Hur tolkas de olika svarsalternativen i ett testamente?

2020-10-25 i Testamente
FRÅGA |Hej Lawline,Jag har en klurig fråga ang. min mammas bortgång...I testamentet står att jag ska ärva 75% och min bror 25% (de har varit ovänner och inte haft kontakt på 20år). Förutom detta har hon även testamenterat 30.000kr till sin egen gravvård.Det finns ca. 150.000kr i boet men det är oklart hur höga skulderna kommer att bli efter hyra, räkningar, sanering m.m. Risken finns att det blir mindre än 50% kvar.Min bror kommer att påkalla jämkning av testamentet.Vad händer om även jag godkänner testamentet och påkallar jämkning (se alt. 3 nedan)?- Kommer jag endast få 25%?- Eller innebär detta alternativ endast att jag säkerställer min 25% laglott och därefter ytterligare 50% i arvslott, d.v.s. 25% + 50%?Förövrigt har jag fått 4 olika alternativ att skriva under på testamentet.1) Undertecknad godkänner testamentet.2) Undertecknad har tagit del av testamentet.3) Undertecknad godkänner testamentet samt påkallar jämkning av testamentet för utfående av min laglott.4) Undertecknad har tagit del av testamentet samt påkallar jämkning av testamente för utfående av laglott.Hade inte varit bättre för mig med följande formulering att underteckna?- Undertecknad godkänner detta testamente med förbehåll för min laglott.Hjälp mig vilket alternativ att välja utifrån vad som blir mest gynnsamt för mig...
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevant lag:Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB), och det är där vi finner de relevanta bestämmelserna. Jag kommer att börja med att gå igenom regler vad som gäller vid arv, för att sedan förklara de olika alternativen du fått. Skillnaden mellan arvslott och laglott:Arvslotten innebär den del av kvarlåtenskapen som arvingarna har rätt till (i ert fall: summan efter er mammas skulder betalats ur dödsboet). I detta fall då ni är två syskon så blir arvslotten 50 % var. Laglotten är hälften av detta, det vill säga 25 % i ert fall. Laglotten är skyddad enligt ÄB 7 kap. 1 §, och en bröstarvinge har alltid rätt till denna. Uppdelningen i ert fall:De 30 000 kr er mamma valt att testamentera till gravvården ska alltså räknas med i summan när laglotten beräknas. Din bror har troligtvis påkallat jämkning av testamentet är för att säkerställa att han får ut sina 25 % av hela den summan. Detta innebär att de 30 000 kr kommer att dras från resterande del av kvarlåtenskapen. Skillnaden mellan "tagit del av" respektive "godkänner" testamente:I dina svarsalternativ finns det dels "tagit del av", dels "godkänner" och jag kommer att redogöra för skillnaden mellan dessa. Enligt ÄB 14 kap. 4 § så måste ett testamente delges arvingarna för att kunna vinna laga kraft. Arvingarna kan välja att antingen godkänna testamentet, eller endast bekräfta att de blivit delgivna för att kunna klandra eller begära jämkning av det. Ett godkännande innebär att det inte går att få testamentet ogiltigförklarat enligt de ogiltighetsgrunder som finns i ÄB 13 kap. För att klandra ett testamente så måste talan väckas i domstol inom sex månader från det att arvingen erhöll testamentet, ÄB 14 kap. 5 §. Om arvingen inte väcker talan inom denna tid så vinner testamentet laga kraft. Vad dina fyra olika alternativ innebär:1) Undertecknad godkänner testamentetOm du väljer detta så innebär det att du godkänner testamentet som det är. Du accepterar alltså din mammas fördelning av sin kvarlåtenskapen, och det är inte möjligt för dig att klandra eller jämka testamentet. 2) Undertecknad har tagit del av testamentetTill skillnad från att godkänna testamentet så innebär detta alternativ att du endast tagit del av det, då ett testamente måste delges till de berörda (som tidigare nämnts). Du har fortfarande möjlighet att klandra eller jämka testamentet inom sex månader om du väljer detta. 3) Undertecknad godkänner testamentet samt påkallar jämkning av testamentet för utfående av min laglottDetta innebär att du godkänner testamentet sig, alltså att det är korrekt upprättat, men med förbehåll för utfående av din laglott. 4) Undertecknad har tagit del av testamente samt påkallar jämkning av testamentet för utfående av laglottDet sista alternativet innebär att du har tagit det av testamentet, men att du inte godkänner det och vill påkalla jämkning för utfående av din laglott. Vad du bör göra:Då en arvinge har rätt till sin laglott innan medel avsätts till gravvården så kommer din mammas önskan om fördelningen inte att gå ihop om din bror jämkar testamentet. Din bror har rätt till 25 % av summan som blir kvar efter att skulderna är betalda, men innan de 30 000 kr räknas bort till gravvården. Talan som en arvinge väcker vid klander eller jämkning av testamente gäller endast för denne själv, och inte övriga arvingar. Din brors jämkning gäller därmed endast för utfående av hans laglott. Då din mamma har valt att ge dig en större summa än din bror så kommer du att få ut din laglott och lite därtill om du väljer att godkänna testamentet. Summan på 30 000 kr till gravvården kommer dock att dras från "dina" 75 %, då er mammas önskan om fördelningen kränker din brors laglott annars. Då du dock inte vet hur mycket som kommer att vara kvar av boet efter skulderna så finns risken att din brors 25 % samt de 30 000 kr till gravvården resulterar i summa till dig som underskrider 25 %. Jag skulle därför råda dig att välja alternativ 3), där du godkänner testamentet samt påkallar jämkning av testamentet för utfående av laglott. Det gör att du inte kan få en summa under 25 %, samt de pengar som i så fall blir över efter gravvården och din brors arv. Det krävs inte att man väcker talan om jämkning, men du måste säga till inom sex månader från det att du blev delgiven testamentet (vilket bör räknas som du gjort i och med svaret på testamentet). Om du har några fler frågor, eller önskar att våra jurister på Lawline ser över testamentet för ytterligare hjälp så är du varmt välkommen att höra av dig till mig via ebba.thor@lawline.se. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Måste jag aktivt skriva bort personer i mitt testamente?

