Begränsningar för testators frihet att förfoga över sin egendom

2020-03-20 i Testamente
FRÅGA |Vilka begränsningar finns för testators frihet att förfoga över sin egendom genom testamente?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad en testator får göra och inte regleras i ärvdabalken (ÄB). Vad som kan begränsa en testators friheter skiljer sig beroende på om testatorn till exempel är gift och/eller har barn. Grundregeln för att få förordna om sin egenskap är att testatorn måste fyllt 18 år, men det finns undantag för barn som fyllt 16 år, se ÄB 9 kap. 1 §.Om testatorn är gift:I ett äktenskap så aktualiseras den kallade basbeloppsregeln vid dödsfall där testatorn var gift. Regeln säger att den efterlevande maken har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne maken få egendom till ett värde så att den tillsammans med egendom maken erhöll vid bodelningen, eller som utgör makens enskilda egendom, motsvarar fyra gånger det gällande basbeloppet så långt kvarlåtenskapen räcker, ÄB 3 kap. 1 § 2 st. Det finns alltså en skydd för den efterlevande maken även om den avlidne maken valt att testamentera bort hela sin egendom.Om testatorn har barn:Har testatorn barn (bröstarvingar) så har barnen rätt till sin laglott enligt ÄB 7 kap. 1 §. Laglotten utgör hälften av arvslotten, vilket i sin tur utgör halva kvarlåtenskapen. Storleken på laglotten skiljer sig därmed beroende på hur många barn testatorn har (om testatorn har ett barn blir laglotten ¼ av den totala kvarlåtenskapen).Övrigt:En testator kan inte med giltig verkan testamentera bort egendom som han/hon endast innehar med fri förfoganderätt. Testatorn kan heller inte testamentera bort egendom som testator själv fått genom testamente, om det tidigare testamentet innehöll några föreskrifter om vad som skall hända med egendomen efter testamentstagarens död.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag testamentera bort all min egendom till några av mina syskonbarn?

2020-03-15 i Testamente
FRÅGA |Jag är ensamstående utan barn. Har en pappa och syskon kvar i livet. Jag vill inte att de skall ärva något från mig utan jag vill testamentera allt till några av mina syskonbarn. Kan jag testamentera bort allt även laglotten ?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar. Det är en lag som innehåller regler om arv och testamenten.Du kan testamentera all din egendom till syskonbarnenDet korta svaret på din fråga är ja – du kan testamentera all din egendom till de syskonbarn som du vill ska ärva dig.Nu kommer jag att förklara vad det beror på. Din pappa och dina syskon har som utgångspunkt rätt att ärva digI Sverige avgör den legala arvsordningen vilka släktingar som har rätt att ärva dig när du dör (2 kap. ÄB). Som utgångspunkt har dina föräldrar rätt att dela på arvet efter dig (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Då din mamma är död förändras detta något. Din pappa har fortfarande rätt till den ena hälften av ditt arv, medan dina syskon har rätt att dela på den andra hälften som skulle ha gått till din mamma om hon levde (2 kap. 2 § andra stycket, första meningen ÄB).Har något av dina syskon dött får syskonets eventuella barn ärva dig i sin förälders ställe (2 kap. 2 § andra stycket, andra meningen ÄB).Har även din pappa dött får dina syskon dela lika på hela ditt arv (2 kap. 2 § andra stycket, första meningen ÄB).Sammanfattningsvis är det alltså din pappa och/eller dina syskon som har rätt att ärva dig som utgångspunkt.Du kan ändra på arvsordningen genom ditt testamenteNär du väl skriver ditt testamente gäller inte de allmänna arvsreglerna längre. Testamentet utgör nämligen ett undantag från den legala arvsordningen.Därmed kan du se till att din pappa och dina syskon inte får ärva något från dig.Din pappa och dina syskon saknar rätt till laglottFinns det då något som hindrar dig från att testamentera all egendom till syskonbarnen?Nej - varken din pappa eller dina syskon har någon rätt till laglott. Det är nämligen bara bröstarvingar som har rätt till laglott inom svensk arvsrätt, det vill säga barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare (7 kap. 1 § ÄB). Ett testamente trumfar alla arvsregler förutom rätten till laglott och en regel som skyddar en efterlevande make från att bli arvlös (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Då du inte har några barn eller är gift kan du därför fritt testamentera all din egendom till de syskonbarn som du vill ska få ärva dig.SammanfattningSvaret på din fråga är ja – du kan testamentera bort all din egendom till de syskonbarn som du vill ska ärva dig. Det beror på att varken din pappa eller dina syskon har någon rätt till laglott. Ditt testamente kommer i övrigt att trumfa alla arvsregler eftersom du inte har några barn eller är gift. Därmed finns det ingenting som hindrar dig från att testamentera bort all din egendom så som du önskar.Jag vill avslutningsvis tipsa dig om att Lawline har en egen juristbyrå som du kan vända dig till om du exempelvis vill ha hjälp med att skriva testamentet. Du kan boka en tid med våra jurister via hemsidan eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Tolkning av testamente när testatorn inte angivit hur mycket som ska tillfalla varje person

