Hur ärver jag som bröstarvinge när min far har testamenterat bort all kvarlåtenskap?

2019-10-17 i Testamente
FRÅGA |Min far har precis gått bort. Han var gift med en kvinna som inte är min mamma. Dom har skrivit ett testamente att hans fru ska ärva allt med fri förfoganderätt. Min bror och jag är alltså särkullbarn. Min fråga är: om min bror och jag kräver att få ut vår laglott nu direkt, är det allt vi får eller ärver vi mer när min pappas fru går bort? Som jag har förstått det så är laglotten bara en del av det som man som bröstarvinge annars har rätt till om det inte funnits något testamente? Eller är laglotten 50% av hela arvet (50% går till frun och min bror och jag får dela på resterande 50%, alltså 25% var)?
Josefine Bågholt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag att börja med att beskriva hur arvsreglerna ser ut när det finns ett testamente. Jag kommer efter det definiera vad en laglott är. För att sedan gå in på vad som kommer ske i ert fall samt hur stor andel som du och din bror är berättigade till. Slutligen kommer jag även ge råd. Lagen som vi kommer behöva gå in och titta i är ärvdabalken (ÄB). Vem får ärva när det finns ett testamente? Eftersom du och din bror är din faders barn är ni också hans bröstarvingar, vilket innebär att ni som utgångspunkt skall ärva all kvarlåtenskap (2 kap 1§ ÄB). Om den avlidne har skrivit ett testamente går testamentet alltid före den arvsordning som jag nyss nämnde. Ifall den avlidne då testamenterar bort all sin kvarlåtenskap till någon annan än bröstarvingarna är det den viljan som främst skall följas. Bröstarvingarna som blir utan arv kan dock påkalla jämkning av testamentet (7 kap 3§ ÄB). Att påkalla jämkning av testamentet innebär att bröstarvingen motsätter sig att bli arvlös av sin avlidne förälder. Alla barn till en avliden förälder har denna rätt eftersom alla bröstarvingar är berättigad till sin laglott (7 kap 1§ ÄB). Vad är en laglott? En laglott är hälften av kvarlåtenskapen från den avlidne som skall fördelas i arv. Laglottens storlek är på så vis beroende av hur stor kvarlåtenskap är. Det som är speciellt med laglotten är att en bröstarvinge alltid har rätt till sin del i laglotten. Detta innebär att laglotten aldrig kan tas bort från bröstarvingen. Om den avlidne tex. testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap till någon annan än bröstarvingen, kan hen på så vis åberopa sin laglott (7 kap 1§ ÄB). Funktionen med en laglott är till för att en bröstarvinge aldrig skall bli arvlös. Vad är det som kommer ske i ert fall? Eftersom du och din bror är bröstarvingar har ni som utgångspunkt rätt till hela arvet. Men då er avlidne far har testamenterat bort all kvarlåtenskap till hans efterlevande fru och borttagit er arvsrätt, har ni istället rätt till er laglott. Laglotten skall, precis som du nämnde, delas upp lika mellan er (25% var). Utifrån laglotten kommer du och din bror vara berättigad ¼ var av din avlidne faders kvarlåtenskap. Ni har däremot ingen rätt till att få ut mer i arv från den efterlevande frun vid hennes bortgång, eftersom kvarlåtenskapen har testamenterats bort med fri förfogande rätt. För att ni skall kunna få arv efter den efterlevande frun måste hon testamentera bort kvarlåtenskap till er. Sammanfattning: Du och din bror är berättigade ¼ var om ni jämkar testamentet. Ni har dock ingen rättslig möjlighet att få arv från den efterlevande frun, om inte hon i sin tur testamenterar kvarlåtenskapen till er. Råd: Var noga med att det är båda som måste jämka testamentet för att båda skall få ut sin del av laglotten. Om endast en av er jämkar, kommer endast det syskonet få ut sin ¼. Lycka till och hoppas att allt löser sig för dig och din bror! Har du fler frågor och funderingar så tveka inte på att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Är testamentet som jag bevittnat giltigt om min sambo är testamentstagare?

