Förutsättningar för part att bedriva domstolsprocess från utlandet

2020-09-10 i Parter i rättegången
FRÅGA |Ar det nagon vits att ga vidare till domstol med detta? Vad skulle det kosta att driva vidare? Kan vi ga vidare mot provision typ 1 / 3 av aterbetalning till er?Kopierat fran betalningsforelaggande till kronofogden:Lån för byggnation av restaurang (Harleys Pub & Hotel) på Baloy Beach Barrio Barretto Olongapo City 2004. Total kostnad 600.000 sek varav Mikael lånade 300.000 av mig för att betala tillbaka under en 15 års period till 2019 men endast 100.000 är återbetalt så det återstår 200.000Han har svarat kronofogden att han bestrider skulden, ingen skriftlig bevisning finns tyvar.Jag bor utomlands och fick inte brevet forens igar 9/9 och dom vill ha svar senast 16/9 om jag vill ga vidare eller inte, jag har skrivit till dom och begart langre tid, men vet inte om det gar.Om jag gar till domstol, maste han och / eller jag komma till Sverige? Eller kan ni eller ombud gora det istallet for mig? Eller videolank?Mitt telefonnummer ar till Filippinerna dar jag bor, men har horselproblem och svart att prata i telefon, sa text eller mail. Adressen ar till min dotter i Sverige.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du 2004 lånade ut 300 000 kronor med en avsedd återbetalningsperiod om 15 år men att inga skriftliga handlingar till stöd för detta upprättades. Idag återstår 2/3 av skulden och du vill driva in den. Din fråga aktualiserar huvudsakligen preskriptionslagen (PreskL) och rättegångsbalken (RB).Utredning Enligt 2 § PreskL preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbrutits dessförinnan. I 5 § PreskL framgår det att preskriptionen kan avbryts exempelvis av att en avbetalning sker eller att borgenären skriftligen påminner gäldenären om fordrans förekomst. Det framgår av 12 kap. 1 § RB att parts talan må föras genom ombud men att en part undantagsvis kan vara skyldig att infinna sig personligen. Av 11 kap. 5 § RB följer att en part ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingar i tingsrätt och hovrätt om inte vederbörandes närvaro kan antas sakna betydelse för utredningen. Det kan anses vara av intresse att en part närvarar personligen av flera skäl. Som regel är det parten själv som bäst känner till de betydelsefulla omständigheterna i målet och vanligen är det av vikt att parten hörs i målet. Det kan också vara aktuellt att höra parten i bevissyfte. Av detta skäl kan part kallas personligen till en muntlig förberedelse bl.a. i de situationer när det kan bli aktuellt att övergå till huvudförhandling i förenklad form enligt 42 kap. 20 § RB. Enligt 42 kap. 18 § 1 st. 5 p. RB kan ett mål avgöras utan huvudförhandling om det inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna. Ett vittne kan även vittna på distans enligt 5 kap. 10 § RB. Vittnesförhöret kan dessutom ske utanför en eventuell huvudförhandling enligt 36 kap. 19 § RB om vittnet inte kan infinna sig vid huvudförhandlingen, om en inställelse vid huvudförhandlingen skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen eller om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling. I vilken mån dessa bestämmelser tillämpas avgörs av rätten utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Jag har tyvärr svårt att bedöma i vilken mån ovan nämnda bestämmelser är tillämpliga på ditt fall. Det som kan sägas är att fordran skulle kunna vara preskriberad om det gått tio år eller mer sedan den senaste avbetalningen eller påminnelsen. Om så är fallet kan du inte kräva att fordran betalas. Mer än så är svårt att säga säkert. Till att börja med kan jag inte uttala mig om hur sannolikt det är att din fordrans förekomst ens kan bevisas eftersom den, såsom jag tolkar din fråga, aldrig nedtecknats. Finns stark annan bevisning i form av vittnen, kontoutdrag och annat som stödjer ditt påstående om att en fordran finns framstår det dock som fullt möjligt att du kan anses ha rätt till en återbetalning i och för sig. Om du under de omständigheterna skulle välja att gå vidare med frågan och din motpart fortsätter bestrida ditt anspråk vore ditt enda kvarvarande alternativ att gå till domstol. Vi kan konstatera att det är möjligt att genomföra en rättegång utan att en part närvarar fysiskt även om vederbörande ska vittna, vilket jag bedömer att det är sannolikt att du skulle behöva göra. Huruvida detta skulle tillåts i ditt specifika fall är dock klart svårare att säga. Möjligen skulle målets förhållandevis enkla natur och det faktum att du befinner dig i ett avlägset land tala för att målet skulle kunna avgöras utan huvudförhandling och att ditt vittnesmål skulle kunna avläggas på distans. Detta förutsätter dock att din motpart godtar att målet avgörs utan huvudförhandling och att rätten godtar båda delarna. Totalt sett bedömer jag att målet i och för sig är förhållandevis enkelt men att det faktum att du befinner dig utomlands riskerar att i bästa fall göra processen betydligt dyrare för dig och i sämsta fall sluta med att du måste välja mellan att åka hit och att dra tillbaka din talan. Jag bedömer att Lawline skulle kunna bistå dig med vidare rådgivning eftersom jag har mycket svårt att ge några detaljerade besked utifrån den tillgängliga informationen. Jag kan dock inte uppge hur mycket denna process skulle kunna tänkas kosta dig av samma anledning. Utan närmare utredning bedömer jag att det inte är lämpligt för dig att ta saken till domstol. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att noggrant överväga hur stort intresse du har av att driva in den aktuella fordran. Om du då kommer fram till att du vill få en klarare bild av hur sannolikt det är att du kan nå framgång med din talan och dylikt kan du anlita en av våra jurister för att titta närmare på frågan via länken nedan.

Vilken part står för rättegångskostnaderna i "småmål"?

2020-08-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Funderar lite på det här med rättegångskostnader. Om man säger att vinnarens advokatkostnader uppgår till 50 000 kr. Hur är det då med ersättningsskyldighet för denna kostnad om Vinnaren har rättshjälp, Förloraren har rättshjälp, Målet handläggs som "småmål" eller En påbörjad huvudförhandling fick avbrytas och göras om, därför att vinnarens ombud glömde bort att återkomma till domstolen efter lunchpausen... Kan inte hitta några svar angående dessa ersättningar för rättegångskostnader.
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att vinnaren i målet haft advokatkostnader à 50 000 kr och du undrar ifall den förlorande parten ska ersätta motpartens kostnader fullt ut. Gällande rättHuvudregeln enligt 18 kap 1 § rättegångsbalken (RB) är att den förlorande parten ska ersätta "vinnarens" rättegångskostnader fullt ut. Vilka rättegångskostnader man kan få ersättning för skiljer sig dock beroende vilken typ av mål det rör sig om, exempelvis om det är ett så kallat "småmål" eller inte. Ett småmål är ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 23 650 kr (baserat på prisbasbeloppet år 2020). I småmål står alltså parterna i stort sett för sina egna kostnader. I alla övriga mål ska den förlorande parten ersätta vinnarens rättegångskostnader fullt ut. Det kan exempelvis vara: kärandens ansökningsavgift i samband med ansökan om stämning, rättegångens förberedande, talans utförande och arvode till ombud/biträde (18 kap 8 § RB). Arvodet till ombudet/biträdet ska dock bara betalas till den del det är skäligt för att tillvarata partens rätt. Så i ditt fall är det inte helt säkert att den förlorande parten måste stå för de extra timmarna för att huvudförhandlingen fick avbrytas pga att vinnarens ombud lämnade domstolen.RättshjälpRättsskydd är en sorts försäkring som ingår i de allra flesta hem-, villa, och fritidshusförsäkringar. Det är tanken att man ska nyttja sitt rättsskydd i sin försäkring när man behöver ekonomisk hjälp i en tvist. Rättshjälp är till för dem som inte har något rättsskydd och det är antingen Rättshjälpsmyndigheten eller domstolen som avgör om man har rätt till rättshjälp . Jag tolkar din fråga som att samtliga parter har rättsskydd eller har blivit beviljad rättshjälp. Att den vinnande parten har betalningsförmåga att stå för sina egna kostnader betyder inte att den förlorande parten undkommer att betala rättegångskostnaderna, huvudregeln gäller fortfarande.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och känner mer klarhet i situationen, du är alltid välkommen att kontakta oss igen eller boka tid med vår Juristbyrå. Tillsvidare önskar jag dig lycka till. Med vänlig hälsning,

Har man rätt till målsägandebiträde vid förtal?

2020-07-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har gjort en anmälan för förtal. Jag tror inte att detta kommer rubriceras som grovt förtal och därför tror jag inte att jag kommer ha rätt till målsägandebiträde. Om jag inte har rätt till det, kommer den tilltalade ha rätt till försvarare? Om den tilltalade skulle frikännas eller fallet ogillas, skulle jag då behöva stå för eventuella rättegångskostnader?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer börja med att påpeka en sak som många inte vet om. Förtal är ett brott i brottsbalken 5 kap. 1 §. Enligt brottsbalken 5 kap. 5 § får inte brott som avses i 1-3 §§, alltså förtal, ledas till åtal av någon annan än målsäganden, alltså du. Detta är en särskild åtalsregel som gör att åklagare enbart har rätt att åtala i särskilda fall, sådana fall kan t ex vara då förtalet fått särskilt stor spridning (t ex offentliga personer som felaktigt hängts ut) eller om det handlar om unga personer (t ex Instagrammålet). Enligt lagen om målsägandebiträde 1 § så förefaller det inte finnas några skäl att utifrån informationen i din fråga förordna något målsägandebiträde för dig på grund av ett förtal. Målsägandebiträden förordnas i regel för t ex sexualbrottsoffer, anhöriga till mordoffer m.fl. Målet måste alltså anges till åtal av dig som målsägande, till detta kan du såklart anlita ett juridiskt ombud men du kommer alltså inte att representeras av en åklagare. Din motpart har rätt att anlita någon även den. I regel blir det så att den som förlorar får betala motpartens rättegångskostnader. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Vad händer ifall målsäganden inte dyker upp?

2020-06-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har blivit åtalad för misshandel och personen i fråga jag slog kommer troligtvis inte komma. Jag kommer förmodligen bli kallad till rättegång i tingsrätten snart men vad kommer hända med målet ifall han inte dyker upp.
Sheba Shaly |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer en redogörelse kring rättegångsbalken för vad som gäller vid rättegångar.Utgångspunkten är att alla parter i en rättegång ska infinna sig vid en huvudförhandling om inte domstolen bedömer annat, såsom att partens frånvaro saknar betydelse för rättegången. 11 kap 5 § rättegångsbalken (RB)Vore förutsättningarna sådana att målsäganden eller ett vittne inte dyker upp till huvudförhandlingen så kan domstolen besluta att ställa in huvudförhandlingen och genomföra den en annan dag. 46 kap 2 § 4p. RB. Huvudförhandlingen kan dock ändå genomföras om domstolen bedömer att personen inte bör höras i huvudförhandlingen. Misshandel är dock ett brott som faller under allmänt åtal och med detta innebär de att det är åklagaren som väcker åtal och att rättegången inte är beroende av att målsäganden för talan, 20 kap 6 § RB.SammanfattningsvisJag kan tyvärr inte ge dig ett klart och tydligt svar gällande vad som exakt kommer att hända i målet. Det är upp till domstolen att göra den bedömningen ifall rättegången ska genomföras utan vare sig målsägande eller vittnet.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Varför är straffrätt offentligrättslig

2020-09-04 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min fråga lyder: Straffrätten är…Svar:1. Civilrättslig2. OffentligrättsligJag har googlat, och jag förstår att svaret är 2. Men varför? Finner inte svar på förklaring, varför, vill veta kring frågan i sig. Vad menas det med att straffrätten är offentligrättslig? Varför är den inte civilrättslig?/Ny inom juridiken! :)
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att göra det enkelt kan man säga att civilrätten reglerar förhållandet mellan enskilda medan den offentliga rätten reglerar förhållandet mellan enskilda och det allmänna (dvs. staten).Exempelvis om du och jag har ett avtal som en av oss anser att den andra har brutit så kommer parterna i en sådan tvist att vara du och jag och det är därmed civilrätt. Detsamma gäller om två företag tvistar om ett köp. Parterna är då två företag mot varandra. Likadant är det även om det är en enskild person mot ett företag. Det är fortfarande civilrätt då det reglerar förhållandet mellan enskilda. Inom straffrätten är parterna ett rättssubjekt (ex. en mordanklagad) respektive staten. Det är nämligen endast staten som kan frihetsberöva sina invånare. Även om själva mordet har skett mot någon annan, så är parterna i målet staten respektive ett enskilt rättssubjekt.Det är dock inte att det är just frihetsberövande det är fråga om. Det viktiga när man avgör om det är civilrätt eller offentlig rätt är huruvida staten (det allmänna) är part i frågan. Straffrätten som du specifikt frågade efter är alltså offentligrättslig eftersom parterna i frågan är en enskild mot det allmänna. Hoppas du förstår min förklaring och att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Går det att byta advokat mitt i en vårdnadstvist?