2020-10-23 i Testamente
FRÅGA |Godafton LAWLINE.I dagsläget är jag ensamstående, och har ej egna barn. Är det bara de jag nämner i mitt testamente som ärver mig då? Jag har min Mor samt syster som närmast anhöriga idagsläget, samt ett halvsyskon på min avlidne Fars sida. Måste jag aktivt skriva bort dem, eller räcker det med att jag har andra påtänkta namn i mitt testamente?Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider utan att ha upprättat testamente följer arvet den legala arvsordningen. Om en person istället har upprättat ett testamente kommer det att tillämpas framför den legala arvsordningen. Testamente är ett förfarande som gör det möjligt att själv bestämma över hur sin kvarlåtenskap ska fördelas. Måste jag aktivt skriva bort mina släktingar i testamentet?Du behöver inte aktivt skriva bort dina legala arvingar, dvs släktingar ur testamentet. Dina släktingar är arvsberättigade endast om du avlider utan att ha upprättat något testamente. Ett testamente går före den legala arvsrätten och testamentet ersätter de annars gällande arvsförhållandena. I ditt testamente räcker det alltså att du tydliggör vem det är som du vill ska ärva. Tänk på att lagen ställer upp vissa formkrav för att ett testamente ska anses giltigt. Det måste vara skriftligt samt undertecknat av testatorn och två samtidigt närvarande vittnen. Det ställs även krav på vem som får vara testamentsvittne. Exempelvis får man inte bevittna ett förordnande till sig själv och en släkting i rakt upp- eller nedstigande led till testatorn får inte heller vara testamentsvittne (10 kap. 1 och 4 § ärvdabalken). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Går det att frångå den lagstadgade arvsordningen?

2020-10-22 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag vill frångå den gängse arvsordningen vad gäller mina ägodelar. Går den att avtala bort?Jag har en syster i livet samt hennes två barn, d v s mina systerbarn.Jag har en avliden bror; tre brorsbarn.Jag vill inte att ovanstående skall ärva mig automatiskt.Hur går jag tillväga?VänligenKerstin
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som så att du saknar egna barn och inte vill att de du räknat upp ska ta del av ditt arv per automatik. För att kunna svara på din fråga kommer vi att behöva ta en titt på ärvdabalken (kommer här förkortas ÄB). Går det att frångå den lagstadgade arvsordningen? De som kommer att ärva dig när du går bort är som du skriver din syster men även din bror (2 kap. 2 § ÄB). Dock har din bror gått bort varvid dina tre brorsbarn kommer att ta hans del av arvet. Hade du haft egna barn hade dessa kallats för bröstarvingar. Som bröstarvinge hade man haft lagstadgad rätt att få ut sin laglott, vilket hade utgjort hälften av dina ägodelar (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt att kunna kräva del av arv är enbart något som dina barn hade haft. Eftersom dina enda arvingar i detta fallet är syskon till dig, så saknar dem en liknande rätt. Du kan därför genom ett testamente välja att testamentera bort hela din systers arvsrätt, men även dina brorsbarns arvsrätt. Hur går man tillväga för att frångå arvsordningen? Du kan välja att upprätta ett testamente för att avgå arvsordningen. För att testamentet ska vara giltig så finns det vissa formkrav som behöver vara uppfyllda. Det måste dels upprättas skriftligen, men det krävs även att två vittnen är närvarande när du skriver under testamentet (10 kap. 1 § ÄB). Det finns därutöver vissa krav på vittnena. Exempelvis måste de vara över 15 år samt så får varken, make, sambo eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande led vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Det finns inget krav enligt lag att en jurist måste hjälpa till att upprätta ett testamente. Det kan dock kännas tryggt att veta att testamentet har upprättats på rätt sätt och uppfyller formkraven för att vara giltigt. Du kan upprätta ett på egen hand, men för att vara säker på testamentets giltighet skulle jag råda dig att använda dig av vår avtalsrobot. Du är alltid välkommen att skicka in en ny fråga om det är något mer du undrar.