2019-10-15 i Testamente
FRÅGA |HejÄr testamentet giltigt om jag har bevittnattestamentet som min sambo har fått från sin morbror.Morbron har testamenterat ett båthus till min sambo, jag och min sambos brors sambo har bevittnat testamentorns underskrift. Vi har bevittnat testamentet vid samma bord och tidpunkt som testamentet skrevs under av testamentorn.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som rör testamente hittar du i ärvdabalken (ÄB). Det finns en noggrann reglering kring hur ett testamente ska upprättas. För att testamentet ska ses som giltigt krävs det att kraven följs till punkt och pricka. Inledningsvis ska det vara två vittnen som samtidigt bevittnar och skriver under testamentet, ÄB 10 kap 1 §. Det låter som att dessa krav har uppfyllts. Därutöver finns det regler som behandlar vem som får vara testamentsvittne och inte. I dessa regler framgår bland annat att en person inte får vara testamentsvittne om denne själv, dennes sambo eller dennes syskon står med som testamentstagare i testamentet, ÄB 10 kap 4 §. Både du och det andra vittnet i form av din sambos bror tillhör alltså den kategorin av personer som inte får vittna. Det innebär att testamentet dessvärre inte är giltigt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Uppfyller en underskrift med initialer formkravet för ett vittnes namnunderskrift i ett testamente, och vad kan jag göra om tingsrättens bedömning går mig emot?

2019-10-14 i Testamente
FRÅGA |jag ställde en fråga tidigare om initialer skulle vara en giltig namnteckning vid bevittna av testamente.ni sa att initialer inte borde räcka.men det visar sig att 10 kap 1 paragrafen att man ska underteckna med sitt namn saknar helt värde i detta fallskriva under med initialer är fullt godtagbart enligt Luleås tingsrätt.jag förlorade målet om att testamentet är inte giltig ang initialer som namnunderskrift.vad kan jag göra?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du återkommer till oss med din fråga!Namnteckningskravet är en bedömningsfrågaI vårt tidigare svar försökte vi framhäva att det var högst osäkert hur domstolen skulle komma att döma i det enskilda fallet, men vi ber om ursäkt om vi på något sätt förmedlat budskapet att ingen annan bedömning än vår egen skulle kunna göras av domstolen.Juridik handlar till stor del om bedömningar och avvägningar, och det är sällan som samtliga inblandade parter är överens om hur en fråga bör bedömas. Därutöver ska tilläggas, vilket vi också försökte lyfta fram i föregående svar, att vi sitter på begränsade uppgifter i ärendet och därför inte kan göra en fullgod bedömning av förutsättningarna för framgång i ditt konkreta ärende.Du kan överklaga beslutet i en högre instansOm du inte är nöjd med beslutet och bedömer att du fortfarande kan vinna framgång med din talan, så kan du överklaga beslutet till högre instans.Då vi som sagt inte har särskilt stor inblick i ditt specifika ärende rekommenderar vi dig att i första hand ta kontakt med ett juridiskt ombud, om du inte redan har gjort det, så kan förhoppningsvis denne göra en mer grundlig bedömning av omständigheterna i ditt fall.Med vänliga hälsningar

Testamentera framtida egendom

2019-10-07 i Testamente
FRÅGA |Kan vår son redan nu innan han ärvt oss skriva ett testamente till son, där det står att det han ärver efter oss ska vara sonens enskilda egendom
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Absolut, det borde inte vara några problem att testamentera framtida egendom sålänge inga andras rättigheter till egendom inskränks. Man kan skriva ett testamente där man som testator (er son) testamenterar all sin egendom till sin son, specifik egendom som han kommer få osv...Det finns väldigt få inskränkningar men exempel är ifall er son har flera barn där deras laglott (7:1 ärvdabalk) inskränks så har de rätt till en del av egendomen som testamenteras ifall den utgör en tillräckligt stor del av den totala kvarlåtenskapen efter er son.Jag rekommenderar att ni söker upp en familjejurist men som sagt ser jag inga problem utifrån de få omständigheterna ni angivit. Formkraven för testamente hittar ni i 10:1 ärvdabalk och vikt läggs på att det ska vara skriftligt, skrivas under och ses av två vittnen.Hoppas ni fått svar på er fråga.MVH

Den fria förfoganderätten för efterlevande make och gåva till bröstarvinge

