Är målsägande skyldig att inställa sig vid huvudförhandling?

2021-10-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min 17-årige kompis har pekats ut av polisen såsom målsägande i ett mål om utnyttjande av barn för sexuell posering. Min kompis säger att han av den misstänkte förmåtts att posera men att poseringen inte var sexuell, och att han redan på den grunden inte utsatts för brott. Han önskar därför inte inställa sig vid huvudförhandlingen dit han är kallad. Jag undrar nu om min kompis såsom utpekad målsägande är skyldig att inställa sig vid huvudförhandlingen?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du funderar på om målsägande (den som blivit utsatt för ett brott) måste inställa sig vid en eventuell rättegång. Utgångspunkten är att målsägande inte behöver komma till huvudförhandling. Detta gäller dock enbart om målsägande inte blir kallad till rättegången, vilket verkar ha skett i din kompis fall och ofta sker då målsägande är en stor del av åklagarens bevisning . Om målsäganden ska infinna sig personligen, kan domstolen dessutom förelägga kallelsen med vite. Det innebär att om din kompis inte dyker upp på huvudförhandlingen, kan han få betala ett penningbelopp till staten (45 kap. 15 § Rättegångsbalken (RB)). Eftersom din kompis verkar vara kallad till huvudförhandlingen, så är han tyvärr skyldig att dyka upp. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Får jag välja offentlig försvarare?

2021-09-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |HejJag har inte blivit dömd för något men det är situation som har uppstått.Har jag rätt att välja en offentlig försvarare om jag inte har råd med att anlita en själv? Får jag välja genom att uppge namn på den advokat som ska bli min offentliga försvarare?
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Har jag rätt till en offentlig försvarare?Tillämplig lagstiftning när det gäller rätten till en advokat är rättegångsbalken (1942:740) (RB). En person som är misstänkt för brott har i vissa fall rätt till en offentlig försvarare, det vill säga en försvarsadvokat som staten betalar kostnaden för. Den misstänktes ekonomiska förhållanden spelar egentligen ingen roll när det gäller rätten att få en sådan advokat, utan det är andra faktorer som spelar in. Vad som krävs för att en offentlig försvarare ska förordnas regleras i 21 kap. 3 § a RB. Där framgår att en offentlig försvarare ska förordnas om den misstänkte är frihetsberövad (anhållen eller häktad) eller om den misstänkte är misstänkt för ett brott där straffet är minst sex månaders fängelse. Vidare sägs det i 21 kap. 3 a § 2 st. RB att en offentlig försvarare därutöver ska förordnas om det behövs med hänsyn till utredningen om brottet, om det finns risk för annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden. Om du har rätt till en offentlig försvarare kommer polisen med all sannolikhet att upplysa dig om detta. Om du inte får en offentlig försvarare kan du företrädas av en privat försvarare, men skillnaden blir då att du själv får stå för advokatkostnaderna (21 kap. 3 § RB). Får jag välja försvarare?Du kan själv välja en försvarsadvokat genom att uppge namn på den du vill ska bli din försvarare (21 kap. 5 § 2 st. RB). Du har också möjlighet att under rättsprocessen begära att din försvarare ska bytas ut om du så önskar (21 kap. 6 § RB). Hoppas att du fått svar på dina frågor! Vänligen,