Vad som får testamenteras bort samt klander av testamente

2020-10-20 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har en pappa som är >90 år gammal. Min mor lever inte. Pappan bor i en bostadsrättslägenhet. Han har skaffat sin ung särbo. Frågan är om han har rätt att testamentera bort den lägenheten eller annat till sin särbo?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar till dig kommer jag att hänvisa till ärvdabalken. Jag kommer att dela upp mitt svar i två frågor.Vilken egendom får testamenteras bort?Genom ett testamente kan man välja hur sin egendom ska fördelas vid sin bortgång (9 kap. 1 § ärvdabalken). Din pappa får därför välja själv hur han vill fördela egendomen i testamentet och han kan testamentera till vem han vill. Det gäller även utomstående.Det finns dock en del av din pappas arv som aldrig kan testamentera bort, det kallas för laglott. Laglotten tillkommer endast bröstarvingar, det vill säga din pappas barn. Andra arvingar kan göras arvslösa genom testamente. Laglotten är hälften av den arvslott som barnet är berättigad till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten beräknas genom att dela din totala egendom på antalet barn som din pappa har (2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Till exempel om din pappa har två barn så blir arvslotten 50% av arvet och laglotten blir 25% av arvet per barn. Det blir då 50% av din pappas egendom kvar som han får fördela hur han vill.Om din pappa skulle testamentera bort mer egendom än hans barns laglotter, kan barnen jämka testamentet för att få ut sina laglotter (7 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken).Vilken möjlighet finns att klandra ett testamente?Om det finns en tillämplig ogiltighetsgrund kan du klandra testamentet hos en tingsrätt. Detta måste göras inom sex månader från att du delgivits testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken).Det finns flera olika ogiltighetsgrunder att klandra ett testamente med. De regleras i 13 kap ärvdabalken. Nedan kommer en redogörelse för de olika grunderna:1. Testamentet är inte upprättat enligt formkraven (13 kap. 1 § ärvdabalken). Om testamentet inte är upprättat enligt de formkrav som ställs upp har du möjlighet att klandra testamentet. De formkrav som krävs är skriftlighet och att två oberoende vittnen ska bevittna din fars underskrift samt skriva under testamentet själva (10 kap. 1 § ärvdabalken).2. Testamentet är upprättat under påverkan av psykisk störning hos testatorn (13 kap. 2 § ärvdabalken). I begreppet psykisk störning ingår till exempel demens.3. Testatorn har blivit tvingad att upprätta testamente eller att någon har förmått testatorn att upprätta testamente genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning (13 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken). För att testatorn ska anses ha blivit tvingad att upprätta testamentet, ska våld eller hot ha använts. För att utnyttjande av testatorns oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning krävs ingen kraftigare påverkan. Det krävs dock påverkan som lett testatorns vilja i viss riktning samt särskild mottaglighet för sådan påverkan hos testatorn.4. Testatorn har blivit svikligen förledd att upprätta testamentet eller svävat i villfarelse angående omständighet som varit avgörande för testatorns vilja att upprätta testamentet (13 kap. 3 § 2 st. ärvdabalken).Det räcker med en grund är tillämplig för att klandra testamentet. Bevisbördan för att bevisa att ogiltighetsgrunden är tillämplig ligger på den som vill klandra testamentet.SammanfattningOm varje barn får sin laglott, kan din pappa alltså testamentera resterande egendom som han önskar. På så vis kan han testamentera bort bostadsrätten eller annan egendom till sin särbo, så länge som hans barn får egendom som motsvarar laglottens värde. Motsatsvis gäller att din pappa inte kan testamentera bort bostadsrättslägenheten om värdet av den skulle inkräkta på din laglott. Skulle din pappa testamentera bort egendom som inkräktar på din laglott, kan du påkalla jämkning av testamentet. Om det finns en tillämplig ogiltighetsgrund, kan du klandra testamentet.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar så är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänlig hälsning,

