Tolkning av testamente; nyttjanderätt eller efterarv?
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline. Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken (ÄB) för att besvara er fråga.
Vid tolkning av testamente ska man utgå från vad man tror är testamentsgivarens vilja med testamentet. Man inte ska styras av misstag och felskrivningar, utan istället verkställa testamentet så som testamentsgivaren tänkt (om man kan utröna det) (11 kap. 1 § ÄB).
I övrigt är det väldigt fritt med hur ett testamente kan utformas. Som jag tolkar er formulering av testamentet verkar det ha förelegat två olika potentiella situationer: nyttjanderätt eller efterarv.
Nyttjanderätt
Kalles mamma skriver att han ska ärva allt men att kvarlåtenskapen senare skall tillfalla er fyra kusiner när Kalle gått bort. Detta kan tolkas som att ni fyra kusiner direkt ärver kvarlåtenskapen med äganderätt, men att Kalle har nyttjanderätt medan han lever. Det betyder att under sin livstid får Kalle nyttja sig av kvarlåtenskapen hur han vill (dock inte överlåta den), och när han går bort så ärver ni kvarlåtenskapen med full äganderätt (ni kan överlåta kvarlåtenskapen om ni vill).
Efterarv
Efterarv kallas även sekundosuccession och kan gälla även för testamentestagare. Det är en form av uppskjuten arvsrätt.
Ett vanligt exempel är situationen med två makar, A och B. När A avlider görs en bodelning där B får hälften av värdet med full äganderätt. Den andra hälften får B disponera med fri förfoganderätt under sin livstid (förutsatt att A inte hade några särkullbarn). När även B avlider ska hälften av B:s förmögenhet gå till A:s arvingar i första eller andra arvsklassen, medan den andra hälften går till B:s arvingar i första, andra eller tredje arvsklassen.
Av intresse är att det är den kvot (vanligen hälften) av boet som var A:s andel vid den första bodelningen som ska gå till A:s arvingar, inte den summa som var A:s del av boet när denne avled. Summan som delas ut till A:s arvingar efter B:s död kan alltså vara så väl större som mindre än då A avled.
Även en testator kan förordna om sekundosuccession genom att i testamentet tala om vad som ska ske med egendom som någon fått tilldelat sig med fri förfoganderätt när denna löpt ut (vanligtvis vid mottagarens död).
När Kalles mamma skriver att Kalle ska ärva allt men att kvarlåtenskapen senare skall tillfalla er fyra kusiner när Kalle gått bort så kan det tolkas som att Kalle ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, och ni fyra kusiner får ett efterarv på den kvarlåtenskapen. Den kvoten som kvarlåtenskapen får ni sedan bryta ut ur Kalles kvarlåtenskap innan den normala arvsordningen tillträder.
Vad betyder detta?
Mycket beror på tolkning, och om någon bäst vet Kalles mammas tolkning framstår det vara ni fyra kusiner. Jag håller i vart fall inte helt med om juristens tolkning att allt ska tillfalla allmänna arvsfonden.
Om testamentet avsåg nyttjanderätt så betyder det att ni fyra kusiner ska dela lika på allt som Kalle ärvde. Resterande av Kalles kvarlåtenskap, som inte kom från hans mamma, tillfaller hans legala arvingar (vilket inte innefattar kusiner). Finns inte sådana tillfaller det allmänna arvsfonden.
Om testamentet avsåg efterarv så har ni rätt att ur Kalles kvarlåtenskap bryta ut kvarlåtenskap motsvarande rätt kvotandel. Resterande kvarlåtenskap tillfaller, precis som ovan, Kalles legala arvingar eller annars allmänna arvsfonden om inte sådana finns.
Enligt min tolkning ska ni kusiner därför ärva en viss del av Kalles kvarlåtenskap, men endast det som har ursprung i hans mammas testamente. Resterande tillfaller arvsfonden.
Om ni har fler frågor om ert ärende, eller om jag tolkat er fråga fel, är ni välkomna att höra av er till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa er ytterligare. Med vänlig hälsning,