Kvarlåtenskap?

2019-12-09 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag undrar om kvarlåtenskap (i ett testamente) är det som är kvar efter skulder etc är betalda?Vill vara säker på att bankmedel (pengar på bankkonton), samt fonder och aktier är medräknade i kvarlåtenskap? I mitt testamente står nämligen "att all kvarlåtenskap tillfaller xxx xxx". Orolig att det "bara" gäller saker.Med vänlig hälsning
Jakob Westling |Hej och tack att du väljer Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar över vad kvarlåtenskapet innehåller.Kvarlåtenskap är en persons alla tillgångar vid dödsfallet, (tillgångar - skulder), exakt som du säger. Även de exemplen du gav ingår i begreppet, allt som har något värde anses vara i kvarlåtenskapen.Om det endast skulle gälla arv av "saker" måste testamentet uttryckligen utfärda det.Hoppas det svarade på din fråga.

Sambors möjligheter vid testamente om gemensamma barn finns

2019-12-08 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det är möjligt att skriva testamente som gäller på exakt samma sätt som om man gifter sig?Är just nu sambo, men vill inte ha vigsel förrän i vår, därav frågan. OM det skulle hända ngt innan vigseln, så vill vi att det ska gälla som om vi vore gifta. Vi har två gemensamma barn och det finns inga särkullbarn.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns i Ärvdabalken (ÄB). Du och din sambo kan skriva ett testamente om att ni ärver varandra, men det går inte att testamentera bort era gemensamma barn/bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av deras arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Med andra ord kan ni inte testamentera mer än hälften av er egendom till varandra. För att era barn ska kunna få ut sin laglott, krävs det dock att de meddelar sitt anspråk inom sex månader (påkallar jämkning) (7 kap. 3 § ÄB). Om en bröstarvinge inte framställer sådant krav, blir testamentet giltig även om det inskränker rätten till laglott. Sammanfattningsvis kan man därför säga att huvudregeln är att en bröstarvingen alltid har rätt till sin laglott, oavsett testementet, men om denne inte framställer sitt krav inom sex månader blir testamentet giltigt. Hoppas att du känner att det besvarar din fråga! Återkom gärna vid eventuella funderingar!Vänligen,

Inskränkningar i testationsrätten

2019-12-07 i Testamente
FRÅGA |Hej!Arvid skriver ett testamente enligt vilket Beata (ej bröstarvinge) får allt och om Beata dör skall allt gå till till Beatas arvingar.Beata har skrivit ett testamente till Carl och David med viss skillnad i fördelningen.Om Beata är död när Arvid avlider, vad händer? Sker fördelning till Carl och David enligt Beatas testamente? Eller får Carl och David allt rakt av?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvabalkenArv och testamente regleras i ärvdabalken.Testamente och laglottFör det fall en testator testamenterar bort all sin kvarlåtenskap till någon som inte är dennes bröstarvinge, kan bröstarvingen ändå alltid kräva ut sin andel av kvarlåtenskapen, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Genom att påkalla jämkning antingen hos testamentstagaren eller i domstol, kan en bröstarvinge därmed få ut sin lagstadgade andel av det som testamenterats bort (7 kap. 3 § ÄB). Resterande del av kvarlåtenskapen går till testamentstagaren i enlighet med testamentet (11 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt Det faktum att Arvid skriver ett testamente enligt vilket Beata får ärva allt och om Beata dör ska kvarlåtenskapen gå till Beatas arvingar, medför att Beata ärver Arvids kvarlåtenskap med en så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att Beata kan fritt förfoga över egendomen, men Beata är emellertid förhindrad att testamentera bort den. Anledningen till detta är stadgandet i Arvids testamente, enligt vilket det ska föreligga en efterarvsrätt, en så kallad sekundosuccession, för Beatas arvingar. Denna sekundosuccession (efterarvsrätt) medför att det testamente som Beata har skrivit är ogiltigt, då hon genom testamentet förfogar över Arvids kvarlåtenskap på ett sätt som hon rättsligt inte har förmåga att göra med bindande verkan (13 kap. 1 § ÄB). Denna ogiltighet hos Beatas testamente kan angripas genom klander av de fysiska personer som annars skulle ha rätt enligt Arvids testamente. Det är alltså först när klander sker som testamentet rättsligt sett blir utan verkan. Klander måste ske inom 6 månader från det att personen erhöll del av testamentet och klander måste även ske i förhållande till varje person som vill få det ogiltigt (14 kap. 5 § ÄB). SlutsatsOm Beata är död när Arvid avlider, fördelas kvarlåtenskapen mellan Beatas arvingar enligt lydelsen i Arvids testamente. Detta ersätter de tolkningsregler som annars finns i 11 kap. ÄB. Carl och David kommer alltså inte att få ta del av kvarlåtenskapen. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

