Vad ska man tänka på när man utformar ett testamente?

2019-06-17 i Testamente
FRÅGA |Hejsan!Jag och min sambo (vi är båda 67 år, har bott tillsammans i 30 år, inga barn) vill skriva ett Testamente som ger den som överlevande äganderätt till allt..dvs halva bostadsrätten, bil (registrerad på mig) banktillgodohavanden, mm mmSedan när den som sist avlider så skall kvarlåtenskapen delas lika mellan några personer som vi namnger.Något särskilt att tänka på vid utformningen av Testamentet??Svara helst via mail.Tack på förhand
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv och testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB). Ett testamente måste uppfylla vissa formkrav för att testamentet ska vara giltigt enligt 10 kap. 1 § Ärvdabalken. Följande krav ska vara uppfyllda vid upprättande av testamente: 1. Det krävs att testamentet är skriftligt och ger klart uttryck för testatorns yttersta vilja om hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas.2. Testamentet ska ha testatorns underskrift. 3. För att testamentet ska vara giltigt måste det även finnas två vittnen som samtidigt närvarar när testatorn skriver under testamentet. Om det inte är möjligt så måste de bekräfta testatorns underskrift. I sådana fall krävs det utöver det att vittnena närvarar samtidigt.Utöver ovannämnda krav så finns det inga andra krav rörande utformningen av testamente. En aspekt att ta i beaktande är att det är fördelaktigt att utforma testamentet så tydligt som möjligt för undvika eventuella oklarheter. Du är även varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för hjälp med att utforma ett testamente. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att kontakta oss igen! Med vänlig hälsning,

Lägga till person i testamente

2019-06-15 i Testamente
FRÅGA |Jag vill lägga till en person till mitt testamente. Hur gör jag då?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken – ÄB.Eftersom det ställs en del krav för att ett testamente överhuvudtaget ska vara giltigt väljer jag att svara mycket utförligt. Även om ditt testamente uppfyller alla formkrav kan det finnas många som googlar fram detta svar, och som kan ha missat något formkrav med följden att deras testamenten i nuläget inte är giltiga.För att ändra i ett testamente gäller samma regler som för upprättandet av testamentet (10 kap 6 § ÄB). Det innebär att ditt tillägg måste vara (1) skriftligt och (2) bevittnas av två personer. Dessa måste (3) – båda två samtidigt – bevittna när du skriver under tillägget (alternativt bevittna när du intygar att en redan nedtecknad underskrift är din), och (4) själva skriva under tillägget. Vittnena måste (5) känna till att det de bevittnar är ett testamente, men de måste inte få läsa vad som står i det (10 kap 1 § ÄB). Det anges redan i lagtexten de praktiska tipsen att vittnena bör nedteckna sina yrken och hemvister och datumet för bevittnandet, och det kan också vara bra att de skriver ner sina telefonnummer och/eller mailadresser (10 kap 2 § ÄB).Jag har ovan talat om tillägg till testamente, men det går precis lika bra att upprätta ett helt nytt testamente. För att det ska vara tydligt vad som är din senast uttryckta vilja är det bra att datera varje testamente och/eller tillägg till testamente.Det är slutligen värt att betona att följande personer (enligt 10 kap 4 § ÄB) inte får vara vittnen:1. Den som är under 15 år2. Den som på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen3. Testatorns make4. Testatorns sambo5. Den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn6. Testatorns syskon7. Den som själv ska få någonting enligt testamentet8. Den som är släkt med eller närstående någon som ska få någonting enligt testamentet, på något av de sätt som räknas upp i punkt 3–6 ovan9. Den som är framtidsfullmaktshavare, förmyndare, god man eller förvaltare för någon som ska få någonting enligt testamentet10. Den som är ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse som ska få någonting enligt testamentet.Vänligen,

