en offentlig försvarare om det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, t.ex. att det är väldigt komplicerad bevisning. En misstänkt kan även förordnas en offentlig försvarare om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom. En offentlig försvarare ska förordnas om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Personliga förhållanden kan t.ex. vara hög ålder, psykisk eller fysisk sjukdom. Det framgår inte av din fråga men jag utgår från att din son varken är anhållen eller häktad. Han har därför inte rätt till offentlig försvarare på den grunden. Eftersom det brott han misstänks för inte har en straffskala på fängelse i sex månader eller mer, har han inte heller rätt till offentlig försvarare på den grunden. Det har inte framgått av informationen i din fråga att din son skulle kunna ha rätt till offentlig försvarare pga. några personliga skäl men så skulle kunna vara fallet. Din son kan själv föra sin talan eller anlita en försvarsadvokat men då får din son stå för den kostnaden. Om din son väljer att själv föra sin talan brukar rättens ordförande (domaren) vara mer aktiv under rättegången och hjälpa den tilltalade att föra sin talan. Det är svårt för mig att avgöra om din son behöver en försvarsadvokat eller inte baserat på informationen i din fråga men om han enbart behöver mentalt stöd kan du/annan följa med och sitta som åhörare under rättegången.Du uppger att de medmisstänkta till din son har blivit tilldelade varsin advokat. Detta kan bero på att de själva valt att anlita och bekosta försvarsadvokat eller att de är misstänkta för flera brott som har högre straffskala än sex månader fängelse, alternativt har de begärt offentlig försvarare och att domstolen bedömt att de behöver det.Hur begär man en offentlig försvarare? Om din son behöver offentlig försvarare av särskilda skäl med hänsyn till något personligt förhållande kan han begära en offentlig försvarare. När din son blivit delgiven skälig misstanke för brott kan han när som helst vända sig till förundersökningsledaren (brukar vara en åklagare men kan vara en polis) eller till den tingsrätt där huvudförhandlingen ska hållas för att begära en offentlig försvarare (24 kap. 1 § RB). Eftersom din son har blivit kallad till huvudförhandling har han blivit delgiven skälig misstanke och kan därför begära offentligt biträde. Om man begär offentlig försvarare genom undersökningsledaren så måste undersökningsledaren anmäla det till domstolen som sedan fattar beslut om försvarare ska utses eller ej (23 kap. 5 § RB).Begäran kan göras muntligen eller skriftligen. Om din son framför en begäran är det dock viktigt att han preciserar varför han skulle ha behov av en försvarsadvokat och om det skulle vara för att han har ett fysiskt eller psykiskt problem som skulle göra det svårt för honom att föra sin talan är det såklart alltid en fördel om han har något slags intyg på att han har någon nedsättning eller problem. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vem är målsägare? Måste målsägande delta i rättegång?

2019-05-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Häleri. Vem är målsägare? . Måste jag som blivit drabbad av stöld delta i en rättegång?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Målsägare är den som påstås ha blivit utsatt för ett brott eller lidit skada eller blivit förnärmad av brottet, se 20 kap. 8§ 4st Rättegångsbalken (RB). Vid häleri kan till exempel målsäganden vara den som har blivit av med egendom genom brott.Målsägaren behöver inte alltid delta i rättegången, dock ska så ske om det kan antas att målsägandens närvaro i rätten kan ha betydelse för utgången av målet.Om du får en kallelse till rätten så bör du infinna dig där. Du behöver inte vara på plats om det föreligger så kallat laga förfall enligt 32 kap. 6§ RB. Det kan tillexempel röra sig om att du blivit sjuk. Om du inte infinner dig i rätten och det inte föreligger laga förfall så kan rättegången komma att ställas in och du kommer att bli kallad dit på nytt, se 46 kap. 2§ 4p. RB. Domstolen kan även besluta om att du ska hämtas till rätten, antingen en annan dag eller omedelbart. Om domstolen flyttar fram rättegången och du uteblir även den gången så kan rätten döma ut vite, se 46 kap. 14§ RB.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

I ett skadeståndsmål undanhöll mitt ombud bevis, vilket ledde till att jag förlorade. Har obudet begått något brott, och vad ska jag göra?