Rätten till offentlig försvarare

2021-08-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, Jag har blivit kallad av polisen till ett förhör nästa vecka. Jag har ej fått någon information om vad de gäller då jag kommer behöva legitimera mig på plats och därför inte kunde säga något mer på telefon. Om jag skulle delges misstanke om brott, har jag rätt att begära en advokat under förhöret eller hur ser mina rättigheter ut? Med vänliga hälsningar,
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftning när det gäller rätten till och förordnande av en försvarsadvokat är rättegångsbalken (1942:740) (RB).Rätten till en försvarsadvokatDen som är misstänkt för brott har i vissa fall rätt till en offentlig försvarare, det vill säga en försvarsadvokat som staten betalar kostnaden för. Vad som krävs för att en offentlig försvarare ska förordnas regleras i 21 kap. 3 § a RB. Där framgår att någon som är anhållen eller häktad har rätt till en offentlig försvarare. En brottsmisstänkt person har också rätt till en offentlig försvarare om personen är misstänkt för ett brott där straffet är minst sex månaders fängelse. Vidare sägs det i 21 kap. 3 a § 2 st. att en offentlig försvarare därutöver ska förordnas om det behövs med hänsyn till utredningen om brottet, om det finns risk för annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden.Om det inte bestäms att du efter förhöret ska anhållas, har du inte rätt till en försvarare på den grunden. Av frågan framgår inte vilket brott du eventuellt skulle vara misstänkt för, men om minimistraffet för brottet är sex månaders fängelse eller mer, har du rätt till en försvarare. I kap. 3-24 brottsbalken (1962:200) kan du se vilka straffskalor som gäller för olika brott. Det är möjligt att du skulle kunna ha rätt till en offentlig försvarare med anledning av någon av punkterna som räknas upp i 21 kap. 3 a § 2 st RB men det är svårt att svara på eftersom att jag inte har inblick i vad fallet gäller eller i dig som person.Du kan begära en försvarare under förhöret. Det är sedan domstolen som beslutar om du ska få en försvarsadvokat. Ifall du delges misstanke om brott är du inte skyldig att svara på polisens frågor innan du fått prata med en försvarare. Om det visar sig att du inte har rätt till en offentlig försvarare, kan du ändå få hjälp av en privat försvarare, men då är det du själv som får stå för advokatkostnaderna (21 kap. 3 § RB).Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur långt sträcker sig en advokats tystnadsplikt?

2021-05-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej sitter och dividerar lite med en vän om hur långt tystnadsplikten går hos en advokat, exempel: Om en person tar kontakt med en advokat och denne antar den som klient och klienten berättar att han har mördat och har nu en kvinna kidnappad i källaren, vad hade advokaten gjort? Räcker sig tystnadsplikten så långt att advokaten inte kan säga något om de pågående brott eller brott som skall komma eller är det en moralisk fråga hos advokaten i det sammanhanget?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag bara påpeka att de regler jag kommer gå igenom gäller för de som är advokat och alltså är upptagna i Sveriges advokatsamfund. För den som enbart är jurist gäller inte dessa regler, och en jurist har därmed inte tystnadsplikt. En försvarare måste emellertid alltid vara advokat och måste därmed följa de regler som jag nu kommer gå igenom.En advokat ska utföra de uppdrag som anförtrotts denne och iaktta god advokatsed. Advokaten har dessutom tystnadsplikt som gäller allt denne får kännedom om i sitt arbete när god advokatsed kräver det (8 kap. 4 § rättegångsbalken). Vad som är god advokatsed framgår av Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed (VRGA). Tystnadsplikten framgår även av 2.2 VRGA. Undantag från tystnadsplikten gäller endast om klienten gett sitt samtycke eller om det finns en laglig skyldighet att lämna upplysningar (2.2.1 VRGA). Ett sådant undantag kan vara när det är brottsligt att underlåta att avslöja ett pågående eller förestående brott (23 kap. 6 § brottsbalken). För att kunna dömas för underlåtenhet att avslöja brott så måste det vara stadgat i lag. Exempel på sådana brott kan vara mord, våldtäkt, människorov, rån, etc. Som advokat har man även en skyldighet att inte främja orätt (1 VRGA). Detta innebär i praktiken att man som advokat inte får medverka till brott och får inte heller ljuga. Ett exempel är om klienten skulle erkänna ett brott för sin advokat men inte vill erkänna brottet för domstolen. Hamnar man i en sådan situation som advokat så måste man frånträda uppdraget. Det beror på att om advokaten skulle fortsätta med uppdraget så kommer denna medvetet behöva ljuga inför domstol, vilket innebär att de främjar orätt.I ditt exempel så innebär det att advokaten i fråga måste frånträda sitt uppdrag om det är så att klienten är misstänkt för mordet och kidnappningen men inte vill erkänna för domstolen. Skulle klienten vilja erkänna brotten så behöver advokaten alltså inte frånträda sitt uppdrag. Vad det gäller mordet så kan inte advokaten uttala sig om detta eftersom det är ett brott som redan är fullbordat och därför omfattas av tystnadsplikten. Kidnappningen kan advokaten emellertid bli straffad för om denne underlåter att avslöja eftersom det är ett pågående brott som är straffbart (4 kap. 10 § brottsbalken).Sammanfattningsvis så är advokaters tystnadsplikt långtgående, men det finns vissa undantag då advokaten får bryta mot tystnadsplikten för att inte främja orätt. Det är alltså inte en moralisk fråga för advokaten.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man välja sin försvarare?

