Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att din fråga berör adoption av barn. Gällande vuxenadoptioner finns vissa skillnader gentemot vad som beskrivs nedan.Regler om adoption finns stadgade i föräldrabalken (FB) som är tillämplig lag för din fråga. Rättsliga utgångspunkter för adoptionUtgångspunkten för samtliga adoptionsärende är att barnets bästa ska ges största vikt (4 kap. 1 § FB). Ett barn får endast adopteras om det är att anse som lämplig med beaktande av samtliga omständigheter, och barnets behov av adoption samt sökandens lämplighet ska särskilt beaktas (4 kap. 2 § FB). Hur ser processen i ett adoptionsärende ut?Ett adoptionsärende inleds genom att den som vill adoptera, sökanden, lämnar in en ansökan om adoption till tingsrätten på den ort där barnet har sin hemvist (4 kap. 11-12 § FB). Rätten har sedan en skyldighet att se till så att ärendet blir tillräckligt utrett (4 kap. 13 § FB). När ansökan om adoption inkommit ska rätten uppdra åt socialnämnden i barnets hemkommun att utse någon att genomföra en adoptionsutredning. Rätten beslutar sedan om en tidsgräns för inom vilket utredningen ska vara färdigställd. Den som genomför adoptionsutredningen ska utreda om förutsättningarna för adoption är uppfyllda. Det ingår även i adoptionsutredarens uppdrag att försöka klarlägga både barnets och föräldrarnas inställning till adoption. Utredaren redovisar sedan resultatet av utredningen för rätten och lämnar ett förslag till beslut (4 kap. 14-15 § FB). Som utgångspunkt ska rätten låta föräldern till barnet yttra sig över adoptionen förutsatt att det inte är uppenbart obehövligt att föräldern får tillfälle att yttra sig, är varaktigt förhindrad att yttra sig, vistas på okänd ort eller av andra synnerliga skäl. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för beviljad adoption?För den som vill adoptera, sökanden, krävs att hen fyllt 18 år. Om sökanden är gift eller är sambo får dessa endast adoptera gemensamt. Man får dock adoptera sambons eller makens egna barn om sambon/maken samtycker till det (4 kap. 5-6 § FB). Om barnet fyllt 12 år krävs ett samtycke för att adoptionen ska beviljas. Innan barnet lämnar ett sådant samtycke ska barnet få information om innebörden av både en adoption och vad samtycket innebär. Ett barn får som utgångspunkt inte adopteras utan samtycke från den eller de som är vårdnadshavare (4 kap. 7-8 § FB). Vad ska man göra innan man betalar avgiften till tingsrätten?För att ansöka om adoption krävs att du beställer ett personbevis både för dig själv och för den du vill adoptera. Personbevisen beställs hem från Skatteverket. Personbevisen ska sedan bifogas tillsammans med din ansökan. Det finns ingen färdig blankett att fylla i, utan du upprättar själv en ansökan. I ansökan ska bl.a. personuppgifter och bilagor med samtycke finnas med. Vilka precisa uppgifter som ska finnas med hittar du enkelt på Sveriges Domstolars hemsida. Sedan ska även ansökningsavgiften inbetalas.Vad händer efter ansökan?Efter att ansökan skickats in går tingsrätten igenom den och kontaktar dig om någon uppgift skulle saknas så att du kan komplettera din ansökan. Tingsrätten utreder sedan ärendet och inhämtar yttrande från exempelvis socialnämnden. Det centrala efter ansökan är alltså den adoptionsutredning som ska göras och som utgör grund för ifall adoptionen är lämplig eller ej. Ärendet handläggs sedan vanligtvis skriftligen utan något sammanträde. Tingsrättens beslut skickas sedan till dig per post eller e-post. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Hanna Ullerholt |Regler gällande hyreslägenheter finner du i 12 kapitlet jordabalken (JB).Om lägenheten skadas under hyrestiden och skadan inte beror på hyresgästen själv, så har hyresgästen rätt till nedsatt hyra för den tid som lägenheten är i bristfälligt skick (12 kap. 11 § första punkten tredje punkten och 12 kap. 16 § första stycket första punkten JB). Du ska då inte behöva betala full hyra till din hyresvärd för den tid som din lägenhet är skadad. Det är alltså inte försäkringsbolaget som ska ge dig pengar för detta, utan du ska få en sänkt hyra att betala till hyresvärden.