2019-05-05 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har en pågående genstämning mot mitt f.d. ombud i ett skadeståndsmål som jag kärande förlorade då ombudet undanhöll all bevisning, befintliga och som skulle fås fram vid förhören, t.o.m. en arrangerad vittneslögn som han inte tillät mig avslöja direkt i salen och blev inspelad. Huvudgärningen var att genomföra rättegången utan förhör av svarandens en förening enda vittne för grunden och då utan dennes brev som var målets bevisning. Som ställföreträdare blev ersatt med en i målet oinsatt person utan funktion. Åtgärd två var att ställa in min presentation av bilder och videor de fanns bara i min dator, han lät passera motpartens erkännande obemärkt, godkände ett omöjligt motbevis - nu då inga bevis presenterades. Jag anser samtliga ovan nämnda bevisade, gjorda med uppsåt och kunnat göras genom att vilseleda mig totalt under förberedelsearbetet. Målet fastställelse- och fullgörelsetalan och skadestånd är upplagt att inledas med yrkanden. Frågan är: skall jag och kan jag yrka BrB Kap 14§ 4= att dölja eller hindrande av bevisfunktion+ Kap15 §1och §8 mened och bevisförvanskning? + Kap 9 §1 bedrägeri? Är Stockholms tingsrätt skyldig att vid brottsmisstanken överlämna målet till åklagare?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att försöka reda ut om ditt ombud kan ha gjort sig skyldig till några av de brott du åberopar, och avslutningsvis ge råd om vad du kan göra nu. Kan ombudet ha begått bedrägeri?Bedrägeri regleras i Brottsbalken 9 kap 1 § (här). Bedrägeri innebär att gärningsmannen genom vilseledande förmår offret till handling eller underlåtenhet, som innebär nackdel för offret och fördel för gärningsmannen. Handlandet eller underlåtenheten måste ha ett samband med vilseledandet. I mål om bedrägeri är det vanligt att offret blir vilselett till en rättshandling, exempelvis försäljning eller lån. Enligt lagkommentarer på Karnov kan dispositionen vid bedrägeri även bestå av faktiskt handlande, exempelvis om gärningsmannen vilseleder offret och detta leder till att offret avslöjar en företagshemlighet. Ett exempel från lagkommentarer på Karnov på en disposition av underlåtenhetskaraktär är att gäldenären inbillar borgenären att fordringen redan är betald och därigenom får honom att avstå från att driva in fordringen.Jag skulle spontant säga att det troligen inte är bedrägeri i ditt fall. Att du anlitar ett ombud och ombudet inte gör sitt jobb är troligen inte bedrägeri, då det för bedrägeri krävs att gärningsmannen först vilseleder sitt offer, och att offret därför begår handling eller underlåtenhet samt att detta leder till vinning för gärningsmannen och förlust för offret. Kan ombudet ha begått hindrande av urkunds bevisfunktion?Hindrande av urkunds bevisfunktion regleras i Brottsbalken 14 kap 4 § (här). Brottet innebär att en person olovligen (dvs. som inte har rätt att göra det) förstör, gör obrukbar eller döljer en urkund. Det krävs att åtgärden innebär fara i bevishänseende, och det ska finnas en konkret fara Enligt lagkommentarer på Karnov är en handling en urkund om följande kriterier är uppfyllda: a) Handlingen är utställd som bevis eller annars av betydelse som bevis.b) Handlingen har ett föreställningsinnehåll, dvs. den förmedlar information.c) Det framgår vem som är handlingens utställare.d) Handlingen har originalkaraktär.Även en datafil eller likande kan anses vara en urkund, om den uppfyller dessa kriterier. För att det ska finnas fara i bevishänseende krävs det, enligt lagkommentarer från Karnov, att den oäkta urkunden tas för äkta, dvs. att äkta och oäkta urkunder kan förväxlas, samt att urkunden kommer att användas som bevis rörande något förhållande utanför själva urkunden.Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett brott är hindrande av urkunds bevisfunktion eller bevisförvanskning.Kan ombudet ha begått bevisförvanskning? Bevisförvanskning regleras i Brottsbalken 15 kap 8 § (här). Bevisförvanskning innebär att någon förvanskar eller undanröjer bevis alternativt åberopar falskt bevis. För att dömas för brott krävs att gärningsmannen gör detta med uppsåt att en oskyldig person ska bli dömd för brott. Denna paragraf bör alltså enbart vara tillämplig i brottmål. Du skriver i din fråga att du hade anlitat ombudet i ett skadeståndsmål, så jag tolkar det som att det var ett tvistemål och inte ett brottmål. Kan ombudet ha begått mened?Mened regleras i Brottsbalken 15 kap 1 § (här). Mened innebär att en person under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. Laga ed innebär att mened bara kan begås om det är lagstadgad ed. Lagstadgad ed innebär vittnesed, ed av sakkunniga, utmätningsed och ed enligt konkurslagen bland annat, dock inte domared eller tolked. I brottmål vittnar man under ed. Kan ombudet ha gjort sig skyldig till osann partsutsaga? Du skriver i din fråga att du hade anlitat ombudet i ett skadeståndsmål, så jag tolkar det som att det var ett tvistemål och inte ett brottmål. Förhör under sanningsförsäkran är ett bevismedel som huvudsakligen används i tvistemål, om en part i målet begär att bli hörd. Om man uppger osann uppgift eller förtiger sanningen i ett förhör under sanningsförsäkran, gör man sig skyldig till brottet osann partsutsaga, se Brottsbalken 15 kap 2 § (här). Ombudet och klienten är part i målet, och är inte vittnen. Om det var ett tvistemål och ombudet företrädde dig, och då undanhöll bevisning skulle det kunna vara osann partsutsaga. Vad du kan göra nuEftersom du skriver att du hade anlitat ombudet i ett skadeståndsmål drar jag slutsatsen att det var ett tvistemål och inte ett brottmål. Om det är ett tvistemål drar jag slutsatsen att ombudet inte kan ha gjort sig skyldig till mened eller bevisförvanskning. Det är möjligt att ombudet kan ha begått hindrande av urkunds bevisfunktion och/eller osann partsutsaga. Det är svårt för mig att avgöra om ombudet "bara" gjorde ett dåligt jobb eller om han eller hon gjorde detta med uppsåt. Om ditt ombud i skadeståndsprocessen är advokat rekommenderar jag att du kontaktar Advokatsamfundet (för att få titeln advokat måste man vara medlem av Advokatsamfundet). Oavsett om ombudet utelämnade bevisning uppsåtligen eller "bara" var slarvig är det du som klient som blivit drabbad. Har ombudet gjort något brottsligt, vilket kan vara fallet (som jag skrivit ovan), rekommenderar jag att du gör en polisanmälan. Du skriver att du har en pågående genstämning gentemot ombudet, innebär det att du har stämt ombudet på skadestånd eller att du har polisanmält ombudet för brott? En skadeståndstalan blir civilrättsligt, alltså ett tvistemål. På din fråga om Tingsrätten borde ha polisanmält ditt ombud, skulle jag säga att om det är ett tvistemål (vilket jag har utgått från i mitt svar) ligger större del av bevisbördan och utredningen på parterna, så då kanske domstolen inte tycker att det är konstigt om något bevis inte åberopas. Om du vill kan du boka tid med en av lawlines jurister. Om du har fler frågor kan du maila mig på jenny.hedin@lawline.se eller ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Parter i mål enligt 7 kap 4 § ÄB

