Kan man ha flera testamenten?

2020-01-25 i Testamente
FRÅGA |Vi har ett testamente som avser enskild egendom kan vi skriva ett tilläggstestamente som avser saker vi glömt i det första testamentet och båda blir juridiskt bindande! eller måste testamentet skrivas om i sin helhet och bara ett testamente finns ?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har flera testamenten upprättats kommer de tolkas tillsammans, förutsatt att de nyare inte innehåller en återkallelse av de äldre.Testamentena kommer tolkas utifrån testatorns vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken). Skulle testamentena på någon punkt överlappa på ett motsägelsefullt vis, är det troligt att det senaste testamentet vinner företräde. Testatorn vilja tycks ju ha ändrats. Det finns vidare starka skäl för att anse att det äldre testamentet återkallats (10 kap. 5 § ärvdabalken). Motsäger sig testamentena bara på vissa punkter har Högsta Domstolen i flera fall valt att bara bortse från dessa punkter.I det fallet du beskriver i din fråga borde det inte bli några problem. Reglerar testamentena olika delar av kvarlåtenskapen borde de inte riskera att säga emot varandra. Därför kan båda testamentena finnas och gälla tillsammans. Ett tilläggstestamente behöver uppfylla samma krav som ett vanligt. Jag kan därför tycka att det är lika bra att skriva om det ursprungliga men med de förändringar ni vill ha. När det kommer till testamenten och kvarlåtenskap ges alltid tydlighet som råd. I den mån en arvstvist mellan arvingarna kan undvikas är det bra. De tenderar nämligen att kunna bli svåra och infekterade.Sammanfattningsvis kan sägas att flera testamenten kan finnas och vara giltiga om de inte berör samma egendom. Jag ger er dock rådet att om ni vill göra förändringar att ni upprättar ett nytt testamente och förstör det gamla. Det innebär inte mycket mer arbete och kan det förhindra otydligheter är det väl värt det. Kan ni inte förstöra det gamla så kan ni skriva i det nya att ni återkallar alla tidigare testamenten.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Hur skall jag göra när jag vill ge mitt ena barn allt förutom laglotten som skall till mitt andra barn?

2020-01-21 i Testamente
FRÅGA |Jag har 2 vuxna barn, vill att mitt ena barn enbart ska få sin laglott andra barnet resten. Hur skriver jag detta på ett korrekt sätt?
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga så undrar du hur du skall göra och skriva när du vill ge ditt ena barn all egendom förutom ditt andra barns laglott. Jag tolkar och kommer även utgå ifrån att du talar om arv i din fråga. I mitt svar till dig kommer jag att börja med att presentera hur du måste gå tillväga för att få igenom din önskan. Sedan kommer jag även nämna hur du skall skriva detta på ett korrekt sätt. Slutligen kommer jag även komma med råd. Den lagstiftning som kommer att bli aktuell att titta på i detta fall är ärvdabalken (ÄB), eftersom den besvarar de frågor som berör arv. Utgångspunkten och undantaget: När en förälder dör så är utgångspunkten att barnen delar lika på tillgångarna som föräldern lämnar efter sig (2 kap. 1 § ÄB). Undantaget från denna utgångspunkt är om du skulle upprätta ett testamente som skulle säga hur stor andel som respektive barn skall få efter det att du har avlidit. För att på så sätt ge ditt ena barn rätten till all egendom förutom ditt andra barns laglott måste ett testamente upprättas. Hur skall du upprätta ett testamente? När du upprättar ett testamente är det viktigt att följande punkter är uppfyllda för att testamentet skall anses giltigt: Den som skriver testamentet måste ha fyllt 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet måste vara skriftligt upprättat och undertecknat av testatorn samt två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena får inte vara under 15 år, och De får inte vara släkt eller stå som arvtagare i testamentet (10 kap. 4 § ÄB).Den som skriver testamentet måste göra detta av egen fri vilja samt inte vara påverkad av någon psykisk sjukdom (13 kap. 2 § och 3 § ÄB).Testatorn måste även haft rätt att testamentera bort egendomen (13 kap. 1 § ÄB). Hur skall du skriva testamentet?Det finns inga bestämmelser som säger hur du skall skriva i ditt testamente. Viktigt är dock att du tydligt skriver vad du vill genom ditt testamente. Detta så att det inte skall bli några konflikter eller tvister om vad du menat i testamentet efter du avlidit. Jag rekommenderar därför att du skriver precis så du uttalat dig i din fråga. Att du vill att ena barnet skall få all egendom förutom det andra barnets laglott vid din bortgång. Råd Känner du dig fortfarande osäker på hur du skall formulera dig i testamentet rekommenderar jag starkt att boka en tid med en av våra kunniga jurister. De kan nämligen hjälpa dig att formulera och upprätta ett korrekt testamente! Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för dig! Hör gärna av dig till oss på Lawline igen! Varma hälsningar,