2021-09-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Är det i ett brottmål tillåtet att kunna välja bort en försvarare pga. kön, etnicitet, läggning, funktionshinder, trosuppfattning, könsidentitet eller ålder?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den misstänktes rätt till försvarDen misstänkte i ett brottmål ska själv få föra sin talan (21 kap. 1 § Rättegångsbalken [1942:740] [RB]). Vid talans förberedelse och utförande får emellertid den misstänkte biträdas av en försvarare (21 kap. 3 § RB). Huvudregeln är att försvararen utses av den misstänkte själv (21 kap. 3 § 2 st. RB).Offentliga försvarareI vissa fall ska offentlig försvarare förordnas den tilltalade. Det gäller om den misstänkte blir anhållen, häktad, om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som kan bli gällande (21 kap. 3a § RB). Vid mer ringa brott tillförordnas ingen offentlig försvarare, utan då får den misstänkte själv stå för en privat försvarare.ValbarhetTill offentlig försvarare förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget (21 kap. 5 § RB). Den misstänkte kan dock själv föreslå en offentlig försvarare. Förutsatt att den föreslagna försvararen är behörig så ska denne förordnas förutsatt att det inte finns särskilda skäl emot det (21 kap. 5 § 2 st. RB). Att personen är behörig är att denne är medlem i advokatsamfundet och därmed innehar titeln "advokat" (8 kap. 1 § 2 st. RB). Som svar på din frågaInnebörden av valbarheten är således att den misstänkte kan "välja bort" en försvarare oavsett anledning. Tillvägagångssättet är emellertid inte ett direkt bortval av försvarare, utan istället att föreslå någon annan. Den misstänktes önskan ska då enligt huvudregeln beaktas. Det är dock viktigt att ha i åtanke att även om den misstänkte får önska vem som helst, så får advokaten i fråga själv välja att acceptera eller neka uppdraget.Med vänliga hälsningar

Väcka en talan i tingsrätt

2021-09-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hur väcker man en talan i en tingsrätt?
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!Det dispositiva tvistemålsförfarandet regleras av rättegångsbalken (här benämnd RB).Enligt 42 kap. 1 § RB (rättegångsbalken) skall käranden (den som stämmer motparten) anger sitt yrkande, ifall käranden har fler yrkanden skall alla anges även fast att det är tillåtet att senare under målet lägga till ett yrkande 13 kap. 3 § RB. När det gäller svarandens yrkande skall denne i svaromålet ange ifall han/hon bestrider eller medger svaromålet 42 kap. 7 § 1 p. RB.Jag utgår i ditt fall ifrån att hyresvärden är kärande och att du är svaranden. För att kunna yrka skadestånd och att lägenheten ska överlåtas till dig krävs att du skickar en stämningsansökan 42 kap. 1 § RB, Stämningsansökan ska sedan skickas in till tingsrätten i den ort där svaranden har sin hemvist 10 kap. 1 § första stycket RB. Du måste alltså skriva en stämningsansökan som du sedan skickar in till rätten för att därmed väcka en talan.Stämningsansökans innehållDet finns ett antal punkter som måste finnas med i en stämningsansökan (42 kap. 2 § RB). Jag kommer att redogöra för dessa punkter här nedan.YrkandeEn stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 1 RB). I yrkandet ska man kort och koncist ange vad man vill att domstolen ska meddela för domslut. Du ska alltså i yrkandet ange vad du vill att domaren ska meddela för dom.GrunderVidare ska en stämningsansökan innehålla de grunder som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 2 RB). Här ska du beskriva vad som har hänt och övriga relevanta omständigheter som visar att du har rätt till det du har yrkat. Grunderna ska ha beskrivits utförligen.BevisningStämningsansökan ska även innehålla de bevis som man vill åberopa (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Detta innefattar både skriftliga och muntliga bevis. Om skriftlig bevisning åberopas, bör detta lämnas in till rätten i samband med ansökningen (42 kap. 2 § fjärde stycket RB).För varje bevis som man åberopar, ska även ett bevistema anges i stämningsansökan (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Bevistemat ska ange vad man som part vill styrka med det bevis som man har åberopat. Detta ska anges preciserat.Utöver nämnda punkter, ska en stämningsansökan innehålla personuppgifter m.m. (33 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska även vara undertecknad av käranden eller dennes ombud (42 kap. 2 § tredje stycket RB).Om du behöver vidare hjälp i ditt ärende, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,

