Tolkning av testemente till förmån för Barncancerfonden

2021-02-16 i Testamente
FRÅGA |Hej! Snälla besvara, gäller ett testamente som min syster efterlämnar: "Undertecknade äkta makar, förordnar såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss som överlever den andra, skall med äganderätt tillträda all vår gemensamma kvarlåtenskap, såväl fast som lös egendom.I händelse att vi båda avlider samtidigt eller om den av oss som överlever den andra vid sin död ej har upprättat något testamente, skall den egendom som den sist avlidne har i sin ägo, såväl fast som lös, tillfalla Barncanserfonden eller liknande organ som främjar forskning och behandling av cancer och tumörsjukdomar hos barn." Jag ifrågasätter om HELA kvarlåtenskapen skall tillfalla Barncancerfonden. För mig framkommer det inte men är inte juridiskt utbildad. Jag förstår att testator vill ge Barncancerfonden ett arv men inte hur stor del qav det hela.Vi förutsätter att resten av testamentet med två vittnen är rätt formulerat. Vore mycket tacksam för svar,Med vänlig hälsning
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regelverket som reglerar dina frågor är ärvdabalken (ÄB). Jag kommer här dela upp testamentet i två delar. Dels den första delen där din syster och hennes man har förordnat vad som ska hända med egendomen om en av dem avlider, dels den andra delen där det förordnas om att egendomen ska gå till Barncancerfonden vid bådas frånfälle eller när den sista av makarna avlider.Testamentets första delI den första delen av testamentet har makarna skrivit att deras yttersta vilja är att den överlevande maken med äganderätt ska tillträda all egendom. Detta innebär att din syster och hennes man respektive gjorde varandra till universella testamentstagare (11 kap 10 § ÄB). I din systers fall har makarna förordnat egendomen med full äganderätt, vilket innebär att den överlevande maken blir ägare till samtlig egendom som omfattas i testamentet. I detta fall verkar det gälla all egendom som din syster och hennes man har ägt tillsammans. Jag ser inga problem i denna del av testamentet, under förutsättning att din syster/hennes man inte hade några särkullbarn. Om det fanns några särkullbarn skulle denna del av testamentet bli problematisk eftersom dessa måste få ut sin laglott om de inte väljer att avstå denna till förmån för den överlevande maken (3 kap 1 § st. 1 ÄB och 3 kap 9 § ÄB). Eftersom din fråga egentligen inte berör denna del av testamentet och du inte heller skriver något om makarnas eventuella barn, väljer jag att bortse från denna aspekt. Förutom problematiken med eventuella barn anser jag att första delen av testamentet är klar och tydlig och ska tolkas som att efterlevande make ska ärva allt efter den avlidna maken. Testamentets andra delNär det kommer till andra delen av testamentet aktualiseras denna först när båda makarna har avlidit, antingen samtidigt eller med en tid emellan. Om vi förutsätter att en av makarna avled först så kommer den efterlevande maken enligt första delen av testamentet att äga samtlig egendom med full äganderätt. Den andra delen av testamentet innefattar all egendom som den efterlevande maken har i sin ägo, dvs både lös och fast egendom (allt den efterlevande maken äger). Formuleringen är ett sätt att uttrycka att Barncancerfonden har förordnats som universell testamentstagare enligt 11 kap 10 § ÄB, dvs. på samma sätt som den efterlevande maken var universell testamentstagare i testamentets första del. För mig framkommer det klart att testamentet är menat att omfatta all egendom, vid en tolkning av ordalydelsen (formuleringen). Eftersom testator (din syster och hennes man) har låtit testamentet i denna del omfatta egendom som "sist avliden make har i sin ägo, såväl fast som lös" ska detta tolkas som att all egendom omfattas eftersom det inte finns någon ytterligare "egendomskategori". Jag bortser här från eventuella immateriella rättigheter som exempelvis upphovsrätt, som visserligen tillhör en egen kategori. Det finns inget i testamentet som pekar på att en viss del av egendomen ska undantas och tillfalla någon annan. Att förordna på detta sätt är helt lagligt och inte problematiskt, under förutsättning (igen) att det inte finns några gemensamma bröstarvingar (barn) eller särkullbarn som måste få ut sin laglott. Att testamentera bort egendom från andra arvingar (eventuella föräldrar, syskon, osv) är fullt tillåtet och också vad din syster och hennes man verkar ha gjort, till förmån för Barncancerfonden.Min slutsats av detta är att Barncancerfonden ska få ta hela arvet (hela kvarlåtenskapen) efter den sist avlidna maken. Jag ser inga problem med testamentets formulering, under förutsättning att det inte finns några barn som måste få ut sin laglott. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Vid ytterligare funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Hur gör vi för att ta oss runt arvsrätten efter att vi skilt oss?

