Fråga om testamente

2019-02-17 i Testamente
FRÅGA |Om jag har 2 barn, men vill att arvet går till den ena.. Inte mkt pengar men ändå.. Kan jag göra ngt..
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Utgångspunkten när arv ska fördelas är att allting delas lika mellan den avlidnes barn. Vill man ändra på detta så måste man skriva ett testamente. I ett testamente kan man bestämma att arvet ska fördelas på ett annat sätt än likadelning, man kan dessutom bestämma av viss specifik egendom ska gå till en viss person.Det finns dock en gräns för hur mycket man kan ändra med ett testamente. Var och en av den avlidnes barn har nämligen alltid rätt till något som kallas för laglott. Laglott innebär att oavsett vad som skrivs i testamentet så har barnet alltid rätt till hälften av vad barnet skulle ha fått om det inte funnits något testamente alls.I ditt fall har du två barn. Utan ett testamente skulle dina bägge barn ärva 50% vardera. Det betyder att varje barn har en laglott som ger rätt till åtminstone 25% av arvet. Du kan alltså som mest testamentera 75% till det ena barnet.Om du vill ha hjälp att upprätta ett testamente så rekommenderar jag dig att kontakta en jurist. Du kan boka tid med Lawlines jurister på https://www.lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar

Kan en av mina tre söner ärva 50 % efter mig?

2019-02-16 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag är ensamstående, har tre söner varav den ene med Aspergers syndrom då han ej har samma förutsättningar som sina bröder vill jag att han får mer, dvs 50% och de två andra 25% samt 25%. Räknar med att lämna efter mig omkring 2 milj.
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går absolut att ordna så att din ene son ärver 50 % av det du lämnar efter dig. Det går nämligen att skriva ett testamente där du förklarar hur mycket du vill att respektive son ska ärva från ditt dödsbo. Den enda begränsningen som finns när det kommer till hur mycket varje barn ska ärva är nämligen att alla barn är berättigade till sin laglott. Laglotten utgör halva arvslotten (Ärvdabalken 7 kap. 1 §). Eftersom 25 % vardera utgör mer än laglotten som dina två söner är berättigade till så kan du alltså testamentera 50 % till din ena son och 25 % vardera till dina andra två söner. Upprätta testamenteOm du vill få hjälp med att upprätta ett juridiskt korrekt testamente så kan du höra av dig till info@lawline.se, ringa oss på 08-533 300 04 eller boka ett möte med av av våra jurister via webbformuläret här.Du kan även upprätta ett testamente utan juridisk rådgivning så länge du uppfyller formkraven i 10 kap. ärvdabalken. Tänk på att två vittnen måste närvara när du skriver under testamentet. Vittnet får inte vara under 15 år eller lida av en psykisk sjukdom. Vittnet får inte stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig eller vara ditt syskon. Vittnet får inte heller vara någon av dina söner.Till exempel en granne, kollega eller vän kan vittna åt dig.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga Hälsningar,

Fråga om legat och universellt förordnande

2019-02-15 i Testamente
FRÅGA |Hej, Hur skulle ett sådant fall kunna lösas på bästa sätt? Egon har inga barn. Han vill att systerdottern Emma ska få all hans egendom förutom bilen. Den ska nämligen grannen få, som tack för att han varit så snäll och kört Egon till och från vårdcentralen. Vad kallas Emma respektive grannen med hänsyn tagen till förordnandena i testamentet?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När testatorn (den person som skrivit testamentet, dvs. Egon) vill testamentera bort en viss sak eller en specifik summa pengar till någon, handlar det om s.k. legat. I det här fallet vill Egon testamentera sin bil till grannen, vilket innebär att grannen kallas legatarie. Med andra ord kan sägas att den som på grund av testamente mottar specifik egendom benämns legatarie, och det legatarien mottar kallas legat.När det gäller Emma tilldelas hon inte någon särskild utpekad sak eller exakt specificerad summa. Istället tilldelas hon hela, eller en angiven del av, Egons kvarlåtenskap. Hon kallas därför universell testamentstagare. Vänligen,

