Har man rätt till målsägandebiträde vid förtal?

2020-07-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har gjort en anmälan för förtal. Jag tror inte att detta kommer rubriceras som grovt förtal och därför tror jag inte att jag kommer ha rätt till målsägandebiträde. Om jag inte har rätt till det, kommer den tilltalade ha rätt till försvarare? Om den tilltalade skulle frikännas eller fallet ogillas, skulle jag då behöva stå för eventuella rättegångskostnader?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer börja med att påpeka en sak som många inte vet om. Förtal är ett brott i brottsbalken 5 kap. 1 §. Enligt brottsbalken 5 kap. 5 § får inte brott som avses i 1-3 §§, alltså förtal, ledas till åtal av någon annan än målsäganden, alltså du. Detta är en särskild åtalsregel som gör att åklagare enbart har rätt att åtala i särskilda fall, sådana fall kan t ex vara då förtalet fått särskilt stor spridning (t ex offentliga personer som felaktigt hängts ut) eller om det handlar om unga personer (t ex Instagrammålet). Enligt lagen om målsägandebiträde 1 § så förefaller det inte finnas några skäl att utifrån informationen i din fråga förordna något målsägandebiträde för dig på grund av ett förtal. Målsägandebiträden förordnas i regel för t ex sexualbrottsoffer, anhöriga till mordoffer m.fl. Målet måste alltså anges till åtal av dig som målsägande, till detta kan du såklart anlita ett juridiskt ombud men du kommer alltså inte att representeras av en åklagare. Din motpart har rätt att anlita någon även den. I regel blir det så att den som förlorar får betala motpartens rättegångskostnader. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Vad händer ifall målsäganden inte dyker upp?

2020-06-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har blivit åtalad för misshandel och personen i fråga jag slog kommer troligtvis inte komma. Jag kommer förmodligen bli kallad till rättegång i tingsrätten snart men vad kommer hända med målet ifall han inte dyker upp.
Sheba Shaly |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer en redogörelse kring rättegångsbalken för vad som gäller vid rättegångar.Utgångspunkten är att alla parter i en rättegång ska infinna sig vid en huvudförhandling om inte domstolen bedömer annat, såsom att partens frånvaro saknar betydelse för rättegången. 11 kap 5 § rättegångsbalken (RB)Vore förutsättningarna sådana att målsäganden eller ett vittne inte dyker upp till huvudförhandlingen så kan domstolen besluta att ställa in huvudförhandlingen och genomföra den en annan dag. 46 kap 2 § 4p. RB. Huvudförhandlingen kan dock ändå genomföras om domstolen bedömer att personen inte bör höras i huvudförhandlingen. Misshandel är dock ett brott som faller under allmänt åtal och med detta innebär de att det är åklagaren som väcker åtal och att rättegången inte är beroende av att målsäganden för talan, 20 kap 6 § RB.SammanfattningsvisJag kan tyvärr inte ge dig ett klart och tydligt svar gällande vad som exakt kommer att hända i målet. Det är upp till domstolen att göra den bedömningen ifall rättegången ska genomföras utan vare sig målsägande eller vittnet.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Tredskodom gentemot kärande

2020-06-01 i Parter i rättegången
FRÅGA |Vad händer vid ett tvistemål om käranden inte dyker upp till förhandling? Om svaranden inte dyker upp kan tredskodom bli aktuellt men de reglerna gäller väl inte för käranden?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Reglerna om tredskodom vid dispositiva tvistemål – det vill säga sådana tvistemål då förlikning mellan parterna är tillåten – gäller oavsett om det är svaranden eller käranden som är frånvarande från förhandlingen. Notera dock att den närvarande parten måste yrka på att rätten ska meddela tredskodom, för att målet inte istället ska avskrivas (44 kap. 2 § & 4 § RB).Vid indispositiva tvistemål kan tredskodom inte meddelas (44 kap. 3 § RB).Vänligen,

Blir det ett eller två vårdnadsmål?