Går det att göra ett barn arvslös?

2020-01-19 i Testamente
FRÅGA |Om en avliden har ett hus som säljs för 700.000 kr. Det finns två barn varav den ena inte varit i kontakt med den avlidna på 40år. Hur mycket har det frånvarande barnet "rätt" till och kan man skriva ett testamente så att det barnet får så lite som lagligt möjligt enligt den avlidnas önskan ?
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till en början ska sägas att huvudregeln i svensk rätt är att barnen till en avliden ärver en lika stor del vardera av kvarlåtenskapen, det som kalls för arvslott. Om testamente finns kan fördelningen av kvarlåtenskapen däremot ske annorlunda. Barnen till den avlidna utgör s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, se 2 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Om kvarlåtenskapen uppgår till 700 000kr efter den avlidna innebär det att laglotten är 700 000/2 = 350 000 kr. Laglotten på 350 000 kr ska delas lika mellan syskonen, vilket innebär att vardera barn erhåller 175 000 kr. Det frånvarande barnet har alltså rätt att få minst 175 000 kr efter föräldern. Det andra barnet har också rätt att få ut minst 175 000 kr. Det 350 000 kr som återstår när barnen fått ut sina laglotter kan testamenteras bort, exempelvis till det icke frånvarande barnet, som då får mer än det frånvarande barnet.Jag vill påpeka att testamentet måste vara upprättat innan dödsfallet inträffar, då testamenten är strikt personliga och inte får upprättas av annan än den som ska testamentera bort sin egendom. Dessutom ska testamentet upprättas skriftligen med två vittnen närvarande, se 10 kap. 1 § ÄB. Om testamente inte finns upprättat i samband med dödsfallet innebär det alltså att barnen ärver lika stor del av kvarlåtenskapen, dvs. 350 000 kr var. Hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh

När kan arv utmätas för arvtagarens skulder?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Hej, undrar följande:Om en person får ett arv, o har skulder hos tex kronofogdmydigheten, kan då denna instans gå in o ta sitt belopp från arvstagarens konto?Går det att sätta sitt ev arv på en annans konto vid bouppteckningen?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis att redogöra för om arvet är utmätningsbart för att sedan tipsa er om vad man kan göra för att undgå utmätning.Kan arvet utmätas?I fråga om arvet är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Rätten till arv infaller vid arvlåtarens död (1 kap 1 § ÄB) och rätten till testamente infaller när man accepterar testamentet (14 kap 4 § ÄB). Det är vid dessa tidpunkter som arvet tas upp som rättighet hos arvingen och kan utmätas. När man är skuldsatt och det finns risk för utmätning av till exempel arv är det utsökningsbalken (1981:774) som är tillämplig lag. Egendom får utmätas för betalning av obetald skuld (4 kap 1 § UB). All egendom kan utmätas av annat inte framgår av lag eller särskild föreskrift (4 kap 2 § UB). Kronofogden har möjlighet att ta arvet i anspråk genom att begära utmätning, om arvet utgör ett ekonomiskt värde som arvtagaren har hemma hos sig eller förfogar över och presumeras vara ägare till (4 kap 17 § UB). Även ett arv som utgörs av pengar kan utmätas.Under vilka förutsättningar kan arvet inte utmätas?För att arvet ska kunna utmätas krävs emellertid att arvet är överlåtbart. Om arvet är oöverlåtbart kan det inte utmätas (5 kap 5 § UB). Arvet görs oöverlåtbart genom föreskrift om detta i testamente. Detta får till följd att arvtagarens får den ärvda egendomen och att borgenärer som arvtagaren är skuldsatt till inte kan göra anspråk på arvet.Sammanfattningsvis är arvet utmätningsbart från och med att arvet tillfaller arvingen vid arvlåtarens död. Det är därför inte effektivt att sätta över arv på annans konto vid bouppteckningen. Finns föreskrift om att arvet är oöverlåtbart i testamente och arvet tillfaller testamentstagare genom godkännande av testamente kan arvet inte utmätas. Jag skulle därför råda er till att se över möjligheten till att upprätta och taga testamente.Hoppas att jag besvarade din fråga!

Har barn rätt till arv efter en förälder?

2020-01-24 i Testamente
FRÅGA |Hej jag skulle behöva hjälp att tyda ett testamente och se om jag har rätt till något arv från min Pappa
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler angående arv finns i Ärvdabalken (ÄB).I svensk rätt ärver barn sina föräldrar och barn har alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). En förälder får inte skriva ett testamente som inskränker ett barns laglott, vilket innebär att barn har ett lagstadgat skydd till arv från sina föräldrar.RekommendationDu har en lagstadgad rätt till arv efter din pappa. Om du behöver hjälp med att tyda testamentet och hur stor din laglott kan vara så rekommenderar jag att du tar kontakt med Lawlines jurister som kan hjälpa dig. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information och hjälp i ditt ärende.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Vänligen,

