Kan en målsägande åtalas utan att bli kallad till huvudförhandlingen?

2019-09-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |kan en målsägande åtalas utan att bli till kallad rättegången
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag är osäker på hur jag ska tolka din fråga, men jag ska försöka att förklara så gott det går. Regler på området finns i rättegångsbalken (RB). Den som har fallit offer för ett brott kallas för målsägande. Den som misstänkt för brott och som därefter åtalas kallas för tilltalad. Den som åtalas kallas alltid till huvudförhandling enligt 45:15 andra stycket RB och måste delta. Målsäganden däremot är inte alltid skyldig att delta i huvudförhandlingen, men kan vara skyldig till detta om hen är part och hens närvaro inte kan antas vara utan betydelse för utredningen enligt 11:5 RB. Om målsäganden är skyldig att delta i huvudförhandlingen får denne en kallelse. Om målsäganden också åtalas för brott, och därmed är att se som tilltalad, kommer denne att få en kallelse till huvudförhandling på grund av det enligt 45:15 andra stycket RB. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Begå mened som part i brottmål?

2019-07-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |I ett brottsmål där ombud går in och yttrar att vittnesed ska avläggas . Och både tilltalad samt målsägande gör det i denna process. Kan man då dömas för mened i detta fall ?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 15 kap. 1 § brottsbalken döms den som under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen för mened. En förutsättning är således att personen ifråga ska ha lämnat den osanna uppgiften eller förtigit sanningen under laga ed. Enligt 36 kap. 1 § rättegångsbalken (RB) är det enbart de som inte är parter i målet som får höra som vittnen. Vidare är det enligt 36 kap. 11 § RB enbart de som är vittnen som ska avlägga vittneseden. I och med att målsäganden och den tilltalde är parter i målet, får de inte höras som vittnen och ska således inte avlägga vitesseden. Det är alltså inte möjligt att som målsägande eller tilltalad dömas för mened. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Skyldighet för misstänkt att infinna sig på rättegång. Även gemensam straffskala

2019-07-11 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej,Jag är misstänkt för Bokföringsbrott, försvårande av skattebrott & näringspenningtvätt.Värdet uppgår till ca 390 000 kronor. Vad kan det bli för påföljd?Rättegången är bestämd och måste jag gå? Kan min försvarare föra min talan? Problemet är det att jag har precis startat företag och har ingen som helst möjlighet att ta ledigt nu när jag också precis knutit samarbeten.Vet inte vad jag ska göra, riskerar hela företaget om jag är borta en dag. Hjälp!!
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straffskalan för bokföringsbrott av normalgraden är fängelse mellan 14 dagar och två år (11 kap 5 § brottsbalken). Beloppet talar inte för att det ska vara grovt bokföringsbelopp, även om andra faktorer såsom systematisk brottslighet eller ett långt tidsförlopp kan innebära att brottet är att anse som grovt. Den saken vet jag dock inget om.Straffskalan för försvårande av skattekontroll av normalgraden är böter till fängelse två år (10 § skattebrottslagen).Straffskalan för näringspenningtvätt av normalgraden är fängelse i mellan 14 dagar och två år (7 § lagen om straff för penningtvättsbrott).Jag antar att brottsligheten rör sig om ett och samma skeende. När en och samma gärning utgör brott enligt olika paragrafer brukar man säga att ett av brotten konsumerar de andra, och man döms då som huvudregel för det av brottet med svårast straffskala, om det inte finns skäl att göra annorlunda. Rör det sig däremot om olika gärningar, finns en gemensam straffskala för de samlade brotten. Den är i ditt fall – förutsatt att inget av brotten utgör grovt brott – fängelse i mellan 14 dagar och tre år (26 kap 2 § brottsbalken).Som huvudregel är du skyldig att personligen infinna dig vid rättegången. Endast om målet kan avgöras även om du inte infinner dig vid rättegången, och det kan antas vara utan betydelse för utredningen om du är där eller inte, är du inte skyldig att infinna dig (21 kap 2 § rättegångsbalken).Vänligen

När har man rätt till en försvarsadvokat?

