Testamente till förmån för ett av två barn

2019-09-06 i Testamente
FRÅGA |Begränsa efterarv.Min hustru och jag har två gemensamma barn/X+Y/. Inget äktenskapsförord. Inget testamente.I det fall jag avlider före min hustru vill jag att ett av barnen, X, endast skall få ut sin laglott vid efterarvet efter mig, då min hustru går bort. Och att Y skall ha reduceringen.Hur kan jag ordna detta?Tack på förhand.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur arv ska fördelas regleras i ärvdabalken (ÄB).Vem har rätt att ärva efter dig?De som i första hand har rätt att ärva är dina bröstarvingar, alltså dina barn (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före gemensamma barn, och de gemensamma barnen får då så kallad efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att de gemensamma barnen har rätt att få ut arvet efter båda sina föräldrar då båda avlidit. Om du skulle avlida nu skulle alltså dina två barn ha rätt till hälften var av din kvarlåtenskap. Dock kommer din hustrus rätt gå före, och dina barn kommer få efterarvsrätt och få ut arvet efter dig då även hon avlider. När även hon avlider kommer då först hälften av hennes kvarlåtenskap tillfalla dina efterarvingar med hälften var. Efter det kommer den andra hälften fördelas som arvet efter henne. Du kan förordna om din kvarlåtenskap genom testamenteDen som fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det finns flera formkrav för upprättande av testamente. Bland annat ska det vara skriftligt och undertecknas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Du är fri att förordna din kvarlåtenskap hur du vill genom testamente, under förutsättning att dina barns laglott inte inskränks (7 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du skriva att då du avlider ska din hustru ärva allt med fri förfoganderätt, och att då hon avlider ska det hon fått efter dig fördelas mellan era barn (12 kap. 1 § ÄB). Detta är ett förordnande om så kallad sekundosuccession. Då kan du skriva att ditt ena barn ska få 75% av din kvarlåtenskap, och det andra barnet 25%. Detta eftersom barnens respektive arvslott är 50%, och laglotten som de alltid har rätt till därmed är 25%. Om du känner att du behöver hjälp med upprättandet av testamente är du välkommen att boka en tid hos någon av våra jurister. Det kan du göra här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vart kan jag vända mig om jag vill få hjälp med att skriva ett testamente?

2019-09-04 i Testamente
FRÅGA |HejKan man få hjälp av er med ett testamente
Isabelle Sewelén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill ha hjälp med att skriva ett testamente och kommer därför i mitt svar att ge dig råd om vart du kan vända dig för att få hjälp. Kan jag få hjälp med att skriva ett testamente?Du undrar om du kan få hjälp med att upprätta ett testamente. Det kan du! För att du ska få en så bra och uttömmande utformning av testamentet, skulle jag rekommendera dig att du bokar tid hos en av våra jurister som kan hjälpa dig. Allmänt om testamentenVärt att tillägga är att det är viktigt att det i ett testamente man vill upprätta, även blir juridiskt korrekt och gällande. Vidare ska det inte finnas utrymme för olika tolkningar (p.g.a. eventuell otydlighet i formuleringen), som kan ge upphov till oenighet om dess förordnande (exempelvis om testamentet avser arv). Varför det är viktigt att man ser till att testamentet blir juridiskt korrekt och giltigt, samt att om man vill försäkra sig om att det blir uttömmande och så bra som möjligt - ta hjälp av en jurist. Du kan boka tid för jurist direkt här: http://lawline.se/bokaVänligen,

Hur stor del av arvet ska en bröstarvinge få om det finns ett testamente?

