Går det att testamentera bort förälders rätt till arv om man inte har några barn?

2020-02-27 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag är 24 år och jag har funderingar kring att upprätta ett testamente. Jag har i dagsläget inga barn så som jag förstår det kommer mina föräldrar att ärva mig om jag går bort. På grund av frånvarande pappa skulle jag önska att han ej ärvde. Hur ser möjligheterna ut att testamentera bort en förälder till förmån för resterande familj.Familj består av: Sambo, Mamma, Syster, Halvbror (på pappans sida) och en pappa.Vänliga hälsningarAnonym
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En laglott kan inte testamenteras bortI Sverige har bröstarvingar något som kallas för laglott, vilket innebär att de har rätt till hälften av det arv som skulle tillfalla arvingen enligt den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ärvdabalken). Vad någon har rätt till i sin laglott går inte att testamentera bort.Föräldrar har ingen laglottDet är enbart bröstarvingar, alltså egna barn, som sådan laglottsrätt. Andra arvingar, inklusive din pappa, går att med hjälp av ett testamente göra helt arvslösa. Du kan i sådant fall skriva i ditt testamente att din kvarlåtenskap ska tillfalla din resterande familj.SammanfattningDet går utmärkt att testamentera bort din pappas rätt till arv till fullo i ett testamente.Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid med en jurist via Lawlines hemsida.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Kan klanderfristen för testamente förlängas av boutredare?

2020-02-26 i Testamente
FRÅGA |Min moster avled i mars 2019 och då hon aldrig var gift eller fick några egna barn och hon och jag alltid stått varandra mycket nära så utsåg hon mig till sin universalarvinge. Hon skrev testamentet 14 juni 2014 hos en jurist på banken och personal på banken undertecknade det. Hon som skötte bouppteckningen skickade den 10 juli 2019 till alla efterlevande via rek ut kallelse och kopior på testamente och de önskemål min moster hade. De flesta skrev under och godkände min mosters önskan men några svarade inte alls. En efterlevande bror och två syskonbarn till min moster skrev inte på, så jag lämnade till Tingsrätten en begäran om en boutredare och de utsåg en advokat som jag inte förstår. Han kallade till möte den 14 januari i år och efter ca 3 tim sjafs mellan oss anhöriga frågade advokaten om någon klandrade testamentet vilket ingen gjorde sa de. Men då säger advokaten att om någon har något att tillföra/klandra skulle de göra det innan den 14 februari. Då undrar jag efter att ha läst på skattemyndighetens sida att klandertalan mot testamentet ska göras inom 6 månader till Tingsrätten, så om klandertiden är 6 månader så borde det väl vara den 10 jan 2020 som gäller? Jag ifrågasatte denna förlängning och advokaten svarade mig "Jag avvaktar den svarsfrist som jag angav". Får denna advokat förlänga tiden som han gör? Det känns inte som att han är opartisk. Vad borde/kan jag göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEnligt ärvdabalkens (ÄB) regler ska skriftligt testamente delges arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift (14 kap. 4 § ÄB). Om en arvinge vill göra gällande att testamentet är ogiltigt ska hen väcka klandertalan inom sex månader efter att hen erhöll del av testamentet. Försitts tiden är rätt till talan förlorad (14 kap. 5 § ÄB). Frågan i ditt fall är helt enkelt när arvingarna tog del av testamentet. De tog inte del av det per automatik genom att den den 10 juli 2019 skickades ut ett rekommenderat brev. Högsta domstolen har i praxis ställt höga krav på delgivning av testamente. Det är först genom delgivningen som det framställs ett formellt krav på att testamentet ska följas. Genom delgivningen anses arvingarna uppmanade att framställa eventuella invändningar mot testamentets verkställande. Av rättssäkerhetsskäl bör en arvinge därför anses ha fått del av testamentet på sådant sätt att klanderfristen börjar löpa endast om det klart framgår att syftet varit att delge testamentet. Det har uttalats att med hänsyn till klanderfristens betydelse är det tillrådligt att delgivning sker genom att mottagaren vid överlämnandet med angivande av datum kvitterar mottagandet och att postförsändelse sker med mottagningsbevis. Även om det i normala fall är