Har jag rätt att få en offentlig försvarare förordnad?

2021-07-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hejsan! Jag har varit på förhör om misstanke samt blivit delgiven. Hade ingen advokat närvarande under förhöret. Jag sitter nu och väntar på om åklagaren ska väcka åtal eller om det läggs ner.Har jag någon rätt att få en advokat nu efterhand om förhöret eller måste jag vänta på om åtal skall väckas? Alltså om jag kan få en advokat tilldelad nu för att prata med eller måste jag kontakta en själv?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelserna som aktualiseras för frågan finns i rättegångsbalken (RB). Du bör kontakta åklagaren och begära att det ska förordnas en offentlig försvarare för dig (21 kap. 3a § RB). Åklagaren kommer att skicka vidare din begäran till tingsrätten som fattar beslut om du får en offentlig försvarare eller inte (21 kap. 4 § RB). Om det gäller ett brott av enklare beskaffenhet får man ingen offentlig försvarare, i sådant fall får man själv kontakta en försvarsadvokat. När du kontaktar åklagaren är det viktigt att hänvisa till ditt K-nummer (polis) eller AM-nummer (åklagare). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Åtal vid misshandel och hemfridsbrott

2021-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Händelsen avser en fest som vi hade hemma hos mig. Kvällen urartade och en av gästerna blev hotfull varvid jag ber honom lämna mitt hem ett antal gånger. Vidare leder det till att vi hamnar i handgemäng där jag orsakar honom kroppsskada.Jag står nu åtalad för misshandel av normalgraden. Min fråga är däremot om jag bör göra en anmälan mot honom för hemfridsbrott då han kvarstannat i mitt hem mot min vilja. Är det något som kommer tas hänsyn till under en rättegång eller måste jag helt enkelt göra en egen anmälan mot honom?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För hemfridsbrott döms den som intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, enligt 4 kap. 6 § brottsbalken (här). Huruvida en anmälan kommer leda till åtal är svårt att säga med begränsad information. Viktigt att poängtera är dock att åklagare inte får väcka talan för hemfridsbrott av normalgraden om inte brottet anmälts först (4 kap. 11 § BrB). Det är därför en förutsättning för åtal att du anmäler brottet. Hemfridsbrottet kan komma att göra sig gällande i åtalet mot dig beroende på vilket försvar du och din försvarare för. Exempelvis föreligger rätt till nödvärn mot någon som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård och fartyg (24 kap. 1 § 2 st. BrB). Sådana invändningar mot åtalet gör normalt inte åklagaren själv utan det måste du och din försvarare göra. Domstolen ska självmant beakta sådana omständigheter, men om dessa inte tillkännages för domstolen blir detta svårt. Däremot kommer inte ansvar mot den som begick hemfridsbrottet kunna göras gällande i åtalet mot dig. En separat talan väcks av åklagare om ett sådant ansvar görs gällande. I vissa fall kan åtal mot flera personer handläggas i rättegång om det gynnar handläggningen (45 kap. 3 § RB). Så är oftast fallet när flera personer varit involverade i ett brott. Så är troligtvis inte fallet här. Hoppas detta besvarade dina frågor!MVH,