Hur gör jag för att undvika att min frus barn kommer åt min enskilda egendom vid hennes frånfälle?

2018-05-17 i Testamente
FRÅGA |Gift har äktenskapsförord om enskild egendom (bla. fastighet). Gemensamt testamente om att den överlevande ärver med fri förfoganderätt all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag av barns laglotter.. Särkullsbarn finns på båda sidor. Hur gör jag för att undvika att min frus barn kommer åt min enskilda egendom vid hennes frånfälle? Annorlunda testamente?Hur gör min fru för att minimera arv till ett av hennes 2 barn.Har trott att äktenskapsförord gällde även vid dödsfall. Så verkar det inte vara.
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer först att förklara hur ett äktenskapsförord fungerar och därefter hur ett testamente fungerar. ÄktenskapsförordNär ett äktenskap upplöses antingen genom skilsmässa eller vid den ena makens död så ska allt som är giftorättsgods delas lika och ingå i en bodelning (10 kap 1 § Ätenskapsbalken (Äktb). Det som är enskild egendom ska lämnas utanför bodelningen. Av 7 kap 2 § Äktb framgår det vad som ska räknas som enskild egendom. Enligt första punkten kan man reglera att något ska vara enskild egendom genom äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord har i egentlig mening störst betydelse vid en eventuell skilsmässa då allt enskild egendom hamlar utanför bodelningen. När ena maken dör så ska all dennes kvarlåtenskap, oavsett om den är giftorättsgods eller enskild, delas ut till de arvingar som finns enligt den legala arvsordningen enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Dock så kommer ett äktenskapsförord vid dödsfall påverka på så sätt att det påverkar hur stor laglott dina barn får ut direkt och även hur stor del av den totala egendomen vid din frus död respektive hennes barn skall få. Det är alltså inte helt betydelselöst.Inbördes testamenteDet ni har upprättat kallas inbördes testamente vilket innebär att man testamenterar till varandras förmån ifall den ena dör. Särkullbarn har rätt till sin laglottViktigt att komma ihåg är att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott. Upprättar man ett inbördes testamente där man föreskriver att all egendom ska tillfalla den andre när någon av makarna dör så kan det finnas risk att den avlidnes särkullbarn väcker klandertalan för att få ut sin laglott. Ett särkullbarn har alltid rätt till sin laglott, dvs hälften av en arvslott (se 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Dock vållar det inga bekymmer enligt detta testamente där ni har föreskrivet att varje särkullbarn har rätt att få ut sin laglott. Undvika att din frus särkullbarn får din enskilda egendomPrecis som du säger för att undvika att din frus särkullbarn ska få ta del av din enskilda egendom är det bästa att upprätta ett nytt testamente.Som jag förstår det vill du att din fru ska få all din egendom om du dör först men när väl hon har avlidit så vill du att din enskilda egendom ska gå till någon annan än till din frus särkullbarn. Det man i så fall kan göra är att upprätta ett testamente, men med sekundosuccession även kallat sekundoförordnande. Det innebär att din fru kommer exempelvis att erhålla bland annat fastigheten som är enskild egendom med fri förfoganderätt vid ditt arvsskifte men att dina barn sen efter att din fru har dött kommer att ärva egendomen ifrån henne. Att din fru ärver något med fri förfoganderätt innebär att hen inte har någon möjlighet att testamentera bort vad som annars skulle utgå till dina barn vid hennes bortgång. Hon är nämligen bunden av den föreskrift du gjort i testamentet om sekundosuccession. När hon avlider kommer därför de som du i testamentet angett som sekundosuccessorer (tex dina barn) ha rätt till den del som du testamenterade till din fru. Normalt brukar man som efterlevande respektera den först avlidnas önskan och problemet brukar inte uppstå. Dock så finns det ett problem med den s.k fri förfoganderätten och binda ett förordnande till viss egendom. Fri förfoganderätt Att man ärver med ärver med fri förfoganderätt innebär att man får förfoga/disponera över den efterlevandes egendom. Skillanden mellan fri