Kan arvsklasserna påverka möjligheten att skriva testamente utefter egna önskemål?

2021-09-13 i Testamente
FRÅGA |Jag är ensamstående utan barn och har skrivit testamente där jag endast vill att en av mina halvbröders barn är förmånstagare. Kan jag utesluta de andra brorsbarnen då de tillhör samma arvsklass? Har även gett legat till andra personer utanför familjen.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall du har rätt att testamentera till vem du vill eller om du måste anpassa ditt testamente utefter arvklasserna. Reglerna som är relevanta i ditt fall återfinns i Ärvdabalken (ÄB). Vad menas egentligen med arvklasser Inom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktningar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvklasser och bland dessa tre finns en viss turordning. De personer som tillhör den första arvklassen har rätt att få ut sin del av arvet (sin arvslott) först. Finns det inga personer som tillhör denna arvklass går rätten till arvet istället över till de som tillhör den andra arvklassen och så vidare. Undantaget för bröstarvingars rätt till lagrätt blir inte aktuellt i ditt fall Till den första arvklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom du inte har några barn har du heller inga bröstarvingar. Varför jag tar upp detta är för att bröstarvingar är de enda personerna som alltid, oavsett vad den avlidne skulle skriva i sitt testamente, har rätt till sin laglott, 7:1 ÄB. Med laglott menas hälften av den del av arvet (arvslott) bröstarvingen hade fått rätt till om den avlidne inte skrivit ett testamente, 7:1 ÄB. Om en bröstarvinge hade fått 100 000 kr i arv av en avliden som inte skrivit ett testamente hade bröstarvingen alltså alltid haft rätt att få ut 50 000 kr om den avlidne hade skrivit ett testamente där bröstarvingen inte nämndes som förmånstagare. Detta hade bröstarvingen kunnat åstadkomma genom att påkalla jämkning av testamentet, 7:3 ÄB. SammanfattningsvisEftersom din halvbrors barn inte är dina bröstarvingar utan just din halvbrors finns det inga hinder för dig att skriva ditt testamente utefter dina egna önskemål. Att brorsbarnen tillhör samma arvsklass är visserligen korrekt men det kommer inte få relevans i relation till ditt arv utan spelar enbart roll för hur din halvbrors eventuella arvsfördelning kommer se ut. Viktigt att tänka på är att testamentet måste uppfylla de formkrav som återfinns i 10:1 ÄB, dvs kraven på att testamentet ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen samtidigt närvarande. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Mvh,

Hävande av samboavtal och testamente

2021-09-07 i Testamente
FRÅGA |Maken och jag har ett samboavtal med inbördes testamente. Vi har nu varit gifta i 15 år och tänker fortsätta med det. Kan vi bara riva avtalet samt testamentet och låta arvsrätten ha sin gång ?
Victoria |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar hävandet av testamente och samboavtal. Jag kommer redogöra för detta nedan. Lagstiftning som aktualiseras då är bland annat sambolagen och äktenskapsbalken (ÄB).Hävande av samboavtaletGällande samboavtalet (som regleras i sambolagen) så förlorade denna verkan när ni gifte er. Sambolagen är endast tillämplig på sambos och detta upphör så snabbt ni ingick äktenskapet, se 2 § sambolagen punkt 1.Detta innebär således att ni inte behöver häva denna, den har redan förlorat verkan.Hävande av testamentetInte lika entydiga förhållanden gäller vid hävandet av testamenten. Här gäller det att ni måste återkalla det, exempelvis genom att ni skriver ett nytt (och därmed upphäver den tidigare), genom att förstöra det eller genom att otvetydigt givit tillkänna att testamentet inte längre är uttryck för er yttersta vilja, se 10 kap. 5 § ÄB.Eftersom ni båda verkar ense om att ni vill häva testamentet och låta arvsrätten gälla vid fördelningen av kvarlåtenskapen så borde det vara oproblematiskt att återkalla det. I slutändan är ju endast testamentet ett uttryck för testatorn (eftersom ni har ett inbördes testamente; båda makarnas) yttersta vilja, om ni inte längre vill att den ska gälla så kan ni antingen bränna eller riva sönder denna – då gäller den inte längre. Resultatet av detta (förutsatt att ni inte har något annat giltigt testamente) är att arvsrätten fördelar kvarlåtenskapen efter er.Jag hoppas ni fick svar på er fråga!