2019-07-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Av tre syskon önskar ett åberopa ÄB 7:4 för att få två gåvor givna till den avlidnes hustru gå åter då dessa inkräktar på laglott.Syskonets advokat hävdar att de övriga bröstarvingarna tvingas ta ställning o antingen göra gemensam sak med den klagande eller att bli indragen i en process tillsammans med gåvotagaren, som svarande, med risk att betala rättegångskostnader vid ev förlust Att talan mot gåvotagaren enligt lag skall föras av samtliga bröstarvingarKan detta vara rimligt
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!7 kap 4 § ärvdabalken reglerar det så kallade förstärkta laglottsskyddet. Talan enligt bestämmelsen kan endast väckas av bröstarvinge – alltså barn till den avlidne, tillika den som åtnjuter rätt till laglott – och endast mot den som tagit emot en gåva under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med ett testamente, på ett sätt som inskränker på bröstarvingens laglott (7 kap 4 § 2 st ärvdabalken). Bestämmelsen kräver inte att samtliga bröstarvingar gör gemensam sak, utan var bröstarvinge som anser att den egna laglotten inte är tillfredsställd kan själv väcka denna talan. Vinner bröstarvingen målet, ska den som mottagit gåvan antingen återlämna den till bröstarvingen, eller annars betala ett sådant värde så att bröstarvingens laglott blir tillgodosedd.Bröstarvingar som inte för talan kan inte få sina laglotter tillgodosedda med hjälp av den talan som en bröstarvinge vunnit. Det går heller inte att i egenskap av bröstarvinge bli svarande i ett mål enligt 7 kap 4 § ärvdabalken, utan isåfall blir man svarande i egenskap av att ha tagit emot en gåva under de omständigheter som nämns i paragrafen.Vad gäller rättegångskostnader är huvudregeln att den förlorande parten i ett mål ersätter den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap 1 § rättegångsbalken). Från denna bestämmelse finns flera undantag, men jag bedömer inte att en närmre diskussion om rättegångskostnader är nödvändig i ditt fall.Vänligen,