förfoganderätt och äganderätt är att vid äganderätt får man fritt bestämma vad man ska göra med egendomen, t.ex. testamentera bort egendomen, eller ge bort något i gåva till makes barns nackdel. Men nu när hon ärver med fri förfoganderätt får hon inte testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån men hon kan fortfarande konsumera, sälja eller minska boet på något annat sätt. ProblematikenI rättsfallet NJA 1995 s. 303 konstaterade Högsta domstolen att när efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt gäller begränsning av makens testationsrätt endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom. Detta innebär att din fru har rätt att sälja fastigheten och, i princip, spendera pengarna på det sätt hon önskar. Den rätt till sekundosuccession ni har består av en andel av din kvarlåtenskap vid hennes bortgång, som således både kan ha minskat eller ökat i värde i relation till vad ni skulle ha erhållit om ni fått ut arvet omedelbart efter faderns död.Jag ska ge ett exempel: Vid ditt arvsskifte ärver din fru exempelvis din fastighet med fri förfoganderätt. Innan arvet tillskiftades din fru så hade hon egendom som motsvarade värdet av din enskilda egendom, dvs fastigheten. Detta innebär att din frus egendom ägs till 50 % med full äganderätt och 50% ägs med fri förfoganderätt efter dig. Vid din frus arvskifte vid hennes bortgång skall 50% av hennes dödsbo utgå till dina barn. Vad som är problemet nu är att denna 50 % av egendom skulle likväl kunna utgöras av annat än fastigheten förutsatt att dina barns kvot om 50% av din frus dödsbo upprätthålls.Detta ger konsekvensen att din fru under under sin resterande livstid skulle sälja, konsumera eller skänka bort din fastighet, så skulle detta innebära att dina barns efterarv väsentligen minskas.Åtgärder om det skulle hända Är det så att särkullbarnen har efterarvsrätt till fastigheten (vilket de har) så kommer en regel i 3 kap 3 § ÄB aktualiseras. Regeln innebär att om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling utan "tillbörlig hänsyn" till efterarvingars rätt till efterarv orsakar en väsentlig minskning av sin egendom, vederlag ska utgå till efterarvingarna. Ett exempel är som i ert fall; Om din fru skänker bort fastigheten eller övrig egendom till sina barn kan denna regeln tillämplig. Regeln blir inte endast tillämplig vid gåva utan även vid andra med gåva jämförliga handlingar. Härmed avses bl.a. försäljning av egendom till underpris, om det benefika inslaget är dominerande.En förutsättning för regelns tillämplighet och för att vederlag ska kunna utgå är att gåvan, eller den därmed jämförliga handlingen, orsakat en väsentlig minskning av den efterlevande makens egendom. Här avses inte en minskning i absoluta tal utan det ska vara fråga om en väsentligt minskning jämfört med vad boet skulle ha varit värt om gåvan inte fullbordats. Är fastigheten värd väldigt mycket pengar och det inte finns någon annan egendom av högt värde så kommer regeln att aktualiseras. Om vederlag inte kan utgå p.g.a. avsaknad av medel i dödsboet ska gåvan, eller pengar motsvarande gåvans värde, återbäras under förutsättning att den som tog emot gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till nackdel för efterarvingar. Dock får det inte ha gått mer än fem år mellan det att gåvan fullbordades till dess att talan om återgång väcks. Här kommer det bli tydligt i ert fall att er mamma skänker fastigheten i gåva till er för att särkullbarnen inte ska få ta del av värdeökningen.Alternativ lösning Är det så att du är väldigt mån om att just en viss egendom, tex en fastighet, ska tillfalla dina barn så rekommenderar jag istället att upprätta ett testamente med nyttjanderätt. Dvs att under din frus livstid får hon nyttja fastigheten och när hon avlider så ska denne gå till dina bröstarvingar. Då undviker man att din fru ärver någonting och du blir helt säker på att den kommer gå till dina barn. Genom att ni upprättar ett nytt testamente så återkallar ni det gamla och det nya testamentet gäller istället. Vill ni har hjälp att upprätta ett testamente så ber jag dig gärna att återkomma. Hoppas det var svar på dina frågor.Med vänliga hälsningar