2019-10-17 i Testamente
FRÅGA |Min farmor har nyligen dött och efterlämnar en del pengar. Vi är 6 st bröstarvingar men hon har i sitt testamente skrivit att en av bröstarvingarna ska få ärva all kvarlåtenskap efter att vi andra fått 50% av det vi har rätt till. Hon har även skrivit ett gåvobrev till denna bröstarvinge där hon ger honom 900000, något som ska ses som en gåva och inget förskott på arv. Kan vi andra bestrida detta på något sätt? Behöver gåvobrevet ha funnits i en viss tid för att det ska vara giltigt? Min farmor va änka och ärvde vår farfar när han dog. Det finns inget testamente efter honom. Räknas då inte dessa 900000 även som farfars pengar? Har hon då rätt att ge bort hela denna summan till bara en bröstarvinge?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Grundläggande arvsrätt:Svensk rätt följer parentelprincipen vilket innebär att arvingarna delas upp i arvsklasser med olika rätt till arvet. Enligt 2 kap. Ärvdabalk (ÄB) delas arvingarna upp i tre arvsklasser där varje arvsklass tar lika del i kvarlåtenskapen. Om en arvinge avlidit finns en generell rätt för dennes barn att träda i hans eller hennes ställe enligt 2 kap. 1 § 2 st. ÄB (om barnet avlidit går rätten vidare till eventuella barnbarn och så vidare).Bröstarvingar är den avlidnes barn och dessa är de första som ärver, finns inga barn går arvet vidare till föräldrar eller syskon och sist ärver mor- och farföräldrar eller fastrar, farbröder, mostrar, eller morbröder (2 kap. 1–3 §§ ÄB). I din fråga står det att din farmor är arvlåtare men du skriver också att ni är 6 bröstarvingar (alltså barn). Jag utgår i mitt svar från att alla 6 är arvtagare i första arvsklassen (alltså att alla antingen är barn till arvlåtaren eller är barnbarn till arvlåtaren men att föräldern avlidit och rätten att träda in i förälderns ställe enligt 2 kap. 1 § 2 st. ÄB utnyttjas). Observera att om din farmor t.ex. hade 4 barn och ett av barnen har tre barn men har avlidit, delas arvet först på fyra (din farmors barn) och barnen till det avlidna barnet får dela på den delen som skulle tillfallit honom eller henne. Arvet ska alltså inte delas lika mellan barn och barnbarn.Rätt till laglott:Bröstarvingarnas rätt till arv skyddas genom laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB) och en förälder kan alltså genom testamente inskränka sina barns arvsrätt till hälften. Testamentet som du beskriver är alltså inte ogiltigt.Gåvor till bröstarvinge:Enligt 6 kap 1 § ÄB är gåvor till bröstarvinge som föreskriver att det ska ses som en gåva och inte som förskott på arv i regel giltiga.För att hindra att laglottsreglerna kringgås genom att arvlåtaren skänker bort egendom under livstiden finns dock det så kallade förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB. Det förstärkta laglottsskyddet gäller gåvor vars syfte är att likställa med testamente (gåvor för dödsfalls skull). Det finns två typer av sådana gåvor, dels gåvor som sker strax före dödsfallet, dels gåvor där givaren behållit nyttjanderätten till egendomen. Om det föreligger en laglottskränkande gåva som uppfyller lagens rekvisit ska värdet av gåvan läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av laglottens storlek. Man ska beakta det som att gåvan är ogiltig till den del som kränker laglotten, det vill säga som om egendomen fortfarande finns kvar i dödsboet. Vill en bröstarvinge påtala att en gåva kränker laglotten måste han eller hon väcka talan mot gåvotagaren vid domstol inom ett år från det att bouppteckningen avslutades.Arv efter avliden make:Makes arvsrätt regleras särskilt i 3 kap. ÄB. När den ena maken avlider sker en bodelning enligt äktenskapsbalken vilket kortfattat innebär att makarnas giftorättsgods läggs samman och delas på två, den delen kallas för giftorättsandel. Din farmor ärvde din farfars giftorättsandel med fri förfoganderätt om inte annat angavs. Det innebär att din farmor fritt fick förfoga över egendomen (ex. sälja, konsumera eller ge bort) men inte genom testamente disponera över den andel som innehades med fri förfoganderätt. Den först avlidnes arvingar i första och andra arvsklassen har rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider enligt 3 kap. 2 § ÄB. Vid bodelningen utgör den avlidne makens giftorättsandel en kvot av den efterlevande makens totala