Hur skriver jag ett testamente?

2021-09-07 i Testamente
FRÅGA |Min maka och jag (gifta) vill att våra 2 äkta barm skall få vårt arv som enskild egendom. Hur skrivs ett sådant testamente.
Maia Sadek |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns olika sätt att skriva ett testamente men det är viktigt att ni har med er följande:- Testamentet måste upprättas skriftligen - Lista på era tillgångar, exempelvis pengar, värdepapper, fastighet mm.- Hur du vill fördela tillgångarna, exempelvis genom procentsatser eller genom att specificera vads varje person ska få. Här kan ni ange att ni vill att barnen ska ärva ert arv så som enskild egendom. - Ange arvtagarnas uppgifter, alltså vilken relation personen har till er (i ert fall barn), vad deras personnummer är och eventuella andra uppgifter som adress eller telefonnummer. - Underteckna testamentet. Tänk på att namnteckningen måste bevittnas av två samtidigt närvarande personer som inte är släkt med dig eller på annat sätt omfattas av testamentet. De måste veta om att de bevittnar ett testamente men du behöver inte visa själva innehållet. Dessa punkter täcker formkraven som återfinns i lagtexten (10 kap. 1 § ärvdabalken) och testamentet blir då fullständigt. Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.

Halvsyskons rätt till arv

2021-09-02 i Testamente
FRÅGA |Ett skrivet testamente med 2 vittnen är skrivet till förmån till fyra personer som betytt mycket för henne när hon var i livet. Personen ifråga har inga egna barn, men sex halvbröder varav tre är i livet.Vilka ärver då den avlidne? Halvbröderna eller dom fyra personerna?Halvbröderna är inte nämnda i Testamentet.
Alejandra Vasquez |Den generella utgångspunkten är att när en person dör så fördelas kvarlåtenskapen efter denne mellan den avlidnes arvingar. Med arvingar menas den avlidnes barn och barnbarn som är de som får ärva först (första arvsklassen, se 2 kap. 1 § Ärvdabalken). Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda. Om föräldrarna är döda och det finns halvsyskon, tar de tillsammans med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha tillfallit deras förälder (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen.Genom testamente kan en person förordna om vad som ska ske med dennes tillgångar efter dennes död och på så sätt så sker fördelningen av tillgångarna i enlighet med testamentet istället för enligt reglerna i 2 kap. Ärvdabalken. Man kan alltså som i det här fallet i sitt testamente förordna om att fyra personer ska ärva allt och göra sina halvsyskon arvlösa.Det enda halvsyskonen kan göra för att kunna ärva efter personen i fråga är att de begär en ogiltighetsförklaring av testamentet. Ett testamente kan endast ogiltigförklaras under vissa i lagen angivna förutsättningar. För att ett testamente ska ogiltigförklaras måste också de arvingar som anser testamentet vara ogiltigt klandra detta genom att väcka talan om att testamentet ska ogiltigförklaras inom sex månader från det att arvingen blev delgiven testamentet. Om talan inte väcks inom sex månaders-fristen anses testamentet giltigt och kan inte angripas (14 kap. 5 § Ärvdabalken).Grund för klander föreligger om testator inte var behörig att upprätta testamente, eller om formkraven i 10 kap. Ärvdabalken inte iakttagits (13 kap. 1 § Ärvdabalken). Grund för klander föreligger också om testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning eller då testator upprättat testamentet till följd av att någon utövat tvång mot testator eller missbrukat testators oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning. Att testator blivit svikligen förledd till att upprätta testamentet eller varit omedveten om faktiska förhållanden som haft avgörande inflytande på testators vilja att upprätta testamentet utgör också grund för klander av testamentet (se 13 kap. 2 § Ärvdabalken och 13 kap. 3 § Ärvdabalken)Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Vänligen