Vad händer om arvingar inte godkänner testamente?

2018-05-15 i Testamente
FRÅGA |Min särbo hade 2 syskon. Han skrev testamnet 1 tillsammans med en advokat där hans egendom delades i tre delar. När syskonen fick testament vände dem ryggen till min särbo och vi ensamma kämpade mot hans sjukdom och döden. De kom aldrig på besök inte ens när slutet närmade sig. Min särbo ångrade sig efter några månader testament 1 och bad mig att ringa hans advokat för att ändra testamentet. Nu vill han lämna allt till mig. Detta gjordes och han bad mig att hålla hemligt. Han skulle ha det sista ordet och hämnades. Vid hans bortgång då fick hans syskon veta om ändringen. De blev rasande och nu vägrar dem att signera testament: varken ja eller nej. De tänker inte heller gå till domstol. De var med i bouppteckning och pratade med advokaten som sa att det fanns inga tecken på att min särbo var under min inflyttande. Min särbo skulle alltid bestämma och göra som han vill. Vad händer nu om de aldrig skriver på detestamentet? Det finns ett hus som förfalla och jag har fått nycklarna. Just nu river jag sönder alla hans privata papper för att ingen skall skada honom. Systern har fått vad hon velat ha från huset. Det finns inget värde i huset!!
Marika Moberg Rabenius |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår din fråga rätt så undrar du vad som händer om din särbos legala arvingar inte godkänner hans testamente. Först och främst ska sägas att testamentets giltighet inte i sig beror på om arvingarna (syskonen) godkänner det. För att du ska kunna göra testamentet gällande krävs alltså inte att arvingarna skriver varken ja eller nej på testamentet. Ett godkännande av testamentet har bara relevans i den aspekten att syskonen, om de hade undertecknat och därmed godkänt testamentet inte hade haft rätt att klandra testamentet i domstol. Du skriver dock att syskonen inte tänker gå till domstol och jag tolkar det som att de därmed inte tänker klandra testamentet. (Med klander av testamente menas att man väcker talan angående testamentets giltighet.) Anledningen till att man vid bouppteckningen ville att arvingarna skulle skriva på testamentet kan också ha varit för att säkra bevis på att de delgivits testamentet. Enligt ärvdabalken (ÄB) 14 kap. 4 § ska nämligen testamente delges arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift. (Sen ska testamentet visserligen tas in i, eller bifogas som bestyrkt kopia i bouppteckningen efter den avlidne, se ÄB 20 kap. 5 §.) När arvingarna på det sättet blev delgivna testamentet har de sex månader på sig att väcka talan om testamentets ogiltighet, se ÄB 14 kap. 5 §. Det verkar som sagt inte som att syskonen tänker väcka talan men om du vill vara på säkra sidan så avvaktar du sex månader, sen har de inte längre rätt att klandra testamentet. Hoppas att du har fått svar på din fråga.Vänligen

Formkrav för testamente och testamentsvittnen

2018-05-13 i Testamente
FRÅGA |Hej, Min pappa avled i början av året och hade tillsammans med sin nya fru upprättat ett testamente. Det har nu kommit till min kännedom att de båda vittnena inte var på plats tillsammans för att vittna om underskrifterna. Jag undrar om det är lönt att bestrida testamentet? Med vänlig hälsning en orolig dotter
Julia Stenslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Formkraven för testamente finner vi i 13 kap. 1 § Ärvdabalken. Här framgår att två vittnen ska vara närvarande när testator skriver under testamentet eller bevittna att testatorn intygar att denne skrivit under. Dessa vittnen ska sedan bestyrka detta genom att själva skriva under testamentet. Lagtexten ger oss ingen ledning i hur lång tid efter testatorns undertecknande som vittnena måste bestyrka testamentet, men högsta domstolen har fastställt i målen NJA 1994 s. 145 att vittnens bestyrkande genom underskrift ska ske i nära anslutning till att testatorn undertecknat eller intygat sin underskrift inför dem. Det är alltså inte ett krav att vittnena skall ha varit närvarande då din far skrev under testamentet, så länge han sedan intygat sin underskrift för dem och de kort därefter bestyrkt testamentet genom att själva underteckna det. Hoppas svaret var till hjälp!

Är ett testamente upprättat utanför EU giltigt i Sverige?

2018-05-09 i Testamente
FRÅGA |Hej.Jag behöver veta om Testamente upprättat utomlands - giltigt i Sverige? Jag kan läsa på er sida om detta, men undrar om det blir någon skillnad när Storbritannien går ur EU.Har en god vän som är medborgare i både Sverige och England. Hon funderar över detta.
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kommer nog ta något år innan Storbritannien går ur EU men jag kommer i mitt svar utgå från att de redan har utträtt ur unionen. I sådana fall blir lagen om arv i internationella situationer (IAL) tillämplig lag. I 4 kap. IAL regleras arvsfrågor som har meddelats i stater som varken tillämpar arvsförordningen som är tillämplig för medlemsstaterna i EU eller länder som är anslutna till den nordiska arvskonventionen (1 kap. 3 § IAL)Ett avgörande om arv eller testamente av exempelvis en domstol gäller i Sverige, om avgörandet har meddelats i en stat där den avlidne hade hemvist. Om din har sin hemvist i Storbritannien och testamentet är giltigt utformad enligt brittisk rätt kan den även gälla i Sverige (4 kap. 2 § IAL). Detta förutsätter dock att det inte finns något hinder mot erkännandet i form av att testamentet även strider mot svenskt rätt, strider mot ett tidigare meddelat utländsk fall som gäller i Sverige, det i Sverige pågår ett förfarande som kan leda till ett motstridigt avgörande m.m. (4 kap. 3 § IAL).Ett testamente som är upprättat utanför EU kan således vara giltigt även i Sverige förutsatt att den inte strider mot svensk rätt. Lycka till!Med vänliga hälsningar

Är det möjligt att inskränka barns arvslott via testamente?

2018-05-17 i Testamente
FRÅGA |Hejsan undrar om jag kan via testamente göra min dotter arvlös. Den jag har planer på att gifta mig med är inte mor till barnet.
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I din fråga skriver du att du har planer på att gifta dig men att din blivande fru inte är mor till din dotter. Jag tolkar därför din fråga som att du undrar över om det är möjligt att göra din dotter arvlös till förmån för din blivande fru. Frågan besvaras med regler som finns i ärvdabalken (ÄB). Är det möjligt att begränsa din dotters arvsrätt via testamente? Bröstarvingar, dvs. barn till den avlidne, har enligt 7 kap. 1 § ÄB alltid rätt till sin laglott. Laglotten uppgår till hälften av barnets arvslott. Exempel: Om du avlider utan att ha upprättat ett testamente så kommer din dotter få rätt till arvet efter dig. Den totala summan av allt du lämnar efter dig är din dotters arvslott. Hälften av arvslotten utgör din dotters laglott. Din dotter kommer alltid att ha en laglig rätt till sin laglott och det är därför inte möjligt för dig att testamentera bort mer än hälften av dina totala tillgångar till din blivande fru. Jag vill poängtera att testamentet inte blir ogiltigt om du skulle testamentera bort mer än hälften av dina tillgångar till din blivande fru. Dock kommer din dotter alltid att med framgång kunna vända sig till domstol och kräva ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ÄB. Jag avråder dig därför från att testamentera bort mer än hälften av dina tillgångar eftersom ett sådant testamente i praktiken blir utan verkan. Du och din blivande fru undviker dessutom onödiga kostnader och annat besvär som skulle uppkomma om din dotter i framtiden skulle väcka talan vid domstol och kräva ut sin laglott. Om en sådan tvist skulle uppkomma så bedömer jag chansen att med framgång bestrida din dotters rätt till sin laglott som närmast obefintlig. SammanfattningsvisDu kan med framgång testamentera bort hälften av dina tillgångar till din blivande fru. Den andra hälften kommer din dotter att ärva som sin laglott.Hur upprättas ett testamente? Ett testamente ska enligt 10 kap. 1 § ÄB vara skriftligt och innehålla testatorns (dvs., den som upprättar testamentet) underskrift. Dessutom ska två vittnen vara samtidigt närvarande och underteckna testamentet. Person som är förälder, far/morförälder, styvförälder, svärförälder, syskon, barn, barnbarn, maka, sambo, god man eller förvaltare till testatorn får enligt 10 kap. 4 § ÄB inte agera som vittne. Enligt samma bestämmelse får inte heller vittnet vara under 15 år eller lida av en psykisk störning. Den som är vittne vid upprättandet av ett testamente måste känna till att han eller hon bevittnar ett testamente. Vittnet måste däremot inte känna till testamentets innehåll. Det är dessutom, enligt 10 kap. 2 § ÄB, rekommenderat att vittnena på testamentet antecknar sådan information som kan vara viktig vid en framtida tvist om testamentets giltighet. Exempel: På ett testamente bör vittnena intyga att testatorn vid upprättandet av testamentet var vid sina sinnes fulla bruk. Dessutom bör tiden och platsen där testamentet upprättades anges. Även annan viktig information kan anges. Ett testamente behöver inte registreras för att bli giltigt. Det bör dock förvaras på en lämplig och säker plats så att det i framtiden kan användas som bevis för hur arvet ska fördelas. Avslutningsvis ska testamentet enligt 14 kap. 4 § ÄB delges arvingen. Detta innebär alltså att du ska skicka en kopia av testamentet till din dotter. Om din dotter godkänner testamentet eller annars inte klandrar det vid domstol inom sex månader så blir testamentet giltigt. Om det är några oklarheter i svaret eller om du har några andra frågor så är du alltid välkommen att vända dig till oss på Lawline!