2019-07-04 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min son står åtalad o ska till tingsrätten i oktober. I december 2018 köpte han hasch av en som stod under bevakning. Denna någon o hans flickvän är inkallade samma datum men har tilldelats varsin advokat. Min son har inte någon advokat..... Jag förstår inte varför. Finns det någon enkel förklaring? Samtliga är rubricerade som "ringa narkotikabrott".
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga gäller rätten till offentlig försvarare (försvarsadvokat) vilket regleras i rättegångsbalken (RB).Mitt svar kommer därför utgå från det lagrummet. När har en misstänkt rätt till offentlig försvarare? Är den misstänkte anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare förordnas för henne/honom om den misstänkte begär det. Offentlig försvarare ska också förordnas på begäran av den misstänkte om denne är misstänkt för ett brott, för vilket inte stadgat ett lindrigare straff än fängelse i sexmånader (21 kap. 3 a § RB).Straffet för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader (2 § narkotikastrafflagen). En misstänkt kan även förordnas en offentlig försvarare om det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, t.ex. att det är väldigt komplicerad bevisning. En misstänkt kan även förordnas en offentlig försvarare om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom. En offentlig försvarare ska förordnas om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Personliga förhållanden kan t.ex. vara hög ålder, psykisk eller fysisk sjukdom. Det framgår inte av din fråga men jag utgår från att din son varken är anhållen eller häktad. Han har därför inte rätt till offentlig försvarare på den grunden. Eftersom det brott han misstänks för inte har en straffskala på fängelse i sex månader eller mer, har han inte heller rätt till offentlig försvarare på den grunden. Det har inte framgått av informationen i din fråga att din son skulle kunna ha rätt till offentlig försvarare pga. några personliga skäl men så skulle kunna vara fallet. Din son kan själv föra sin talan eller anlita en försvarsadvokat men då får din son stå för den kostnaden. Om din son väljer att själv föra sin talan brukar rättens ordförande (domaren) vara mer aktiv under rättegången och hjälpa den tilltalade att föra sin talan. Det är svårt för mig att avgöra om din son behöver en försvarsadvokat eller inte baserat på informationen i din fråga men om han enbart behöver mentalt stöd kan du/annan följa med och sitta som åhörare under rättegången.Du uppger att de medmisstänkta till din son har blivit tilldelade varsin advokat. Detta kan bero på att de själva valt att anlita och bekosta försvarsadvokat eller att de är misstänkta för flera brott som har högre straffskala än sex månader fängelse, alternativt har de begärt offentlig försvarare och att domstolen bedömt att de behöver det.Hur begär man en offentlig försvarare? Om din son behöver offentlig försvarare av särskilda skäl med hänsyn till något personligt förhållande kan han begära en offentlig försvarare. När din son blivit delgiven skälig misstanke för brott kan han när som helst vända sig till förundersökningsledaren (brukar vara en åklagare men kan vara en polis) eller till den tingsrätt där huvudförhandlingen ska hållas för att begära en offentlig försvarare (24 kap. 1 § RB). Eftersom din son har blivit kallad till huvudförhandling har han blivit delgiven skälig misstanke och kan därför begära offentligt biträde. Om man begär offentlig försvarare genom undersökningsledaren så måste undersökningsledaren anmäla det till domstolen som sedan fattar beslut om försvarare ska utses eller ej (23 kap. 5 § RB).Begäran kan göras muntligen eller skriftligen. Om din son framför en begäran är det dock viktigt att han preciserar varför han skulle ha behov av en försvarsadvokat och om det skulle vara för att han har ett fysiskt eller psykiskt problem som skulle göra det svårt för honom att föra sin talan är det såklart alltid en fördel om han har något slags intyg på att han har någon nedsättning eller problem. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Att dra tillbaka en polisanmälan innan rättegång

2019-08-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, ifall man anmält någon för ett brott och att det sen går vidare till en rättegång. Kan man ångra sig och avbryta rättegången, eller vad gör man om man får ett hinder som gör att lan inte kan gå på rättegången?
Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Som huvudregel så är det så att alla brott faller under allmänt åtal om inte annat står föreskrivet, se 20 kap. 3 § Rättegångsbalken. Det innebär att det är åklagaren äger talan i domstol och alltså exempelvis inte den som anmält brottet eller den som blivit utsatt för brott. Om det är så att du är kallad till rättegången som vittne så ska det även framgå i kallelsen vilka skäl som är godtagbara för att inte närvara, så kallade laga förfall. Exempel på laga förfall skulle kunna vara sjukdom. Med vänlig hälsning,

Får man som tilltalad vittna under ed i brottmål?

2019-07-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om jag ej misstar mig. Kan advokat kräva eller föreslå att man avger vittnesed i brottsmål. Då borde oxå det kunna bli dömd för mened i sådan mål där vittnesed avgetts?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man som tilltalad, dvs. misstänkt, får vittna under ed under sin egen huvudförhandling och då också skulle kunna dömas för mened. Detta är en fråga som handlar om processen under en rättegång, varför det är rättegångsbalken (RB) som är tillämplig (här). När det gäller brottmål är det endast de personer som kallats som vittnen som avlägger vittnesed och därmed talar under straffansvar, se 36 kap 11 § RB (här). Att ljuga under ed inför domstol är allvarligt i Sverige då brottet mened införts för att kunna strafflägga gärningen, se 15 kap. 1 § brottsbalken (här). Varken målsäganden eller den tilltalade får tala under ed, dvs. med straffansvar. Den som är tilltalad ska inte behöva föra bevisning mot sig själv i målet. Man kan som tilltalad alltså inte dömas för brottet mened eftersom denne inte får avlägga vittnesed. Vänligen,