Ex-sambons mor skrev testamente i Schweiz

2021-09-09 i Testamente
FRÅGA |Min förra sambos mor gick bort i slutet av juni. Hon bodde i sweizch, och hade i sitt testamente nämt mig, vårat förhållande tog emellertid slut 2018, jag undrar om min förra sambo har rätt att neka mig den testamenterade delen av arvet?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är flera faktorer som kan inverka på om du är berättigad ett arv från din ex-sambos mor. Därför kommer jag inte kunna ge dig ett exakt svar men jag kommer förklara vilka omständigheter som påverkar situationen. I grund och botten gäller problemet om din ex-sambo har rätt att klandra (dvs överklaga och förändra) testamentet och på vilka grunder hon har rätt att göra det. Schweiz?Det första problemet som bör beaktas är att din ex-sambos mor bodde i Schweiz. Detta kan utgöra ett problem eftersom det inte längre är självklart att svenska arvsregler gäller, vilket eventuellt kan vara både i din fördel och din nackdel beroende vad Schweizisk lag säger är giltiga skäl för att ändra/ogiltigförklara ett testamente. Först behöver man alltså lösa problemet med om svensk eller schweizisk lag ska gälla. Utan mer information kan jag inte göra någon bedömning. Det kan också vara så att din ex-sambos mor skrev i testamentet om det är svensk eller schweizisk lag som gäller och då är det givetvis den lagen som ska följas. Om det är svensk lagstiftning som gäller...I det fall som arvet ska regleras enligt svensk lag är det Ärvdabalken som gäller, härefter förkortad som ÄB. Det ska sägas att din ex-sambo inte har någon rätt att hur som helst neka dig arvet eftersom det är skrivet i testamentet, däremot kan hon ta upp i tingsrätten att den delen av testamentet är ogiltigt/ska ändras. Generellt sett är det väldigt svårt att enligt svensk rätt ändra på ett existerande testamente. TestamentestolkningSyftet med ett testamente är att testators vilja ska följas efter döden. Därför finns det en huvudregel om att testamentet ska tolkas på så sätt att när man beaktar vad som står ska det göras i ljuset av vad den avlidne ville. Om något i testamentet är otydligt skrivet eller om det har skett en felskrivning men ändå kan utläsa vad testatorns vilja var, så ska man utgå från det istället (11 kap. 1 § ÄB). Detta är viktigt att beakta eftersom det kan finnas en möjlighet för din ex-sambo att hävda att den delen som är testamenterad för dig var med viljan att du och din sambo fortfarande var tillsammans. Om detta skulle vara argument nog att stå sig på kan också variera beroende på exakt hur testamentet är skrivet.Ogiltigförklarande av testamente Det slutliga alternativet som finns för din ex-sambo är att ogiltigförklara testamentet. Detta är omfattande och grunderna som tillåter en ogiltigförklaring är ganska extrema. Grunder som kan resultera i ett ogiltigförklarande är: 1. Att testatorn inte var behörig att förordna ett testamente (13 kap. 1 § ÄB). 2. Att testamentet inte uppfyller formkraven/hur testamentet praktiskt förordnats (10 kap. 1 § ÄB). 3. Testamentet upprättades under påverkan av psykisk störning (13 kap. 2 § ÄB). 4. Testamentet uppkommit under tvång, alternativt att testatorn blivit svikligen förledd (13 kap. 3 § ÄB). På det stora hela är det föga troligt att någon av ovanstående grunder föreligger, men utan vetskap om situationen kan jag inte göra någon bedömning kring om någon av ovanstående grunder föreligger. Sammanfattning Det generella svaret på din fråga är att nej, din ex-sambo kan antagligen inte förhindra dig från att få ut arvet från ex-sambons mor. Men en rad omständigheter kan påverka, däribland om svensk eller schweizisk lag ska tillämpas vid en eventuell tvist. Om det är svensk lag kan din sambo möjligen ha framgång med testamentstolkning men hon kan eventuellt hävda andra ogiltigförklaringsgrunder. På det stora hela är det svårt för henne att förvägra dig arvet, men det är i så fall upp till domstolen att bestämma. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Hur blir fördelningen av arv om bröstarvingar har godkänt testamente och avsagt sig arvet??

2021-09-07 i Testamente
FRÅGA |En man, vilken har tre barn, har testamenterat alla sina tillgångar till ett av barnen. Ett annat av barnen har avsagt sig allt som har med arv att göra. Alla tre har godkänt testamentet. Hur blir fördelningen mellan de andra två?
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar kommer jag utgå från att barnen är myndiga och att det barnet som avsagt sig allt som har med arv att göra även inte kommer göra anspråk på sin laglott. Jag kommer också utgå från att detta är innan ett dödsfall har skett. Skulle det vara efter ett dödsfall skett finns det nämligen inte reglerat i lag om hur man avsäger sig arv utan det brukar lösa sig i praktiken om någon skulle vilja göra detta.Det är i ärvdabalken som frågor om arv och testamenten regleras.Huvudregeln är att arvet ska fördelas lika mellan barnenAv din fråga framgår det att det finns tre barn till mannen. Barn till en förälder som avlidit är vad som kallas för bröstarvingar i lagens mening (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns ett testamente innebär det att arvet kommer fördelas lika mellan bröstarvingarna dvs. barnen.Arvsavsägelse är möjligt genom att godkänna testamenteNär det finns ett testamente med önskan om att arvet ska fördelas på något annat sätt är det möjligt för barnen att avsäga sig arvet.För att avsäga sig arvet finns det vissa krav som måste vara uppfyllda för att detta ska vara möjligt.Om man vill avsäga sig rätten till arv gör man detta skriftligt hos personen vars arv det gäller, eller genom att godkänna ett testamente. Utöver detta krävs det också att arvingen är myndig när avsägelsen görs (17 kap. 2 § ÄB)En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglottNär det gäller bröstarvingar har dessa alltid rätt till sin laglott dvs. hälften utav den arvslott som arvingen skulle fått om testamentet inte funnits (7 kap 1 § ÄB). Utgångspunkten är alltså att barn inte ska kunna göras arvlösa. Det finns dock undantag till denna huvudregel. För att en bröstarvinge dvs. ett barn ska kunna avsäga sig laglotten krävs det:att arvingen fått skälig ersättning för detta, elleratt en närstående så som make, maka eller avkomlingar dvs. barn till den som vill avsäga sig sin laglott får egendom som motsvarar laglotten (17 kap. 2 § första stycket. ÄB)Att barnen har godkänt testamentet innebär alltså att de fortfarande har rätt till sin laglott.Fördelningen av arvet ska göras med hänsyn till laglottenSom jag skrev tidigare utgår jag ifrån att ett av barnen även avsagt sin rätt till laglotten genom att denne t.ex. fått skälig ersättning för detta. Detta barn ska därmed inte räknas in vid uppdelningen av arvet utan det är mellan de andra två barnen som arvet ska fördelas.Det barn som godkänt testamentet till fördel för sitt syskon ska få sin laglott dvs. hälften av det som det annars skulle fått. Resterande del skall det barnet som föräldern vill ska få alla tillgångar i testamentet.När det kommer till avsägelser av arv är det viktigt att det blir rätt gjort för att det inte ska bli några otydligheter när arvslåtaren avlidit. Risken är annars att avsägelsen inte är giltig. Jag vill därför tipsa om att ta kontakt med någon av våra jurister på Lawline för att få vidare hjälp.Hälsningar,

Måste personen som testamentet riktar sig mot vara närvarande? Och vilka krav gäller för ett giltigt testamente?

2021-09-03 i Testamente
FRÅGA |Måste personen i fråga vara med när någon upprättar ett testamente?
Dani Elipas Gobraeel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid besvarandet av din fråga kommer jag att hänvisa till Ärvdabalk (1958:637), nedan kallad ÄB. Nedan används begreppet "testator" vilket är den person som har skrivit testamentet. Jag utgår från att din frågeställning handlar om huruvida testatorn måste vara med vid upprättandet av testamentet. Svaret på den frågan är ja. Om du istället undrar om den person till vilken testamentet riktar sig mot ska vara närvarande, är svaret nej. Det finns inget sådant krav, testamentet kan vara till i princip vem som helst som testator känner, så länge det ger uttryck för testatorns vilja. Dock måste vissa krav vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt. Rättsliga utgångspunkter för ett giltigt testamenteHur ett testamente ska upprättas framgår av 10 kapitlet ÄB. I 10 kapitlet 1 § ÄB framgår det att det finns två krav för att ett testamente ska anses upprättat:1) Testamentet ska upprättas skriftligen, och2) Två vittnen ska närvara då testamentet upprättas.Vittnena ska närvara samtidigt och de ska skriva under med sina namn. Det ställs krav på att de ska vara medvetna om att de skriver under testamentet, men det är upp till testator om han/hon vill berätta vad som står i testamentet.Det kan också vara bra om vittnena förutom sin namnunderskrift även antecknar t.ex. datum och ort, detta för att ha ett bättre bevisläge om någon skulle hävda att testamentet är ogiltigt. Detta är dock inget krav utan endast ett sätt att underlätta en eventuell framtida bevisprövning (10 kapitlet 2 § ÄB).Vilka som kan bevittna testamentetFör att få vara vittne måste man vara över 15 år och man får inte lida av en sådan psykisk störning som gör att man saknar insikt om innebörden av att vara vittne.Det finns dock vissa personer som inte får vara vittne till testamente även fast de ovan nämnda kraven är uppfyllda (10 kapitlet 4 § ÄB). Dessa personer är sådana som kan ha ett starkt intresse av att testamentet upprättas. - Den som är make eller sambo till testatorn.- Den som är släkting till testatorn i rakt upp- eller nedstigande led, alltså testatorns mor/far, mor- och farföräldrar, barn/barnbarn osv.- Den som är gift med testatorns släkting i rakt upp-eller nedstigande led.- Den som är syskon till testatorn.- Den som förekommer i testamentet, alltså om testatorn testamenterat något till en person så får den personen inte vara vittne.SammanfattningAvslutningsvis kan sägas att för att testamentet ska få giltig verkan, ska testamentet vara upprättat av en person som fyllt 18 år enligt 9:1 ÄB. Dokumentet ska vara skriftligt. Handlingen ska skrivas under av testatorn, och det ska finnas två personer som bevittnar testamentet, annars är formkraven för testamentet inte uppfyllda. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Testamentera bort egendom till barnen

2021-08-31 i Testamente
FRÅGA |Gift par som vill skriva testamente om 2 fastigheter som vi äger. Vi har två barn 50-47 år inga särkullebarn . Husen är lika mycket värda, och vi vill fördela, vem som ska ha vilket hus. Måste vi skriva var sitt testamente.? Kan man också tillägga full äganderätt.? Vill ej ha det som enskild egendom
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då ni inte har några särkullbarn gäller att varje barn har rätt att ärva sina föräldrar efter bortgång (2 kap 1 § ärvdabalken). Om det finns en efterlevande make kommer egendomen efter den första makens bortgång att gå till den andra maken (som är vid liv) och inte till barnen först.För att undvika att fastigheterna tillfaller den efterlevande maken vid första makens bortgång är ett testamente att rekommendera. Genom att skriva testamente tillfaller fastigheterna barnen efter en bodelning mellan den bortgångna och den efterlevande maken. För att undvika bodelning utan att göra egendomen enskild så kan den efterlevande maken välja att inte ha någon bodelning och att allting ska tillfalla den bortgångna maken. På det sättet så kan de två fastigheterna tillfalla barnen enligt testamente. I ert fall har barnen rätt till hälften var av fastigheterna och fastigheternas värde vid er bortgång. I de fall ni vill att barnen ska ärva vars ett av de husen specifikt så är testamente ett bra alternativ. I testamentet kan ni då välja vilken fastighet som tillfaller vilket barn.Ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen som ska bevittna undertecknandet av testamentet (10 kap 1 § ärvdabalken). SammanfattningFör att fastigheterna ska tillfalla barnen så behöver ni skriva vars ett testamente till förmån för barnen. Full äganderätt tillkommer då barnen i och med testamentet då äganderätten övergår. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!