2021-02-15 i Testamente
FRÅGA |HejJag och min make ska skiljas. Idag äger min make ett företag, som jag till största delen driver. Vår intention är att innan skilsmässa skriva över 50% av företaget på mig. Inga konstigheter i sig. Det vi vill kunna formulera i ett avtal är att om någon av delägarna avlider ska dennes del av företaget gå till den andre delägaren. Hur kan man lösa det, dvs ta sig ut arvsrätten? Tacksam för svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det ska du och din (snart f.d.) make skriva över halva företaget din make äger på dig. Ni vill utöver det formulera i ett avtal att om någon av er avlider ska vederbörandes del av företaget gå till den andra delägaren. Du undrar hur ni kan göra detta, dvs "ta er ur arvsrätten".Det du beskriver med att "ta er ur arvsrätten" förstår jag som att ni vill frångå den legala arvsrätten. Den legala arvsrätten stadgar arvsordningen i främst 2-3 kap. ärvdabalken (ÄB). För att frångå den legala arvsrätten behöver ni upprätta ett testamente. Det står var och en (förhållandevis) fritt att testamentera sin kvarlåtenskap som den vill. Det innebär att du kan skriva ett testamente enligt vilket du testamenterar till din f.d. man och han kan skriva ett testamente enligt vilket han testamenterar till dig. Det finns dock vissa inskränkningar i arvsrätten; det är inte möjligt att göra en bröstarvinge (barn) arvlöst. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (det hen skulle ärvt om det inte funnits testamente). För att göra anspråk på laglotten måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, i annat fall gäller testamentet. Att testamentera som ni gör är dock inget problem om det finns annan kvarlåtenskap att tillgå för att laglotten inte ska kränkas.Min rekommendation är att ni i era testamenten är tydliga med vem som ska ärva och att så ska ske till trots att ni är skilda samt att ni upprättar era testamenten efter att er skilsmässa gått igenom. Enligt 11 kap. 8 § ÄB är testamentsförordnande till en make utan verkan om äktenskapet är upplöst vid testators död eller mål om äktenskapsskillnad då pågår. Det vill säga; skriver ni ett testamente medan ni är gifta, enligt vilket ni ärver varandras andelar, är det inte gällande efter skilsmässan. Därför är min rekommendation att ni avvaktar med att skriva testamente till efter skilsmässan när ni inte längre är makar. För att undvika tolkningssvårigheter är det även en god idé att ni är tydliga.Det kan ofta vara en god idé att anlita en jurist för att upprätta testamente och minska risken för missförstånd. Om ni är intresserade av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur godkänner man ett testamente?

2021-02-14 i Testamente
FRÅGA |Min morbror har gått bort utan bröstarvingar. Han har testamenterat allt till ett syskonbarn. Jag har förstått att vi övriga fyra syskonbarn måste godkänna testamentet för att det skall vinna laga kraft. Två frågor:1. Hur ser formalia ut? Räcker det med underskrift på en kopia av testamentet för varje syskonbarn med beskrivning av släktskapsförhållandet? Måste underskriften vara bevittnad?2. Kan jag vara förrättningsman vid bouppteckningen efter det att jag godkänt testamentet. Jag är väl inte då inte längre dödsbodelägare?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå du har två olika frågor kommer dessa att besvaras under separata rubriker nedan."Hur ser formalia ut? Räcker det med underskrift på en kopia av testamentet för varje syskonbarn med beskrivning av släktskapsförhållandet? Måste underskriften vara bevittnad?"Ett testamente kan vinna laga kraft på tre sätt; den legala arvingen godkänner testamentet, den legala arvingen delges testamentet och klandrar det inte inom sex månader, domstolen ogillar den legala arvingens klandertalan av testamentet. Godkännande av testamente gör att en arvinge avsäger sig rätten att klandra testamentet och går snabbare än att man ska vänta de sex månaderna (jfr 14 kap. 4 § ärvdabalken, ÄB). Ett Det finns inget exakt formkrav eller vittneskrav på godkännande av testamentet. Därmed är det fullt tillräckligt med en underskrift på en kopia av testamentet alt. en separat handling där du skriver "Jag xx med personnummer xxxxxx-xxxx godkänner härmed bifogat testamente, Bilaga 1. Ort, datum, underskrift".Det krävs inte att godkännandet är bevittnat, men är inte heller otillåtet. Har du någon som kan bevittna gör det givetvis det enklare för det fall att det skulle bil en tvist om signaturens giltighet. Men som sagt, det är inget krav."Kan jag vara förrättningsman vid bouppteckningen efter det att jag godkänt testamentet. Jag är väl inte då inte längre dödsbodelägare?"Till förrättningsman får inte vara den som är dödsbodelägare eller företrädare för en dödsbodelägare, en efterarvinge (RH 1995:77), en bouppgivare, boutredningsman eller testamentsexekutor (NJA 1925 s. 389) eller en särskild boutredningman.Om du som legal arvinge godkänner ett testamente som gör dig arvlös utgår du som dödsbodelägare. Om du godkänt testamentet och att det gör att du inte är arvsberättigad är du som utgångspunkt inte längre dödsbodelägare. I sådana fall utgör det inget hinder för dig att vara förrättningsman. Undantaget är om du skulle ha rätt till någon form av efterarv. Efterarv kan vara aktuellt om det finns ett sekundoförordnande i testamentet (att när den som ärver avlider ska kvarlåtenskapen gå vidare till andra arvingar och du är en av dessa). Har du inte rätt till efterarv utgör därmed inte heller det något hinder för dig att vara förrättningsman.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om den andra sambon dör

