Hur kan jag undanta arv från utmätning?

2021-01-26 i Testamente
FRÅGA |HEI. Vi är ett gift par med tre gemensamma barn. Vi har bostadsrätt egna bankkonton med besparningar. Ett av vuxna barnen har stora skulder . Vad kan vi göra att skydda hans arv för utmätning av Kronofogden efter vi båda föräldrarna har gått bort. Hur skall vi göra och upprätta det i testamenttet. Vad finns det för alternativ.?MVH
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag har uppfattat det såsom att ni vill testamentera bort viss egendom till ett av era barn utan att egendomen riskerar att bli utmätt för hans skulder. Frågan är därav hur ni kan se till att arvet inte blir utmätt när det väl faller ut. Utgångspunkten är att egendom som tillhör er son kan utmätas. Enl. 4:2 Utsökningsbalken (UB) får egendom som inte är undantagen enl. bestämmelser i UB utmätas. En förutsättning vid lös egendom (t.ex pengar, en bil, en klocka e.d.) är att det framgår eller kan antas att egendomen tillhör den skuldsatta personen (4 kap. 17 § UB). Utgångspunkten är alltså att arv kan utmätas likt vilken tillgång som helst, förutsatt att arvet har fallit ut. Arvet kan undantas utmätning om det villkoras med ett överlåtelseförbudArvet kan dock komma att undantas från utmätning under vissa omständigheter. Egendom som enl. föreskrift vid gåva eller i ett testamente inte får överlåtas, får som huvudregel inte heller utmätas (Se 5:5 st. 1 UB). Detta brukar kallas att man ställer upp ett överlåtelseförbud, vilket förhindrar mottagaren av gåvan från att överlåta egendomen vidare. I och med att ett giltigt överlåtelseförbud ställs upp i samband med en gåva eller i ett testamente, får alltså egendomen inte heller överlåtas. Överlåtelseförbud avseende pengar kan tyckas vara mindre lämpligtÖverlåtelseförbud hindrar som sagt egendomen från att utmätas, men den hindrar även mottagaren av egendomen att förfoga över egendomen. När det rör sig om pengar finns det ingenting i rättskällorna som explicit talar för att pengar inte skulle kunna omfattas av ett överlåtelseförbud. Jag har konfererat med flertalet kollegor samt en verksam jurist på området vilka inte heller tror att det finns något rättsligt hinder mot att ställa upp överlåtelseförbud på pengar, just då reglerna endast talar om "lös egendom" vilket även innefattar pengar. Problemet är dock att om det rör sig om pengar eller aktier, skulle ett överlåtelseförbud troligen medföra att pengarna eller aktierna blir "låsta" och inte kan användas av mottagaren. Detta innebär att i praktiken kan inte pengarna bli utmätta för mottagarens skulder, men de kan inte heller användas av mottagaren, och blir i det närmaste praktiskt värdelösa. Det kan härav tyckas mer lämpligt att omvandla pengarna i konkret egendom som kan användas, t.ex. en fritidsbostad, en klocka, en bil eller dylik egendom. För att kontrollera detta närmare, och för att vara helt säkra, rekommenderar jag dock er att kontakta Kronofogden för att se hur de ser på saken. Vad detta betyder för erSlutsatsen är att ni kan skydda arvet från att utmätas genom att ställa upp ett överlåtelseförbud avseende den egendom som ska tillfalla er skuldsatta son i ert testamente. Om egendomen rör sig om pengar kommer dock er son troligen inte kunna använda sig av pengarna. Ifall att ni behöver mer ingående hjälp är ni välkomna att kontakta mig, mina kollegor, eller Lawlines egna juristbyrå. Allt gott!