egendom (om ex. inga särkullbarn finns och ingen enskild egendom är kvoten ½), när den efterlevande maken går bort ska denna andel som härrör från den först avlidne maken tillfalla hans eller hennes efterarvingar.Detta innebär alltså att alla som har arvsrätt från din farfar (hans bröstarvingar) har rätt att få efterarv från honom om han inte skrivit något testamente. Låt säga att kvoten var ½ (att arvet från din farfar utgjorde hälften av din farmors totala egendom efter bodelningen), det innebär att din farmors kvarlåtenskap först ska delas på hälften och den ena andelen anses då komma från din farfar. Den delen ska då delas lika mellan hans arvingar. Den andra delen får din farmor förfoga över genom testamente och hennes förordnande om att en får hela kvarlåtenskapen förutom de andra bröstarvingarnas laglotter gäller för hennes del av kvarlåtenskapen. Undantag från den fria förfoganderätten:Huvudregeln är alltså att den efterlevande maken fritt får förfoga över den ärvda andelen t.ex. genom att sälja eller konsumera den. För att regeln om att den efterlevande maken inte får inkräkta på efterarvingarvingarnas rätt till efterarv lätt ska kunna kringgås har en regel införts i 3 kap. 3 § ÄB. Där stadgas att även andra benefika rättshandlingar än testamente som den efterlevande maken gör efter den först avlidne makens död inte ska tillåtas gå ut över efterarvingarna. Om den efterlevande maken genom gåva eller jämförlig handling, utan hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakar en väsentlig minskning av sina tillgångar, har den först avlidnes arvingar rätt till ersättning vid fördelning efter båda makarnas död (3 kap. 3 § ÄB). Kravet på "väsentlig minskning" har tidigare i doktrin och rättstillämpning uppfattats som en minskning på ca. 10 %. Högsta domstolen har dock uttalat att minskningen ska vara i vart fall en fjärdedel - alltså 25% (NJA 2013 s. 736). Sammanfattning:I ditt fall innebär alltså detta att ni dels kan påtala att gåvan kränker laglotten enligt 7 kap. 4 § ÄB, dels att gåvan väsentligt minskat din farmors tillgångar och därmed ska anses ingå i kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 3 § ÄB. Vidare innebär regleringen att din farmors testamente om att 5 av 6 arvingar endast får sin laglott är giltig på den andel av kvarlåtenskapen som hon har full förfoganderätt över men ogiltig på den andel som hon ärvt av din farfar och därmed endast har fri förfoganderätt över. Den andelen har alla av din farfars arvingar rätt att ta lika del av om inget annat stadgats i testamente av din farfar.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Sambo ärver med fri förfoganderätt genom testamente och efterarvsrätt för särkullbarn

2019-10-14 i Testamente
FRÅGA |Min pappas sambo avled 2015. I bouppteckningen fanns ett testamente med där det står att "Den av oss som överlever den andra ska erhålla all den först avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.Vid bådas frånfälle skall kvarlåtenskapen fördelas enligt följande.....Pappas sambo har en son och jag har en halvsyster på pappas sida. Min halvsyster ska tilldelas sin laglott och resterande ska tillfalla mig och sambons son.Vad innebär detta?Sonen till pappas sambo gick hem till min pappa före bouppteckningen och hämtade alla sin mors guldsmycken till ett okänt värde. Han har även berättat för mig att hans mor låste in stora summor pengar i sin sons kassaskåp. Han har även sagt att det finns gömda pengar i bostaden och om jag hittar dem är pengarna mina. Det finns kontoutdrag där man kan se att pappas sambo systematiskt, under 2013, tömmer sitt bankkonto på pengar. Pengarna finns inte redovisade i bouppteckningen. Det rör sig om ca 300 000:-.Är detta lagligt?Skulle jag och min halvsyster varit kallade till pappas sambos bouppteckning eftersom vi står med i testamentet?I bouppteckningen står sonen som ensam arvtagare.Är detta rätt?