När kan man klandra ett testamente?

2019-12-04 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min faster har nyligen avlidit. Hennes man avled 2011 och de hade gjort ett gemensamt testamente. Detta godkändes och registrerades hos skattemyndigheten i o m att han avled. Detta testamente kan man väl inte klandra nu eller?Det har också framkommit ett nytt testamente som min faster skall ha skrivit 2015 då hon hade god man och inte var vid sina sinnens fulla bruk. Vi har inte fått uppgift på när hon fick diagnos demens och Alzheimers dock. Är det någon idé överhuvudtaget att klandra detta testamente?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Om en arvinge vill klandra ett testamente ska detta göras inom sex månader från att man delgivits testamentet. Om detta inte gjorts har man förlorat rätten att klandra testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Detta innebär att det första testamentet, som godkändes 2011, inte längre kan klandras.Din andra fråga är svårare för mig att svara på eftersom jag inte känner till några exakta omständigheter, men jag ska försöka förklara vad som gäller. Ett testamente som har upprättats under påverkan av en psykisk störning är ogiltigt och kan klandras (13 kap. 2 § ÄB och 14 kap. 5 § ÄB). En klandertalan ska, som nämnt tidigare, väckas inom sex månader från att man tog del av testamentet. Huruvida din faster var under påverkan av en sådan psykisk störning som krävs för att testamentet ska bli ogiltigt kan jag inte svara på. Det krävs att testamentet, eller dess innehåll, måste ha påverkats av den psykiska störningen. Den som upprättat testamentet ska, på grund av den psykiska störningen, ha saknat insikt om vad testamentet skulle komma att innebära. Det är den som påstår att den som skrivit testamentet var under påverkan av en psykisk störning som ska bevisa att så var fallet. Jag kan som sagt inte svara på om du skulle vinna framgång med en klandertalan, men som jag skrivit ovan finns möjligheten att väcka en sådan talan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Testatorns vilja följs inte

2019-12-08 i Testamente
FRÅGA |Vad händer om ett testamente, som uppfyller alla krav och är giltigt, inte upprätthålls efter det att testator avlidit? Finns det några påföljder?-Lisa
Adam Novak |Hej!Tack för att du har valt att vända till Lawline med din frågaIfall ett testamente inte följs, och det inte är pga. laga jämkningar t.ex. jämkning pga laglott, kan man väcka talan om det i domstol mot de som fått för mycket. Man har enligt testamentet rätt till det som står i det att man ska få, så länge alla lagar följs.Jag hoppas att informationen har varit till hjälp,Med vänlig hälsning

Frågor om arv till minderårig och förmyndares rättigheter

2019-12-08 i Testamente
FRÅGA |Bakgrund: Jag är ensam vårdnadshavare till min dotter. Hennes farfar har lämnat ett arv i form av större summa pengar till min dotter. Enligt testamente skall pengarna läggas i en fond och förvaltas av min dotters farbror framtills flickan är 21år gammal. Farfar dog i början av april 2019, boupptäckning gjordes i juni 2019 och delades i juli 2019. Vi fick veta att dottern är nämnd i testamentet som arvtagare 4.12.2019. Advokaten meddelade att pengarna skall läggas på farbrorns privata konto och skötas därifrån. Detta allt låter som felaktig för mig. 1. Skulle inte jag blivit informerat redan när testamentet öppnades i april - maj 2019 att hon är delägare till arvet. (för det är hon väl, när hon är nämnd i testamentet och får en arv?) 2.Borde jag även blivit kallat till boupptäckning/dödsbodelning eftersom jag är ensam vårdnadshavare till mindreåriga dödsbodelägare? 3.Borde det inte vara dotter/jag som vårdnadshavare som bestämmer när arvet betalas ut från dödsboet (där har funnits likvida medel tillräckligt) och har hon rätt att begära ränta för pengarna från och med tiden arvet delades men inte betalades till henne? 4. Kan jag begära att få kopia av testamentet och boupptäckningsdokument från advokaten? 5.Måste min dotter betala arvskatt då hon inte var en bröstarving? 6.Blir jag skyldig att betala de då, eftersom hon är mindre årig och har ingen skatteplikt än? 7.Har advokaten gjort rätt att inte informera oss om arvet innan?Tacksam för svaren!
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att det kan finnas en stor ovisshet kring vad som gäller vid arv och testamente. Jag ska försöka att reda ut dina frågor så gott jag kan! Regler om arv och arv till minderåriga finns i föräldrabalken (FB) och ärvdabalken (ÄB). 1. Skulle inte jag blivit informerat redan när testamentet öppnades i april - maj 2019 att hon är delägare till arvet. (för det är hon väl, när hon är nämnd i testamentet och får en arv?) 7.Har advokaten gjort rätt att inte informera oss om arvet innan? Det stämmer att din dotter är delägare till arvet, eftersom hon i testamentet har testamenterats en summa pengar från sin avlidne farfar.Någon allmän rätt för dig som förälder/förmyndare att bli informerad om att din dotter är delägare i dödsboet redan när testamentet öppnades finns inte. Det är i samband med bouppteckningen som arvstagare brukar bli informerade om testamentets innehåll.2. Borde jag även blivit kallat till boupptäckning/dödsbodelning eftersom jag är ensam vårdnadshavare till mindreåriga dödsbodelägare? En underårig företräds normalt i sina ekonomiska angelägenheter av en förmyndare. I allmänhet är barnets föräldrar förmyndare. Eftersom du är ensam vårdnadshavare är du också som huvudregel ensam förmyndare över din dotter (FB 10 kap. 2 § andra stycket). Det är dock inte alltid som en förälder, vårdnadshavare och förmyndare är samma person. Den som själv är underårig eller som är förvaltare får inte vara barnets förmyndare (FB 10 kap 1 §), man kan även bli entledigad från sitt förmyndarskap (FB 10 kap. 9-10 §§). Jag utgår dock från att du är hennes förmyndare. Är du inte din dotters förmyndare, gäller inte samma rättigheter och skyldigheter som förälder i frågor om bodelning och arvskifte när minderårigt barn är arvstagare.Att vara förmyndare innebär bland annat rätt att på den minderåriges vägnar delta i bodelning och arvskifte, d.v.s. vara barnets ställföreträdare. Förmyndaren ska ta emot förslag till arvskifte, godkänna och överlämna detta till Överförmyndaren. Överförmyndaren fattar sedan ett beslut om förslaget till egendomens fördelning ska godkännas. När ett minderårigt barn är arvstagare gäller nämligen att en förmyndare som tar del i en bodelning eller skifte för barnets räkning ska inhämta Överförmyndarnämndens samtycke till egendomens fördelning. I regel ska alltså du som förmyndare bli kallad till bouppteckningen. Som din dotters ställföreträdare är du samtidigt skyldig att närvara vid bouppteckningen.Att du inte har blivit kallad till bouppteckningen låter därför märkligt. Detta är något du bör