Fördelning av efterarv mellan gemensamma bröstarvingar och särkullbarn

2021-01-26 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag har 4 barn. Mitt första barn har jag från tidigare förhållande. Mannen som jag har dom andra tre barnen med och som jag också var gift med har nyligen gått bort. Huset som vi bodde har stått på min avlidna make. Nu bor jag själv i huset i så kallad orubbat bo. Min fråga är:Min vilja är att när jag dör vill jag att alla mina barn skall ärva lika mycket även mitt första barn sen tidigare förhållande. Hur skall jag göra? Kan jag skriva testamente?Hur skall jag formulera mig i testamentet så att det blir rätt?Tacksam för svarMvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår ifrån att när din make avled gjordes en bodelning mellan hans dödsbo och dig, varvid du sedan vid arvsskiftet ärvde hans del med fri förfoganderätt. Om du har frågor om hur en bodelning ska gå till är du välkommen att ställa en ny fråga.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom din make endast hade barn som även var dina då han avled var det rätt att du som efterlevande make ärvde allt. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att du kan använda egendomen som du önskar, till exempel sälja den, men du får inte lov att testamentera bort den till någon annan än din avlidne makes bröstarvingar. Detta eftersom de har rätt att få ut arvet efter sin far då även du avlider. Hans bröstarvingar har så kallad efterarvsrätt.Hur fungerar efterarvsrätt?Din makes barn har rätt att få ut sitt arv efter sin far då även du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När din make avlider har han giftorättsgods värt 150 kr, och ingen enskild egendom. Du har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså du 125 kr och din makes kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det du får i arv efter din make är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När du då avlider ska hälften av all egendom du lämnar efter dig tas som efterarv innan arvet efter dig fördelas.Låt säga att du när du avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter din make, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan hans bröstarvingar och de får 20 kr var. Resterande 60 kr utgör din kvarlåtenskap och ska fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar. De får därför 15 kr var. Då får era tre gemensamma barn 20 + 15 = 35 kr var, och ditt särkullbarn får 15 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.Möjligheten att upprätta testamenteSom jag skrivit ovan ärvde du efter din make med fri förfoganderätt eftersom hans bröstarvingar har efterarvsrätt när du avlider. Detta innebär att du inte har möjlighet att förfoga över efterarvet genom testamente och alltså inte kan testamentera att arvet efter din make ska fördelas till ditt särkullbarn, som ju inte är bröstarvinge till din make. Den del du har rätt att förfoga över är den del som, efter att efterarvet fördelats, utgör din kvarlåtenskap. I mitt exempel ovan är det alltså 60 kr. Du har möjlighet att upprätta ett testamente för att fördela din kvarlåtenskap på annat sätt än enligt ovan, till exempel genom att ange att ditt särkullbarn ska få en större del av kvarlåtenskapen för att alla barnen efter fördelning av både efterarv och din kvarlåtenskap ska ha lika mycket egendom.Tanken med dessa regler om efterarv och att du inte kan testamentera bort din makes efterarv är att bröstarvingarna alltid ska skyddas i största möjliga mån. Era gemensamma barn får ju, när du avlider, ut arvet efter båda sina föräldrar, medan det antas att ditt särkullbarn även kommer få ärva från sin andra förälder vid ett annat tillfälle.LaglottViktigt att komma ihåg är att dina bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott vid fördelningen av din kvarlåtenskap. Laglotten är hälften av den arvslott som de skulle fått om det inte finns något testamente (7 kap. 1 § ÄB). I mitt exempel har alltså dina bröstarvingar alltid rätt till 7,5 kr var ur din kvarlåtenskap, men resterande 30 kr kan du alltså fördela som du önskar.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Om du har någon mer detaljerad fråga kring någon av de områden jag beskrivit ovan är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Vem ärver när en testamentstagare är avlidet?