Tolkning av testamente

2019-06-09 i Testamente
FRÅGA |hejjag och min syster fick ärva min morbror som har en bror och våran mor i liveti testamentet fick jag hans bil som inte finns i dag och ett bordmedan min syster fick övrrigt vilket hon tolkar som halva husethan äger del i ett hus tillsamans med vår mortestamentet är skriver hos juristvad gäller angående del i huset går det under övrigt eller är det resterande möblerhar inte vår mor rätt till huset samt vår andra morbrordet finns inget skrivet om själva husetvad gäller
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du och din syster genom förordnande i testamente ska få ta arv efter er morbor som saknar bröstarvingar. Jag tolkar den också som att det av testamentet uttryckligen framgår att du ska ärva en bil som din morbror inte längre ägde vid sitt frånfälle och ett bord samt att din syster ska ärva "övrigt" vilket kan tänkas avse äganderätten till ett halvt hus. Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Utredning Regler för hur testamenten ska tolkas finns i 11 kap. ÄB. Av 11 kap. 1 § ÄB framgår att testamenten ska tolkas i enlighet med vad som kan antas ha varit testatorns vilja och att reglerna i 11 kap. i övrigt ska tillämpas i fall då testatorns vilja inte kan utläsas av testamentet. Centralt för att avgöra din fråga är alltså tolkning av testamentet och vad som i övrigt kan tänkas indikera din morbrors avsikt med testamentet. Enligt min uppfattning vore det rimligt att i denna situation främst tillmäta den exakta formuleringen av testamentet och vissa relevanta omständigheter betydelse. Eftersom jag inte har tillgång till den exakta formuleringen kan jag inte göra någon exakt tolkning i detta svar. Vi kan dock konstatera att ordet "övrigt" i allmänt språkbruk typiskt sett måste anses innebära allt annat än det som uppräknats, det som återstår utöver det nämnda, det kvarvarande efter ett delvis avlägsnande, och så vidare. Enligt min uppfattning måste alltså utgångspunkten vara att din morbrors vilja var att din syster skulle ärva allt som inte uttryckligen skulle ärvas av dig. Återigen är dock den exakta formuleringen avgörande; en formulering i stil med "X och Y ska vid min död ärva hela min kvarlåtenskap. X ska ärva min bil och bordet och Y ska ärva övrigt." anger tydligt att allt som inte uttryckligen ska ärvas av X ska ärvas av Y. Ett annat exempel kan vara en formulering såsom "X och Y ska vid min död ärva egendomarna 1, 2 och 3 medan den legala arvsordningen ska gälla för mina övriga tillgångar. X ska ärva 1 och Y övrigt.", som gör att ordet "övrigt" får en mycket mer begränsad innebörd. Enligt min uppfattning torde alltså användandet av ordet "övrigt" så gott som alltid tolkas som allt som inte uttryckligen undantagits och avse hela kvarlåtenskapen om inget annat sagts. Vissa andra omständigheter kan, med stor försiktighet, ges betydelse vid tolkningen av testatorns vilja. Om vi exempelvis antar att bilen och bordet i ditt fall vid tidpunkten för upprättandet av testamentet var värda nästan exakt lika mycket som den ideella andelen i huset kan detta möjligen anses indikera att testatorns vilja var att du och din syster skulle dela lika på kvarlåtenskapen. Denna typ av argument torde dock som sagt inte tillfästas någon större betydelse då alltför många undantag kan tänkas.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att till vårt uppföljande samtal ta reda på den exakta formuleringen i testamentet. Det är dock enligt min uppfattning sannolikt att testamentet ska tolkas så att din syster ska ärva allt utom bordet. Din mor och andre morbror har inga anspråk på din bortgångne morbrors kvarlåtenskap eftersom testamenten gäller före den legala arvsordningen i alla fall utom då bröstarvingar, det vill säga barn, finns.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Testamente mellan sambos när särkullbarn finns?