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB) och Brottsbalken (BrB).Vad innebär testamentet nu innan din far har dött?Det framgår av testamentet att din far kommer få behålla all hans sambos egendom med fri förfoganderätt tills det att han går bort. Dock hade din pappas sambos son rätt att få ut sin laglott vid sin mammas bortgång om det var så att han jämkade testamentet, 7 kap. 3 § ÄB. Denna jämkning måste ske inom sex månader från det att han fick reda på testamentet, vilket jag förstår inte har gjorts. Han får således vänta på sin lott tills det att din far dör. Laglotten är den lott som en bröstarvinge, det vill säga någons barn, alltid har rätt till oavsett om det har skrivits ett testamente som säger att alla pengar ska gå till någon annan. Som barn till en avliden förälder har barnet (eller barnen tillsammans om det finns flera) rätt till halva arvet som föräldern lämnar efter sig. Finns det flera barn (syskon) får de alltså dela lika på denna hälft.När din far går bortNär din far går bort framgår det av testamentet att din halvsyster ska ha rätt till sin laglott. Denna del utgörs av hälften av din fars arv (om man räknar bort den del som hans sambo lämnade efter sig med fri förfoganderätt). Hur räknar man då bort den del av arvet som din far fick av sin sambo? Jo, man räknar helt enkelt ut procentuellt hur mycket som hennes del utgjorde av din fars totala del vid tillfället som han fick del av arvet. Det är även så att du har rätt till din laglott som också är en del av denna arvslott, vilket innebär att din och din systers laglotter tillsammans utgör hälften av arvet som din far lämnar efter sig. Din halvsyster har således rätt till sin laglott som utgör en fjärdedel av det arv er far lämnar efter sig, 7 kap. 1 § ÄB. Jag förstår att detta kan upplevas en aning rörigt och därför ska jag försöka demonstrera det med ett exempel. Låt oss säga att din fars sambo lämnar 100 000 kr efter sig. Detta ärver din far med fri förfoganderätt, vilket i princip innebär att han får använda pengarna och egendomen hur han vill så länge han inte testamenterar bort dem till någon annan eller skänker bort en stor del av dem. Din far har vid detta tillfälle 300 000 kr själv, vilket innebär att han sammanlagt med sin sambos arv har 400 000 kr. Den del som han ärvt av sin sambo utgör således 25 % av hans totala egendom efter arvet.När din far går bort ska din halvsyster få ta del av sin laglott. Laglotten räknas ut genom att vi fört räknar bort den del som han ärvt av sambon med fri förfoganderätt, det vill säga 25 % oavsett om hans arv nu är större eller mindre än 400 000 kr. Den procentuella delen kvarstår alltså. Nu gör vi dock det enkelt för oss och säger att din pappas egendom inte har förändrats och han fortfarande har 400 000 kr. Med avdrag för 25 % finns det 300 000 kr kvar. Hälften av denna summa utgör arvslotten, vilket du och din halvsyster delar lika på för att få ut er laglott. Din halvsysters laglott är således 150 000/ 2 = 75 000 kr. Kvar av arvet efter detta är 400 000 – 75 000 = 325 000 kr. Denna summa får sedan du och din fars sambos son dela lika på, vilket innebär att ni får 162 500 kr vardera. SmyckenaDet faktum att din pappas sambos son har tagit smycken ut huset är inte okej om han inte har fått tillåtelse till det. Är det så att din far inte vet om det kan det till och med räknas som stöld enligt 8 kap. 1 § BrB. Dock är detta långsökt då det var mellan tre och fyra år sedan som detta skedde och ingen polisanmälan gjorts, vilket tyder på att det ansågs vara okej.Däremot kan det räknas som ett förskott på arv enligt 6 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att hälften den summa som smyckena var värda ska dras av på sonens arv vid din fars bortgång. Du ska alltså ha rätt till hälften av smyckenas värde.Pengarna i kassaskåpetPrecis likadant gäller med pengarna som din fars sambo låste in i sin sons kassaskåp. Detta är vad jag kan utläsa att räkna som förskott på arv vilket även det innebär att du har rätt till hälften av denna summa genom att avdrag på sonens arv görs även här, 6 kap. 1 § ÄB. De tömda pengarna på 300 000 krDin fars sambo hade rätt att göra vad hon ville med sina pengar. Om det däremot är så att hon har gett dessa pengar till sin son är de att räkna som förskott på arv. Det är med andra ord lagligt så vitt jag kan se. BouppteckningenEftersom du och din halvsyster har rätt till arv enligt testamentet så skulle ni ha kallats till bouppteckningen. Att ni inte blev kallade är således felaktigt. Ni hade även rätt att delges testamentet vid sambons bortgång. Det faktum att sonen står som ensam arvtagare på bouppteckningen är felaktigt eftersom det framgår av testamentet att du har rätt till hälften av sambons arv vid din fars död. Således är även du arvtagare.AvslutningJag hoppas att du fick svar på dina frågor och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Sparande på konto som enskild egendom