Får jag som part kontakta en motpart med advokat direkt i en tvist?

2019-06-28 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Om en utav mina kunder anlitat en jurist/ Advokat att företräda dem i en tvist. Får jag då kontakta deras klient (Min kund) direkt, eller måste kommunikationen gå via juristen? Jag har hört lite olika vad som gäller här..
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag kommer i mitt svar att utgå ifrån att du är någon form av näringsidkare, och att du vill ha svar på frågan huruvida det är tillåtet att kontakta motparten direkt i en tvist eller om kommunikation måste gå genom dennes ombud. Det är fullt tillåtet för dig som part i tvisten att kontakta motparten direktDet finns inga lagregler, varken i rättegångsbalken eller i någon annan lag, som förbjuder en enskild part i en tvist (t.ex dig) från att direkt ta kontakt med motparten för att exempelvis försöka få till stånd en förlikning. Det är med andra ord fullt lagligt för dig att direkt ta kontakt med motparten, utan att gå via dennes ombud.En annan sak kan förstås vara att din motpart inte är särskilt intresserad av att prata med dig utan bistånd av sin advokat, eller att advokaten inte uppskattar att du försöker "kringgå" honom genom att ta kontakt med parten på egen hand. Om advokaten sagt åt dig att all kommunikation hädanefter skall gå via honom, borde du med andra ord ha goda skäl innan du kontaktar motparten direkt. P.S: Anledningen till att du hört annorlunda, är förmodligen för att det faktiskt finns en punkt i Advokatsamfundets regler om god advokatsed som berör kommunikationen i en tvist. Det rör sig om punkt 5.6, som stadgar följande:"Om motparten anlitar advokat, skall förhandlingar i saken föras med advokaten och meddelanden i ärendet riktas till denne."Detta gäller alltså i fall du själv varit advokat och blivit anlitad av någon annan. Eftersom du, såsom jag förstår frågan, inte är advokat utan själv part i den (hypotetiska) tvisten, gäller emellertid dessa regler inte alls dig. Det står dig, såsom jag skrivit ovan, med andra ord fritt att kontakta motparten direkt.SammanfattningGod advokatsed kräver att en advokat inte tar direkt kontakt med motparten i en tvist, utan istället kommunicerar mer dennes ombud/advokat. Eftersom du inte är advokat utan part i tvisten, står det emellertid dig fritt att kontakta motparten direkt om du vill. En annan sak är att motparten kanske inte vill detta, och då kan det vara en god idé att respektera dennes vilja om det inte finns goda skäl för att ta kontakt med honom direkt.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och om jag missförstått dig eller om du har fler funderingar får du gärna ställa fler frågor likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Dödsbo ta över som svarandepart i rättegång