2019-09-02 i Testamente
FRÅGA |Hej,Min bror har avlidit utan bröstarvingar eller maka.Vår mor lever, vem ärver hans del enligt ärvdabalken när vår mor avlider ?Det finns ett testamente (vår mors) som säger att barnbarnet ( min dotter) skall ärva den del som vår mor " äger att förfoga över".Det finns ett efterarv efter vår far.Frågan är, ärver jag och min dotter 50% varav min mors kvarlåtenskap eller tar jag min brors del?Vh
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga är av arvsrättslig karaktär så blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem ärver din brors kvarlåtenskap?Din mor kommer ensam att ärva din bror om han vid sin bortgång inte hade egna barn (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Eftersom din far inte längre är i livet kommer din mor att få hela din brors kvarlåtenskap. Denna del ärver hon med s.k full äganderätt vilket innebär att arvet är hennes och hon kan göra vad hon än önskar med detta. Den del som din mor har fått efter sin make och din far har hon däremot fått med fri förfoganderätt vilket innebär att hon får göra vad hon vill med denna del förutom att skänka bort eller testamentera bort den då du som din fars bröstarvinge har rätt att få ut denna andel i form av ett efterarv (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Din mor har rätt att testamentera de tillgångar som hon idag innehar med full äganderätt men alltså inte den andel som hon fått efter din far. Kan din mor testamentera hela sin kvarlåtenskap till din dotter?Du är bröstarvinge till din mor eftersom du är hennes barn och har därmed även en laglig rätt att ärva henne när hon går bort (2 kap. 1 § ÄB). Som bröstarvinge har du alltid rätt att få ut din laglott vilket motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att din mor inte kan testamentera allt till din dotter utan du har alltid rätt att få ut hälften av hennes kvarlåtenskap. Skulle din mor ha testamenterat all sin kvarlåtenskap till din dotter har du möjlighet att inom sex månader jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Detta innebär att du efter en jämkning av testamentet skulle få 100% av efterarvet efter din far samt 50 % av din mors kvarlåtenskap och din dotter resterande 50%. SammanfattningDet som din mor genom arv har fått efter din bror har hon rätt att testamentera eller skänka bort om hon så önskar eftersom hon ärvt denna del med full äganderätt. Den kvarlåtenskap som hon fått efter din far med fri förfoganderätt får hon däremot inte testamentera eller skänka bort eftersom denna andel ska gå till dig i form av ett efterarv. Din mor kan inte heller testamentera bort hela sin kvarlåtenskap eftersom du som bröstarvinge har rätt att få ut din laglott vilket ska utgöra halva arvslotten. Du kan därför jämka testamentet om hon har testamenterat mer än hälften av sin kvarlåtenskap till din dotter.Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor!Vänligen,

När är ett testamente ogiltigt på grund av psykisk störning?

2019-08-31 i Testamente
FRÅGA |Får en jurist formulera innehållet i ett testamente för en person som enligt läkarintyg har alzheimer och inte klarar av att läsa en tidning ej mindre förstå en juridiskt formulerad text. Juristen intygar därefter att personen med sunt och fullt förstånd godkänt testamentet vilket juristen bevittnar. ..
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.BakgrundDin fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB). Ett testamente gäller inte, om det har upprättats under påverkan av en psykisk störning (13 kap 2 § ÄB). Om en arvinge vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt på denna grund (psykisk störning) måste arvingen klandra testamentet inom sex månader efter att denne tog del av testamentet. Försittes denna tid, är arvingens rätt till talan förlorad (14 kap 5 § ÄB). Om den som klandrar testamentet inte lyckas visa att testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning kan klandertalan komma att ogillas i domstol, och testamentet förblir därmed giltigt.TestatorTillkomsten av testamentet eller dess innehåll måste ha påverkats av den psykiska störningen för att testamentet ska anses ogiltigt. Det krävs alltså att ett orsakssamband föreligger mellan den psykiska störningen och testamentets innehåll. Ogiltighet förutsätter vidare att testatorn till följd av den psykiska störningen saknat insikt om testamentets rätta innebörd eller att testatorn har handlat under påverkan av bevekelsegrunder som inte skulle ha gjort sig gällande vid ett normalt sinnestillstånd. Vid ogiltighetsprövningen ska domstolen bland andra faktorer ta hänsyn till arten av den psykiska defekten och förordnandets innehåll och rimlighet.Bevisbördan ligger på den som påstår att testamentet är ogiltigt. Denne måste visa att testatorn vid upprättandet av testamentet led av en psykisk störning som gjorde att han inte var medveten om rättshandlingens innebörd. Avgörande synes vara huruvida det kan antas att den psykiska störningen vid tidpunkten för upprättandet av testamentet, medförde att testatorn inte var medveten om innehållet i testamentet eller att han inte var förmögen att förstå innebörden av förordnandet.Psykisk störningUttrycket har uppfattats så att ett testamente är ogiltigt om det upprättats under inflytande av ett rubbat sinnestillstånd. Det bör noteras att ett avvikande sinnestillstånd inte i sig utgör en grund för testamentets ogiltighet. För att en sådan verkan ska inträda krävs att det föreligger ett orsakssammanhang mellan sinnestillståndet och testamentsupprättandet. Exempelvis kan en person som lider av en allvarlig sjukdom med en generell påverkan på hjärnan periodvis vara förmögen att upprätta ett testamente.VittneEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testatorn skriva under testamentet eller vidkännas sin underskrift på det. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. De ska äga kännedom om att handlingen är ett testamente, men de behöver inte veta innehållet (10 kap 1 § ÄB). Det finns inget krav på att testatorn själv ska ha skrivit testamentshandlingen. Det är endast namnteckningen som testatorn måste ha skrivit själv. Testamentet i övrigt kan alltså ha skrivits av någon annan. För att testamentet ska bli giltigt är det absolut nödvändigt att båda vittnena är med samtidigt hela tiden medan testatorn undertecknar testamentet.I ditt fallDet är okej att juristen, eller någon annan, upprättar testamentet ifråga. Det finns inget krav på att testatorn själv ska skriva eller formulera testamentshandlingen. Att testatorn lider av sjukdomen Alzheimers kan utgöra en grund för att ogiltighetsförklara testamentet. I så fall ligger bevisbördan på den som vill klandra testamentet, och denne måste visa att testamentet upprättades under inflytande av den psykiska störningen. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Utan vittnena föreligger som utgångspunkt inget giltigt testamente. Om det enbart är juristen som bevittnat testamentet genom att närvara när testatorn undertecknat testamentet och bestyrka handlingen med sitt namn är testamentet över huvud taget inte giltigt. För att testamentet ska vara giltigt krävs alltså att testatorn skrivit under testamentet i två vittnens samtidiga närvaro.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan min fasters testamente bestridas med framgång, då hon varit lite förvirrad de senaste åren?