2020-03-14 i Testamente
FRÅGA |Hej?Om någon har skrivit ett testamente där det endast står att 2 personer ska ärva.Men inte hur det ska fördelas. Blir det hälften var eller hur blir det?Mvh
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett testamente ska tolkas så det kan antas överensstämma med testatorns viljaOm ett testamente är oklart, och det inte framgår direkt vad testatorn avsåg med det, ska en tolkning göras av testamentet. Utgångspunkten är då att testamentet ska tolkas i enlighet med vad som kan antas överensstämma med testatorns vilja (11 kap. 1 § ärvdabalken).Om kvarlåtenskap ska tillfalla två personer bör de dela lika, om inget annat framgårDen rimligaste tolkningen bör vara att, om testatorn har angivit att flera personer ska ärva denne, men inte med hur stora andelar, ska arvet delas lika mellan arvtagarna. Så bör vara fallet så länge det inte finns annat som talar för motsatsen.Jag vill också tillägga att principen endast gäller, såvida det inte finns någon annan som är berättigad till laglott, d.v.s. om arvlåtaren har egna barn. I sådant fall har den eller de personerna rätt till sin laglott, och de resterande personerna får dela lika på det som blir kvar därefter.SammanfattningTestamenten ska tolkas så det överensstämmer bäst med testatorns vilja. Det troligaste är att testatorn avsåg att personerna skulle dela lika. De ska därför få hälften var.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Kan man skriva ett nytt testamente?

2020-03-12 i Testamente
FRÅGA |Jag är ensamstående utan bröstarvingar och har skrivit ett testamente till förmån för mina tre kusiner. Nu har en av dem avlidit. Eftersom jag inte vill att denna kusins barn ska dela min kvarlåtenskap med mina två andra kusiner undrar jag om jag kan skriva ett nytt testamente?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om testamenten hittas i ärvdabalken.Kan du skriva ett nytt testamente?Det korta svaret på frågan är ja, du kan skriva ett nytt testamente.Det första du måste göra är att återkalla de nu gällande testamentet. Du kan när som helst återkalla ditt testamente. Det kan göras genom att testamentet förstörs, exempelvis kan du riva sönder det. Du kan också återkalla testamentet på något annat sätt som otvetydigt visar att testamentet inte längre utgör din yttersta vilja (10 kap 5 § ärvdabalken). Det enklaste är att riva sönder testamentet så att det inte finns några tvivel om att du återkallat det.När ditt nuvarande testamente är återkallat så kan du upprätta ett nytt. Det är viktigt att de nya testamentet uppfyller alla formkrav som gäller för testamenten. Testamentet ska vara skriftligt och det ska undertecknas av dig i närvaro av två vittnen. Vittnena ska med sina namnteckningar bestryka din namnteckning och att handlingen är ett testamente. Vilka som inte får vara vittnen framgår av 10 kap 4 § ärvdabalken.Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan man testamentera ett investeringssparkonto till sitt barnbarn?

2020-03-18 i Testamente
FRÅGA |Arvsrätt och investeringssparkontoHej,Min pappa skulle vilja öppna ett ISK för att spara till sitt barnbarn. Om han dör skulle vanligtvis hela arvet delas i tre (vi är tre barn), men finns det möjlighet för honom att testamentera detta ISK till sitt barnbarn (bara ett barnbarn)? Har bra relation till mina syskon så skulle inte vara några problem där men en av dom har många skulder hos kronofogden. Kan kronofogden eller mina bröder kräva att ISK delas i tre istället för att tillfalla mitt barn även fast min pappa skrivit testamente?Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFör att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken ärvdabalken (ÄB).Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att din pappa inte är gift, eftersom du inte skriver något om det. Om han är gift när han avlider kommer situationen se lite annorlunda ut. Om så är fallet är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Hur ett arv fördelasEtt investeringssparkonto räknas som en tillgång som ingår i dödsboet. Det behandlas därför som vilken tillgång som helst.De som i första hand har rätt att ärva då en person avlider är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Om din pappa avlider skulle alltså, precis som du skriver, arvet fördelas lika mellan hans tre barn.Den avlidnes barn har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om till exempel ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott kan denne kräva att jämka testamentet och därmed få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente måste uppfylla några formkrav för att vara giltigt. Det ska bland annat vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Så länge ett testamente uppfyller formkraven är det giltigt och ska respekteras. Detta gäller så länge, som nämnt ovan, testamentet inte inskränker en bröstarvinges rätt till laglott. Om testamentet inskränker denna rätt kan bröstarvingen alltså kräva att testamentet jämkas.SlutsatsDin pappa är alltså fri att upprätta ett testamente till förmån för sitt barnbarn. Så länge din och dina syskons rätt till laglott inte inskränks ska ett sådant testamente respekteras.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer om testamentet kommer bort?

2020-03-14 i Testamente
FRÅGA |Hej,jag vill absolut inte att halvsyskon som jag inte känner ska ärva mig. Jag har inga "riktiga" syskon. Min pappa avled 2004 o då fick särkullbarnet ut sin del. Min mamma är 85 år. Jag har sambo. Jag har skrivit testamente.Men vad händer om testamentet kommer bort? Finns det risk att mitt halvsyskon ärver mig?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer om mitt testamente försvinner?Om ditt testamente kommer bort och inte kan bevisas kan det heller inte tillämpas. Om testamente inte finns fördelas arvet istället enligt den legala arvsordningen. Då fördelas din kvarlåtenskap på din mamma och din pappa. Eftersom din pappa avlidit går hans del av arvet vidare till hans barn, dvs ditt halvsyskon (2 kap. 2 § ÄB). Om även din mamma avlider innan dig kommer hela arvet gå till ditt halvsyskon förutsatt att du inte har andra syskon (2 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Om du är gift är din make istället din närmsta arvinge och ärver dig istället för dina föräldrar och halvsyskon. Ditt halvsyskon kan dock ha rätt till ett efterarv från dig när din make avlider. Om du har barn är istället de dina närmsta arvingar och går före övriga släktingar. Sambor har ingen arvsrätt efter varandra. Var kan man förvara testamente?Man måste inte registrera sitt testamente någonstans vilket innebär att man måste förvara det på en plats där det kommer att hittas. Man kan förvara det hemma eller i ett bankfack, men om ingen vet att det exempelvis förvaras i ett bankfack är det ju svårt att hitta. Om möjligheten finns kan man förvara det hos en utomstående tredje part som inte har något eget intresse i testamentet och som därför inte skulle ha skäl att ändra eller förstöra det. Man kan även förvara det hos vissa juristbyråer eller begravningsbyråer som tillhandahåller sådana tjänster. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad händer med testamente och särkullbarn påkallar jämkning för utfående av laglott?

2020-03-14 i Testamente
FRÅGA |sambopar, han har två söner =särkullsbarn. Vårt gemensamma testamente säger att all vår kvarlåtenskap efter bådas död skall delas mellan sönerna (- några små legat) . Om någon av sönerna kräver ut sin laglott, endast aktuellt om fadern dör först, går då resterande arv helt till den andre sonen?Påverkas detta på något sätt om vi vore gifta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag kommer i det följande att förklara vad som gäller er emellan, dels när i är sambor, dels när ni är gifta. Jag kommer som utgångspunkt att redogöra för vad som gäller för det fall att din sambo avlider först.Om ni är samborSambor har ingen arvsrätt enligt den legala arvsordningen. För att sambor ska ärva varandra krävs ett testamente. Om testamente finns ärver du din sambos kvarlåtenskap; dvs. allt som han äger. Äger din sambo bostaden utgör den kvarlåtenskap efter honom, ev bilar, bankmedel m.m. Som utgångspunkt ska kvarlåtenskapen fördelas mellan din sambos barn (jfr 2 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Som efterlevande sambo har du rätt att begära bodelning. Rätten att begära bodelning är en rättighet endast för dig (jfr 18 § sambolagen). Bestämmelsen innebär att om du begär bodelning ska all er samboegendom fördelas er emellan. Samboegendom är t.ex. gemensam bostad (oavsett vem som betalt för den), möbler m.m. Däremot inte bankmedel, fritidshus din sambo äger m.m.Om du bör begära bodelning eller inte är beroende av vem av er som har störst tillgångar. Har du större tillgångar (det t.ex. är du som äger bostaden) är det fördelaktigt att inte begära bodelning. I annat fall kan det vara fördelaktigt att begära bodelning. Eftersom bodelningen kommer att påverka kvarlåtenskapen efter din sambo kommer den även att påverka särkullbarns laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (det särkullbarnet skulle ärvt om det inte funnits något testamente). Desto större kvarlåtenskap din sambo har, desto större laglott har särkullbarnet rätt till (7 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn måste påkalla jämkning inom sex månader efter att det tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Om ni är giftaMakar ärver som utgångspunkt varandra och gemensamma barn får vänta tills den efterlevande maken avlidit med att få ut sitt arv. Särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Om gången frångås genom testamente har särkullbarnet ändå rätt till sin laglott efter begäran om jämkning (7 kap. 1 § och 3 § ÄB).Till skillnad från när ett samboförhållande upphör så ska en bodelning ske när ett äktenskap upphör (jfr 9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). I bodelningen ska allt som är giftorättsgods ingå. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1-2 § ÄktB). Det innebär att inte bara möbler och bostad ska ingå utan även bankmedel, aktier, bilar, fritidshus m.m. delas lika mellan makarna. Din makes kvarlåtenskap kommer att påverkas på så sätt att det sker en större delning er emellan då mer ska ingå. Du kan som efterlevande make välja att vardera sidan som sin andel i bodelningen ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Bestämmelsen är fördelaktig för det fall att du har stora tillgångar och din make har mindre tillgångar då särkullbarnets arvslott och i förlängningen laglott kommer att påverkas av det.Testamente, laglott och efterarvI din fråga framgår inte helt tydligt hur ert testamente är skrivet. Min tolkning är åtminstone att det rör sig om ett inbördes testamente enligt vilket ni ärver varandra och att hans söner vid den av er sist avlidne ska ärva allt. Att särkullbarnen ska ärva i slutändan är ett sekundoförordnande, innebärande att du kommer att ärva med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att du kan använda egendomen, sälja den, till viss del skänka bort den men inte testamentera bort den.Om ett av särkullbarnen påkallar jämkning har han rätt till sin laglott vilken utgör hälften av arvslotten efter sin far (jfr 7 kap. 1 § ÄB). Som jag tolkar det testamente ni skrivit (med reservationen att jag inte sett dess exakta lydelse) ska din sambos barn ärva både sin far och dig när ni avlidit. Det innebär att trots att särkullbarnet begärt ut sin laglott kommer det att ha rätt till arv enligt testamentet. Från det särkullbarnet ska ärva den dag du avlider ska dock avräknas det särkullbarnet fått ut i form av laglott. Som jag tolkar testamentet utifrån hur du beskrivit det innebär det således inte att det andra särkullbarnet kommer att ärva allt när du avlider. Det bör även påpekas att du i teorin i efterhand kan ändra din del av testamentet, innebärande att särkullbarnen bara får del av kvarlåtenskapen efter sin far. Du kan aldrig påverka testamentet avseende den andel som är hänförlig till din sambo, däremot till den hälften som är din efter bodelning.I ert fall kan jag inte ge ett tydligt svar än enligt ovan utan att ert testamente gås igenom. Om ni vill ha hjälp att upprätta ett testamente för att uppnå det resultat ni önskar har våra jurister på Lawline juristbyrå god erfarenhet av det. Kontakta mig gärna för en offert och vidare kontakt för upprättande av testamente. För testamente kan i regel kontakten skötas per telefon, e-post eller Skype; det är således inte nödvändigt med ett möte i våra lokaler. Om detta låter intressant nås jag per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rätt att ta del av testamentet!

2020-03-09 i Testamente
FRÅGA |har inte alla arvtagare rätt att få en kopia på testamentet?
Arman Mohajeri Falah |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att den som har skrivit testamentet har gått bort och du undrar om arvingarna får ta del av testamentet eller inte.Enligt svenskt lag ska arvingarna bli delgiven testamente genom överlämnande av en kopia av testamenthandlingen. Arvingarna ska sedan styrka att de har tagit del av testamentet genom att skriva under kopian, 14 kapitel 4 § Ärvdabalken (ÄB).Detta innebär att arvingarna har rätt att få en kopia på testamentet. Arvingarna ska förutom att styrka att de har tagit del av testamentet ta även ställning till om de ska godkänna testamentet eller inte. Skulle en arvinge inte godkänna testamentet ska arvingen väcka talan om klander inom sex månader från dess att hen delgivits testamentet. Det är viktigt att delgivningen sker och intygas då den påverkar arvtagares möjlighet att klandra ett enligt arvtagarens uppfattning felaktigt testamente, 14 kapitel 5 § Ärvdabalken (ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning/