Dödsbo ta över som svarandepart i rättegång

2019-05-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej just nu sitter jag i en rättsprocess mot en mycket äldre man som har haft samlag med mig som underårig. Jag är orolig för att han ska ta sitt liv så att han slipper bli dömd. ( han har blivit dömd 2 gånger innan för liknande brott ). Min fråga är då vad som skulle hända om han tog sitt liv? Skulle ärendet fortsätta eller bara läggas ner? Skulle jag få någon skadesersättning?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB) och rättegångsbalken (RB).Jag antar att rättsprocessen idag består av två mål, som handläggs parallellt trots att de egentligen, som sagt, är två olika mål. Det ena målet rör huruvida mannen begått brott och därför ska straffas, och det andra målet huruvida mannen ska betala skadestånd till dig på grund av det eventuella brottet. Det första målet rör relationen mellan mannen och staten, och den andra relationen mellan mannen och dig.Om mannen dör finns inte längre något skäl för staten att utreda frågan om han ska straffas, och målet ska därför läggas ner i den frågan.Däremot behöver inte målet om skadestånd läggas ner. När någon dör upprättas ett så kallat dödsbo, som tar över den avlidnes samtliga skulder och tillgångar. Dödsboet kan också agera i domstol (18 kap 1 § ÄB). Om den avlidne varit part i en rättegång har det ansetts ske automatiskt att dödsboet tar över som part efter den avlidne, om den andra parten i målet (alltså du) inte motsätter sig (se rättsfallet NJA II 1943 II s 169. Jfr 13 kap 7 § 2–3 st RB). Skillnaden för dig blir därför ganska liten, då ditt anspråk automatisk går från att riktas mot mannen till att det riktas mot hans dödsbo.Vänligen,

Representera min dotter som försvarare?

2019-05-04 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Undrar om man som förälder kan representera sitt barn som "försvarare" vid en rättegång?Jag hade planerat detta, men domaren sa att så kunde man nog inte göra och att man helst skulle vara jur kand. Så tyvärr blev jag nekad och fick sitta tyst som åhörare istället.Har ingen formell utbildning men satt mig väl in i hur en rättegång går till och förberett mig ordentligt.Trodde att man kunde representera, men om jag vetat om vad domaren hade för inställning så hade vi såklart tagit in en advokat. Tingsrätten dömde henne skyldig 2-1 och hade vi haft någon som kunnat representera henne så hade hon med största säkerhet blivit frikänd då bevisen var väldigt vaga.Min dotter har precis fyllt 18 år (17 vid gripandet) och det målet gäller ringa stöld på en stormarknad för 167,50:-Hälsningar,
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om förfarandet och processen vid rättegångar finns främst i rättegångsbalken. Där finns även regler om en misstänkts försvar.Gällande rättEn person får agera som försvarare utan att ha en juridisk utbildning i ett brottmål (21 kap. 3 § rättegångsbalken). Det ställs dock ett krav på att försvararen inte är en person som har eller har haft uppdrag åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och det på grund av detta skulle minska förtroendet för hans förmåga att verka för sakens riktiga belysning (21 kap. 3 § tredje stycket och 21 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken). Vidare gäller att en försvarare ska visa sig vara lämplig i målet med hänsyn till dennes redbarhet, insikter och tidigare verksamhet (21 kap. 3 § tredje stycket och 12 kap. 2 § rättegångsbalken). I ljuset av detta krav kan en domstol avvisa en person som försvarare om personen visar sig exempelvis vara olämplig eller sakna kunskap rörande saken (12 kap. 5 § rättegångsbalken). BedömningDet finns alltså en möjlighet för domstolen att avvisa en person som vill vara försvarare, även om det inte ställs något krav på att denne måste ha en juridisk utbildning. I och med att rätten ska avvisa en person som inte har tillräckliga kunskaper är det dock viktigt att försvararen visar sig vara lämplig på annat sätt, exempelvis genom annan utbildning eller annan erfarenhet. Detta säkerställer att den misstänkte får ett lämpligt försvar som kan tillvarata dennes rätt. Jag förstår att det var frustrerande att bli nekad möjlighet att representera din dotter, särskilt då du ansåg att bevisen mot henne var svaga. Det finns dock en möjlighet för er att överklaga domen inom 3 veckor från att den meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken). Då har du också möjlighet att vara i kontakt med din dotters försvarande och diskutera hur försvaret bör läggas upp.Lycka till!