2019-09-05 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag har en situation inom familjerätt som jag undrar över. Min faster har nyligen gått bort och i hennes testamente står det att jag skall ärva samtliga hennes tillgångar. Jag har en storebror och en halvsyster på pappas sida som förmodligen vill bestrida detta. Hon har varit lite förvirrad under de senaste två åren men testamentet skrevs för för tre år sedan och hon har ett intyg att hon är vid sina sinnes fulla bruk, inklusive full pott på ett minnestest på den lokala vårdcentralen 2 månader efter att testamentet skrevs. Dessutom, vid tillfälle då detta testamente skrevs, så var det hos notarius publicus. Min fråga är - Kan mina syskon bestrida detta med någon form av framgång? Bör jag vara orolig? Jag har även vittnen från min fasters två bäste vänner sedan 40 år tillbaka, som gärna bevittnar i rätten att detta var hennes önskan.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ärvdabalken (ÄB) framkommer de krav som ställs för att ett testamente ska vara giltigt. För att skriva ett testamente krävs det att man är över 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Det krävs att testamentet upprättats skriftligen med två vittnen. Testatrix ska skriva under testamentet i båda vittnens samtidiga närvaro. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina underskrifter och måste veta om att det är ett testamente de bevittnar, däremot behöver de inte veta om testamentets innehåll (10 kap. 1 § ÄB). Det finns även regler om vilka som inte giltigen kan vara vittne, t.ex. kan man inte bevittna ett förordnande till sig själv, en make eller sambo, ett syskon osv. (jfr 10 kap. 4 § ÄB). Ett testamente är ogiltigt om inte formkraven som nämns ovan är uppfyllda (13 kap. 1 § ÄB). Det är även ogiltigt om det upprättats under påverkan av psykisk störning (13 kap. 2 § ÄB). Det är möjligt att klandra ett testamente och göra gällande att det är ogiltigt. Om en arvinge vill göra gällande att testamente är ogiltigt ska det väckas klandertalan inom sex månader från att hen delgavs testamentet (14 kap. 5 § ÄB). I rättsfallet NJA 2009 s. 249 uttalade domstolen att det är den som vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt på grund av psykisk störning har bevisbördan för det. I ditt fall innebär det att det är möjligt att klandra testamentet för dina syskon. Däremot är det de som har bevisbördan för att din faster led av en psykisk störning när det upprättades. Nu har jag inte så mycket bakgrund mer än vad du skrivit, men att hon enligt diverse intyg inte led av någon psykisk störning (t.ex. demens) torde det vara svårt att nå framgång.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Har sambos med gemensamma barn rätt till arv vid den enes bortgång?