Sambo som ärver med fri förfoganderätt

2019-02-14 i Testamente
FRÅGA |Hej min svägerskas sambo har testamenterat allt till henne med fri förfoganderätt och efter hennes död skall kvarlåtenskapen gå till orologiska föreningen utrotningshotade fåglar mm vad betyder det för min svägerska?
Elin Rideg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regelverken kring arv hittar du i ärvdabalkenAtt testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att din svägerska får t.ex. spendera eller sälja egendomen precis som hon vill under sin livstid. När hon sedan avlider ska vad som återstår av arvet tillfalla föreningen. Oavsett om arvet bestod av pengar eller ägodelar så är arvet som ska tillfalla föreningen inte "knutit" till specifik egendom, utan en kvotdel. Om arvets värde exempelvis utgjorde 1/5 av din svägerskas totala förmögenhet så kommer 1/5 av hennes kvarlåtenskap sedan att gå till föreningen när hon avlider. Detta innebär att vad föreningen får i slutändan kan både vara större eller mindre än vad sambon givit till din svägerska från första början. Den begränsning som följer av att hon ärvt med fri förfoganderätt innebär att hon inte får testamentera bort arvet till någon annan än föreningen. Vem som kommer att ärva den delen efter din svägerska har ju hennes sambo redan bestämt. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Begränsar ett gemensamt testamente mellan två makar med förordnande om "fri förfoganderätt" den efterlevandes möjlighet att genom testamente förordna om all kvarlåtenskap? Samt om vissa förordnanden i testamente till barnbarn.

2019-02-17 i Testamente
FRÅGA |Min far har avlidit. Han och min mor hade ett inbördes testamente. Det säger: §1 Vid den först avlidnes frånfälle skall kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt tillfalla den efterlevande. Fri förfoganderättinnebör att den efterlevande utan annan begränsning än förordnande genom testamente har rätt att fritt förfoga över vad som ärvts. §2 När den efterlevande av oss har avlidit, skall då befintlig kvarlåtenskap tillfalla våra bröstarvingar att fördelas enligt lag. Vi är två döttrar med två, respektive tre barn. Nu vill min mamma skriva testamente där min syster och jag ärver 25% vardera av kvarlåtenskapen, och de fem barnbarnen 10% vardera. 1. Mht §2 i inbördes testamentet. Kommer mammas nya testamente att gälla all kvarlåtenskap, dvs även det mamma förfogar över sedan pappas frånfälle?2.Om §2 begränsar mammas testamente till att gälla enbart hennes halva av kvarlåtenskapen, finns det ändå en möjlighet att få till den önskade fördelningen av hela arvet? Tex att vi som bröstarvingar får vår laglott genom paragraf 2 (vi delar lika på "pappas halva", vilket ger oss 25% vardera) och barnbarnen sina 10% från "mammas halva"?3. Kort och gott, kan min mamma genom ett nytt testamente uppnå att hennes och pappas sammanlagda kvarlåtenskap fördelat enligt 25% till oss två barn, och 10% till respektive barnbarn? Hur ska i så fall mammas testamente se ut?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den rättsliga reglering som berörs i denna situation är huvudsakligen i ärvdabalken (ÄB).Kan ni få till den önskade fördelningen?Det första som bör beskrivas är hur det fungerar med er fars arv, som kommer påverka fördelningen när er mor dör.EfterarvNär ni efter er mors död ärver det som er far förordnat om kallas det för att ni får ett efterarv. Detta innebär att en kvotdel av din mors förmögenhet i detta fall innehas med fri förfoganderätt på det sätt som stadgas i testamentet. Denna kvotdel utgör därmed egentligen arvet från er far som ni kommer att få när er mor dör. Detta arv, efter er far, ska fördelas enligt det inbördes testamente som fortfarande gäller för er fars arv. Det stämmer alltså, som du misstänker, att det inbördes testamentet begränsar möjligheten för din mor att förfoga över den kvotdelen av sin förmögenhet som hon endast innehar med fri förfoganderätt. Denna begränsning orsakar ofta en viss problematik i situationer då den efterlevande