tillräckligt att testamentstagaren skickar testamentet eller kopia därav till arvingarna i syfte att delge det och att arvingarna mottagit handlingen genom att kvittera ut densamma, måste det dock av rättssäkerhetsskäl klart framgå att detta varit testamentstagarens syfte.Som exempel på praxis kan nämnas NJA 2014 s. 996 II i vilket en testamentstagare till en arvinge översänt en testamentshandling vilken arvingen kvitterade ut på posten. Försändelsen innehöll även ett följebrev från testamentstagaren som uppmanade arvingen att antingen godkänna testamentet eller att erkänna att hon tagit emot det för att sedan skicka in en handling som bevis för detta. Arvingen gjorde inget av det utan väckte i stället talan om klander av testamentet omkring åtta månader senare. Eftersom arvingen hade anledning anta att hon skulle vidta vissa åtgärder för att klanderfristen skulle börja löpa och det därmed inte klart framgick att hon delgivits testamentet genom att motta försändelsen ansåg HD att arvingen väckt talan i rätt tid.Det kan helt enkelt vara så att någon av arvingarna anses delgiven först i mitten av månaden efter och att sexmånadersfristen därför löper ut först den 14 februari. Det är i sådana fall klanderfristen för den arvingen. Det vore anmärkningsvärt om alla som inte skrev under anses delgivna först i mitten av efterföljande månad. Jag kandäremot inte finna att det skulle vara möjligt att förlänga fristen för boutredare då det är ärvdabalkens regler som gäller. Nu framkommer det inte av din fråga om någon klandrade testamentet innan den 14 februari eller ej. Om så inte skedde har de försuttit sin möjlighet att klandra testamentet och du behöver inte göra något. Om klander skedde finns det alltid en möjlighet för dig att göra invändning om att klandertiden löpt ut och att talan väckts för sent. Det blir i sådana upp till domstol utifrån den bevisning som finns att avgöra (1) om klander skett i tid och (2) om klandertalan ska bifallas eller ej.Om det har väckts klandertalan och du behöver en jurist som företräder dig, eller om något är oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig för kostnadsförslag, tidsbokning och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man ärva sin sambo om denne saknar släktingar?

2020-02-25 i Testamente
FRÅGA |Om man är sambor och den ena parten dör, kan den kvarlevande sambon ärva om det varken finns barn eller andra släktingar till den avlidne?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sambos ärver inte varandra enligt lag, det är i princip ingen skillnad från att vara ensamstående. Sambos måste därför skriva ett testamente för att kunna ärva varandra. Ett testamente måste följa formkravEtt testamente måste följa vissa formkrav(Ärvdabalken 10:1). Testamentet måste:- Upprättas skriftligen,- Med två vittnen- Testatorn måste underteckna testamentet när båda vittnena är närvarande- Vittnena skall skriva under- Vittnena skall förstå att det är ett testamente (men de behöver inte veta om innehållet)Vill du ha hjälp med att skriva ett testamente kan du vända till Lawlines jurister här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man begränsa framtida efterarv som erhålls med fri förfoganderätt?

2020-02-24 i Testamente
FRÅGA |Fråga:Bakgrund:Ett gift par med två gemensamma barn /döttrar/. Av dessa gemensamma barn saknar den ena bröstarvingar /barn/Makan avled 2012 och nu avled maken. Finns testamente som säger att de gemensamma barnen nu ska ärva enligt arvsordningen. Vidare står i testamentet:Efter bådas vår bortgång skall kvarlåtenskapen tiilfalla våra bröstarvingar enligt lag.Kvarlåtenskapen skall tiilfalla våra bröstarvingar med fri förfoganderätt innebärande attden arvfallna egendomen vid bröstarvinges bortgång skall tillfalla hennes bröstarvingar För det fall bröstarvinge skulle avlida utan att efterlämna bröstarvinge skal! den arvfallna egendomen tillfalla hennes syster.Den arvfallna egendomen skall således vara undantagen från makes arvsrätt .Den "barnlösa" dottern undrar nu om hon kan göra ett tillägg i testamentsgodkännandet eller på annat nu där hon kräver att "laglotten, halva delen" inte skall ärvas av systern utan tillfalla den barnlösa systerns arvingar. En jurist påstått detta till henne. Jag ställer mig frågande till om detta håller Finns möjlighet begränsa framtida arvet ??