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Madelen Henriksson |Hej, tack för du valde att vända dig till oss på Lawline med din fråga! När det kommer till delgivning av testamente går reglerna kring detta att finna i 14 kapitlet ärvdabalken. Om en arvinge vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt så ska personen göra detta inom sex månader från det att den delgivits testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Vad jag förstår det som har er plastmamma valt att testamentera bort allt till er. Laglottsrätten, det vill säga rätten att trots testamente kunna kräva arv, är något som endast tillkommer bröstarvingar. Bröstarvingar är barn, barnbarn och liknande. Din plastmammas syskonbarn utgör inte det och har därför inte rätt att åberopa jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Eftersom han saknar denna rätt så krävs det inte att han godkänner testamentet, det kommer vara giltigt ändå. Jag skulle råda er att försöka påvisa att han har delgivits testamentet. Att skicka det med med någon form av mottagarbevis bör vara ett alternativ. Frågor kring arv är oftast känsliga. Vill ni ha mer hjälp skulle jag råda er att kontakta någon av Lawlines jurister. Är det någon annan fundering du har är du också varmt välkommen att skicka in en ny fråga. Vänliga hälsningar,

Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår från att det du syftar på med förtida arv är förskott på arv och jag kommer vidare utgå från det i mitt svar. Regleringen i det avseendet återfinns i 6 kap. ärvdabalken (ÄB). Vad är förskott på arv?Kort sagt så innebär förskott på arv att en arvinge mottagit någon form av egendom före arvlåtaren avlidit, dvs före arvet huvudsakligen ska tillfalla arvingarna (se 6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär normalt sett att arvlåtarens egendom minskar tills dess att arvet ska tillfalla de resterande arvingarna, varför det också kan bli föremål för eventuella diskussioner om det är flera arvingar och enbart en av dem fått ett större förskott. Om mottagaren av förskottet är en bröstarvinge (se 2 kap. 1 § ÄB) presumeras gåvan alltid vara förskott på arv, om den inte enbart innebär att arvlåtaren fullgör sin underhållsskyldighet (se 6 kap. 2 § ÄB). Detta innebär generellt sett att mindre gåvor och bidrag inte klassas som förskott på arv såvida inget sådant är föreskrivet. Om mottagaren däremot inte är en bröstarvinge krävs även där en föreskrift om att gåvan ska utgöra förskott, i ett gåvobrev el.dyl., för att den ska kunna avräknas från arvlåtarens kvarlåtenskap. Vad innebär det om en arvlåtare gett ett förskott?För de arvingar som inte fått ta del av förskottet ska arvet fördelas såsom ifall förskottet aldrig utgått; summan ska alltså adderas till kvarlåtenskapen för dessa arvingar, medan för den arvinge som fått ta del av förskottet ska den minskas i motsvarande mån (se 6 kap. 5-7 §§ ÄB).Hoppas detta förtydligade det hela och om inte så är du självklart varmt välkommen att höra av dig igen.Bästa hälsningar,

Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det bästa för barnet är ofta att föräldrarna kan hitta gemensamma lösningar på problem gällande exempelvis umgänge. Om föräldrarna har problem att komma överens själva finns det möjligheter att vända sig till familjerätten i din hemkommun. Familjerätten erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal för föräldrar som inte lyckas lösa sin konflikt eller problematik kring exempelvis umgänge på egen hand. Samarbetssamtal hos familjerätten är frivilliga att delta i och sker på eget initiativ från föräldrarna. Syftet med samtalen är att hjälpa föräldrarna att hitta en gemensam lösning och nå en samförståndslösning kring barnet. Ibland kan kommunikationen bli enklare när en tredje oberoende aktör är inblandad.Om föräldrarna inte lyckas nå en samförståndslösning med hjälp av familjerätten kan man välja att väcka talan i domstol och få fastställt ett visst umgänge. Om du vill läsa mer om domstolsprocessen hittar du information på Sveriges Domstolars hemsida här. Det bästa torde dock vara att i första hand vända sig till familjerätten och se om ni på det sättet kan nå en samförståndslösning och få en mer välfungerande kommunikation. Jag hoppas du fick vägledning i din fråga!Med vänliga hälsningar

Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du är skyldig din före detta flickvän 4000 kr, samtidigt är din före detta flickvän skyldig dig 10 000 kr på grund av ersättning för en sakskada. Din fråga är om det är möjligt att kvitta din skuld på 4000 kr till exflickvännen gentemot de 10 000 kr som hon är skyldig dig. Detta är något som kallas för kvitting och för att besvara din fråga kommer jag inledningsvis att förklara vilka förutsättningar som krävs för att man ska kunna kvitta fordringar (skulder).Vilka förutsättningar krävs för kvittning?För att man ska kunna kvitta en fordran krävs det ett antal förutsättningar. Dels så ska motfordran (den skuld som personen vill kvitta med) vara mätbar med huvudfordran (den