Tolkning av testamente och dess jämkning
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer använda mig av Ärvdabalken (ÄB) för att besvara din fråga. Som jag tolkar det har den avlidne maken ett barn och den efterlevande maken har två barn, men inga gemensamma. Makarna har även skrivit ett testamente där det står att den efterlevande maken ska till fullo ärva efter den avlidne. Först när den efterlevande makan går bort ska arvet efter båda fördelas mellan deras särkullbarn (särkullbarn är barn till ena men inte andra).
Vad som gäller enligt lagen och testamentet
Det som testamentet stadgar är i princip det som sker per automatik om inget testamente finns. Enligt 3 kap. 1 § ÄB så ärver den efterlevande maken allt efter den avlidne maken, såvida ett testamente inte säger något annat. Om makarna hade gemensamma barn så får dessa ett efterarv på kvarlåtenskapen som den efterlevande maken ärver. Om den avlidne maken dock hade ett särkullbarn så har särkullbarnet rätt att bryta ut sin arvslott direkt.
Men eftersom denna proceduren nu är baserad på ett testamente och inte 3 kap. 1 § ÄB så har särkullbarnet troligtvis inte rätt att bryta ut sin arvslott direkt, såvida det inte framgår av testamentet. Om testamentets förordnande dock gör så att särkullbarnet inte kan utfå sin laglott har denne rätt att påkalla jämkning av testamentet för att utfå laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Resterande del av arvslotten följer testamentets förordnande.
Vad betyder då detta? Enligt testamentet ska mannen i din fråga ska ärva efter sin avlidne hustru. När mannen går bort ska samtliga av mannens respektive hustruns barn ärva efter mannen. Testamentet inskränker dock på hustruns dotters laglott. Dottern har därför rätt att begära jämkning av testamentet för att utfå laglotten. Om dottern är hustruns enda bröstarvinge betyder det att dottern har rätt att få ut 50 % av all kvarlåtenskap efter hustrun, om hon så vill. Detta eftersom hennes arvslott isåfall motsvaras av hela kvarlåtenskapen, vilket gör att laglotten motsvaras av 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Det är dock inget hon måste göra.
Vad som ska tas upp i bouppteckningen
I bouppteckningen ska fruns samtliga tillgångar och skulder tas upp (20 kap. 4 § ÄB). Allt som frun äger och alla skulder som är kopplade till frun ska tas upp.
Bodelning
Observera att en bodelning ska göras som utgångspunkt mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken. Detta görs efter bouppteckningen men innan arvskiftet. Den efterlevande maken kan dock begära att var part ska behålla hela eller delar av sitt giftorättsgods, som då inte ingår i bodenlingen (12 kap. 2 § Äktenskapsbalken).
Sammanfattning
Enligt min tolkning ska den efterlevande maken ärva allt, varefter dennes bortgång ska hustruns dotter och mannens två barn ärva resterande kvarlåtenskap efter mannen. Hustruns dotter, som särkullbarn efter den avlidne, har dock rätt att jämka testamentet för att utfå sin laglott från hustruns kvarlåtenskap. Om dottern är den enda bröstarvingen efter hustrun består laglotten av 50 % av hustruns kvarlåtenskap.
Till bouppteckningen ska alla hustruns tillgångar och skulder tas upp. Därefter ska göras en bodelning mellan hustruns dödsbo och mannen. Mannen kan dock begära att var part ska behålla sitt giftorättsgods eller delar av det, om han så vill.
Om du har fler frågor om ditt ärende, eller om jag tolkat din fråga fel, är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Med vänlig hälsning,