2020-08-09 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag är i en vårdnadstvist och undrar om jag kan byta advokat mitt i en process? I januari ska allt vara klart. (Jag har boendet och pappan varannan helg)Min advokat är den sämsta tänkbara nånsin...han är inte ett dugg intresserad av fallet. Hjälper inte mig och barnen på något sätt förutom att repetera det jag sagt. Han Vägrar bland annat att skicka in bevis jag lämnat som skall in ett vist datum på tingsrättens begäran. Efter massa samtal osv så tillslut skickades det in i sista minuten. Jag fick inte se motpartens inkomna "bevis" förens 2 min innan vi ska in på förförhandlingen så jag hann aldrig ens se dom (har fortfarande inte fått läsa el sett dom). Saker har nu hänt under tiden och jag är nu livrädd för pappan och advokaten vill inte att jag går till polisen med det som hänt?! Allting känns så himla fel med denna advokat! Vad ska jag göra?? Och hur gör jag??
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tråkigt att höra att du inte är nöjd med din advokat, jag förstår verkligen att det är jobbigt. Nedan kommer jag att besvara din fråga utifrån två olika scenarion; antingen att du har bekostat din advokat själv eller för det fall advokaten har bekostats genom rättshjälp. Om du har bekostat din advokat självFör det fall du har bekostat din advokat själv, kan du givetvis byta advokat när du vill. Om så är fallet, rekommenderar jag dig att byta advokat eftersom din nuvarande inte verkar samarbeta särskilt bra och det är viktigt att ha en advokat som du kan ha förtroende för. Om advokaten har bekostats genom rättshjälp Om det däremot är så att din advokat har bekostats genom rättshjälp, vilket innebär att staten betalar, krävs det lite mer för att byta advokat. Byte av ombud (advokat) får endast ske efter särskilt tillstånd och om det finns särskilda skäl (rättshjälpslagen 26 § andra stycket). Med tanke på att din advokat bland annat vägrar att skicka in bevis som du lämnar och istället gör det i sista sekund samt låter dig se motpartens bevisning väldigt sent talar detta för att särskilda skäl föreligger. I ditt fall skulle jag rekommendera dig att trycka på det faktum att det handlar om en vårdnadstvist och att det därför är av extra stor vikt att du har ett förtroende för din advokat. Nästa steg är att fundera på vilken advokat du vill byta till och därigenom kontakta den personen. Tillsammans med din nya advokat kan du göra en skriftlig framställan till tingsrätten om byte av advokat. I den skriftliga framställen rekommenderar jag dig att ta upp de saker som jag beskrivit ovan. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man som biträdande jurist bli förordnad som offentlig försvarare?

2020-07-01 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag blev utbildad jurist nyligen och undrar nu ifall jag som biträdande jurist kan bli förordnad att företräda någon i förvaltningsrätten? Tack i förväg.
Sheba Shaly |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsrätten utgår i första hand från deras förordnandelistor. Om personen inte finns med där ska en lämplighetsbedömning göras i det enskilda fallet. För att vara med på listorna behöver en person vara advokat, eller som biträdande jurist ha arbetat ett år på advokatbyrå efter examen eller ha gjort notarietjänstgöring före anställningen på byrå, eller driva sin egen juridiska verksamhet och ha relevanta erfarenheter.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Vad händer om parterna förhalar processen i domstol?

2020-06-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Vad kan tingsrätten göra om båda parterna dröjer med bevisningen och kommer med ofullständiga uppgifter samt svarar inte på förelagda frågor och drar ut på hela procesen.
Jessica Sarhede |Kort svar:I sista hand kan domstolen meddela mot dom som går mot den part som förhalar processen och inte medverkar.Långt svar: Om kärande (den som väcker åtalet) inte inkommer med korrekta uppgifter i stämningsansökan, kommer domstolen att börja med att skicka ut ett kompletteringsföreläggande och kärande får då möjlighet att komma in med det som saknas, 42:3 RB. Om kärande efter uppmaningen av domstolen fortfarande har ofullständiga uppgifter kommer ansökan om stämning att avslås, om de uppgifter som lämnats inte utan väsentlig olägenhet kan ligga till grund för rättegången, 42:4 RB. Domstolen kan också sätta ett sista datum, antingen riktat mot er båda som parter, om ni båda försöker förhala processen, eller mot en enskild part om det endast är en av er som försöker förhala. Efter detta datumet får det inte inkomma fler uppgifter om det inte finns giltig ursäkt för förseningen och då kommer målet att avgöras baserat på de handlingar som har inkommit, så får den part eller ni båda stå för risken för den bristande bevisningen eller liknande som inte tas upp vid bedömningen, 42:15-a RB. Rättens har även generellt en uppgift som kallas materiell processledning, dvs de ska i viss mån vägleda er parter genom frågor och påpekanden och därmed verka för att ni anger allt ni vill åberopa och att otydligheter klargörs, 42:8 2 st RB. Om förlikning om saken är tillåten (dispositivt tvistemål) vilket innebär att ni som parter utanför domstolen kan sluta avtal helt på egen hand om saken ( de flesta målen är dispositiva med undantag för familjerättsliga mål t.ex) så kan det meddelas en tredskodom mot den av er som inte medverkar, 42:11 RB. Detta innebär att det meddelas en dom mot den part som förhalar processen och domen går denne emot utan att sakfrågan har prövats. Får man en meddelad tredskodom mot sig kan man ansöka om återvinning. Hoppas detta var svar på din fråga!