2021-01-24 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har ett särkullsbarn (mitt barn). Min sambo har skrivit ett testamente om att all hans kvarlåtenskap med full äganderätt ska tillfalla mig. Min fråga är då: om vi båda går bort samtidigt, säg vid en olycka, vem ärver allt? Tack på förhand!
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) som innehåller regler om arv och testamenten. Den som ges rätt enligt ett testamente kallas testamentstagare (i detta fall du) och den som utfärdar ett testamente kallas testator (i detta fall din sambo). Vem ska anses ha avlidit först?Om du och din sambo avlider samtidigt, t.ex. vid en olycka, och det inte går att avgöra vem som avled först, utgår man från att det är arvingen som avlidit först (ÄB 1 kap. 2 §). Det vill säga är det du som kommer att anses ha avlidit först. När en testamentstagare är avlidet kan dennes barn endast ärva om dessa ändå annars skulle ha haft arvsrätt efter testatorn om ett testamente inte upprättats. Detta innebär att ditt särkullsbarn inte kan inträda som arvinge eftersom att hen säkerligen inte annars skulle ha arvsrätt efter din sambo (ÄB 11 kap. 6 §). Utgångspunkten - testatorns vilja Vem som ärver istället för dig är svårt att veta då det blir en bedömning utifrån det enskilda fallet. Huvudregeln är att ett testamente ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns (din sambos) vilja, t.ex. om det går att utläsa ur testamentet vem som ska ärva istället för dig eller om din sambo har uttryckt sin åsikt i frågan på andra sätt (ÄB 11 kap. 1 §). Om det inte går att utläsa ur testamentet eller på annat sätt vad testatorns vilja kan tänkas vara så träder den legala arvsordningen in. Den legala arvsordningen regleras i ÄB 2 kap. och bestämmer hur arvet ska fördelas om ett testamente inte upprättats. Den legala arvsordningenEnligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar (barn) som är först i tur att ta arv (ÄB 2 kap. 1 §). Om det inte finns någon bröstarvinge vid liv så är det den avlidnes föräldrar och, om någon av dem är avliden, den avlidnes syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn o.s.v (ÄB 2 kap. 2 §). Lever inte heller arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar är det far- och morföräldrar som får ärva, och om någon av dessa är avliden, dennes barn (dvs. den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror) (ÄB 2 kap. 3 §) SammanfattningSammanfattningsvis innebär det att arvet förmodligen kommer att fördelas enligt den legala arvsordningen om du avlider före din sambo under förutsättning att din sambo inte har gett uttryck för någon annan vilja. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående, juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Kan testamente skrivas för att skydda en sommarstuga?

2021-01-23 i Testamente
FRÅGA |Min dotter och en av mina söner äger en sommarstuga tillsammans. Min dotter äger tvä ägodelar sonen 1 tredjedel. Det jag undrar är om min son inte har några barn och är ensam. Skulle sonen plötsligt gå bort har hans far då rätt att tvinga dottern att sälja stugan för att få ut pengar som han tycker att han skall ha. Det ska tilläggas att fadern har varit frånvarande i sonens liv men gör allt för sina senare barn.Eller kan han skriva ett testamente att om han skulle avlida före sin far att fadern blir arvslös. Med vänlig hälsning
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan din son skriva ett testamente?Arvsrätten regleras i ärvdabalken. Utgångspunkten är att den avlidnes bröstarvingar, dvs. barn ärver sina föräldrar (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Eftersom din son inte har några barn eller någon maka, kommer nästa arvsklass aktualiseras. Den andra arvsklassen utgör den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Det innebär som utgångspunkt att du som mamma, och din sons pappa kommer att ärva hälften var av hans ägodelar, bl.a. delen i sommarstugan. För att ändra arvsordningen kan din son skriva ett testamente (9 kap. 1 § ärvdabalken). Han kan då själv välja vem som ska ärva efter honom och på så sätt hindra att hans pappa ärver hans ägodelar.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Testamente till personer bosatta utomlands