2020-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej.!Vill söka ensam vårdnad, då mitt ex är en aktiv missbrukare. Hon är uppe 3 återfall och socialen har en pågående utredning på båda hennes barn, då den äldsta har en annan far. Min dotter är snart 6 år och hennes halvsyster ska fylla 13. Jag söker ensam vårdnad av praktiska skäl då det inte fungerar att gemensamma beslut med henne och jag är införstådd med umgängesrätt, som jag oxå vill..! Det finns 2 rätt så nya polisanmälningar på henne och då är det ringa narkotikabrott och drograttfylla + ringa.. Vid drograttfyllan hade hon 6 olika preparat i kroppen, den inträffade 2 dagar efter den första. Har även försökt att få till samtal hos familjerätten, men hon svarar inte när jag ringer.. Detta kommer även den andra pappan att göra, så då blir det väl 2 tvister för henne?Med vänlig hälsning,
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga. Du har rätt i att det blir två olika processer, en mellan dig och modern, och en mellan den andra pappan och modern. Skulle modern åtalas för narkotikabrott blir även detta en separat process. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Kan man som biträdande jurist bli förordnad som offentlig försvarare?

2020-07-01 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag blev utbildad jurist nyligen och undrar nu ifall jag som biträdande jurist kan bli förordnad att företräda någon i förvaltningsrätten? Tack i förväg.
Sheba Shaly |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsrätten utgår i första hand från deras förordnandelistor. Om personen inte finns med där ska en lämplighetsbedömning göras i det enskilda fallet. För att vara med på listorna behöver en person vara advokat, eller som biträdande jurist ha arbetat ett år på advokatbyrå efter examen eller ha gjort notarietjänstgöring före anställningen på byrå, eller driva sin egen juridiska verksamhet och ha relevanta erfarenheter.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Vad händer om parterna förhalar processen i domstol?

2020-06-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Vad kan tingsrätten göra om båda parterna dröjer med bevisningen och kommer med ofullständiga uppgifter samt svarar inte på förelagda frågor och drar ut på hela procesen.
Jessica Sarhede |Kort svar:I sista hand kan domstolen meddela mot dom som går mot den part som förhalar processen och inte medverkar.Långt svar: Om kärande (den som väcker åtalet) inte inkommer med korrekta uppgifter i stämningsansökan, kommer domstolen att börja med att skicka ut ett kompletteringsföreläggande och kärande får då möjlighet att komma in med det som saknas, 42:3 RB. Om kärande efter uppmaningen av domstolen fortfarande har ofullständiga uppgifter kommer ansökan om stämning att avslås, om de uppgifter som lämnats inte utan väsentlig olägenhet kan ligga till grund för rättegången, 42:4 RB. Domstolen kan också sätta ett sista datum, antingen riktat mot er båda som parter, om ni båda försöker förhala processen, eller mot en enskild part om det endast är en av er som försöker förhala. Efter detta datumet får det inte inkomma fler uppgifter om det inte finns giltig ursäkt för förseningen och då kommer målet att avgöras baserat på de handlingar som har inkommit, så får den part eller ni båda stå för risken för den bristande bevisningen eller liknande som inte tas upp vid bedömningen, 42:15-a RB. Rättens har även generellt en uppgift som kallas materiell processledning, dvs de ska i viss mån vägleda er parter genom frågor och påpekanden och därmed verka för att ni anger allt ni vill åberopa och att otydligheter klargörs, 42:8 2 st RB. Om förlikning om saken är tillåten (dispositivt tvistemål) vilket innebär att ni som parter utanför domstolen kan sluta avtal helt på egen hand om saken ( de flesta målen är dispositiva med undantag för familjerättsliga mål t.ex) så kan det meddelas en tredskodom mot den av er som inte medverkar, 42:11 RB. Detta innebär att det meddelas en dom mot den part som förhalar processen och domen går denne emot utan att sakfrågan har prövats. Får man en meddelad tredskodom mot sig kan man ansöka om återvinning. Hoppas detta var svar på din fråga!