ifrågasätta, förslagsvis hos advokaten du har haft kontakt med. Jag skulle också råda dig att undersöka om det har inhämtats något samtycke från Överförmyndaren till egendomens fördelning, eftersom detta alltid ska ske när ett underårigt barn har del i ett dödsbo. Du kan i första hand kontakta advokaten om detta, och i andra hand Överförmyndarnämnden i din kommun. Det finns dock undantag för rätten som förmyndare att företräda sitt minderåriga barn i bodelning och arvskift. Om du, din make/maka eller sambo är delägare i samma dödsbo som din dotter kan du inte samtidigt företräda henne i bodelningen och arvskiftet. Överförmyndaren måste i sådana fall tillsätta en god man som företräder barnet (FB 11 kap. 2 §). Jag vet inte vilka övriga arvstagare är, men nämner denna regel för din kännedom. Det kan därför vara bra att undersöka vilka mer som är arvstagare enligt testamentet, och om det har förordnats en god man åt din dotter som ställföreträdare i bodelningen och arvskiftet av den eller av annan anledning.3.Borde det inte vara dotter/jag som vårdnadshavare som bestämmer när arvet betalas ut från dödsboet (där har funnits likvida medel tillräckligt) och har hon rätt att begära ränta för pengarna från och med tiden arvet delades men inte betalades till henne?Som förmyndare förvaltar du över din minderåriga dotters tillgångar. Detta gäller dock inte i fråga om sådana tillgångar som dottern fått genom testamente, om testamentet säger att arvet förvaltas av en särskild förvaltare, d.v.s. farbrodern. Den särskilda förvaltaren ska årligen lämna redovisning över förvaltningen till förmyndaren (FB 12 kap 1 §).I förordnandet ska det finnas villkor för vad som ska gälla för tillgångarna, exempelvis hur de ska förvaltas och när de ska betalas ut till arvstagaren. Förvaltaren ska förhålla sig till de instruktioner som finns i förordnandet, och får inte disponera över tillgångarna på ett sätt som strider mot dessa instruktioner.I testamentet har alltså farbrodern förordnats som särskild förvaltare. Det finns enligt min bedömning därmed inte någon möjlighet för dig eller din dotter att bestämma när arvet betalas ut, utan detta görs i enlighet med testamentet. Vad gäller din fråga angående ränta på arv under särskild förvaltning, har jag tyvärr inte lyckats finna något klart svar på. Det kan bero på vad som står i testamentet. Jag skulle råda dig att kontakta advokaten angående detta.4. Kan jag begära att få kopia av testamentet och boupptäckningsdokument från advokaten? En registrerad bouppteckning är en offentlig handling som förvaras hos Skatteverket. Det innebär att vem som helst kan begära ut en kopia av den. Genom bouppteckningen kan du få information om vad som framgår av testamentet, detta ska nämligen finnas bifogat i bouppteckningen när det skickas in till Skatteverket (ÄB 20 kap. 5 § andra stycket). Du kan gå vidare till Skatteverkets hemsida för att beställa kopia på bouppteckning.5. Måste min dotter betala arvskatt då hon inte var en bröstarving? 6. Blir jag skyldig att betala de då, eftersom hon är mindrerårig och har ingen skatteplikt än?Arvskatt kommer inte att behöva betalas, eftersom arvskatten är avskaffad i Sverige.Sammanfattande handlingsplan Begär ut en kopia av bouppteckningen hos Skatteverket. Får du inget klart svar av vad som framgår av testamentet kan du kontakta advokaten, och be om en förklaring till varför du inte blivit kallad till bouppteckningen. Undersök också huruvida ränta på tillgångarna ska ingå i utbetalningen av arvet. Undersök hos advokaten eller hos Överförmyndarnämnden om Överförmyndarnämnden har lämnat ett godkännande till arvskiftet, eftersom detta måste göras för att arvskiftet ska gälla när ett minderårigt barn är arvstagare. Jag hoppas att jag lyckats ge klarhet till de flesta av dina frågor. Om du efter din kontakt med advokaten och Överförmyndarnämnden misstänker att allt inte har gått rätt till vid bouppteckningen, eller vill ha ytterligare juridisk rådgivning, är du välkommen att höra av dig till mig på moa.kryh@lawline.se så kan jag hänvisa dig till vår juristbyrå. Du är också välkommen att ställa fler frågor genom våran gratistjänst. Med vänlig hälsning,