2021-01-26 i Testamente
FRÅGA |jag är gift och har inga barn. undrar om jag kan skriva testamente till min brors vuxna barn som spred i världen och en Iran, och även den som är kvar i Iran kan vara arvtagare?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kommer att besvaras utifrån omständigheterna i ditt fall. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Om man inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente fördelas arvet enligt den legala arvsföljden. Det innebär att arvet fördelas enligt den följden som framgår av ärvdabalken. Vill du veta mer om den legala arvsföljden kan du gärna ställa en fråga om det! Ett sätt att frångå den legala arvsföljden är att upprätta ett testamente (9 kap. och 10 kap. ÄB). I lagen finns det inga regler om vem du får testamentera din kvarlåtenskap till eftersom avtalsfrihet gäller på området. Du kan alltså testamentera din kvarlåtenskap till din brors vuxna barn, trots att de inte bor i Sverige. När du upprättar testamentet är det viktigt att du är tydlig med att beskriva din yttersta vilja och till vem du vill testamentera kvarlåtenskapen. Vill du att brorsbarnen ska få olika andelar av din kvarlåtenskap eller hur ska det fördelas? Det bör anges för att undvika tolkningssvårigheter i efterhand och eventuella konflikter. Genom att ange personnummer, eller motsvarande identifikationsnummer i det land dem befinner sig i, underlättar du verkställandet av testamentet. Jag är osäker på om jag ska tolka din fråga som att du vill göra din make arvslös, men följande stycke beskriver en sådan situation där det är avsikten. Du kan inte göra din make helt arvslös. När du avlider ska ditt och din makes giftorättsgods (egendom som inte är enskild egendom, egendom som omfattas av giftorätt) fördelas genom bodelning. Enligt huvudregeln har din make rätt till hälften av ert giftorättsgods. När bodelningen är klar ska arvet fördelas. Om det inte finns ett testamente som säger annat ärver maken allt med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får bestämma över egendomen genom testamente, men i övrigt äger maken rätt att förfoga över egendomen som den vill, till exempel genom försäljning, gåva eller förbrukning. I ditt fall vill du testamentera egendomen till dina brorsbarn och om du inte vill att din make ska ärva dig bör du ange det i testamentet. Som skydd för den efterlevande maken finns dock en skyddsregel som innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att få, så långt kvarlåtenskapen räcker, egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet år 2021 är 47 600 kr, vilket innebär att den efterlevande maken har rätt till 4 x 47 600 = 190 400 kr. I beloppet omfattas egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom. SammanfattningDu kan frångå den legala arvsföljden genom att upprätta ett testamente. Testamentet är ett uttryck för din yttersta vilja och det råder avtalsfrihet på området. Det innebär att du kan testamentera din kvarlåtenskap till vem du vill, men var tydlig med att beskriva din vilja, alltså till vem du vill testamentera egendomen genom att ange personnummer eller motsvarande identifikationsnummer. Vill du att brorsbarnen ska dela på egendomen bör du ange det och ska egendomen fördelas enligt särskilda andelar bör du ange det också. Om din avsikt är att göra din make arvslös kan du inte göra det till fullo på grund av den skyddsregel som finns för efterlevande make. Efterlevande make har rätt att ur kvarlåtenskapen efter dig erhålla egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp. Bortsett från skyddsregeln kan du testamentera din kvarlåtenskap som du vill.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Får en sambo bevittna ett testamente?

2021-01-25 i Testamente
FRÅGA |Som jag läser i Ärvdabalken så kan ej en sambo till testatorn agera som vittne på dennes testamente. Är det uteslutet så eller finns det tillfällen då sambon är godkänd att signera som vittne?
Sara Djogic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga handlar om arvsrätt och därmed tillämpas ärvdabalken (ÄB). Testamentets giltighetVad gäller att upprätta ett testamente ställer lagen strikta formkrav för att det ska anses vara giltigt. Det första kravet som ställs är att testamentet ska upprättas skriftligen med två vittnen närvarande, 10 kap. 1 § ÄB. Testatorn (den som vill testamentera sin egendom) ska skriva under testamentet vid vittnens närvaro och vittnena ska samtidigt skriva under att de bevittnat att testatorn skrivit under testamentet. De behöver inte veta vad som står i testamentet, men måste veta att det är ett testamente de bevittnar, 10 kap. 1 § ÄB. TestamentsvittneTestamentet får inte bevittnas av vem som helst. Ett testamentsvittne måste vara över 15 år och får inte på grund av en psykisk störning sakna insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, 10 kap. 4 § första stycket ÄB. Inte heller får testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon agera vittne, 10 kap. 4 § första stycket ÄB.Som svar på din fråga får en sambo således inte agera vittne vid upprättande av testamente. Det är väldigt strikta formkrav när det kommer till ett testamente och det är därför väldigt viktigt att de följs. Om detta inte efterföljs riskerar testamentet att ogiltighetsförklaras i sin helhet eller i vissa delar, 13 kap. 1 § och 14 kap. 5 § ärvdabalken. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Skulle du behöva hjälp med att upprätta ett testamente är du välkommen att boka tid med våra verksamma jurister här eller kontakta oss på info@lawline.se. Med vänlig hälsning,

Kan jag göra mitt syskon arvslöst genom testamente?