2021-02-12 i Testamente
FRÅGA |Vi är sambor och har 2 gemensamma barn under 18. Äger en bostadsrätt tillsammans. Vad händer med bostaden om en av oss skulle gå bort? Vi vill att den andre ska få bo kvar med barnen och ta över den andra låndelen. Om vi inte är gifta måste man då skriva ett testamente ?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom ni är sambos ärver ni inte varandra. Ni kan då skriva testamente med varandra som testamentstagare. Viktigt att komma ihåg är att barnen alltid har rätt till sin så kallade laglott som är hälften av deras arvslott (se kap. 7 Ärvdabalken). Det betyder att en fjärdedel av bostadsrätten går till barnen. Ett sätt att lösa denna situation är att båda samborna tecknar livförsäkring med varandra som förmånstagare. Det utfalla beloppet från livförsäkringen till den efterlevande sambon kan då hjälpa till att "köpa ut" barnens fjärdedel. Hoppas du fick svar på din fråga.

Vem ärver när ett samboförhållande upphör genom dödsfall?

2021-02-15 i Testamente
FRÅGA |Jag är sambo. Jag har ett barn medan min inte har egna barn. Vi har skrivit testamenten Vi äger ett hus gemensamt. Sambon med 25% och jag med 75%. Vid min död ärver hon 50% av min del i huset och allt bohag. Om min sambo dör före mig ärver jag henne. Men vad händer om sambon dör strax efter mig? Ärver hennes syskon eller min son henne?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Successionsrättslig vägledning återfinns i ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL). Vem ärver när ett samboförhållande upphör?Vid dödsfall upphör samboförhållandet (2 § 3 p.SamboL) och en bodelning kan då begäras av efterlevande sambo (18 § SamboL). Vad som är av relevans ur arvsrättslig bemärkelse är bostaden och bohaget, då dessa utgör samboegendom (3 § SamboL). Aktuellt är om bostaden förvärvats för gemensamt bruk. Det framgår att de äger huset gemensamt vilket leder till att jag förutsätter att så är fallet, således ingår bostaden och bohaget i bodelningen. När det gäller samboförhållande så är huvudregeln att sambos inte ärver varandra, ett undantag är dock testamente. Under omständigheterna som nämns påtalas det att det finns ett testamente. TestamentetSom det framgår av omständigheterna ska efterlevande sambo ärva allt bohag och hälften av din andel av bostaden. Andra halvan av bostaden tillfaller din son som är din bröstarvinge (2 kap 1 § ÄB). Det framgår inte i testamentet om detta innebär full äganderätt eller fri förfoganderätt. Huvudregeln är att det handlar om full äganderätt så jag förutsätter att det är fallet. SammanfattningDet finns några omständigheter som inte nämnas i premisserna som kan komma att förändra svaret. Din son kan eventuellt klandra testamentet beroende på om arvet understiger laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Slutsatsen blir således att din son ärver halva bostaden och all övriga egendom. Arvet efter din sambo tillfaller hennes föräldrar och det är först om dessa är avlidna att hennes syskon blir aktuella arvtagare (2 kap. 2 § ÄB). Hoppas detta svarar på din fråga, har du ytterligare funderingar eller frågor är du välkommen att kontakta Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Hur gör jag ena barnets arvslott till enskild egendom genom testamente?