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Det är inte möjligt att ändra ett testamente efter testators dödEftersom det i testamentet framgår att egendomen ärvs med fri förfoganderätt innebär det att systern inte har rätt att ge bort denna till annan genom varken testamente eller gåva. Det är inte heller möjligt att ändra ett testamente efter en testators död, vilket nu verkar vara frågan. I min mening är testamentet tydligt där det inte är några frågetecken om hur det ska tolkas. Systern ärver nu sin del med fri förfoganderätt, men efter hennes död kommer inte hennes make få ta del av hennes lott, utan denna kommer ges till hennes syster, alternativt systerns bröstarvingar om hon skulle ha gått bort, 11 kap. 1 § ÄB.Något som systern utan bröstarvingar däremot kan vara uppmärksam på är att hennes make kommer få ta del av det arv som hon lämnar efter sig vid sin död, om man räknar bort hennes arvslott från föräldrarna. Jag ska visa detta med ett exempel:Om föräldrarna lämnar 400 000 kr efter sig innebär detta är systrarna nu får 200 000 kr var med fri förfoganderätt. Låt oss säga att systern själv vid detta tillfälle hade egendom till ett värde av 800 000 kr, vilket innebär att arvet endast utgör en fjärdedel av hennes totala egendom på 1 000 000 kr. När systern sedan går bort ärver således hennes syster en fjärdedel av den egendom som hon lämnar efter sig, medan hon fritt kan fördela de resterande tre fjärdedelarna till vem hon vill genom testamente. Om systerns egendom väsentligen har minskat eller ökat i förhållande till arvstillfället finns det även undantagsregler som säger att man kan kräva mer eller mindre andel i boet om efterarvet skulle vara oskäligt i förhållande till den ursprungliga summan. Det är således inte accepterat att systern ger bort sin egendom i gåva till någon annan innan hennes död som väsentligen minskar hennes egendom då detta påverkar efterarvet som ska till hennes syster, 3 kap. 3 § ÄB.AvslutningSammanfattningsvis är det inte möjligt att ändra ett testamentes innebörd efter testatorns död. I detta fall är testamentet tydligt, vilket innebär att det inte heller finns någon möjlighet att ogiltigförklara det eller liknande.Jag hoppas satt du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Förordnande av egendom genom testamente

2020-02-26 i Testamente
FRÅGA |jag skulle vilja veta var jag kan få tag på papper och skriva att det är mina barns enskilda egendom när jag dör
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill upprätta ett testamente där du föreskriver att det som ska tillfalla dina bröstarvingar (barn) i arv ska vara enskild egendom. Jag kommer nedan att beskriva formkraven för ett testamente och hur det blir giltigt. Formkrav för testamenteRättsregler om upprättande av testamente återfinns i 10 kap. ärvdabalken (ÄB). För att ett testamente ska vara giltigt måste det uppfylla ett antal formkrav som är angivna i lagen.För det första måste ett testamente vara skriftligt (10 kap. 1 § första stycket ÄB). Det kan till exempel skrivas på ett helt vanligt papper. För det andra finns det ett samtidighetskrav, vilket innebär att testatorn måste skriva under testamentet i samtidig närvaro av två vittnen (10 kap. 1 § första stycket ÄB). Testatorn är en benämning på den som upprättar testamentet. Kravet på att vittnena ska vara samtidigt närvarande när testatorn undertecknar testamentet framgår av nämnda bestämmelse och tydliggörs även i praxis. I NJA 1978 s. 189 var testamentsvittnena i samma byggnad som testatorn, men de var däremot inte samtidigt närvarande i samma rum som testatorn när denne undertecknade testamentet. Vittnena satt i angränsande rum. Testamentet underkändes således på grund av formfel och ansågs inte vara giltigt. Slutligen