2019-05-30 i Testamente
FRÅGA |Kan vi som sambo skriva avtal att våra särkullsbarn får vänta med sin arvrätt om någon av oss avlider så den andra kan bo kvar tills antingen försäljning eller bortgång. Vi äger 50% var.
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du och din sambo kan skriva ett testamente (avtal) mellan er som är till fördel för den andra. Där era särkullbarn skulle vara tvungna att vänta på efterarv av deras avlidna förälder. Reglering finns i Ärvdabalken (ÄB). Sambos ärver inte varandra som huvudregel. Den avlidnes makens/makans barn kommer därför att ärva enligt den legala arvsordningen, om inget testamente föreligger (2 kap. 1-3§ och 3 kap. §1 § ÄB). För att du och din sambo ska ärva varandra krävs det att ett testamente föreligger, där det framkommer att du och din sambo ska ärva varandra. Testamentet går då före den legala arvsordningen. Du och din sambo får därför upprätta ett testamentera, där ni skivar hur arvet ska fördelas. Eftersom arvet troligtvis annars kommer att fördelas enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1-3 § ÄB). Det föreligger dock inte någon garanti att den efterlevande sambon kommer att ärva allt framför barnen även fast ett testamente finns. Bröstarvingar, vilket era barn är, har alltid rätt att få ut sin laglott direkt. Laglotten är halva arvslotten. Om de efterlevande barnen väljer att klandra testamentet och därmed få ut sin laglott direkt. Resterande del tillfaller sambon. Barnen kan också välja att respektera testamentet och vänta på sitt arv (7 kap. 1 och 3 § ÄB). Du och din sambo kan upprätta ett testamente mellan er. Där ni skriver precis hur ni vill att arvet ska fördelas mellan er och era barn. Viktigt att tänka på är att formkraven för testamente följs. Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat av båda parterna i närvaro av två vittnen. Vittnena ska också underteckna testamentet (de behöver inte se innehållet). (7 kap. 1 § ÄB). Vill du och din sambo ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du och din sambo vända er till info@lawline.se för vidare hjälp. Hoppas du fick svar på din fråga!

Öppnande av testemente

2019-06-16 i Testamente
FRÅGA |Vad jag förstår så kan bara dödsbodelägare och universella arvingar öppna ett testamente. Men vilka måste fysiskt vara med vid öppnandet?
Mathilda Ekdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av 18 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) framgår vilka som är så kallade dödsbodelägare. Dessa utgörs oftast av den efterlevande maken, sambon, arvingar och universella testamentstagare. Huvudregeln är att dödsbodelägarna har rätt att öppna testamentet. Det finns dock inget krav på att testamentet måste öppnas av alla dödsbodelägare samtidigt. Med vänlig hälsning,

Vad innebär det att testamente endast får verkan mellan rättegångsparterna?

2019-06-11 i Testamente
FRÅGA |vad betyder detta i en dom? " Domen om att testamentet förklaras ogiltigt FÅR VERKAN ENDAST MELLAN PARTERNA I RÄTTEGÅNGEN, I förhållande till andra arvingar som godkänt eller inte klandrat testamentet blir TESTAMENTET GÄLLANDE TILL FÖRMÅN FÖR XXXXXXX.?Alltså parterna är XXXX och en av arvingarna som inte vill att Xxxx ska ärva.Allmänna arvsfonden och alla andra har godkänt att XXX ska ärvaMen just den texten vad menas?.På vanlig svenskATackVänligen
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lydelsen som du skriver innebär att det som bestäms i rätten endast gäller för de parter som är i rättegången. Exempelvis om någon har klandrat ett testamente och får rätt i domstol så innebär det att testamentet är ogiltigt endast på det sätt att den som klandrat får sin rätt även om det stod något annat i testamentet. Testamentet blir inte ogiltigt i sig efter en dom, utan det som står kommer gälla för alla andra, dvs de som har godkänt testamentet eller valt att inte klandra det. För dem kommer testamentet ha sin verkan utifrån vad det står i testamentet. Jag förstår dock inte riktigt vad du menar med vilka som var parter, så kan ej förtydliga mer utifrån just din situation. Men jag hoppas att detta gav mer klarhet för dig och besvarade din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss på Lawline. Vänligen,

Får barnen ut sin arvsrätt efter den ena föräldern om den efterlevande maken väljer att sälja huset, då testamente finns om efterlevande makes rätt (s.k. "orubbat bo")?