2019-09-03 i Testamente
FRÅGA |Hej!Vi är sambos och har två gemensamma barn, inga särkullbarn. Måste vi skriva testamente för att den efterlevande maken/makan ska sitta kvar i orubbat bo? Vad jag förstår så kan inte gemensamma barn kräva sin arvslott förrän båda föräldrarna har avlidit?
Josefine Bågholt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Jag tolkar din fråga som att ni vill att den efterlevande sambon skall ärva allt från den avlidne sambon innan era gemensamma barn. Barnen skall sedan ta en del av bådas arv efter den efterlevande sambons bortgång. Svaret på din fråga finner vi i Ärvdabalken (ÄB), eftersom det är där bestämmelserna om arv och testamente finns. I svaret kommer jag börja med att redogöra för vilka som kan ärva och hur en sambo ärver. Jag kommer även redogöra för hur era barn har för möjligheter till arv både innan och efter båda föräldrarna har avlidit. Sist i svaret kommer några råd.Vem kan ärva?I Ärvdabalken är arvtagarna uppräknade i kapitel 2. Vilket är:1. Barnen,2. Föräldrar, syskon och syskonbarn, 3. Far- och morföräldrar. 4. Allmänna arvsfonden. Den ovan uppräknade ordningen är den så kallade arvsordningen. En arvsordning är en turordning på de som får ärva. Exempel: När en person avlider så skall först och främst barnen ärva personen. Om inte det finns några barn till den avlidna, så skall istället den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn ärva. Om inte dessa är vid liv, så skall far och morföräldrarna ärva den som har avlidit. Finns ingen av dessa vid liv, kommer det istället vara så att arvet efter den avlidne går till den allmänna arvsfonden om inget testamente finns.Undantag från arvsordningen:Det finns dock ett undantag från den nyss nämnda arvsordningen. Den efterlevande makan/make till en avliden kan få rätt till arv från den avlidne (3 kap 1§ ÄB). För att detta skall aktualiseras måste parterna vara gifta vid den avlidnes bortgång. Undantaget är på så vis ingenting som är aktuellt i ert fall. Arv för sambos: En sambo har inte automatisk rätt till arv från den avlidne sambon, trots gemensamma barn. För att ni ska ha en möjlighet att ärva varandra behöver ni skriva ett testamente. Kan era gemensamma barn kräva sin arvslott innan båda föräldrarna avlidit? Era barn kan kräva ut sin arvslott innan båda föräldrarna är avlidna, förutsatt att det inte finns något testamente. Det är endast när föräldrarna är gifta som barnen inte kan kräva sin arvslott förrän båda föräldrarna är avlidna.Kan testamentet ta bort de gemensamma barnens rätt till arv? När ni skriver ett testamente om att den efterlevande skall sitta i orubbat bo, finns det en sak ni borde tänka på. Oavsett vad ni skriver i testamentet så kommer era gemensamma barn ha rätt till arv efter den först avlidne sambon. Era barn har nämligen alltid rätt att begära ut sin laglott om deras arv har testamenterats bort (7 kap 1§ ÄB). En laglott är hälften av arvslotten, alltså hälften av det som den avlidne lämnar efter sig. Det är däremot ingenting som sker automatiskt. Era barn kan endast få ut sin laglott om de begär en jämkning av testamentet som hindrar dem från att få sitt arv (7 kap 3§ ÄB). Om ett av era gemensamma barn eller båda vill jämka testamentet skall de säga till den efterlevande sambon att de vill få ut sin laglott (man behöver alltså inte väcka talan i domstol om jämkning). Detta måste göras inom 6 månader från det att barnen har fått kännedom om testamentet, annars kommer de förlora sin rättighet (7 kap 3§ 3 stycket ÄB). Det som händer om ena eller båda barnen begär jämkning är att den efterlevande sambon måste ge barnet eller barnen deras del av arvet. Förenklat kan det se ut på följande sätt med fiktiva siffror: När den ena sambon avlider efterlämnar hen sig 100 000 kr. Den avlidne har skrivit ett testamente där hen testamenterat bort allt till den efterlevande sambon. Men då de har två gemensamma barn är barnen, oberoende av testamentet, berättigade till sin laglott. Laglotten som är hälften av det totala beloppet alltså 50 000 kr, och där varje barn är berättigad till 25 000 kr. Om ena barnet begär ut sin laglott kommer den efterlevande sambon behöva ge ut 25 000 kr av arvet till denne. Begär båda barnen ut sin laglott blir det totalt 50 000 kr som den efterlevande behöver ge ut av det totala arvet på 100 000 kr. Barnen ärver då 25 000 kr var. Den efterlevande sambon kommer endast att få sitta kvar i orubbat bo som ett resultat av testamentet, om barnen: 1. Godkänner testamentet i sin helhet2. Inte kräver ut sin laglottSammanfattningSambos har inte rätt att ärva varandra, utan de behöver skriva ett testamente. Den efterlevande sambon får endast sitta kvar i orubbat bo i de fall där barnen godkänner testamentet och inte begär ut sin laglott.Mitt råd är:Att skriva ett testamente kan vara svårt. Ett otydligt testamente med tolkningssvårigheter skapar lätt tvister bland arvtagare. Det är därför viktigt att ni tydligt i testamentet beskriver hur ni vill att era tillgångar skall fördelas och vem som skall ärva. Om du vill ha mer hjälp rekommenderar jag att boka en tid med en av våra kunniga jurister.Hoppas du fick svar på din fråga. Hör gärna av dig igen till oss på Lawline om du har fler frågor! Varma hälsningar,