2021-02-14 i Testamente
FRÅGA |Jag är en ensamstående kvinna, har två vuxna barn, som kommer att ärva all min kvarlåtenskap. Jag vill att det ena barnets arvslott ska vara enskild, men inte en andres. Ska det anges i ett testamente eller hur gör jag det mest korrekt?
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Såsom jag förstår din fråga, undrar du hur ska göra ditt ena barns arvslott till enskild egendom, medan ditt andra barns arvslott inte ska vara det.För att besvara din fråga kommer jag förklara vilka regler som finns, för att sedan applicera dessa på din situation. Jag kommer i slutet av mitt svar skriva med en sammanfattning med rekommendationer på hur du kan gå tillväga med din fråga.Enskild egendomRegler om vad som utgör enskild egendom finns i äktenskapsbalken (ÄktB).För att egendom som någon ärver ska bli enskild, ska detta nämnas i ett testamente (7 kap. 2 § 4 punkten ÄktB). Det betyder att för att ditt barns arvslott ska bli enskild egendom behöver detta nämnas uttryckligen i ett testamente. Skrivs det inte med, kommer arvslotten att vara ett vanligt arv, och inte bli enskild egendom.TestamenteBestämmelser om hur ett testamente ska upprättas finns i ärvdabalken, förkortad ÄB.Ett testamente ska upprättas skriftligt med två vittnen, och båda vittnena ska vara närvarande när testatorn (den som skriver testamentet) undertecknar testamentet (10 kap. 1 § ÄB). De båda vittnena ska också skriva under testamentet med sina namn (10 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att testamentet ska göras skriftligen och med 2 vittnen som är närvarande när du undertecknar ditt testamente. De du valt som vittnen ska också skriva under testamentet med sina namn.Det finns även regler om vilka som inte får vara vittnen vid ett testamente:- Den som är under 15 år- Någon som på grund av psykisk störning saknar insikt om betydelse av vittnesbekräftelse- Testatorns make eller sambo- Släktskap till testatorn i rätt upp- eller nedstigande led (föräldrar, morföräldrar, farföräldrar, barn etc.)- Svågerlag (styvföräldrar, styvbarn)- Testatorns syskon(10 kap. 4 § 1 stycket ÄB).Dessa får du alltså inte be vara vittne när du skriver ditt testamente.Ingen får heller bevittna ett förordnade till honom eller henne själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap, eller svågerlag till honom eller henne (10 kap. 4 § 2 stycket ÄB). Det innebär att ditt barn som du testamenterar arvslotten till som enskild egendom inte själv får bevittna testamentet. Inte heller hens sambo/make, syskon, barn eller annan förälder eller svåger. Dessa får alltså inte heller bevittna ditt testamente.Skulle du välja någon av ovanstående personer att bevittna ditt testamente, kommer testamentet ogiltigförklaras (13 kap. 1 § ÄB).Sammanfattning och rekommendationerFör att ditt ena barns arvslott ska bli enskild egendom behöver detta skrivas ned i ett testamente. Testamentet ska vara skriftligt och två vittnen behöver bevittna när du undertecknar testamentet. Dessa vittnen ska även själva skriva under testamentet. Viktigt att komma ihåg är vilka som inte får bevittna ditt testamente. Skulle du välja någon som inte är tillåten att bevittna testamentet enligt lag, leder detta till ogiltighetsförklaring av testamentet.Jag rekommenderar dig att fundera ut vilka du vill som ska bevittna ditt testamente, och ser till att det är någon som får göra detta enligt ovanstående regler. Dessutom, så behöver inte ett testamente registreras för att bli giltigt. Det är upp till den som skriver testamentet att förvara detta på en säker plats. Därför rekommenderar jag dig också att om du upprättar ett testamente att förvara detta på en säker plats, som du har tillgång till, exempelvis ett bankfack eller liknande.Jag hoppas att jag har besvarat din fråga. Om du har fler funderingar är du alltid välkommen att höra av dig till oss på Lawline!Vänligen,

Upprätta ett testamente med villkor att egendomen inte ska tillfalla någon annan vid testamentstagarens bortgång

2021-02-13 i Testamente
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man kan förhindra att en förälder ska ärva efter sitt omyndiga barn om barnet skulle avlida. Exempel: Ett barn ärver en stor summa pengar från sin farmor, eftersom barnets pappa är avliden. Man vill förhindra att barnets mamma ska ärva efter barnet om denne skulle avlida innan det fyller 18 år. Kan farmodern skriva något i sitt testamente som gör att pengarna i det fall barnbarnet avlider innan 18 års ålder inte kan komma barnets mamma till del? Barnet själv har bara en halvsyster och mamman som biologisk släkt, förutom en farbror (halvbror till barnets pappa) och dennes barn. Helst vill man inte heller att farbrodern med familj ska ärva, utan att i så fall att pengarna går till välgörenhet/förening som farmodern vill stödja.Vänliga hälsningar
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlas dels i ärvdabalken (ÄB) och föräldrabalken (FB). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller. Längst ned i dokumentet kommer finnas en sammanfattning av svaret.Testamente med villkorFör att förhindra att egendom går över till någon som du inte vill kan du upprätta ett testamente med villkor. I testamentet kan du föreskriva att t.ex. egendomen ska tillfalla en testamentstagare (barn) och om testamentstagaren avlider innan denne fyllt 18 år ska egendomen tillfalla en välgörenhet/förening. Ett sådant villkor innebär alltså att testamentstagaren kommer att ärva egendomen med fri förfoganderätt men inte med full äganderätt fram tills denne fyllt 18 år.Full äganderätt innebär att testamentstagaren kan fritt förfoga över egendomen och även kan testamentera bort egendomen. Däremot kan en testamentstagare inte testamentera bort egendomen om denne endast har fri förfoganderätt över egendomen.Särskild förvaltare åt barnetHär är det också viktigt att man, i testamentet, förordnar en särskild förvaltare åt barnet. Den särskilda förvaltaren kommer då att sköta om barnets tillgångar tills barnet blir myndig eller tills barnet uppnår en ålder som du bestämmer. Detta är viktigt eftersom den som är under arton inte själv får råda över sin egendom (9 kap. 1 § FB). Och är barnet under arton är det förmyndaren som ska förvalta den omyndiges tillgångar och företräda den i angelägenheter som rör tillgångarna (12 kap. 1 § FB). Barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare (10 kap. 2 § FB). I ditt fall så är det alltså mamman som är barnets förvaltare.Formkrav för ett giltigt testamenteMan ska inte heller glömma bort formkravet för ett giltigt testamente. För att ett testamente ska bli giltigt krävs att det är upprättat skriftligen, att två vittnen bevittnar att ni som upprättar testamentet skriver under det, och att de förstår att det faktiskt är ett testamente det rör sig om samt sedan själva skriver under testamentet (10 kap. 1 § ÄB). SammanfattningFör att förhindra att egendom tillfalla någon som man inte vill kan man införa villkor i testamentet. Eftersom frågan rör sig om egendom som ska tillfalla barn är det viktigt att man förordnar en särskild förvaltare åt barnet. Detta eftersom barn inte får råda över sin egendom själv och förvaltning av egendomen tillfaller då dess föräldrar. Genom att förordna en särskild förvaltare kommer den uppgiften istället att tillfalla den särskilda förvaltaren. Det är också viktigt att komma ihåg de formkraven som ställs upp för att ett testamente ska bli juridiskt bindande.Då ni vill upprätta ett testamente med villkor kan jag rekommendera att ni tar hjälp av en jurist, för att försäkra er om att allting går rätt till. Du kan boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Vad händer om man testamenterar till någon som avlider före en själv?

2021-02-12 i Testamente
FRÅGA |Om jag testamenterar samtliga mina tillgångar till min systerdotter och hon skulle avlida före mig. Ärver då hennes två barn mig automatiskt i nästa steg?Jag har inga bröstarvingar, men en bror som har två barn. Jag vill inte att brodern eller hans barn ska kunna ärva mig.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med ditt arv om den personen som du testamenterat till, din systerdotter, går bort före dig. Vad händer om din systerdotter går bort före dig?Den som testamenterar sina tillgångar kallas för testator och den som man testamenterar till kallas för testamentstagare. Endast den som lever vid arvlåtarens bortgång har rätt till arv (1 kap 1 § ÄB). Det betyder att den testamentstagare som avlider innan testatorn inte har rätt till arv. Men om din systerdotter går bort före dig ska hennes arvingar, det vill säga hennes barn, träda i hennes ställe (11 kap 6 § ÄB). Detta är i överensstämmelse med den så kallade istadarätten, som innebär att barn träder i sina föräldrars ställe vid arv. Ett krav för att man som barn ska få träda i testamentagarens ställe är att man är berättigad till arv efter testatorn. Det innebär att man ska vara släkt med testatorn. Om man däremot testamenterar till en vän som sedan går bort före en själv, kommer vännens barn som huvudregel inte kunna träda i vännens ställe, eftersom de inte är berättigade till arv efter testatorn. Eftersom din systerdotters barn är berättigade till arv efter dig, ska de träda i din systerdotters ställe om hon skulle gå bort före dig. Svar på din frågaDin systerdotters barn kommer att träda i din systerdotters ställe, om du testamenterat till henne och hon går bort före dig. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du undrar över något mer är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Trevlig helg,