ursprungliga skulden) och avse samma myckenhet. Det betyder förenklat att skulderna måste avse samma sak, det vill säga pengar i ert fall. Däröver ska motfordran vara förfallen till betalning och vara gällande, vilket betyder att datumet för när motfordran senast ska vara betald ska ha infunnit sig, dessutom får motfordran ej vara preskriberad. Det krävs även att motfordran och huvudfordran ska gälla samma parter, det vill säga samma personer.SammanfattningDu är skyldig din exflickvän 4000 kr, vilket innebär att din exflickvän har en fordran på 4000 kr gentemot dig. Du har även en fordran på 10 000 kr gentemot din exflickvän. För att du ska kunna kvitta din skuld gentemot din exflickväns fordran måste vissa krav uppfyllas. Det första kravet är att båda fordringarna ska bestå av samma myckenhet, vilket uppfylls i detta fallet då båda skulderna avser pengar. Ett annat krav är att fordringarna måste vara förfallna till betalning, vilket jag inte har någon information om. Det sista kravet är att fodringarna ska gälla samma parter, vilket det gör. Därför är min slutsats att skulderna är kvittningsbara så länge fordringarna är förfallna till betalning. Det innebär att du har rätt att kvitta din fordran på 10 000 kr gentemot din exflickväns fordran på 4000 kr. Efter en sådan kvittning har du en fordran på 6000 kr gentemot din exflickvän. Din exflickväns invändning att det inte rör sig om samma "pengar" har ingen betydelse då det handlar om samma myckenhet och samma parter. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina anställningsvillkor regleras till stor del i Lagen om anställningsskydd (också kallad LAS). Men det finns inga regler om rätt till avgångsvederlag. Om avgångsvederlagAvgångsvederlag är en frivillig överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om att arbetstagaren ska få en ersättningssumma vid uppsägning. Detta blir oftast aktuellt i situationer där arbetsgivaren inte kan eller vill erhålla en uppsägning som följer de regler som fastställs i LAS. Två vanliga situationer där överenskommelser om avgångsvederlag kan träffas är ifall arbetsgivaren inte följer turordningsreglerna i LAS eller om uppsägning skett utan saklig grund. Syftet är att arbetstagaren går med på en ersättning istället för att stämma om regelbrottet i domstol. Arbetstagaren har alltså ingen laglig rätt att få ett avgångsvederlag. Hur mycket ersättning går att begära?Det finns inga hänvisningar till vad som är rimligt, då varje situation är unik och då det handlar om vad de båda parterna kommer överens om. I vissa fall kan det aktuella fackförbundet vara med och förhandla om ett rimligt avgångsvederlag. Summan kan också bero på anledningen till uppsägningen. Exempelvis om arbetstagaren sägs upp utan saklig grund, har denne rätt till uppsägningstid enligt 11 § LAS. Normalt är då att avgångsvederlaget motsvarar summan för de antal månader som arbetstagaren annars skulle jobbat kvar under uppsägningstiden.Vad gäller i din situation?Avgångsvederlaget är en överenskommelse, och det finns inga regler kring hur stort det ska vara. Om du vill ha hjälp att förhandla om summan med din arbetsgivare så råder jag dig till att kontakta ditt fackförbund. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!

Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det kommer till frågor om arv och testamente hittar man svaren i ärvdabalken (ÄB). Om du upprättar ett testamente så kommer dock det att gå före lagen i flera delar. Eftersom ni är sambo så kommer vi även behöva titta i sambolagen. När ett samboförhållande upphör på grund av ena sambons bortgång ska en bodelning på begäran av en sambo (8 § sambolagen). Rätten att begära bodelning kommer tillfalla den efterlevande sambon (18 § sambolagen). När man går bort kommer kvarlåtenskapen att vara det man kallar för dödsbo. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägare. Dödsbodelägare är de som som antingen har legal arvsrätt, är universella testamentstagare eller exempelvis sambo. Laglottsrätten, det vill säga rätten att trots testamente kunna kräva arv, är något som endast tillkommer bröstarvingar. Bröstarvingar är barn, barnbarn och liknande. Dina syskon utgör inte det och har därför inte rätt att åberopa jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Eftersom de saknar denna rätt så krävs det inte att de godkänner testamentet, det kommer vara giltigt ändå. Något speciellt intyg krävs därför inte.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig. Du är alltid välkommen att skicka in en ny fråga om det är något mer du funderar på. Med vänliga hälsningar,