2021-01-24 i Testamente
FRÅGA |Jag är sambo utan barn. Mina föräldrar är döda och jag har ett syskon som jag har brytit med. Jag har skrivit testamente till min sambos förmån samt till några organisationer. Undrar nu om mitt syskon kan klandra testamentet och få rätt samt om mitt syskon har rätt att läsa mitt testamente efter min död?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka regler tillämpas?Din fråga gäller arvsrätt och huruvida man kan göra sitt syskon arvslöst genom att testamentera sin egendom till förmån för någon annan. Regler angående arv finns i ärvdabalken (ÄB). Kan jag göra mitt syskon arvslöst?För det första ärver dina föräldrar dig om du varken är gift, har barn eller har skrivit ett testamente (2 kap. 2 § 1 stycket ÄB). I ditt fall har dina föräldrar avlidit och då ärver ditt syskon (2 kap. 2 § 2 stycket ÄB). Dock gäller inte det här eftersom du nämner att du har skrivit ett testamente till förmån för din sambo samt till några organisationer. Jag utgår från att testamentet uppfyller formkraven och är rättsligt giltigt (10 kap. 1 § ÄB). Frågan blir således om ditt syskon kan klandra testamentet för att få ut ett arv från dig. Här bör sägas att du kan göra ditt syskon arvslöst eftersom denne inte har en laglig arvsrätt. Det är endast bröstarvingar som har rätt till en laglott och som inte kan göras arvslösa, alltså om du hade haft barn skulle denne ha rätt till sin laglott som utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). På så vis kan du göra ditt syskon arvslöst då denne inte har den här rättigheten och ditt syskon har därmed inte heller möjlighet att klandra testamentet. Har mitt syskon rätt att läsa mitt testamente?När det gäller rätten att ta del av ditt testamente har ditt syskon inte rätt att läsa det så länge du som testator är vid liv eftersom testamentet inte är någon offentlig handling. Dock kan testamentet bli en offentlig handling i samband med bouppteckningen och då har ditt syskon rätt att ta del av den (20 kap. 5 § ÄB). Med vänliga hälsningar,

När är arv ett legat?

2021-01-23 i Testamente
FRÅGA |person A har ett pengalegat på 10.000 person B har ett pengalegat på 10.000 och person C skall ärva dom kontanta medel som finns kvar i dödsboet.Min fråga blir då: Är C.s arv ochså ett Legat ?Leif
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemetJag tolkar din fråga som att du vill veta hur ett legat definieras, samt om C (i ditt exempel) ärver ett legat. Frågan regleras i ärvdabalken (ÄB). Legat Din fråga gäller testamentsförordnande (9 kap., 1 §, ÄB). Den som förordnar om sin kvarlåtenskap kallas testator/testatrix/testamentsgivare. Den som tar emot förordnandet kallas testamentstagare. Ett legat kan antigen vara ett saklegat eller ett penningslegat. Genom saklegat förordnas viss egendom. Ett penningslegat aktualiseras när ett visst penningbelopp förordnas. Slutligen kan nyttjanderätt och avkomsträtt förordnas som legat (11 kap., 10 §, ÄB). Den som mottar ett legat kallas legatarie.I ditt exempel får C ett universellt testamentsförordnande (11 kap., 10 §, 2 stycket, ÄB). Ett universellt testamentsförordnande kan avse en viss kvotdel eller 'resten av kvarlåtenskapen', som i ditt exempel. Mottagaren får, med andra ord, inte någon särskilt utpekad sak eller summa. Den som mottar universellt ett testamentsförordnande kallas universell testamentstagare. Slutsats I ditt exempel är A och B legatarie och C är universell testamentstagare.Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,