ska även två vittnen bestyrka testamentet med sina namn (10 kap. 1 § första stycket ÄB). De bör också anteckna yrke, hemvist, tid för bevittnandet samt andra omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet (10 kap 2 § första stycket ÄB). Testamentsvittnena måste inte skriva under testamentet vid den tidpunkt då testatorn undertecknar det, men de måste göra det i nära anslutning. I NJA 1994 s. 145 hade vittnena varit samtidigt närvarande när testatorn underskrivit testamentet. Det ena vittnet bestyrkte därefter testamentet i omedelbar anslutning till testators undertecknande. Det andra vittnet skrev däremot på testamentet först fyra år efter denna tidpunkt. Testamentet bedömdes vara ogiltigt. Domstolen ansåg att fyra år var för lång tid för att det kravet skulle vara uppfyllt. Vittnets påskrift ska göras i nära anslutning till att testatorn undertecknar testamentet. Vittnena måste känna till att det är ett testamente som de bevittnar, men de behöver inte känna till innehållet i testamentet (10 kap. 1 § första stycket ÄB). Om testatorn vill kan han eller hon förklara innehållet i testamentet för vittnena, men det är inget krav för testamentets giltighet. Vidare behöver ett testamente inte registreras hos någon myndighet för att bli giltigt. Testamentet bör däremot förvaras på en säker plats där det inte finns en risk för att det försvinner. Ett alternativ till detta är att förvara det på ett bankfack.Vem får inte vara testamentsvittne?Som jag inledningsvis redogjort för, ska två vittnen vara närvarande när testatorn undertecknar testamentet samt bestyrka testamentet för att det ska kunna bli giltigt. Lagen anger däremot en viss personkrets som inte får vara vittne.Den som är under 15 år eller saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen på grund av en psykisk störning, får inte vara testamentsvittne. Testators make, sambo, syskon eller annan som står denne i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag får heller inte vara vittne (10 kap. 4 § första stycket ÄB). I första stycket anges alltså de personer som inte kan vara testamentsvittne på grund av ålder, psykisk sjukdom eller relation till testatorn. Vidare anges i bestämmelsens andra stycke vilka som inte får vara vittne på grund av testamentets innehåll. Ingen får bevittna ett testamente som är förordnat till en själv, ens make eller sambo. Man får heller inte vara vittne till ett förordnande som är till förmån för den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till en. Den som är framtida fullmaktshavare, förmyndare, god man eller förvaltare får heller inte bevittna ett förordnande till någon som han eller hon företräder. Slutligen får en ledamot av styrelsen för ett bolag, förening, trossamfund eller stiftelse får heller inte bevittna ett förordnande till den juridiska personen som han eller hon företräder (10 kap. 4 § andra stycket ÄB).Rätt upp- och nedstigande släktskap till testatorn kan till exempel vara dennes föräldrar eller barn. Med rätt upp- och nedstigande svågerlag till testatorn avses exempelvis testators styvföräldrar, styvbarn eller svärföräldrar och svärsöner/ svärdöttrar. Sammanfattningsvis, kan du skriva att ditt arv ska vara dina bröstarvingars enskilda egendom genom att upprätta ett testamente. Ett testamente kan skrivas på ett helt vanligt papper, men måste uppfylla ovan formkrav för att vara giltigt. Handlingen behöver inte registreras för att bli giltigt, men bör förvaras på en säker plats. Testamentsvittnen får heller inte vara någon av de angivna personer i lagen. Om du vill få hjälp med att upprätta ett testamente kan du kontakta Lawlines jurister här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Går det att testamentera egendom till nordiskt aktiebolag?

2020-02-26 i Testamente
FRÅGA |kan man testamentera till nordiskt aktieföretag
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett testamente är ett väldigt bra sätt att tillförsäkra sig vad som kommer att hända med din egendom efter din död. Testamentet är ett ensidigt förordnande, vilket innebär att du som upprättar det bestämmer vad det ska innehålla. Eftersom ett testamente är ett yttryck för en persons yttersta vilja är det möjligt att rikta ett testamente till en fysisk person (andra människor) såväl som en juridisk person såsom ett aktiebolag. Det innebär att det är fullt möjligt att testamentera del av egendomen till ett nordiskt aktiebolag. Däremot har eventuella barn, eller andra som tillhör första arvsklassen (jfr 2 kap. 1 § Ärvdabalken) alltid rätt till det arv de skulle ha fått om testamentet inte funnits, den s.k. laglotten. Det är alltså inte möjligt att testamentera bort hela sin förmögenhet. Du skulle däremot kunna testamentera exempelvis resterande av din egendom till ett aktiebolag efter att laglotten är klargjord.Behöver du i anslutning till denna rådgivning hjälp med att upprätta ett testamente där den största möjliga delen gåt till ett aktiebolag, om du önskar det, eller att mer utförligt förhöra dig om de juridiska möjligheter du har för ditt eftermäle kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på arvsrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Hur ska ett testamente bevittnas?

2020-02-24 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag undrar om de personer som skriftligt bevittnar ett testamente eller en framtidsfullmakt måste ange sina personnummer?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ett testamente ska bevittnas av två vittnen, och dessa ska bestyrka handlingen med sitt namn (10 kap. 1 § Ärvdabalken). Vidare bör vittnena anteckna yrke och hemvist, tiden för bevittnandet samt eventuella övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet (10 kap. 2 § Ärvdabalken). Det finns med andra ord inget krav på att vittnena anger sina personnummer och adresser. Det kan dock vara bra ur bevishänseende, men testamentets giltighet påverkas inte av att sådana uppgifter saknas.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Finns det mall för testamente som täcker en specifik situation?

2020-02-23 i Testamente
FRÅGA |Vi har 2 barn. De har varsitt barn. Vi har alltså 2 barn och 2 barnbarn. Vi vill att barn och barnbarn får dela lika på arvet. Finns det någon mall för ett testamente som täcker detta?
Egzon Kalludra |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Allmänt om arv och testamente som kan beröra er situationEnligt den legala arvsordningen ärver arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar) i första hand, era barn alltså, och om inte avkomlingar finns ärver deras barn. För att undgå den legala arvsordningen kan man skriva ett testamente och förordna om sin kvarlåtenskap, precis som du skriver i din fråga. Ni kan testamentera er kvarlåtenskap hur ni vill så länge det inte inskränker i era barns laglotter som de skulle få enligt lag. Laglotten är halva arvslotten och eftersom era barn ärver hälften av er (arvslotten), blir era barns laglott 25% av er kvarlåtenskap. Eftersom det är fyra personer som ska dela lika på arvet blir frågan om laglott inte ett problem, men skulle det finnas fler barnbarn och alla ska dela lika på arvet kan det bli så att era barns laglott inskränks, vilket barnen skulle kunna ifrågasätta. Det kan vara bra att ha vetskap om detta! Angående din fråga om mall för testamenteJag har inte kunnat hitta någon utformad mall som täcker specifikt er situation och anledningen till detta är med stor sannolikhet att testamente är ytterst individuellt och det är upp till testatorn (den som skriver testamentet) att beskriva sin vilja och hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det finns inte heller några regler för hur testamentet ska skrivas, det är upp till er att utforma det utifrån era önskemål, och det är viktigt att er yttersta vilja framgår! I ärvdabalken (ÄB) finns det emellertid formkrav för upprättandet av testamentet (10 kap. ÄB). Lagen beskriver vad som krävs för att testamentet ska vara giltigt, exempelvis att det måste bevittnas av två vittnen i deras samtida närvaro (10 kap. 1 § ÄB). Det finns även regler om vem som inte får bevittna testamentet, till exempel den som är under 15 år eller på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Jag hoppas att du fick din fråga besvarad. Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,