Syskons arv och testamente

2020-01-20 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar har båda gått bort, jag har varken sambo, ej gift och inga barn. Jag har tre helsyskon, blir det dessa som får ärva mig om jag skulle gå bort. Om svaret är ja, vad krävs det om jag t ex vill att mina vänner skall ärva mig istället? Jag vill absolut inte att mina syskon skall få tillgång till varken pengar, lägenhet eller ägodelar. Tacksam för svar.
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Precis som du säger är det dina syskon som skulle ärva dig (ÄB 2 kap 2 §). Detta gäller dock endast om du inte har skrivit något testamente.De kommer inte ärva något om du skriver i ett testamente att du vill att t ex vänner ska ärva dig. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att det upprättas skriftligen, att det finns två vittnen, och att både du och vittnena undertecknar (ÄB 10 kap 1 §).För att sammanfatta: utan ett testamente är det dina syskon som skulle ärva dig. Om du inte vill det behöver du skriva ett giltigt testamente där du förklarar vem eller vilka du vill ska ärva dig.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur mycket har min styvfars barnbarn rätt till i arv om jag enligt testamente ska få allt?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Min styvfar sedan 1953 gick bort i maj 2019…hans fru min mamma dog 1995. Jag lät honom bo i villan och tog inte ut mitt arv efter mamma. Hon ägde villan hon köpte 1958. Jag fick en revers på huset. Dom skrev testamente 1984 där jag står som universalarvinge. Min styvfar hade en son som misskötte sig och dom hade ingen kontakt. Sonen dog 1995. Sonen hade tydligen en dotter som jag aldrig hört talas om. ,men styvfar har träffat henne några gånger när hon var liten. Hon föddes 1973…Trots styvfar hade en son som levde när han skrev testamente och ett barnbarn ville han och mamma att Jag skulle ärva allt eller mina barn om jag inte fanns mer. Sonen och barnbarnet är inte svenskar och bor och bodde i mellan Europa.Min fråga är: hur stor% andel skall hon ärva. Har hört 25%, men när det finns testamenterat till någon annan blir det bara 12.5%Känns konstigt när man aldrig sett eller hört detta.Huset som var mammas gick över till styvfar först efter mammas död 1995. Tacksamt för ett svar´
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt i svaret är att du är enda barn till din mamma och att din styvfar endast har ett barn (den avlidne sonen) och att sonen i sin tur bara har ett barn (dottern).När någon avlider ska vederbörandes kvarlåtenskap i första hand fördelas enligt den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar. Finns det flera barn ärver de lika stor del. Är bröstarvinge avliden ärver vederbörandes barn sin avlidne förälders del. Har den avlidne föräldern flera barn delar de på andelen. Detta kallas för istadarätten, ett barn träder i sin avlidne förälders ställe (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Finns det ett testamente som är till nackdel för bröstarvinge har vederbörande alltid rätt till sin laglott. Det är inte möjligt att göra ett barn arvlöst. Laglotten är hälften av arvslotten (det som skulle ärvts utan testamente) (7 kap. 1 § ÄB). För utfående av laglotten måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att han fick del av testamentet. Sker så inte, har arvingen förlorat sin talan och har inte längre rätt till laglotten (7 kap. 3 § ÄB).Eftersom du avstod ditt arv till förmån för din styvfar har du som utgångspunkt rätt till hälften av kvarlåtenskapen i arv efter din mamma (3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften som är kvarlåtenskapen efter din styvfar skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. Eftersom sonen är avliden går arvsrätten vidare till hans dotter. Nu finns det dock ett testamente enligt vilket du ärver allt; dock har din styvfars barnbarn rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten.För att exemplifiera det:Antag att det i boet efter din styvfar finns tillgångar om 800.000 kronor. Hälften (400.000 kronor) ska tillfalla dig då det är hänförligt till arvet efter din mamma. Den andra hälften skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. I och med sonens frånfälle ska det egentligen gå till sonens dotter. Eftersom det finns ett testamente som ger dig allt, kan barnbarnet påkalla jämkning av testamentet. Arvslotten i exemplet är 400.000 kronor. Hälften av detta är laglotten, innebärande att hon har rätt till 200.000 kronor. Det krävs dock att hon påkallar jämkning av testamentet senast sex månader efter att hon tagit del av testamentet. Sker inte så har hon förlorat sin talan och allt kommer att gå till dig efter vad testamentet stadgar.För det fall att det blir tvistigt eller du behöver en jurist som går igenom testamentet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig vidare. Våra jurister har god erfarenhet av arv, testamente och tvister därom. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med laglotten då bröstarvingen är avliden?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min farmors syster har skrivit ett testamente. I testamentet överlåter hon all sin kvarlåtenskap till min mamma, med undantag för bröstarvingens laglott och X kronor till en forskningsfond. Nu när min farmors syster har gått bort är hennes man, och bröstarvingen redan avliden sedan tidigare. Inga arvskiften har gjorts gällande mannen eller bröstarvingen. Vad händer med den del i testamentet som är överlåten till bröstarvingen när bröstarvingen inte längre är i livet? (Testamentet skrevs när bröstarvingen fanns i livet) Min farmor lever, de hade också en halvbror som är avliden, han har i sin tur tre barn. Varav en avliden. Den avlidna maken har två av tre syskon kvar i livet. Den avlidne bröstarvingen hade verken make eller barn. Hur ser arvsfördelningen ut om testamentet gäller, samt om man bortser från testamentet?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om testamente finns att hitta i ärvdabalken (ÄB). Som utgångspunkt gäller att ett testamente är giltigt om formkraven för testamente är uppfyllda. Formkraven är som följer:- Testamentsgivaren, det vill säga den som upprättar testamentet, ska vara myndig, ÄB 9 kap 1 §. - Testamentet ska vara skriftligt, ÄB 10 kap 1 §. - Två vittnen ska närvara då testamentsgivaren undertecknar testamentet samt själva skriver under med namn, ÄB 10 kap 1 §. - Testamentet ska vara upprättat frivilligt, ÄB 13 kap 3 §.Om din farmors systers testamente uppfyller kraven ovan är det att se som giltigt och det ska därmed tillämpas i enlighet med din farmors systers vilja, ÄB 11 kap 1 §. Som jag förstår frågan vill du ha svar på vad som kommer att ske om testamentet gäller respektive inte gäller. Jag vill i detta sammanhang påpeka att om formkraven är uppfyllda ska testamentet gälla och därmed vara bestämmande i arvskiftet.Jag utgår från att din farmors syster ärvde sin make med fri förfoganderätt, ÄB 3 kap 1 §. Med fri förfoganderätt avses att din farmors syster fick använda sin makes kvarlåtenskap, men inte testamentera bort den. Oavsett om testamentet gäller eller inte måste inledningsvis en bodelning göras för att skilja din farmors systers kvarlåtenskap från hennes makes kvarlåtenskap. Makens kvarlåtenskap kommer att tilldelas hans två syskon som är i livet, om inte det tredje avlidna syskonet har några barn som träder i hans ställe vill säga, ÄB 2 kap 2 §.Hur ser arvsfördelningen ut om testamentet gäller?Om testamentet gäller ska arvet som sagt delas upp efter din farmors systers vilja, ÄB 11 kap 1 §. Som jag tolkar det vill hon att din mamma ska ärva henne samt att forskningsfonden ska tilldelas en viss summa. Att hon skrev med sin bröstarvinges laglott i testamentet var sannolikt ett sätt att uppmärksamma lagen, då bröstarvingen alltid har en legal rätt till sin laglott, oavsett vad ett testamente säger. Jag skulle därför tolka din farmors systers vilja som att den andelen som utgjorde laglotten nu istället ska tillfalla din mamma.Hur ser arvsfördelningen ut om testamentet inte gäller?Om testamentet inte gäller kommer kvarlåtenskapen att fördelas i enlighet med ärvdabalken. Då bröstarvingen är avliden kommer den som står näst på tur i arvsordningen att erhålla arvet, nämligen föräldrar. Jag utgår från att din farmors systers föräldrar är avlidna och i deras ställe går hennes syskon in som arvtagare. Arvet kommer då att delas upp så att respektive förälders lott tillfaller deras respektive barn. Det innebär att din farmor, i sin roll som helsyskon, kommer att få 3/4 av arvet då hon tar del av båda föräldrarnas arvslotter. Halvbrodern får bara ta del av den lotten som skulle ha tillfallit hans förälder och får därför 1/4. Då halvbrodern är död kommer de två av hans barn som är i livet att få dela på denna lott, ÄB 2 kap 2 §.SammanfattningInledningsvis ska en bodelning göras för att separera din farmors systers kvarlåtenskap från hennes makes kvarlåtenskap. Om testamentet gäller vill jag mena att din mamma får ärva även den del som skulle utgjort bröstarvingens laglott. I och med att hen är avliden och inte själv hade några barn finns det ingen person i den första arvsklassen som kan ta del av laglotten. Det finns vidare ingenting som hindrar att övriga arvsklassers (exempelvis syskons) arvsrätt testamenteras bort på det sätt som skett i det aktuella testamentet.Om testamentet inte gäller kommer din farmors systers syskon, som tillhör den andra arvsklassen, att ärva henne. Helsyskonet kommer att tilldelas 3/4 av arvet och halvbroderns barn kommer att få dela på 1/4. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Om du vill ha ett förtydligande i något avseende går det bra att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se. Vänliga hälsningar,