Testamentera till barnbarn

2019-12-07 i Testamente
FRÅGA |Min morfar hade 2 biologiska barn. Den ena (vår mor) är avliden, och den andra är en dotter som han aldrig har haft kontakt med. Nu börjar morfar bli till åren, och det är dags att sälja hans lägenhet, då han har fått plats på äldreboende.Morfar har uttryckt sin bestämda önskan om att jag och min syster ska ärva honom. Men, hur blir det då med hans dotter som han aldrig har träffat? Jag förstår givetvis att hon har arvsrätt, men kan han låta oss ärva ändå?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv regleras ärvdabalken (ÄB).TestamenteOm din morfar vill att du och din syster ska ärva allt kan han skriva detta i ett testamente. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av din morfar. Två vittnen behöver vara med när testamentet skrivs. Dessa ska också skriva under testamentet (10 kap 1 § ÄB). Arvet fördelas enligt testamentet, det vill säga till dig och din syster, men hans dotter har ändå en möjlighet att få ut en del av arvet, vilket jag förklarar nedan. Hans andra dotter kan ändå kräva en del av arvetÄven om din morfar har ett testamente som anger att du och din syster ska ärva allt, har hans dotter som han aldrig träffat ändå alltså rätt att få ut en viss del av arvet. Det krävs dock att hon begär jämkning av testamentet. Detta måste hon göra inom 6 månader från dess att hon blir delgiven testamentet (7 kap 3 § ÄB). Om hon inte gör det, kommer arvet att fördelas enligt testamentet.Den del dottern kan få ut kallas laglott. Laglotten är hälften av det arv hon hade fått om det inte funnits något testamente. I detta fall är hennes laglott 1/4 av arvet (7 kap 1 § ÄB). Resterande 3/4 kommer då att delas lika mellan dig och din syster.Om inget testamente skrivsOm din morfar inte skriver något testamente skulle dottern istället ärva 1/2 medan du och din syster skulle ärva 1/4 var (2 kap 1 § ÄB). SammanfattningGenom att skriva ett testamente kan din morfar låta dig och din syster ärva allt. Om hans dotter jämkar testamentet, har hon ändå rätt till sin laglott. Skriver ni inget testamente skulle dottern ärva hälften och du och din syster dela på andra halvan. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Gäller istadarätten vid testamente?

2019-12-04 i Testamente
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637#K11P6S1https://lagen.nu/1958:637#K11P6S1Min mor har levt tillsammans med en man i 40 år, de var inte gifta. Mannen äger ett radhus där de bott under alla år. Han har testamenterat huset till henne. Min mor avled nyligen. Gäller istadarätten mig och min syster? Vi ärver naturligtvis vår mor, men har inget släktskap med mannen hon levde tillsammans med. Vi ser honom som vår bonuspappa.
Anna Holmlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För regler gällande arv och testamente gäller ärvdabalken (ÄB). I ditt fall rör det sig om ett testamente, men där testamentstagaren har avlidit innan testatorn. Tolkning av testators viljaDet man får göra är att försöka tolka testamentet enligt testators, det vill säga er bonuspappas, faktiska eller hypotetiska vilja (11 kap 1 § ÄB). Det innebär att man ska tolka testamentet utifrån testators yttersta vilja. Frågan man får ställa sig då är om er bonuspappa har en vilja att ni ska få ärva huset eller inte, vilket är svårt för mig att avgöra. Om hans vilja är att ni ska ärva har ni en chans att ärva, annars inte. I de fall det inte går att tolka testators vilja av olika skäl, får man gå över till presumtionsreglerna för en tolkning istället. Istadarätten är en presumtionsregel som behandlar fall som dessa (11 kap 6 § ÄB). Det innebär att testamentstagarens barn träder in istället för sin förälder om denne har avlidit. Dock gäller enbart istadarätten om barnet till testamentstagaren skulle haft rätt att ärva efter testatorn enligt de vanliga arvsregelnera. En sambo har inte arvsrätt enligt svensk rätt, och då inte heller sambons barn. Detta innebär att varken du eller din syster har arvsrätt och då gäller inte heller istadarätten. SammanfattatIstadarätten gäller inte för dig och din syster. Men om testators vilja är att du och din syster ska ärva så har ni chansen att ärva huset som er mor fick testamenterat till sig. Hoppas du fick svar på din fråga!