Målsägande blir part i målet om hen biträdet åklagaren

2018-04-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag är utsedd till särskild ställföreträdare för mina barn, som är målsägande och min f.d. partner är tilltalad.I Tingsrätten blev jag hörd före partnern, och i förhöret med partnern kom olika påståenden som jag ville bemöta. Det fick jag inte, med hänvisning till att jag inte var en "part i målet" utan bara "förhörsperson". I inledningen av rättegången nämndes också en skrift som den tilltalade skickat in till Tingsrätten, och som "alla parter tagit del av", men inte jag.Det var socialtjänsten som gjorde polisanmälan.Fråga: Är målsägande/särskild ställföreträdare inte en part i målet?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Åklagaren för talan i målet och är därför partEftersom du skriver att dina barn är målsägande och din f.d. partner är tilltalad samt att det har skett en polisanmälan så utgår jag från att det handlar om ett brottmål. De flesta brott är under allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren är den som för talan i målet, rättegångsbalken 20 kap 2 §. När åklagaren för talan i målet så är det åklagaren och den tilltalade som är parter. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagarenStällföreträdare för målsägande kan aldrig bli part i målet, dock kan målsägande bli det. För att målsägande ska bli part i målet ska hen biträda åklagaren, rättegångsbalken 20 kap 8 § 2 st. Om målsägande biträder åklagaren i målet så har hen rätt att lägga fram bevisning och utredning i målet. Eftersom du är ställföreträdare för barnen så skulle det i praktiken innebära att du biträder åklagaren å barnens vägnar. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det mest största sannolikhet på att du inte biträder åklagaren. Sammanfattningsvis är inte målsägande alltid part i brottmål. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagaren. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det på att du som barnens ställföreträdare inte biträder åklagaren i målet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem får vara försvarare i Lettland?

2018-03-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!jag är man 28 år läkarstudent (CSN LÅN), får jag representera en vän i Riga, han är åtalad för misshandel mot någon som är åtalad för misshandel mot en vän har skadats. Jag var aldrig inblandad i misshandeln
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt får man i brottmål, enligt 21 kap. rättegångsbalken, försvara sig själv eller en vän. I brottmål ska dock ofta en offentlig försvarare, som nästan undantagslöst måste vara advokat, förordnas. Huruvida detta gäller för lettisk rätt kan vi dessvärre inte besvara.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Hemfridsbrott/våldtäkt med flera målsäganden

2018-02-08 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga gällande hemfridsbrott i samband med annat brott. Om en person tvingat sig in i min bostad utan min vetskap och då utan tillåtelse (under tiden jag sover dessutom) och dessutom gjort sig skyldig till ytterligare brott genom att förgripa sig på den person som ej är boende i min bostad men som är besökande, som är den som genom påtvingning öppnat dörren, kan jag som bor i och äger bostad då anmäla honom också för hemfridsbrott? (Har redan anmält våldtäkten på den besökande) och hur går det till, när detta i sådana fall handlar om två brott där jag blir målsägande i den ena och den besökande i det andra? Tilläggas bör kanske att den skyldige noterades fly genom bakdörr av granne och att vi, som bostadsägare, ej visste om att förövaren varit i bostaden.
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hemfridsbrott Hemfridsbrott regleras i 4 kap. 6 § brottsbalken. Denna person verkar ha inträngt olovligen i din bostad vilket utgör ett hemfridsbrott. Att ni som bostadsägare inte visste att personen inte varit inne i lägenheten spelar ingen roll rörande brottet i sig. Däremot kan det ha betydelse i bevisningen då det är färre som har sett att personen tagit sig in i bostaden. I detta fall verkar det dock som att det finns vittnen till detta så detta lär inte utgöra ett problem. Flera målsägande Absolut kan du anmäla denna person för hemfridsbrott om den tagit sig in obehörigen i din lägenhet. Om du anmäler hemfridsbrottet och personen åtalas för detta så är det upp till åklagaren om den vill driva våldtäkten och hemfridsbrottet i samma rättegång vilket troligtvis åklagaren kommer göra. Ni båda kommer då bli målsägande i rättegången. Beroende på om du kommer kallas som vittne rörande våldtäkten så kommer du inte sitta med under tiden då rättegången handlar om våldtäkt. Men däremot kommer du sitta med när det rör hemfridsbrottet. Skulle det mot förmodan bli två separata rättegångar kan du sitta med som besökare så länge det inte är så kallat stängda dörrar enligt 5 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken eller om du kallas som vittne. Detta är upp till åklagaren och domstolen som jag tyvärr inte kan svara på i detta skede. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Juridiskt ombud i tvistemål

2018-01-08 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min bror har fått kallelse till tingsrätten som svarande i en tvist om vårdnad om barn. Hans ex fru vill ha ensam vårdnad om barnen. 1. Kan jag vara juridisk ombud för honom?2. Vad händer i tingsrätten? Kan man föra talan där eller måste alla skrivelser besvaras skriftligen innan målet?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En vårdnadstvist är en typ av tvistemål. Det finns två olika typer av tvistemål, indispositiva och dispositiva. De flesta tvistemål är dispositiva, vilket innebär att parterna kan förlikas. Familjemål (så som en vårdnadstvist) är i de flesta fall indispositiva. I dessa typer av mål har staten ansetts ha ett sådant intresse att parterna inte kan låtas avgöra tvisten själva. Ett sådant intresse kan exempelvis vara att tillvarata barnets bästa. Vem kan vara ombud? Bestämmelserna om ombud finns i rättegångsbalkens 12 kap. när det rör sig om tvistemål. Det finns vissa kvalitetskrav på ett ombud, så som redbarhet, insikter och tidigare verksamhet (se 12 kap. 2 § rättegångsbalken). Dessa krav beaktas av rätten självmant och prövningen ska ske vid rättegångens början. Det finns inga tvång på att det ska vara en advokat eller jurist, utan det är de grundläggande kraven som gäller. Med redbarhet menas att personen, som ska utses till ombud, inte själv exempelvis har dömts för någon grövre brottslighet. Med insikt avses både juridiska insikter och insikter i det specifika målet. Ombudet bör alltså ha någon for av juridisk kunskap. Med tidigare verksamhet menas erfarenhet inom domstolsväsendet och annan erfarenhet som kan vara av betydelse i målet. Ombudet behöver även behärska det svenska språket, inte vara underårig, stå under förvaltarskap enligt föräldrabalken eller vara satt i konkurs. Uppfyller du dessa krav kan du vara juridiskt ombud för din bror. Vad händer i tingsrätten vid ett tvistemål? Rättegången i ett tvistemål är uppdelad i förberedelse och huvudförhandling. Förberedelsen består av två delar, en skriftlig och en muntlig. För att se hur en rättegång går till rekommenderar jag Sveriges domstolars hemsida. Förberedelse: http://www.domstol.se/Tvist/Forberedelsen/ Huvudförhandling: http://www.domstol.se/Tvist/Rattegang-i-tingsratten/Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

Målsägande är den person som har blivit utsatt får brott, målsägande har rätt att få reda på om åtal väcks

2018-04-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag var inblandad i en trafikolycka 30/1 där jag vart påkörd bakifrån och bilen framför mig påstår att jag körde in i honom. Dock så fick inte han några skador och jag vet att jag lyckades stanna helt och undvika honom innan jag vart påkörd bakifrån. Igår fick jag hem en "underrättelse om beslut till målsägande" där beslutet är att en ordningsbot utfärdas. Skälet är "det finns förutsättningar att lagföra brottet genom ett föreläggande av ordningsbot". Enligt dom är brottet mot trf 3 kap2 - ej anpassat avstånd till bilen framför. Både jag och poliserna har kort på alla bilar inkl den framför mig och det syns klart och tydligt att ingen skada är skedd, inte ens smuts har blivit utsmetat. Poliserna på plats ifrågasatte honom när han sa att jag varit in i hans bil. De andra fordonen bakom mig inkl min bil fick skador som nu är åtgärdade via försäkringsbolagen. Jag vill inte betala eller "godkänna" detta då jag inte gjort fel då jag lyckades stanna min bil innan det smällde. Betalar man så erkänner man ett brott, ett brott jag inte begått. Betalar man så riskerar man också att det går till transportstyrelsen som kan besluta om indraget körkort. Det kan inte jag riskera då jag ska få barn om 3 månader och har precis flyttat till hus utanför stan. Mitt jobb ligger också 5 mil ifrån mitt hem så jag är i stort behov av ett körkort. Har haft det sedan maj 2011 och aldrig varit inblandad i nån olycka tidigare. Så min fråga är, hur går jag vidare och hur formulerar jag mig till dom?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Målsägande är den person som har blivit utsatt för brott Du skriver att du har fått hem en "underrättelse om beslut till målsägande".Målsägande är den person som har blivit utsatt för ett brott. Den som är åtalad för brott kallas tilltalad. Eftersom du har fått hem en underrättelse om beslut till målsägande så förstår jag det som att det är du som är målsägande.Enligt förundersökningskungörelsen (FUK) 13 d § har målsägande rätt att informeras om att åtal har väckts. Eftersom den information du har fått hem anger att du är målsägande så förstår jag det som att du har fått information enligt FUK 13 d §. Troligtvis är det så att personen som körde bilen bakom dig har begått ett brott enligt trafikförordningen och att den personen ska betala en ordningsbot. Om jag har missförstått informationen som du har angett i frågan eller om du annars vill ställa en ny fråga så är du varmt välkommen att göra det här!Med vänliga hälsningar,