Parter i mål enligt 7 kap 4 § ÄB

2019-07-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Av tre syskon önskar ett åberopa ÄB 7:4 för att få två gåvor givna till den avlidnes hustru gå åter då dessa inkräktar på laglott.Syskonets advokat hävdar att de övriga bröstarvingarna tvingas ta ställning o antingen göra gemensam sak med den klagande eller att bli indragen i en process tillsammans med gåvotagaren, som svarande, med risk att betala rättegångskostnader vid ev förlust Att talan mot gåvotagaren enligt lag skall föras av samtliga bröstarvingarKan detta vara rimligt
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!7 kap 4 § ärvdabalken reglerar det så kallade förstärkta laglottsskyddet. Talan enligt bestämmelsen kan endast väckas av bröstarvinge – alltså barn till den avlidne, tillika den som åtnjuter rätt till laglott – och endast mot den som tagit emot en gåva under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med ett testamente, på ett sätt som inskränker på bröstarvingens laglott (7 kap 4 § 2 st ärvdabalken). Bestämmelsen kräver inte att samtliga bröstarvingar gör gemensam sak, utan var bröstarvinge som anser att den egna laglotten inte är tillfredsställd kan själv väcka denna talan. Vinner bröstarvingen målet, ska den som mottagit gåvan antingen återlämna den till bröstarvingen, eller annars betala ett sådant värde så att bröstarvingens laglott blir tillgodosedd.Bröstarvingar som inte för talan kan inte få sina laglotter tillgodosedda med hjälp av den talan som en bröstarvinge vunnit. Det går heller inte att i egenskap av bröstarvinge bli svarande i ett mål enligt 7 kap 4 § ärvdabalken, utan isåfall blir man svarande i egenskap av att ha tagit emot en gåva under de omständigheter som nämns i paragrafen.Vad gäller rättegångskostnader är huvudregeln att den förlorande parten i ett mål ersätter den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap 1 § rättegångsbalken). Från denna bestämmelse finns flera undantag, men jag bedömer inte att en närmre diskussion om rättegångskostnader är nödvändig i ditt fall.Vänligen,

Får jag som part kontakta en motpart med advokat direkt i en tvist?

2019-06-28 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Om en utav mina kunder anlitat en jurist/ Advokat att företräda dem i en tvist. Får jag då kontakta deras klient (Min kund) direkt, eller måste kommunikationen gå via juristen? Jag har hört lite olika vad som gäller här..
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag kommer i mitt svar att utgå ifrån att du är någon form av näringsidkare, och att du vill ha svar på frågan huruvida det är tillåtet att kontakta motparten direkt i en tvist eller om kommunikation måste gå genom dennes ombud. Det är fullt tillåtet för dig som part i tvisten att kontakta motparten direktDet finns inga lagregler, varken i rättegångsbalken eller i någon annan lag, som förbjuder en enskild part i en tvist (t.ex dig) från att direkt ta kontakt med motparten för att exempelvis försöka få till stånd en förlikning. Det är med andra ord fullt lagligt för dig att direkt ta kontakt med motparten, utan att gå via dennes ombud.En annan sak kan förstås vara att din motpart inte är särskilt intresserad av att prata med dig utan bistånd av sin advokat, eller att advokaten inte uppskattar att du försöker "kringgå" honom genom att ta kontakt med parten på egen hand. Om advokaten sagt åt dig att all kommunikation hädanefter skall gå via honom, borde du med andra ord ha goda skäl innan du kontaktar motparten direkt. P.S: Anledningen till att du hört annorlunda, är förmodligen för att det faktiskt finns en punkt i Advokatsamfundets regler om god advokatsed som berör kommunikationen i en tvist. Det rör sig om punkt 5.6, som stadgar följande:"Om motparten anlitar advokat, skall förhandlingar i saken föras med advokaten och meddelanden i ärendet riktas till denne."Detta gäller alltså i fall du själv varit advokat och blivit anlitad av någon annan. Eftersom du, såsom jag förstår frågan, inte är advokat utan själv part i den (hypotetiska) tvisten, gäller emellertid dessa regler inte alls dig. Det står dig, såsom jag skrivit ovan, med andra ord fritt att kontakta motparten direkt.SammanfattningGod advokatsed kräver att en advokat inte tar direkt kontakt med motparten i en tvist, utan istället kommunicerar mer dennes ombud/advokat. Eftersom du inte är advokat utan part i tvisten, står det emellertid dig fritt att kontakta motparten direkt om du vill. En annan sak är att motparten kanske inte vill detta, och då kan det vara en god idé att respektera dennes vilja om det inte finns goda skäl för att ta kontakt med honom direkt.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och om jag missförstått dig eller om du har fler funderingar får du gärna ställa fler frågor likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,