Kan jag testamentera min bostadsrätt till min flickvän som bor i Thailand?

2019-09-02 i Testamente
FRÅGA |Min sambo bor i Thailand. Kan hon vara ärvtagare av min bostadsrätt i Sverige om jag önskar så i min testament? Jag har en son som skall ärva ngt annat
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om testamente och arv hittar vi i ärvdabalken (ÄB).Det finns inga problem med att testamentera bort din bostadsrätt till din flickvän även om hon bor i Thailand, ÄB 9 kap 3 §. Det enda du behöver tänka på är att följa de formkrav som finns för upprättande av testamente. Det vill säga att du skriftligt upprättar ett testamente och har två vittnen som skriver under samt närvarar när du skriver under testamentet, ÄB 10 kap 1 §.Vad som däremot kan påverka testamentet är din sons rätt till arv. Enligt svensk lag kommer nämligen din enda son ärva all din egendom efter din död om du inte testamenterar bort något. Detta kallas för arvslott, ÄB 2 kap 1 §. Men även om du testamenterar bort viss egendom så har din son åtminstone rätt till halva arvslotten. Detta kallas för hans laglott, ÄB 7 kap 1 §. För de flesta människor är en mycket stor del av ens förmögenhet knuten till bostaden. Om din bostadsrätt motsvarar mer än hälften av värdet av din totala egendom (det vill säga mer än vad som motsvarar din sons laglott) kommer din son ha rätt till en så stor del av bostadsrätten så att han får ut sin laglott. Dock är det möjligt för din son avsäga sig sitt arv genom att godkänna testamentet, ÄB 17 kap 2 §.SammanfattningDet finns inga problem med att testamentera din bostadsrätt till din thailändska flickvän. Vad som däremot kan bli problematiskt, beroende på hur dina egendomsförhållanden ser ut, är din sons rätt till sin laglott. Laglotten motsvarar hälften av hans arvslott, det vill säga hälften av den totala egendomen du efterlämnar dig vid din död. Om bostadsrätten är värd mer än så kommer din son ha rätt till en viss del av bostadsrätten, eller åtminstone värdet av den, så länge han inte godkänner testamentet och därmed delvis avstår sitt arv.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Är det enklare att adoptera en vuxen person istället för att skriva testamente?

2019-08-31 i Testamente
FRÅGA |Är det enklare att adoptera en vuxen person istället för att skriva testamente
Binh Tran |Hejsan, Det är enklare att skriva ett testamente om du vill att personen ska ärva från dig. Emellertid har en adopterad person alltid rätt till sin laglott som är hälften av dennes arvslott, 7 kapitlet ärvdabalken. Detta är en rätt som inte kan testamenteras bort. Adoptivbarnet får även rätt att ärva från dig enligt lag precis som dina biologiska barn, 2 kapitlet ärvdabalken. Slutsatsen är att det är enklare att skriva ett testamente då det endast är två till tre meningar som behövs för att ge en person arvsrätt från ditt kvarlåtenskap men att bli adopterad ger personen den ovillkorliga rätten till hennes eller hans laglott samt rättighet att ärva från dig enligt lag. Allt gott!