Får en försvarsadvokat lämna ut information om sin klient till motpart?

2019-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! En kompis sitter nu häktat o väntar på dom, utredningen är på gång. Misstänker att försvarsadvokaten har blivit kontaktat av "offret" då "offret" vill göra allt för kompisen ska sitta inne så långt så möjligt. Får en försvarsadvokat ge ut information om sin klient till "offret"? Misstänker att advokaten har fått lite pengar under bordet.
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En försvarsadvokat ska utöva sin verksamhet med integritet och på ett sätt som främjar det goda rättssamhället. Advokaten är skyldig att förtiga vad han eller hon får kännedom om i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver detta, advokaten får alltså inte ge ut information om sin klient till offret på ett sätt som kan skada klienten, men bör upprätthålla en professionell relation till motparten. En advokat får heller inte främja orätt. En försvarsadvokat ska alltid sätta klienten i första rummet, det är alltså inte tillåtet att lämna ut information på ett sätt som kan skada klienten eller ta emot pengar från motparten.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Kan man ha rätt att bli förordnad offentligt biträde om man har ADD?

2019-04-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag har fått avslag på min "Begäran om förordnande av offentlig försvarare" av tingsrätten. Jag tänkte överklaga och då bl.a. hänvisa till min ADD då det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.Som jag förstår kan ett polisförhör och en rättegång vara problematisk om man har ADHD & ADD.Hänvisar till artikel nedan: https://www.nsd.se/nyheter/lulea/rattsakerheten-for-unga-med-adhd-add-och-asperger-okas-nm4975579.aspx. Nu är jag inte ungdom utan vuxen men jag känner att jag behöver den här hjälpen. Jag har inga egna medel så överklagandet är mycket viktigt för mig. Finns det någon lag/paragraf jag kan hänvisa till när det gäller offentlig försvarare och ADD?
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller rätten till offentlig försvarare vilket främst regleras i rättegångsbalken (RB). Mitt svar kommer därför i huvudsak utgå från den lagen. Jag kommer inleda med en redogörelse för när en misstänkt har rätt att bli förordnad offentlig försvarare och kommer sedan gå över på hur du kan argumentera i ditt överklagande.Är den misstänkte anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare förordnas för henne/honom och den misstänkte begär det. Offentlig försvarare ska också förordnas på begäran av den misstänkte om denne är misstänkt för ett brott, för vilket inte stadgat ett lindrigare straff än fängelse i sexmånader (21 kap. 3 a § RB). Då du inte blivit förordnad en offentlig försvarare antar jag att du är misstänkt för ett brott med lindrigare straffskala. En misstänkt kan även förordnas en offentlig försvarare om det det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, t.ex. att det är väldigt komplicerad bevisning. En misstänkt kan även förordnas en offentlig försvarare om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom. En offentlig försvarare ska därutöver förordnas om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Personliga förhållanden kan t.ex. vara hög ålder, psykisk eller fysisk sjukdom, nedsatt syn eller hörsel eller annan allvarlig funktionsnedsättning. Du uppger i din fråga att du har ADD och att du är orolig över att det kan påverka dina chanser att försvara dig. I ditt överklagande kan du argumentera för hur din ADD gör att du är i behov av en försvarare, t.ex. att det skulle kunna göra att du har svårt att förstå rättegången och vad saken gäller. Du kan alltså argumentera för att du har ett behov av en offentlig försvarare på grund av din ADD. Jag råder dig att som bevis skicka med ett läkarintyg om att du diagnosticerats med ADD. Om du har möjlighet att få ett läkarutlåtande som beskriver hur din ADD skulle kunna försvåra din möjlighet att föra din talan vid rättegången kan det ge dina argument ännu mera tyngd. Det är dock tveksamt om ADD är en tillräckligt allvarlig funktionsnedsättning. I första hand ska nämligen den misstänkte själv ombesörja sitt försvar och utse försvarare och den misstänktes ekonomiska förhållanden beaktas inte. Men det är absolut värt ett försök att överklaga! Om du trots allt inte skulle få en offentlig försvarare förordnad vill jag poängtera att åklagaren har en plikt att förhålla sig objektiv och även utreda och undersöka sådant som kan tala till din fördel. Dessutom brukar rättens ordförande (en domare) som leder din rättegång vara väldigt behjälplig om den tilltalade inte har en försvarare och pedagogiskt hjälpa till och förklara när du ska prata och hur rättegången hjälpa till. Domstolen är van vid att personer som kommer dit är nervösa. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar,