2019-06-04 i Testamente
FRÅGA |När en av ens föräldrar dör och skriver i sitt testamente att den andre föräldern sitter i orubbat bo, gäller det fortfarande efter att den kvarvarande föräldern säljer den gemensamma bostaden? Ska barnen då få ut sin arvsrätt efter sin ena förälder (dela försäljningssumman 50% till kvarvarande förälder och barnen dela på 50%) och den kvarvarande föräldern får hälften av pengarna vid en försäljning?mvh
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Allmänt gällande arv så regleras detta i ärvdabalken (ÄB). I arvssituationer för den efterlevande kan man ha ett testamente om man är sambos eller är gifta och har barn tillsammans och/eller på skilda håll (s.k. bröstarvingar respektive särkullbarn) till förmån för den efterlevande maken (s.k. "orubbat bo"). Detta för att trygga den efterlevande makens ställning eftersom att 1) om man är sambos så ärver man inte varandra och 2) om man har barn (främst gällande särkullbarn) eftersom bröstarvingar har rätt att få ut sin laglott direkt – varför detta kan få stora konsekvenser om makarna inte har tillgångar så det täcker de arvsberättigade att få ut sina laglotter (och då t.ex. tvingas sälja sitt boende). Det framgår inte riktigt av din situation vad som är fallet för just dig, men i detta sammanhang spelar det ingen roll.Allmänt för testamenten i förhållande till laglott så gäller att de bröstarvingar som har rätt till sin laglott godkänner detta testamente (i andra fall jämkas testamentet och laglotten utgår till den arvsberättigade). I ditt fall är detta inte säkert för min del vad som har hänt. Men om jag förstår dig rätt indirekt så har testamentet godkänts – och därför utgår jag från detta i mitt följande svar nedan.När man skrivit ett sådant här testamente till förmån för den efterlevande maken ("orubbat bo") så innebär det – rent juridiskt – att den personen ärver med fri förfoganderätt (om inget annat står i testamentet). Med fri förfoganderätt menas, enkelt uttryckt, att arvet går tillbaka till den först avlidnes arvingar när även den andre maken avlidit. Det innebär att testamentstagaren/den efterlevande maken då blir ägare till egendomen efter den först avlidne och ensamt bestämmer över egendomen. Efterlevande make kan således förbruka kapital, avyttra och till och med ge bort egendom. Däremot får inte efterlevande make genom testamente eller förmånstagarförordnande bestämma över den kvotdel av förmögenhetsmassan som innehas med fri förfoganderätt (3 kap. 2§ ÄB).Detta innebär i ditt fall att ja, det gäller fortfarande efter att den kvarvarande föräldern säljer den gemensamma bostaden. Barnen har ingen rätt att få ut sitt arv förrän den andre maken avlider och således får de inte ut något arv på försäljningssumman av fastigheten. MEN detta hindrar ju inte att man ändå göra något liknande av vad du har beskrivit om man vill. Men beroende på hur många arvsberättigade m.m. så kan det i sådana fall vara lämpligt att kontakta en jurist så det inte uppstår problematik i framtiden kring arvet.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Testamente och laglott

2019-05-29 i Testamente
FRÅGA |Min pappa har testamenterat allt till sin nya fru. De har inga gemensamma barn och jon har heller inte några tidigare barn. Nu har min pappa gått bort. Som jag förstår det får jag och min syster alltså inget mer än vår laglott om vi vill ta ut vårt arv nu. Men om vi väljer att låta det vara. Kan frun då spendera hela arvet så inget finns kvar när hon går bort? Hur fungerar det med arvsrätten? Har vi fortfarande rätt till hälften av tillgångarna som finns vid boupptäckningen som görs nu? Hjälp.
Lars Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den här typen av frågor regleras i ärvdabalken (ÄB). TestamenteGenom testamente kan en arvlåtare ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då att fördelas i enlighet med testatorns vilja, såsom den har kommit till uttryck i testamentet. Inskränkningar i testationsrättenDen som är bröstarvinge till testator vid dennes död är berättigad till laglott. Ni som är testatorns barn är alltså laglottsberättigade. Hälften av den laglott som skulle ha tillkommit en bröstarvinge om testamente inte upprättats utgör laglotten (7 kap 1 § ÄB). Laglotten utfaller inte automatiskt utan förutsätter att varje bröstarvinge som vill ha sin laglott begär jämkning av testamentet (7 kap 3 § första stycket ÄB). Begäran om jämkning ska ske inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet. Väljer ni att låta det vara så förlorar ni er rätt till laglott (7 kap 3 § tredje stycket ÄB). SammanfattningEr pappa har alltså testamenterat bort allt till sin nya fru. Genom jämkning av testamentet kan ni som bröstarvingar få ut er laglott vilket skulle motsvara en fjärdedel var av er pappas kvarlåtenskap efter bodelning. Väljer ni att inte påkalla jämkning så förlorar ni er rätt till laglott och den nya frun kan då spendera hela arvet.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga.Vänligen,