maken ändrar sig vad gäller fördelning av kvarlåtenskapen.Detta innebär att er fars kvarlåtenskap, om man ska följa 2 § i testamentet, kommer att fördelas mellan er två döttrar i lika andelar. Jag vet inte hur stor kvotdelen av er mors förmögenhet är som innehas med fri förfoganderätt. Men det är den kvotdelen av hennes förmögenhet som enligt 2 § i testamentet kommer att delas på två mellan er två döttrar.Utformning av hennes testamenteFrågan blir då hur er mor kan utforma sitt testamente för att ni ska få det önskade resultatet.Först och främst vill jag kommentera ditt förslag om att ni döttrar ska få ert arv från er fars halva, medan era barn i sin tur skulle kunna få sitt arv från er mors halva. Detta är absolut en möjlighet. Risken är dock att om du och din dotter skulle vara osams så kan någon av er istället kräva ut era laglotter från er mors arv. Laglotten utgör en i princip ovillkorlig rätt för bröstarvingar att kräva ändring av testamenten som inkräktar på deras laglott (7:3 ÄB). Laglotten utgör hälften av den så kallade arvslott som annars skulle tillfallit bröstarvingen. Med detta menas alltså att eftersom ni är två barn skulle er arvslott vara hälften vardera av all er mors kvarlåtenskap (7:1 ÄB). Laglotten utgör hälften av denna arvslott och omfattas alltså för vardera av er ¼ av totaliteten av er mors kvarlåtenskap.Situationen skulle då kunna bli på så sätt att er fars kvarlåtenskap först och främst fördelas mellan er två döttrar. När er mors arv då ska gå till era barn med en femtedel var är dock ni döttrar i laglig mening uteslutna från arvsrätt efter er mor. Detta innebär att din syster då skulle kunna kräva ut ¼ av er mors kvarlåtenskap till sig själv. Detta skulle alltså kunna leda till en skev fördelning av arvet.Med detta sagt är min uppfattning att ditt föreslagna sätt trots allt är det bästa. Det kan även sägas att oavsett hur din mors testamente i denna situation är utformat kommer du och din syster inte att få några problem om ni är överens. Det är nämligen ni två, samt era barn om de är upptagna i testamentet, som kommer att utgöra de så kallade dödsbodelägarna. Detta innebär att ni mellan er kan överenskomma att fördela arvet i princip hur ni vill. Vad gäller arvet efter er far är det endast ni två som är dödsbodelägare och som således bestämmer till 100% hur ni vill fördela den kvarlåtenskapen. Vad gäller arvet efter er mor beror det på utformningen av testamentet vem som är dödsbodelägare. Men så länge er mor testamenterar till barnen så är det fortfarande ni i familjen som har all möjlighet att komma överens exakt hur arvet bör fördelas.En annan möjlighet är att er mor i sitt testamente istället testamenterar allting till dig och din syster. Hon skulle då i testamente kunna förordna om att den av er som har tre barn får lite mer än den andra av er två. Då kan ni sedan, i sin tur, ge era barn den andel som önskats informellt. Skillnaden med detta upplägg är att testamentet i så fall inte inkräktar på någon av din eller din systers laglott, så länge en av er har rätt till minst ¼ av er mors kvarlåtenskap i testamentet. Det finns därmed ingen risk att någon av er kräver ut er laglott på så sätt att det blir en skevfördelning. Problemet med detta upplägg är att det inte fungerar om någon av dig och din syster exempelvis är tungt skuldsatta och hela arvet i så fall skulle utmätas direkt. Annars kan detta förslag vara värt att fundera på.Som sagt finns det dock inte mycket att oroa sig för så länge du och din syster är överens om hur fördelningen ska ske.SammanfattningJag har nu förklarat hur det går till med det så kallade efterarvet efter er far och hur detta påverkar möjligheterna för er mor att förfoga över sin kvarlåtenskap. Tyvärr har jag inte kunnat ge något närmare förslag på hur er mors testamente skulle kunna vara utformat. Något av de förslag som redogjorts för ovan (varav ett var ditt) borde dock fungera, med de risker som jag tagit upp.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur skriver jag testamente?

2019-02-15 i Testamente
FRÅGA |Om man vill att arvet efter mig ska vara enskild egendom räcker det då att jag skriver: Jag bestämmer härmed som min yttersta vilja och testamente att det mina döttrar ärver efter mig ska vara enskild egendom. Även avkastningen av och substitut till sådan avkastning ska var deras enskilda egendom.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att ett testamente ska vara giltigt finns det vissa formkrav. Testamentet ska vara skriftligt och bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen. Vittnena behöver inte veta vad som står i testamentet, däremot krävs det att de vet att det är ett testamente de bevittnar (10 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Den som är vittne får inte själv vara en av de som det testamenteras till, det får inte heller vara din make eller sambo, ett syskon till dig eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig (10 kap. 4 § andra stycket ÄB).I testamentet går det bra att det skrivs in villkor; villkor som kan vara aktuella är exempelvis de du själv föreslår. Det är helt i sin ordning, och fullt tillräckligt, att du skriver att det dina döttrar ärver efter dig ska vara deras enskild egendom. Det går även bra att skriva in att avkastningen ska vara enskild egendom.Vänligen,

Blir testamente ogiltigt om testamentstagares personnummer saknas?

2019-02-15 i Testamente
FRÅGA |min fråga lyder:ett dokument som avser testamente avseende enskild egendom där en mor testamenterarsin fastighet till sina två döttrar som enskild egendom,allt är korrekt förutom att döttrarnasperson nummer inte är med på dokumentet.är det giltigt utan arvtagarnas person nummer ?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först att gå igenom vilka formkrav som finns på ett testamente för att det ska vara giltigt. Sedan kommer jag besvara din fråga under rubriken: "skulle testamentet vara giltigt i fallet du beskriver?".Eftersom din fråga handlar om ett testamentes giltighet blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vilka formkrav finns på ett testamente?De saker som måste finnas med i ett testamente för att det ska vara giltigt hittas i ÄB 10 kap. 1 §. Dessa är följande:1) Testamentet ska upprättas skriftligen,2) Testamentet ska undertecknas av två vittnen som båda informerats om att det är ett testamente som de undertecknar. Skulle testamentet vara giltigt i fallet du beskriver?Förutsatt att de ovan nämnda kriterierna är uppfyllda så är utgångspunkten att testamentet är giltigt. Om det uppstår oklarheter kring ett testamente ska det tolkas utifrån vad testatorns (den som skrev testamentet) vilja kan antagas ha varit. Ifall döttrarnas personnummer inte skulle finnas med skulle detta alltså inte göra testamentet ogiltigt. Förutsatt att modern skrivit att hennes döttrar ska ärva henne, alternativt att hon skrivit att X och Y (namnen på hennes döttrar) ska ärva henne, tyder allt på att det kommer stå klart att moderns vilja var att hennes döttrar skulle ärva henne. Det viktiga är alltså att det på något sätt framgår att det är hennes döttrar som ska ärva henne. Med det sagt är det alltid bra att vara så tydlig som möjligt i ett testamente så om möjligheten finns skulle jag rekommendera att skriva med personnummer, men det viktigaste är alltså att testatorns vilja framgår tydligt i testamentet. I det scenariot du beskriver skulle alltså testamentet vara giltigt, förutsatt att formkraven (se ovan) är uppfyllda, modern äger fastigheten, hon inte var påverkad av någon psykiskt störning när hon skrev testamentet och att hon inte på något sätt tvingades att skriva testamentet.Att döttrarnas personnummer saknas gör alltså inte testamentet ogiltigt och så länge det framgår av testamentet på något sätt att det är hennes döttrar som hon testamenterar bort fastigheten till kommer det inte bli några problem.Hoppas du fått svar på din fråga! Ifall det uppstår övriga frågor är du välkommen att höra av dig igen! Vänliga hälsningar

Gåvobrev eller testamente?

2019-02-13 i Testamente
FRÅGA |Hej. Moster 95 utan bröstarvingar. Närmaste arvtagare vår mor 92. Moster vill fördela huvuddelen av sina tillgångar (kontanta medel) lika mellan mig och min bror, som är enda arvingar i "nästa led". Är ett gåvobrev tillräckligt? Behöver mor intyga att hon avstår gåvan eftersom hon är närmaste arvinge?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer börja att kort redogöra för vad som gäller för gåvobrev för att sedan belysa problematiken som kan uppstå med detta. Vidare kommer jag att redogöra för hur man genom ett testamente istället kan förordna om egendomen. Är gåvobrev tillräckligt?För att ett löfte om gåva ska anses bindande krävs en skriftlig gåvoutfästelse som gåvotagaren har fått, eller om det på annat sätt kommit allmänheten tillkänna (1 § gåvolagen). Din mor behöver inte intyga någon sådan gåva eftersom hennes arvsrätt inte är definitiv. Syskon ärver enligt den legala arvsordningen, men det kan man ändra i ett testamentsförordnande. Din mor har alltså ingen definitiv "rätt" till arv från sin syster och därför skulle hon inte behöva godkänna ett sådant förordnande. Gåvobrev används för att fördela egendom medan givaren fortfarande lever. Om gåvobrevet föreskriver något som kommer inträffa först efter givarens död är detta att tolka som ett testamente (17 kap. 3 § ärvdabalken). För att det då ska vara giltigt måste det uppfylla formkraven för ett testamente. Det måste således vara skriftligt och undertecknat och bevittnat av två samtidigt närvarande vittnen, och vittnena ska underteckna handlingen (10 kap. 1 § ärvdabalken). Vad bör vi göra?Enligt vad du beskriver tolkar jag det som att din moster vill ge dig och din bror en del i hennes kvarlåtenskap när hon avlider. För att det ska vara möjligt krävs att hon upprättar ett testamente enligt formkraven som finns beskrivna ovan. Där kan hon föreskriva vad som ska tillfalla dig och din bror respektive er mor. Om din moster vill ge er egendom nu är det möjligt att ge bort egendom tillsammans med gåvobrev, detta behöver inte er mamma godkänna på något sätt. Det finns dock stor risk att detta kommer att ses som ett alternativt testamente vilket gör att det måste uppfylla kraven för testamente för att vara giltigt. Mitt råd till er är att er moster ska upprätta ett testamente och förordna om sin kvarlåtenskap, och på så sätt kan både ni och er mor få rätt till vad er moster vill ge er.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar