Bevittnande av testamente

2020-04-04 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min pappa har avlidit. Vi är 3 syskon som ska ärva honom. Han var mycket svårt sjuk i cancer m.fl. åkommor. På dödsbädden 1 vecka innan han avled skrev han ett testamente (som tydligen ersatt ett annat) med ett stort penning-legat till förmån för 1 av våra syskon. Jag har godkänt testamentet till alla delar men egentligen blivit mycket upprörd hur vår pappa snedfördelat arvet. Mitt syfte var att det skulle ändå gå smidigt utan bråk. En jurist finns sen tidigare för att sköta bouppteckning m.m.. Till henne har jag framfört mitt klagomål hur allt kunnat gått till. Vårt tredje syskon har bl.a. vägrat godkänna testamentet. Vilket jag har förståelse för.Till saken hör av bl.a. geografiska skäl att vi andra 2 syskon ej haft möjlighet att besöka vår pappa på sjukhemmet. Vårat tredje syskon som ska erhålla peng-legatet bor på orten och besökt honom med sin man regelbundet.Jag har nu kollat upp lite på nätet vilka formkrav som gäller för bl.a. vittnena som bevittnar ett testamente, En av vittnena till testamentet är nämligen med i styrelsen i den bostadsrättsförening som min syster och svåger har sin bostadsrätt i, är det korrekt för att testamentet ska vara giltigt?Har läst detta hos er::/Inte heller får man bevittna ett testamente om man är ledamot för en styrelse i ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse får inte heller bevittna ett testamente som innehåller ett förordnande till den juridiska personen som denne företräder./
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bevittnande av testamente återfinns i 10 kap. Ärvdabalken (i fortsättningen ÄB).Testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska bestyrka testators underskrift med sina namn, enligt 10:1 ÄB.Regler om vem som får vara testamentsvittne hittas i 10:4 ÄB.Du skriver att en av vittnena är med i styrelsen i en bostadsrättsförening som din syster och svåger har sin bostadsrätt i.Den som är under 15 år eller på grund av psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara testamentsvittne. Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne.Ingen får bevittna ett förordnande till honom eller henne själv, en make eller sambo, ett syskon, eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne. Den som är framtidsfullmaktshavare, förmyndare, god man eller förvaltare för någon får inte bevittna ett förordnande till denne. Inte heller ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse får bevittna ett förordnande till den juridiska person som han eller hon företräder, enligt 10:4 ÄB.Det sista stycket i paragrafen innebär att styrelseledamoten i händelse av att kvarlåtenskapen skulle vara testamenterad till bostadsrättsföreningen som juridisk person inte får bevittna förordnandet. I ditt fall föreligger inte några sakliga felaktigheter.Det är fullt juridiskt giltigt att bevittna testamentet enligt den ordning som du har angett.Med vänliga hälsningar.

Kan jag och min make upprätta ett testamente så att vår icke biologiska son ärver då vi båda avlidit?

2020-04-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!vår son som bor hos oss är icke biologisk.Varken min man eller jag har egna barn och vi vill att "vår son" ärver allting efter oss - alltså inte syskon eller syskonbarn.kan vi skriva ett testamente om detta och att han ärver först när vi båda är döda, alltså orubbat boska ett testamente registreras någonstans eller räcker det med att det bevittnas?vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du och din man är gifta och att ingen av er har några biologiska (eller adopterade) barn. Det är detta jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Om detta inte är korrekt är du välkommen att ställa en ny fråga med korrekta omständigheter.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättEn efterlevande make har en arvsrätt som går före arvingarna i de tre arvsklasserna (3 kap. 1 § ÄB). Om makarna har gemensamma barn får de ärva när båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Den enda inskränkningen i en efterlevande makes arvsrätt är om det finns så kallade särkullbarn, alltså barn till den avlidne som inte är den efterlevande makens barn.Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderättOm du eller din make skulle avlida skulle alltså den efterlevande maken ärva allt, eftersom det inte finns några särkullbarn. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Det innebär att denne kan använda egendomen hur den än önskar, men kan inte testamentera bort den. Detta beror på att arvingar i den första och andra arvsklassen har så kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvsrätt innebär att dessa arvingar har rätt att ärva efter den först avlidne maken då även den efterlevande maken avlider. Det är de arvingar som har bäst arvsrätt efter den först avlidne maken som har efterarvsrätt. I första hand är det alltså bröstarvingar, och endast om det inte finns några barn har den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn efterarvsrätt.Er situationDetta innebär alltså att om du eller din make avlider kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. När sedan även denne avlider kommer den först avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn ha efterarvsrätt.Om ni vill ändra denna situationDen som har fyllt 18 år har rätt att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap som denne önskar (9 kap. 1 § ÄB). Den enda inskränkningen i rätten att testamentera sin egendom gäller bröstarvingars rätt till laglott (7 kap. 1 § ÄB). Det är inte möjligt att genom testamente göra sina barn helt arvlösa. Däremot gäller detta skydd inte för andra efterarvingar, föräldrar och syskon. Det är alltså möjligt att upprätta ett testamente till någon annans fördel och därmed undvika att föräldrar, syskon och syskonbarn får efterarvsrätt.Hur kan ni göra?Du och din make kan upprätta ett så kallat inbördes testamente tillsammans. Där kan ni ange att den som överlever den andra ska ärva allt med fri förfoganderätt, och när ni båda är avlidna ska "er son" (som du skriver) ärva allt efter er båda.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om ni vill ha hjälp med at upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är i välkomna att boka en tid här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag förordna om särskild förvaltning i mitt testamente?

2020-04-02 i Testamente
FRÅGA |Hej, Jag skulle vilja upprätta ett testamente där jag lämnar min egendom och fastighet till mina döttrar som är 10 och 12 år gamla, men under tiden de är inte myndiga skulle jag vilja att min bror och min mor förvaltar min egendom och fastighet i väntan på att barnen blir myndiga. Kan man göra så? Vad ska jag skriva?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Ja, det är möjligt att upprätta ett testamente med önskemål om särskilda förvaltareDet är möjligt att upprätta ett testamente där du lämnar din egendom och fastighet till dina döttrar, medan din mor och bror är s.k. särskilda förvaltare tills dina barn blir myndiga. Barn som är under 18 år får inte förvalta sin egen egendom enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken. I regel ska egendomen förvaltas av förmyndaren (vårdnadshavaren är förmyndare som huvudregel) enligt 10 kap. 2 § föräldrabalken. Den andra föräldern förvaltar över egendomen ifall den andra föräldern avlidit, 6 kap. 9 § föräldrabalken. Enligt 12 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken gäller inte ovanstående information ifall den omyndiga förvärvat egendom genom testamente med villkor om att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren (särskild förvaltare).Vad som är nödvändigt att ha med i ett testamenteDe formkrav som ställs på ett testamente är att det ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen, 10 kap. 1 § ärvdabalken. Alltså ska vittnena vara på plats och närvara samtidigt som testatorn undertecknar testamentet. Vittnena måste enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken vara över 15 år, inte vara psykiskt störda, inte vara släkt med testatorn eller ha ett eget intresse av testamentet. Vittnena måste dessutom vara medvetna om att de bevittnar ett testamente, men själva innehållet behöver de dock inte känna till.Gällande den särskilda förvaltningen ska du skriva i testamentet vem eller vilka som ska vara särskilda förvaltare (din bror och mor), samt när du vill att den särskilda förvaltningen ska upphöra (när barnen blir myndiga). Om du har eventuella villkor på förvaltningen kan du också skriva ned dessa.I övrigt bör testamentet innehålla uppgifter om vem som är testator, vilka som ska ärva och hur stor del de ska ärva. Man kan också skriva hur arvet får förfogas. Ett arv kan förfogas antingen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, medan fri förfoganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Testamentet kan också innehålla information om ifall arvet ska utgöra enskild egendom, dvs. att arvet inte omfattas av en bodelning ifall den som ärvt skulle skilja sig eller separera. Slutligen behövs det underskrifter från testatorn och de två vittnena, samt datum för undertecknandet.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas ett arv mellan två bröstarvingar och en testamentestagare?

2020-03-31 i Testamente
FRÅGA |Hej! Har en frågaFredrik och greta är sedan några år tillbaka sambos, Fredrik har två barn från tidigare förhållande, de har inga gemensamma barn. En kväll dör Fredrik. Fredrik lämnade en egendom på 600 000 kr och dessutom skrev Fredrik innan han dog ett testamente vilket framgår att greta hans sambo ska ha rätt till 300 000 kr. Hur fördelar man arvet mellan do 3 stykna?
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Allmänt kring reglerna i ÄBReglerna kring arv regleras i Ärvdabalken. (ÄB). Vid Fredriks bortgång är huvudreglen att arvet skall delas lika mellan bröstarvingarna. (2 kap. 1 § ÄB).Fredrik kan dock sätta arvordningen ur spel genom att skriva ett testamente och på det sättet förordna om kvarlåtenskapen (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente får dock aldrig kränka bröstarvingarnas laglott. De har nämligen alltid rätt att få ut sin del av laglotten och kan begära jämkning av testamente ifall de vill ha ut sin del av laglotten (7 kap. 3 § ÄB) Med laglott menas hälften av den del av kvarlåtenskap som skulle ha tilldelats bröstarvingarna (alltså alla syskon) om inte testamente hade funnits. Vad gäller i ert fallKvarlåtenskapen är på 600 000. Bröstarvingarna har alltid rätt till hälften av laglotten. I ert fall har de alltså rätt till 600 000/2 = 300 000. 300 000/2 = 150 000. De har alltså rätt till 150 000 vardera.Enligt testamentet skall Greta ha 300 000. Barnen har även rätt till 300 000 totalt (Dvs 150 000 var). Testamentet kränker alltså inte barnens laglottHoppas du fick svar på din fråga

Jämkning av testamente till maka

2020-04-03 i Testamente
FRÅGA |Hej, min fader har gått bort för ett tag sedan. Vid bouppteckningen, där min moder, syster och jag själv var närvarade, framkom det att det fanns ett testamente. I det står att min moder ska få ärva all kvarlåtenskap med full äganderätt. Innebär detta att våra arvslotter, min systers och min, kommer att ligga vilande utan att varken jag, min syster eller mor kan röra vid den? Vad skulle anledningen vara att göra på detta sätt? Kan man begära jämkning för att upphäva ett sådant testamente?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga .Situationen du beskriver hade hänt ändå, oavsett tetamentet, om era föräldrar fortfarande var gifta vid faderns bortgång, och det inte fanns några särkullbarn(3 kap 1 § Ärvdabalken). Om detta är fallet har ni inget annat val än att acceptera situationen. Er mor kommer få rätten att förvalta arvet fritt. Syftet med att reglerna ser ut på det här sättet är att hindra änkor och änklingar från att tvingas lämna sina hem när deras makar dör. Man ansåg att det inte vore försvarligt ur moralisk synpunkt när lagen stiftades. De kan avstå sitt arv om de vill, men det är upp till dem. Anledningen till din fars testamente är troligen samma som lagstiftaren avsikt.Fanns det särkullbarn har de rätt till hälfen av det de hade fått utan testamentet, och kan begära det direkt(3 kap 1 § Ärvdabalken ,7 kap 1, 3 §§ Ärvdabalken). De kommer få egendomen slutgiltigt och gör vad de vill med den.Är era föräldrar inte gifta har ni barn tillsammans rätt till hälften av vad ni annars hade fått(7 kap 1, 3 §§ Ärvdabalken). Ni behöver begära jämkning av testamentet för att få ut detta. Alla kommer förvalta det de får behålla fritt.Jag hoppas ni har fått svar på era frågor, och om ni har fler hjälper vi gärna med dessa ocksåMed vänlig hälsning,

Villkor i testamente

2020-04-02 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag tänkte skriva ett testamente, där jag vill att mina två barn ska ärva mig och att det ska bli deras enskilda egendom, att de ska få behålla det även vid eventuell framtida skilsmässa. Skulle det vara möjligt att låsa eventuella pengar från arv (mig och ev mormor/morfar) på något pensionskonto, som de inte kan komma att röra? Vad skall man i så fall skriva i testamentet?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.I testamenten kan den som skriver testamente skriva in vilka villkor de vill, och räkna med att de följs. Det finns dock ett undantag för detta. Enl. 7 kap 1, 3 §§ Ärvdabalken kan arvingen jämka testamentet så att de får ut hälften av arvet direkt, oberoende av villkoren.Den enskilda egendomen är det fritt att skriva in för hela arvet, eftersom det inte ändrar på vem arvet tillfaller.Vad ni faktiskt skriver i testamentet bör ni kontakta en familjerättslig jurist om. Med hjälp av denne kan ni avgöra vad som är lämpligt i er situation. Jag kan tyvärr inte hjälpa med det eftersom jag inte vet vad som skulle ingå i arvet.Jag hoppas ni har fått svar på era frågor, och om ni behöver mer hjälp hjälper vi er gärna även i framtidenMed vänlig hälsning,

Får en syster till en testamentstagare vara vittne i testamente?

2020-04-01 i Testamente
FRÅGA |Får en syster till en testamentstagare vara vittne i testamentet?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagEftersom din fråga berör testamentsrätt så är ärvadabalken, härefter förkortad som ÄB, tillämplig. Får en syster till en testamentstagare vara vittne i testamentet? Detta regleras i 10 kap. 4 § ÄB och de som inte får vara vittnen delas upp i två grupper. I den första gruppen uppräknas vissa personer som inte får vittna på grund av deras person eller på grund av deras förhållande till testatorn, det vill säga den som testamenterar något. Dessa är: 1.Den som är under 15 år.2.Den som, på grund av en psykisk sjukdom, inte förstår betydelsen av vittnesbekräftelsen.3.Testatorns (den som skrivit testamentet) make/maka.4.Testatorns sambo.5.Någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap till testatorn.6.Testatorns svåger.7.Testatorns syskon.Den andra gruppen handlar om att man inte får bevittna testamentet om det gäller till förmån för en själv eller vissa andra närstående. Om ett testamente gäller till förmån för någon som man står i följande förhållande till, får man inte bevittna testamentet:1.En make eller sambo.2. Ett syskon3. En som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag,4. Inte heller får den som är framtidsfullmakthavare, förmyndare, god man eller förvaltare till den som är testamentstagare får vittna.5. Inte heller ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse får bevittna ett testamente som gäller till förmån för den juridiska person som hen företräder.Sammanfattning Kort sagt får inte ett syskon till en testamentstagare vara vittne i ett testamente. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Testamente över gränser (Sverige och Norge).

2020-03-31 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag är 58 år gammal, svensk medborgare, men bor och arbetar i Norge. Vänligen en fråga: Vad bör göra (och inte göra) för att etablera ett testament som blir giltigt både i Norge och i Sverige? Kort uppsummerat har jag en son och ett barnbarn i Sverige, men stort sett allt jag äger och har finns i Norge. Vill också precisera att jag redan har ordnat ett testament via norsk advokatfirma, men undrar om samma procedur också bör göras med hjälp av legitimerad svensk jurist?På förhand tack för orientering.Med vänlig hälsning.OE
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du har egendom i Norge och har upprättat ett testamente i Norge och undrar ifall du även behöver göra det i Sverige då både du och framtida testamentstagare är svenska medborgare. För att undvika att anhöra drabbas av önödiga överraskningar är det att föredra att den som har som avsikt att lämna kvar sin kvarlåtenskap till någon upprättar ett testamente. Detta gäller oberoende av i vilket land man är bosatt i. Eftersom jag inte känner till detaljerna i ditt testamente kan jag inte uttala mig särskilt om detta, men fördelarna med att upprätta ett svenskt testamente är att du kan göra ett aktivt lagval och bestämma att svensk lag ska tillämpas. Frågor om arv som har internationell anknytning regleras i EU:s arvsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning nr 650/2012 av den 4 juli 2012) och ska tillämpas på frågor av denna karaktär. Huvudregeln är att lagen i det land där du har hemvist vid tiden för din död ska tillämpas på arvet (art. 21.1). Om du avlider i Sverige är det svensk lag som ska tillämpas, och om du avlider i Norge är det norsk lag som ska tillämpas. Om du vill ha vidare råd med hur du ska gå tillväga rekomenderar jag dig att kontakta våra jurister på telefonnumret 08-533 300 03 eller boka tid på hemsidan https://lawline.se/boka. De kan hjälpa till med en närmare konsultation och/eller ändring eller upprättande av testamente. Med vänliga hälsningar,