Ogiltighetsgrunder för testamente

2020-10-24 i Testamente
FRÅGA |Min Morfar avled nyligen och har testamenterat 40% av dödsboet till sin sambo. Hon ska även få bo kvar i huset om hon så önskar.Saken är den att de är inte sambos längre, hon flyttade ut ett år innan morfar dog. Ska tilläggas att han inte varit helt adekvat det senaste året.Min fråga: Har hon rätt till sina 40%?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I förevarande fall aktualiseras ärvdabalken (ÄB). Det finns olika omständigheter som kan innebära att ett testamente blir ogiltigt och kan då ogiltigförklaras.(1) Ett testamente kan vara utan verkan om det inte är upprättat enligt formkraven som krävs för testamente. Enligt ÄB 10:1 måste ett testamente upprättas skriftligen och bevittnas av två personer. Vittnena ska kunna styrka att testatorn har skrivit under testamentet eller har vidkänts sin underskrift. Om vittnen har undertecknat ett testamente presumeras det ofta att testamentet tillkommit på ett korrekt sätt.(2) Vittnena får inte vara under 15 år eller har en psykisk störning som gör att något av vittnena inte förstått betydelsen av att skriva under ett testamente. Vittnena får heller inte vara make till den som skrivit testamentet, inte heller sambo, någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerskap, eller är syskon till din släkting (ÄB 10:4).(3) Har din morfar upprättat testamentet under påverkan av en psykisk störning är testamentet inte gällande (ÄB 13:2).(4) Ett testamente är inte heller giltigt om någon tvingat din morfar att upprätta testamentet eller fått din morfar till att upprätta testamentet genom missbruk av dennes oförstånd, viljesvaghet, beroendeställning, eller att din morfar blivit svikligt förledd att upprätta testamentet (ÄB 13:3).Om någon av dessa omständigheter föreligger så är testamentet inte giltigt. Testamentet blir dock inte automatisk ogiltigt, det krävs att man klandrar testamentet inom 6 månader från det att man fått ta del av det. Klandrar man inte testamentet inom denna tidsfrist kommer testamentet att vara giltigt (ÄB 14:5). KommentarEftersom omständigheterna i din fråga ej beskrivs tillräckligt ingående, är det svårt att säga vad som exakt gäller i din situation. Utgångspunkten är att testamentet gäller om formkraven för det är uppfyllda. Avsikten och syftet med ett testamente är att det ska spegla testatorns sista och yttersta vilja. Din morfars före detta sambo kan därför troligtvis ha rätt till sina 40% om inte någon omständighet som nämnts ovan ((1)-(4)) föreligger. Vill du få mer kvalificerad juridisk hjälp kan jag rekommenderar att du bokar tid med någon av våra jurister, klicka HÄR för att göra detta. Jag hoppas att du med detta har fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar

Testamente och arvsordning

2020-10-23 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min farfar avled 2011 och 2008 upprättades testamente där det står att hans del delas av min bror och jag, men även hans 11 syskon efter makan dött.Nu funderar jag om hans syskon kan få sin lott ändå? Kan man kräva att endast vi får hans del? Vi är hans enda 2 barnbarn (vår far gick bort 2001)
Frida Deivard |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När någon går bort fördelas deras kvarlåtenskap efter den i lag föreskrivna ordningen – om den avlidne inte upprättat ett giltigt testamente. Alla över 18 år har enligt 9 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) rätt att förordna om sin kvarlåtenskap i ett testamente. Det finns en stark utgångspunkt att testatorns vilja som speglas i dokumentet ska respekteras. Det finns dock några sätt att ogiltigförklara testamenten, men det verkar inte vara aktuellt i detta fall. (Om du vill läsa mer om ogiltighetsgrunder för testamenten har jag berört det i en annan fråga som du finner här.) Det betyder att din farfars kvarlåtenskap ska fördelas efter hans vilja, efter testamentet.Bröstarvingar har emellertid alltid rätt till sin laglott. Bröstarvingar är enligt 2 kap. 1 § ÄB arvlåtarens barn, och om barnet dött, träder dess avkomlingar i dess ställe. Förutsatt att din far inte hade några syskon betyder detta att du och din bror är er farfars bröstarvingar, som har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är det ni skulle fått om ett testamente inte fanns (7 kap. 1 § ÄB). För att få sin laglott måste testamentet jämkas av den som vill ha sin laglotten (7 kap. 3 § ÄB). I frågan framgår ej hur mycket ni enligt testamentet kommer att få och jag kan därför inte svara på om er rätt till laglott har kränkts eller ej, dvs om ni ska begära jämkning av testamentet eller ej. Om inte testamentet kan ogiltighetsförklaras, och bröstarvingarnas laglott respekteras så ska arvlåtarens kvarlåtenskap fördelas efter testamentet. I detta fall betyder det att din farfars syskon ska få sin enligt testamentet föreskrivna del, och du och din bror er del. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du varm välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Testamente vid demens.

2020-10-22 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min mormor bor på äldreboende och är dement. Hennes man är inte i livet och inte heller min mor som var hennes enda barn. Jag och mina två bröder är därmed arvingar. Hon har i och med demensen blivit arg på oss och främst min ena bror som hon tror är med i en stöldliga, eldar upp hennes papper, sover på hennes golv på nätterna etc. Hon har en god man. Hennes syskonbarn ringde mig och sa att mormor ville skänka pengar till henne och en annan släkting. Den tidigare gode mannen fick även samtal från dessa släktingar och uppfattade det som att dem låg på och blev näst intill otrevliga för att det inte gick fort nog. Eftersom hon ofta är arg på oss och dessutom tror att min bror är hemsk så förstår jag att hon inte vill ge oss pengar men kan hon verkligen skänka pengar i detta tillstånd? Vi sålde hennes bil, lägenhet, möbler eftersom hon inte kunde göra det själv men detta förstår hon inte utan hon tror att vi inte gjort något och god man har gjort allt.
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din mormor har haft avsikt att testamentera viss egendom till dig och dina bröder, men efter att hon blivit dement ändrat sig att istället ge bort egendom till hennes syskonbarn.För att ett testamente ska betraktas som giltigt behöver vissa krav vara uppfyllda, bl.a. får testatorn inte lida av psykisk störning då testamentet upprättas. Det är alltså ett krav att din mormor inte lider av demens när hon upprättar ett testamente. Om din mormor under sin demens ändå skulle upprätta ett testamente kan det nya testamentet ogiltigförklaras, om du kan visa att hon pga. sin demens inte haft förmåga att uttrycka sin verkliga vilja (13 kap. 2 § ÄB). Detta behöver i sådana fall göras genom en klandertalan inom 6 månader från det att du har fått ta del av testamentet (14 kap. 4–5 §§ ÄB). Ett testamente ska spegla testatorns yttersta önskemål, och skulle det vara så att hon t.ex. har blivit tvingad eller manipulerad till att skriva ett testamente, är det inte giltigt. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver när testamente finns?

2020-10-20 i Testamente
FRÅGA |Vem ärver när ett testamente finns?Kvinnan avlider först, har inga barn. Mannen avlider senare och har barn.I testamentet står att den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag av bröstarvingens laglott. Efter bådas bortgång skall vår kvarlåtenskap tillfalla våra bröstarvingar enligt lag.Kvinnan har en syster, kan hon vara bröstarvinge till kvinnan? I bouppteckningen efter kvinnan står det att hon är efterarvinge.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Ärvdabalken är den lag som reglerar frågan om vem som ärver. Dock bara om personen inte skrivit testamente. Om denne har skrivit testamente så går det som står där före, då testamentet ger uttryck för testatorns vilja och därmed ska respekteras. Om testamente finns gäller alltså inte lagen. I vart fall inte till stora delar. Det finns nämligen vissa bestämmelser i ärvdabalken som är tvingande, vilket betyder att de gäller trots testamente. En sådan regel är exempelvis 7 kap. 1, 3 §§ ÄB om bröstarvinges rätt till laglott. Om det i det här fallet finns ett testamente ska det gälla, förutsatt att inga tvingande bestämmelser i Ärvdabalken försöker frångås genom testamentet. I det här fallet ska alltså den som överlever den andra ärva dennes egendom med fri förfoganderätt med undantag från bröstarvingarnas (barnens) laglott. Här ärver alltså kvinnan allt i och med att de inte har några barn. När båda går bort och det inte finns några bröstarvingar som kan ärva torde lagen överta de regler som gäller för arvet efter kvinnan. Vem ärver i det här fallet? Enligt lagen ska en förälder ärva dennes barn om barnet inte har några egna bröstarvingar. I det här fallet ska alltså föräldrarna till den avlidne ärva (2 kap. 2 § Ärvdabalken). Om föräldrarna är döda ska den avlidnes syskon ärva denne (2 kap. 2 st. Ärvdabalken). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,