Måste mina styvsyskon ärva mig?

2018-05-15 i Testamente
FRÅGA |Hej,jag är adopterad av min far som är gift med min mor. Jag har 2 halvsyskon (dvs vi har alla 2 samma mamma).Min far fick ett barn utom äktenskapet som han godkänt.Jag och min man har inga barn.Vi har skrivit testamente att jag och min man sitter i orubbat bo, hos jurist.Men kan barnet, utom min fars äktenskap, ändå ärva mig ?Detta är någon jag aldrig träffat och vill i så fall hoppa över ett steg så mina syskonbarn ärver mig istället.Måste jag skriva ytterligare ett testamente då ?Tack på förhand !
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.När du inte har några barn så har du rätt att utse vem du vill till arvinge. Förutom att bestämma att din man ska sitta kvar i orubbat bo kan du skriva i ditt testamente precis vilka arvingar som ska få vad av din kvarlåtenskap, den dagen då också din man är borta. Ingen av dina släktingar har rätt att få något ur ditt testamente utan du väljer vilka du vill gynna. Jag föreslår att du gör ett tillägg till det testamente du redan har, där du preciserar vad du vill ska hända med kvarlåtenskapen den dagen ni båda är borta.Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Mall för testamente

2018-05-13 i Testamente
FRÅGA |Har ni inget formulär för testamente?
Sofia Holgersson |Hej! Vi har tyvärr ingen mall för testamente. Däremot kan du vända dig till Lawlines jurister för att få hjälp att upprätta ett testamente. Du kan boka in ett möte här. Om du ska skriva ett testamente är det bra att veta att man måste uppfylla vissa krav för att det ska vara giltigt, ärvdabalken 10:1: - det måste upprättas skriftligen- ska vara bevittnat av två vittnen som dessutom skriver under testamentet- vittnena måste förstå att det är ett testamente de skriver under, men de behöver inte veta dess innehåll- testatorn måste underteckna testamentet med vittnena närvarande. Hoppas du har fått hjälp med hur du kan gå vidare!

Uppdelning av arv mellan bröstarvingar och barnbarn

2018-05-09 i Testamente
FRÅGA |Har min mor rätt att dela upp sin förmögenhet på 350 000 kr i samband sin bortgång enligt följande:75 000 kr till mig75 000 kr till min syster50 000 kr till barnbarn 150 000 kr till barnbarn 250 000 kr till barnbarn 350 000 kr till barnbarn 4Jag och min syster är hennes enda barn. Min syster är mamma till de 4 barnbarnen. Jag har inga barn.Hon har inte skrivit något testamente, utan bara muntligen sagt att det är hennes vilja.
Emma Andersson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nej det har hon inte, men hon har rätt att göra en snarlik. Du och din syster är hennes bröstarvingar och därför har ni rätt till hälften av hennes arv, vilket blir eran laglott (2 kap 1§) Uppdelningen bör se ut såhär för att den ska ske i enlighet med lagen: 350 000 kr totalt. Du och din syster ska dela på 175 000 kr. Du har rätt till 87 500 kr.Din syster har rätt till 87 500 kr. Barnbarnen får dela på 175 000 kr, alltså den andra hälften som din mamma fritt kan testamentera bort. Din systers barn får då 43 750 kr vardera. Det är viktigt att din mamma skriver ett testamente och att det sker under korrekta former. Skulle det däremot vara så att ni alla är överens om att din mammas "original" uppdelning är bäst för alla så bör ni kontakta en jurist för att göra ett testamente där du och din syster får avsäga sig en del av er laglott. Hoppas att det var svar på din fråga.