I ett skadeståndsmål undanhöll mitt ombud bevis, vilket ledde till att jag förlorade. Har obudet begått något brott, och vad ska jag göra?

2019-05-05 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har en pågående genstämning mot mitt f.d. ombud i ett skadeståndsmål som jag kärande förlorade då ombudet undanhöll all bevisning, befintliga och som skulle fås fram vid förhören, t.o.m. en arrangerad vittneslögn som han inte tillät mig avslöja direkt i salen och blev inspelad. Huvudgärningen var att genomföra rättegången utan förhör av svarandens en förening enda vittne för grunden och då utan dennes brev som var målets bevisning. Som ställföreträdare blev ersatt med en i målet oinsatt person utan funktion. Åtgärd två var att ställa in min presentation av bilder och videor de fanns bara i min dator, han lät passera motpartens erkännande obemärkt, godkände ett omöjligt motbevis - nu då inga bevis presenterades. Jag anser samtliga ovan nämnda bevisade, gjorda med uppsåt och kunnat göras genom att vilseleda mig totalt under förberedelsearbetet. Målet fastställelse- och fullgörelsetalan och skadestånd är upplagt att inledas med yrkanden. Frågan är: skall jag och kan jag yrka BrB Kap 14§ 4= att dölja eller hindrande av bevisfunktion+ Kap15 §1och §8 mened och bevisförvanskning? + Kap 9 §1 bedrägeri? Är Stockholms tingsrätt skyldig att vid brottsmisstanken överlämna målet till åklagare?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att försöka reda ut om ditt ombud kan ha gjort sig skyldig till några av de brott du åberopar, och avslutningsvis ge råd om vad du kan göra nu. Kan ombudet ha begått bedrägeri?Bedrägeri regleras i Brottsbalken 9 kap 1 § (här). Bedrägeri innebär att gärningsmannen genom vilseledande förmår offret till handling eller underlåtenhet, som innebär nackdel för offret och fördel för gärningsmannen. Handlandet eller underlåtenheten måste ha ett samband med vilseledandet. I mål om bedrägeri är det vanligt att offret blir vilselett till en rättshandling, exempelvis försäljning eller lån. Enligt lagkommentarer på Karnov kan dispositionen vid bedrägeri även bestå av faktiskt handlande, exempelvis om gärningsmannen vilseleder offret och detta leder till att offret avslöjar en företagshemlighet. Ett exempel från lagkommentarer på Karnov på en disposition av underlåtenhetskaraktär är att gäldenären inbillar borgenären att fordringen redan är betald och därigenom får honom att avstå från att driva in fordringen.Jag skulle spontant säga att det troligen inte är bedrägeri i ditt fall. Att du anlitar ett ombud och ombudet inte gör sitt jobb är troligen inte bedrägeri, då det för bedrägeri krävs att gärningsmannen först vilseleder sitt offer, och att offret därför begår handling eller underlåtenhet samt att detta leder till vinning för gärningsmannen och förlust för offret. Kan ombudet ha begått hindrande av urkunds bevisfunktion?Hindrande av urkunds bevisfunktion regleras i Brottsbalken 14 kap 4 § (här). Brottet innebär att en person olovligen (dvs. som inte har rätt att göra det) förstör, gör obrukbar eller döljer en urkund. Det krävs att åtgärden innebär fara i bevishänseende, och det ska finnas en konkret fara Enligt lagkommentarer på Karnov är en handling en urkund om följande kriterier är uppfyllda: a) Handlingen är utställd som bevis eller annars av betydelse som bevis.b) Handlingen har ett föreställningsinnehåll, dvs. den förmedlar information.c) Det framgår vem som är handlingens utställare.d) Handlingen har originalkaraktär.Även en datafil eller likande kan anses vara en urkund, om den uppfyller dessa kriterier. För att det ska finnas fara i bevishänseende krävs det, enligt lagkommentarer från Karnov, att den oäkta urkunden tas för äkta, dvs. att äkta och oäkta urkunder kan förväxlas, samt att urkunden kommer att användas som bevis rörande något förhållande utanför själva urkunden.Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett brott är hindrande av urkunds bevisfunktion eller bevisförvanskning.Kan ombudet ha begått bevisförvanskning? Bevisförvanskning regleras i Brottsbalken 15 kap 8 § (här). Bevisförvanskning innebär att någon förvanskar eller undanröjer bevis alternativt åberopar falskt bevis. För att dömas för brott krävs att gärningsmannen gör detta med uppsåt att en oskyldig person ska bli dömd för brott. Denna paragraf bör alltså enbart vara tillämplig i brottmål. Du skriver i din fråga att du hade anlitat ombudet i ett skadeståndsmål, så jag tolkar det som att det var ett tvistemål och inte ett brottmål. Kan ombudet ha begått mened?Mened regleras i Brottsbalken 15 kap 1 § (här). Mened innebär att en person under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. Laga ed innebär att mened bara kan begås om det är lagstadgad ed. Lagstadgad ed innebär vittnesed, ed av sakkunniga, utmätningsed och ed enligt konkurslagen bland annat, dock inte domared eller tolked. I brottmål vittnar man under ed. Kan ombudet ha gjort sig skyldig till osann partsutsaga? Du skriver i din fråga att du hade anlitat ombudet i ett skadeståndsmål, så jag tolkar det som att det var ett tvistemål och inte ett brottmål. Förhör under sanningsförsäkran är ett bevismedel som huvudsakligen används i tvistemål, om en part i målet begär att bli hörd. Om man uppger osann uppgift eller förtiger sanningen i ett förhör under sanningsförsäkran, gör man sig skyldig till brottet osann partsutsaga, se Brottsbalken 15 kap 2 § (här). Ombudet och klienten är part i målet, och är inte vittnen. Om det var ett tvistemål och ombudet företrädde dig, och då undanhöll bevisning skulle det kunna vara osann partsutsaga. Vad du kan göra nuEftersom du skriver att du hade anlitat ombudet i ett skadeståndsmål drar jag slutsatsen att det var ett tvistemål och inte ett brottmål. Om det är ett tvistemål drar jag slutsatsen att ombudet inte kan ha gjort sig skyldig till mened eller bevisförvanskning. Det är möjligt att ombudet kan ha begått hindrande av urkunds bevisfunktion och/eller osann partsutsaga. Det är svårt för mig att avgöra om ombudet "bara" gjorde ett dåligt jobb eller om han eller hon gjorde detta med uppsåt. Om ditt ombud i skadeståndsprocessen är advokat rekommenderar jag att du kontaktar Advokatsamfundet (för att få titeln advokat måste man vara medlem av Advokatsamfundet). Oavsett om ombudet utelämnade bevisning uppsåtligen eller "bara" var slarvig är det du som klient som blivit drabbad. Har ombudet gjort något brottsligt, vilket kan vara fallet (som jag skrivit ovan), rekommenderar jag att du gör en polisanmälan. Du skriver att du har en pågående genstämning gentemot ombudet, innebär det att du har stämt ombudet på skadestånd eller att du har polisanmält ombudet för brott? En skadeståndstalan blir civilrättsligt, alltså ett tvistemål. På din fråga om Tingsrätten borde ha polisanmält ditt ombud, skulle jag säga att om det är ett tvistemål (vilket jag har utgått från i mitt svar) ligger större del av bevisbördan och utredningen på parterna, så då kanske domstolen inte tycker att det är konstigt om något bevis inte åberopas. Om du vill kan du boka tid med en av lawlines jurister. Om du har fler frågor kan du maila mig på jenny.hedin@lawline.se eller ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Måste man ha en advokat i en umgängestvist?

2019-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |HejVi ska upp i tingsrättsförhandling Ang umgänge med barn. Vi har advokat men den andra parten har ej anlitat någon, hon tror att vi kommer lägga ner allt med ställning samt datum för tingsrätten är redan klart.Kommer förhandlingen ändå att äga rum även om hon ej har någon advokat??
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Varje part har rätt att ha ett ombud (exempelvis en advokat) som företrädare under en rättegång enligt 12 kap 1 § rättegångsbalken. Detta är en rättighet och inte en skyldighet. Således ska det faktum att er motpart saknar advokat inte vara vara något hinder mot att rättegången hålls. Såvida inget annat hinder föreligger ska rättegången alltså hållas det datum som tingsrätten bestämt. Med vänliga hälsningar,

Ingen skyldighet att besvara frågor för motpart i tvistemål

2019-04-27 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Ställda frågor till motpart i en tvist besvaras ej. Måste samma ställda frågor besvaras i en muntlig förberedelse?Tack på förhand/Vetgirig
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är helt enkelt nej. Det finns ingen skyldighet för motparten att besvara frågor. Understrykas ska dock att det är sannolikt till gagn för tvisten att frågor besvaras eftersom då klargörs och renodlas sakfrågor m.m. som det råder tvist eller oklarhet om. Samt bidrar det sannolikt till att det blir en så effektiv process som möjligt.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Är jag som målsägande skyldig att närvara vid huvudförhandling?

2019-03-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej,Jag blev i helgen utsatt för försök till grov stöld. Det var alltså en man som försökte och lyckades få tag i min mobil och plånbok men som sedan gav tillbaka sakerna. Jag var kraftigt berusad under tillfället och som tur var fanns polis/väktare i närheten som kunde hjälpa mig. Nu har jag blivit kallad till rättegång och jag kan kräva ersättning på 5000 kr pga kränkning. Nu till min fråga, kan jag dra in anmälan (har inte fått kallelsebrev ännu) eller inte dyka upp? Vad kan han få för straff om jag ändå skulle gå dit?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brott som faller under allmänt åtal omfattas av polisens skyldighet att utreda alla ärenden som kommit till deras kännedom, en sådan anmälan kan inte dras tillbaka. Om brottet däremot faller under enskilt åtal kan målsäganden själv ta tillbaka sin anmälan och begära att åtalet läggs ned. Grov stöld är ett brott som faller under allmänt åtal, vilket innebär att du som målsäganden inte kan påverka åtalet eller anmälan.Om du som målsägande blir kallad till domstolen så innebär det att din närvaro kan anses vara av betydelse för utredningen. Åklagaren kan behöva ställa frågor om händelsen eller de skador som uppstått, dessa har bevisvärde. Om du blir kallad så måste du närvara vid huvudförhandlingen, du riskerar annars att behöva betala vite enligt rättegångsbalken 45 kap 15 § (här).Om du upplever det jobbigt att närvara vid huvudförhandlingen har du rätt att få en stödperson med dig under rättegången. Stödpersonens uppgift är att vara ett moraliskt stöd åt dig och kan bland annat begära paus under pågående förhandling.Straffskalan för brottet grov stöld återfinns i brottsbalken 8 kap 4 § (här) och är fängelse lägst sex månader och högst sex år. Domstolen gör en individuell bedömning i det enskilda fallet beroende på dess omständigheter. De kan komma att omvandla fängelsestraff till t.ex. böter och villkorlig dom, det är därför svårt för mig att säga exakt vilket straff gärningsmannen riskerar.Sammanfattningsvis kan du inte ta tillbaka din anmälan eller påverka åtalet när det gäller ett allmänt åtal. Om du blir kallad till huvudförhandling är du skyldig att närvara, annars riskerar du att behöva betala vite. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Lycka till! Vänligen,