En person kan förmodligen inte ha en privat och en offentlig försvarare samtidigt

2018-02-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om man har blivit tilldelad en offentlig försvarare i ett brottmål, kan man då anlita en privat försvarare ytterligare som man bekostar själv, och således ha två försvarare samtidigt?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! I rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser om rätten till försvarare. Enligt RB 21 kap 3 § har den misstänkte rätt till en försvarare som är antingen offentlig eller privat. Om den misstänkte har en privat försvarare så ska inte en offentlig försvarare förordnas enligt RB 21 kap 3 a § 3 st. Det framgår inte direkt i någon regel att en person inte får ha en privat och en offentlig försvarare samtidigt. Min bedömning är dock att utifrån bestämmelserna som jag nämnt ovan så borde det inte vara möjligt. Det är sannolikt att staten inte betalar för en offentlig försvarare om den misstänkte själv betalar för en privatEftersom det i RB är bestämt att en misstänkt person inte har rätt till en offentlig försvarare om personen redan har en privat försvarare så borde samma sak gäller vid den motsatta situationen. Om personen har en offentlig försvarare så borde hen alltså inte kunna ha en privat försvarare samtidigt.Om en privat försvarare har utsetts så görs förmodligen bedömningen att staten inte ska behöva betala för en offentlig då den misstänkte redan har en försvarare. Förmodligen kommer den privata försvararen i så fall istället ersätta den offentliga. Sammanfattningsvis så finns det alltså ingen regel som direkt förbjuder det, men troligen kommer personen bli av med sin offentliga om personen anställer en privat. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan det finnas flera tilltalade under en och samma rättegång?

2018-02-02 i Parter i rättegången
FRÅGA |Kan det vara två som är dömda under samma rättegång (tror att det heter tilltalad). Eller är det två olika rättegångar?
Michaela Ådén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det kan finnas två, eller fler, tilltalade under samma rättegång. Vanligast är att så är fallet när de tilltalade är åtalade för medverkan till samma brott. De kan antingen ha begått brottet tillsammans, som medgärningsmän, eller kan det vara så att en av dem endast har medverkat som till exempel medhjälpare. För att ta ett exempel: När två personer har begått ett inbrott tillsammans så är det vanligast att åtal mot båda personerna handläggs i en rättegång. (19 kap. 3 § RB första stycket.).Men även i fall då det inte rör sig om sådan medverkan som ovan kan det finnas flera tilltalade i en rättegång. När åtalen har ett sådant samband med varandra att det är lämpligt att de handläggs tillsammans kan det finnas flera tilltalade i samma i en och samma rättegång (19 kap. 3 § RB andra stycket). Det kan vara att det finns gemensam bevisning, att målsäganden är densamma eller andra omständigheter som gör att det är lämpligt att åtalen handläggs i samma rättegång. I det sista fallet krävs dock att domstolen finner att det är lämpligt. Finner domstolen inte att det är lämpligt att handlägga målen tillsammans kommer åtalen handläggas i två separata rättegångar. Hoppas du fick svar på din fråga!

Om åklagarjäv och skyldigheten för tilltalade att samarbeta

2018-01-05 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag undrar om det är tillåtet att samma åklagare hanterar två olika brott begångna av samma person. Åklagaren har dömt personen för misshandel och sex år senare ställer hen personen inför rätta igen för en synnerligen grov misshandel. Är detta tillåtet eller kan åklagaren ses som partisk på något vis?Undrar även om det räknas som mened när en tilltalad undanhåller information om sitt nuvarande leverne under personalian på dennes rättegång. Personen hävdar att hon lever ensam, hotad och isolerad pga rättegången men är i själva verket gravid och lever familjeliv med sin tidigare isolationsbrytare i häktet.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din första fråga rör åklagarjäv (som det heter på "juristspråk"). Det finns tillfällen då en åklagare inte får hantera ett visst mål. Att en åklagare tidigare åtalat en viss person för ett annat brott är inte ett av dessa tillfällen, så det är alltså fullt tillåtet för denne att hantera ett nytt ärende med någon hen tidigare haft att göra med i tjänsten. Om du vill läsa mer om åklagarjäv finns detta reglerat i 7 kap 6 § och 4 kap 13 § rättegångsbalken (7 kap 6 § är den paragraf som reglerar åklagarjäv, men denna paragraf hänvisar som du kommer se till 4 kap 13 §, där grunderna för när någon är jävig finns).Din andra fråga rör mened. Nej, det är inte mened att som tilltalad undanhålla information. Det är åklagarens uppgift att bevisa brott, och en tilltalad har ingen plikt att hjälpa åklagaren i detta. Man vill helt enkelt inte kräva av tilltalade att "sätta dit sig själv". Av den anledningen avlägger tilltalade inte ed om att tala sanning.Med vänlig hälsning