2019-05-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej just nu sitter jag i en rättsprocess mot en mycket äldre man som har haft samlag med mig som underårig. Jag är orolig för att han ska ta sitt liv så att han slipper bli dömd. ( han har blivit dömd 2 gånger innan för liknande brott ). Min fråga är då vad som skulle hända om han tog sitt liv? Skulle ärendet fortsätta eller bara läggas ner? Skulle jag få någon skadesersättning?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB) och rättegångsbalken (RB).Jag antar att rättsprocessen idag består av två mål, som handläggs parallellt trots att de egentligen, som sagt, är två olika mål. Det ena målet rör huruvida mannen begått brott och därför ska straffas, och det andra målet huruvida mannen ska betala skadestånd till dig på grund av det eventuella brottet. Det första målet rör relationen mellan mannen och staten, och den andra relationen mellan mannen och dig.Om mannen dör finns inte längre något skäl för staten att utreda frågan om han ska straffas, och målet ska därför läggas ner i den frågan.Däremot behöver inte målet om skadestånd läggas ner. När någon dör upprättas ett så kallat dödsbo, som tar över den avlidnes samtliga skulder och tillgångar. Dödsboet kan också agera i domstol (18 kap 1 § ÄB). Om den avlidne varit part i en rättegång har det ansetts ske automatiskt att dödsboet tar över som part efter den avlidne, om den andra parten i målet (alltså du) inte motsätter sig (se rättsfallet NJA II 1943 II s 169. Jfr 13 kap 7 § 2–3 st RB). Skillnaden för dig blir därför ganska liten, då ditt anspråk automatisk går från att riktas mot mannen till att det riktas mot hans dödsbo.Vänligen,

Representera min dotter som försvarare?

2019-05-04 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Undrar om man som förälder kan representera sitt barn som "försvarare" vid en rättegång?Jag hade planerat detta, men domaren sa att så kunde man nog inte göra och att man helst skulle vara jur kand. Så tyvärr blev jag nekad och fick sitta tyst som åhörare istället.Har ingen formell utbildning men satt mig väl in i hur en rättegång går till och förberett mig ordentligt.Trodde att man kunde representera, men om jag vetat om vad domaren hade för inställning så hade vi såklart tagit in en advokat. Tingsrätten dömde henne skyldig 2-1 och hade vi haft någon som kunnat representera henne så hade hon med största säkerhet blivit frikänd då bevisen var väldigt vaga.Min dotter har precis fyllt 18 år (17 vid gripandet) och det målet gäller ringa stöld på en stormarknad för 167,50:-Hälsningar,
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om förfarandet och processen vid rättegångar finns främst i rättegångsbalken. Där finns även regler om en misstänkts försvar.Gällande rättEn person får agera som försvarare utan att ha en juridisk utbildning i ett brottmål (21 kap. 3 § rättegångsbalken). Det ställs dock ett krav på att försvararen inte är en person som har eller har haft uppdrag åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och det på grund av detta skulle minska förtroendet för hans förmåga att verka för sakens riktiga belysning (21 kap. 3 § tredje stycket och 21 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken). Vidare gäller att en försvarare ska visa sig vara lämplig i målet med hänsyn till dennes redbarhet, insikter och tidigare verksamhet (21 kap. 3 § tredje stycket och 12 kap. 2 § rättegångsbalken). I ljuset av detta krav kan en domstol avvisa en person som försvarare om personen visar sig exempelvis vara olämplig eller sakna kunskap rörande saken (12 kap. 5 § rättegångsbalken). BedömningDet finns alltså en möjlighet för domstolen att avvisa en person som vill vara försvarare, även om det inte ställs något krav på att denne måste ha en juridisk utbildning. I och med att rätten ska avvisa en person som inte har tillräckliga kunskaper är det dock viktigt att försvararen visar sig vara lämplig på annat sätt, exempelvis genom annan utbildning eller annan erfarenhet. Detta säkerställer att den misstänkte får ett lämpligt försvar som kan tillvarata dennes rätt. Jag förstår att det var frustrerande att bli nekad möjlighet att representera din dotter, särskilt då du ansåg att bevisen mot henne var svaga. Det finns dock en möjlighet för er att överklaga domen inom 3 veckor från att den meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken). Då har du också möjlighet att vara i kontakt med din dotters försvarande och diskutera hur försvaret bör läggas upp.Lycka till!