2019-10-07 i Testamente
FRÅGA |Vi har varit gifta i 7 år och upprättat dels ett äktenskapsförord kring att all egendom och avkastning ska vara enskild egendom hos var och en av oss och dels tecknat var sitt testamente om enskild egendom som ska ärvas av våra respektive särkullbarn. Jag undrar om vi kan skydda vårt respektive sparande på konto åt oss själva så att det inte ska ingå i giftorätt vid ett eventuellt dödsfall av någon av oss. Vi vill med andra ord inte blanda ihop våra respektive tillgångar på något sätt utan behålla dem själva utan att behöva dela med den avlidnes särkullbarn om den ene av oss avlider. Finns det något avtal som det går att upprätta kring detta?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Testamente kan omfatta väldigt mycket inom svensk rätt och har inga större begränsningar. Detsamma gäller äktenskapsförord. Jag ser inga problem med att endast föra in att era besparingar ska ses som enskild egendom i ert äktenskapsförord eller/och att ni testamenterar era bankinnehav till respektives barn. Det enda problem jag kan se är ifall de är blandade, därför råder jag om de inte redan är det att ni har pengarna separerade ifrån varandra, separata konto i respektives namn så de är indivdualiserade. Som sagt ser jag inga problem, för att vara på säkra sida skulle jag fört in det på i äktenskapsförord samt ett testamente och självklart uppföra handlingarna med en familjejurist som har erfarenhet så det går rätt till!Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Frågor om testamente

2019-10-06 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har egentligen tre frågor, men som alla hänger ihop: Nummer ett: m jag, som är ensamstående utan barn, skulle dö före mina föräldrar och allt det där, i en olycka till exempel: Kan jag då genom testamente se till att endast mina syskonbarn ärver mig? Nummer två: Vi har en ganska rörig familjesituation. Vår pappa, vi kan kalla honom Olof, har 6 barn, eller har haft kan man säga. Den äldsta, en halvsyster som jag bara hade samma pappa som, har valt att bli adopterad i vuxen ålder av sin låtsaspappa, så där utgår jag från att hon inte har någon laglig rätt att ärva Olof i händelse av hans död. Men hon har ju själv 5 st barn - varav två är över 18 år. Har hennes barn någon rätt att ärva Olof? Och nummer tre: Genom den syster som valt att bli adopterad av en annan pappa har jag 5 st syskonbarn - men det är genom mina syskon som jag växt upp men som jag delar både mamma och pappa med som jag har 3 st små syskonbarn - och det är dem jag vill testamentera till. Kan jag välja att bara skriva mitt arv till de här 3? Och spelar det någon roll i de andra syskonbarnens fall att deras mamma inte juridisk är Olofs dotter, eller min syster längre?
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline 1. Ja, du kan genom testamente ändra den legala arvsordningen som anger att vid ditt dödsfall så ärver dina föräldrar då du inte har några barn. Du kan testamentera bort all din egendom till dina syskonbarn. I 2 kap 2 § ärvdabalken hittar du lagrummet som anger arvsordningen. 2. Det stämmer att din halvsyster inte kommer ärva din pappa om hon valt att bli bortadopterad till hennes låtsaspappa, hon kommer ärva den personen. Hennes barn kommer inte heller att ärva Olof, lagtekniskt så är inte han morfadern utan den som adopterade henne. 4 kap 8 § föräldrabalken anger att adoptivbarn får samma status som det biologiska barnet. 3. Det spelar ingen roll, du kan välja att endast testamentera till de tre små syskonbarnen du beskriver och inte alla. Det är endast om du själv skulle haft barn och du ville ge bort allt till andra personer som vissa skyddsregler hade aktualiserats. Barn har alltid rätt till sin laglott från sina föräldrar vilket utgör minst hälften av arvslotten (det som finns kvar att ärva vid arvsskiftet). Sedan finns det ytterligare regler som skyddar dödsboet från försök att göra sig av med pengar och egendom. Men dessa blir inte aktuella i ditt fall utan du kan testamentera bort vad du vill till vem du vill, dina föräldrar som ärver dig om inget är skrivet har inget lagligt skydd.