Kan den tilltalade dömas trots att den tilltalade inte är närvarande?

2020-05-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har en kompis som jag har tjafsat/blivit ovän med. Personen är sjuk i huvudet och har när jag inte sett, eller haft koll på telefonen skickat utmanade bilder (från min telefon) till henne själv utan att jag har vetat om det. Sedan har hon tagit bort smsen från min telefon. Nu har jag blivit dömd i tingsrätten utan att jag befann mig på plats för ett brott jag inte ens har begått. Kan jag bli dömd i min utevaro?
Sheba Shaly |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer en redogörelse kring rättegångsbalken för vad som gäller vid rättegångar.Om en tilltalad uteblir från ett rättegångstillfälle för huvudförhandling eller inställer sig genom ombud då han eller hon har förelagts att infinna sig personligen, ska rätten i första hand pröva om målet kan avgöras, 46 kap, 15 § rättegångsbalken (RB). Villkoren som ställs för att kunna avgöra i utevaro regleras vidare i 46 kap, 15a § RB.Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst sex månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening,2. den tilltalade, sedan han eller hon har delgetts stämning, har avvikit eller håller sig undan på ett sådant sätt att han eller hon inte kan hämtas till huvudförhandling eller3. den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och hans eller hennes närvaro därför inte är nödvändig, 46 kap 15 a § RB.I din situation:Det framgår inte av din fråga vilket brott du blev dömd för, men ifall situationen vore sådana att bilderna hon skickade från din telefon till sig själv är "utmanande", verkar det mest rimligt som ett sexuellt ofredande brott. Det brottet begås exempelvis genom att någon blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag. När det gäller brottet sexuellt ofredande är det möjligt att dömas till böter eller fängelse i högst två år, 6 kap 10 § brottsbalken, BrB . Är situationen vidare att du dömdes till dagsböter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse i lägre än sex månader för detta brott är det alltså möjligt att göra detta i din utevaro. Förutsättningar för att avgöra målet i din utevaro är att du har blivit delgiven enligt delgivningslagen. Du behöver därmed överklaga domen. Det framgår av domen inom vilken tid du kan göra det.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Vem får vara ombud i ett tvistemål?

2020-03-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hejsan. Jag och pappan till våra barn ligger i vårdnadstvist. Pappan har en advokat i stockholm som han är kusin med. Får han ha han som advokat? Blir inte de jäv? Tack på förhand.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Gällande rättegångsombud i tvistemål finns det reglerat i 12 kap. rättegångsbalken (RB). De krav på ombudet som ställd upp är att ombudet med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare erfarenheter är lämplig att vara ombud i målet. Ombudet måste dessutom vara myndig, inte vara ställd under förvaltarskap och inte heller satt i konkurs, (12 kap. 2 § RB). Det framgår i din fråga att pappan är kusin med advokaten. Det förhållande att pappan är släkt med ombudet har alltså ingen inverkan på vem som får företräda pappan.Angående jävJäv kan förekomma om en person som besitter en yrkesroll, där denne ska fatta opartiska beslut, ska besluta kring en fråga för någon anhörig eller närstående. Det kan exempelvis handla om en tjänsteman på en myndighet som ger ett gynnande beslut åt en anhörig eller avslår en ansökan från en som denne inte tycker om. Skulle en jävssituation uppstå så måste den som är beslutsfattare lämna över ärendet till en kollega. I rätten kan en domare anses vara jävig om någon av parterna i målet är bekant med domaren.Gällande advokater är det så att denne inte har någon hänsyn att beakta gentemot släkt-/bekantskap med sin klient. Det kan aldrig anses gynnande i rättslig mening då advokatens i sin yrkesroll redan är partisk, då advokaten ska försvara sin klient oavsett vilket band denne har till sin klient.Jävssituationer kan alltså enbart uppstå när en person ska fatta ett beslut (såsom vid myndighetsutövning) över en annan person, och inte för advokater i ombudsroll.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,