Vittnena skrev under vid olika tillfällen - är testamentet giltigt?

2020-02-22 i Testamente
FRÅGA |Hej!Ett testamente har upprättats. De som bevittnade testamentet var inte med när det skrevs under, men det var den som skrev testamentet som personligen var med när de skrev under och kunde därför i person garantera att hon skrivit sin namnteckning. De som bevittnade skrev inte under samtidigt utan vid olika tillfällen.Är testamentet giltigt?Mvh
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om testamente blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vad gäller för vittnena?Vittnena måste inte vara med när testatorn (den som skrivit testamentet) skriver under testamentet, utan det räcker med att testatorn kan intyga att det är hens underskrift inför vittnena, se 10 kap. 1 § ÄB. Däremot så måste vittnena närvara samtidigt och bevittna testamentet. Det faktum att vittnena skrev under vid olika tillfällen gör alltså att testamentet är ogiltigt.Är testamentet giltigt?Nej, eftersom vittnena inte närvarade och skrev under samtidigt är testamentet inte giltigt. Ifall du skulle behöva ytterligare juridisk rådgivning kan Lawlines juristbyrå hjälpa dig med det. I sådana fall är det bara att kontakta mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Likaså om du skulle ha övriga frågor är du välkommen att höra av dig till mig där. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Hur kan jag överföra viss egendom till någon annan efter jag går bort?

2020-02-21 i Testamente
FRÅGA |HejJag och killen köpte bil, han står på lånet och jag på bilen. (Han har ingen körkort)Kan vi skriva ett eget kontrakt mellan oss ifall jag skulle gå bort el liknande för att säkerställa att han kan isånt fall sälja bilen och lägga in de pengarna i lånet?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du är osäker på om din kille kan sälja bilen ifall du står på den och isåfall hur du kan överföra äganderätten till bilen på din kille om du skulle gå bort så att han kan sälja den och finansiera lånet. I och med att du benämner din partner som "kille" så utgår jag från att ni inte är gifta. För att besvara din fråga så ska jag gå in på hur äganderätt kan överföras samt vad som sker med din egendom om du går bort. Avslutningsvis lämnar jag lite allmäna råd kring hur ni kan reglera situationen mellan er. Mitt svar utgår från ärvdabalken (ÄB) Vad innebär äganderätt och vad sker med din egendom när du går bort?Med äganderätt förstås bland annat att man har rådighet över egendomen. Dvs att man kan förvalta den så som man behagar, det kan ske exempelvis genom försäljning. Äganderätten kan överföras till någon annan på olika sätt, de vanligaste är genom att den som innehar äganderätten säljer, ger bort (gåva) eller genom testamente överlåter äganderätten till någon annan. Således får förvärvaren äganderätt och kan förvalta egendomen som denne vill. Om man går bort kan äganderätten endast överföras från den avlidne till de efterlevande antingen genom den legala arvsordningen (arv) eller genom testamente. Om det saknas testamente så fördelas egendomen enligt den legala arvsordningen. De som ärver egendom enligt den legala arvsordningen tillhör oftast inte kategorin partner om man inte är gift (jfr 3 kap. 1 § ÄB), den omfattar kusiner, föräldrar, mor- och farföräldrar, barn och barn-barn (2 kap. 1 - 3 § ÄB). För ditt fall är ett eventuellt testamentesförordnade aktuellt. Således kan du överföra äganderätten till din kille genom ett testamentesförordnade, du kan även föreskriva vad som ska ske med egendomen. Då exempelvis att den ska säljas för att finansiera ett visst lån. Hur upprättar man ett testamente?Ett testamente är en så kallad formbunden handling vilket innebär att man måste iakkta vissa formkrav för att förordnandet ska var giltigt. Det krävs att handlingen är skriftligt, egenhändigt undertecknad och bevittnad av två personer (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena får inte vara jäviga, dvs de får inte vara en person som förordnandet avser, släkt i uppåt eller nedstigande led (föräldrar eller syskon etc) (10 kap. 4 § ÄB). Förordnandet i sig behöver inte följa någon specifik form, däremot är det viktigt att din vilja tydligt framgår då detta underlättar tolkningen av testamentet (jfr 11 kap. 1 § ÄB). Vad kan du göra nu?Slutsatsen blir alltså att det lämpligaste för dig är att upprätta ett testamente och därigenom förklara vem du önskar att bilen ska tillfalla samt vad som eventuellt ska ske med den om du går bort. Det krävs inte att han har körkort eller liknande för att stå som ägare på en bil och han kan alltså förvärva äganderätten genom testamente och således sälja bilen för att finansiera lånet. Om du vill ha hjälp med att upprätta testamente är du välkommen att kontakta en av våra verksamma jurister via denna länken: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Rätt att träda i förälders ställe vid testamente

2020-02-18 i Testamente
FRÅGA |Hej, min mammas faster och hennes man var barnlösa och testamenterade till min mamma och hennes 2 systrar, min mamma och en av hennes systrar dog före fastern, 10 år tidigare hade maken avlidit, min fråga: är det bara den levande systern som ärver allt eller går det vidare till de avlidnas familjer? Fastern ändrade inget i testamentet efter de 2 syskonbarnen avlidit, fastern hade god kontakt med syskonbarnens familjer
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagregleringTill att börja med är det ärvdabalken (1958:637) som är den tillämpliga lagen för arv. För att ha rätt att taga testamente är huvudregeln att man ska vara vid liv vid testatorns död (9 kap 2 §). Testamentet ska tolkas utifrån testatorns yttersta vilja (11 kap 1 §). Rätten att upprätta ett testamente gör det möjligt att sätta den legala arvsordningen ur spel, därför måste särskilda regler för testamente tillämpas. På så sätt kan ett förordnande i testamente göra det möjligt att frångå rätten för barn att träda i avlidnas föräldrars ställe (jmf 2 kap 2 §).Emellertid är ert testamente av en viss karaktär vilket innebär att testamentstagande personers rätt motsvarar en arvinges rätt (11 kap 10 § 2st). Det finns också en tolkningsregel som innebär att arvingar kan träda i testamentstagarens ställning om (1) testamentstagaren avlidit innan den gjort sin rätt gällande enligt testamentet och (2) att arvingarna till testamentstagaren hade varit arvsberättigade efter testatorn (11 kap 6 §).Tolkningsmöjligheter(1) Testamentstagare i form av er mamma och hennes systrar har tyvärr gått bort. Det framgår dock inte av din fråga om det i testamentet ges uttryck för att ni kan träda i era föräldrars ställe. Med stöd av ovannämnda tolkningsregler finns det en möjlighet att låta er barn träda i testamentstagarens - er mammas - ställe. (2) För att ni ska kunna träda i er mammas ställe krävs det att ni har arvsrätt efter fastern. Då ni är fasterns brors avkomlingar kan ni vara arvsberättigade (2 kap 2 §). Arvet ska fördelas lika mellan varje gren i släktledet. Detta innebär att ni kommer att få dela på er mammas del och er moster kommer att få lika mycket som er mamma hade fått. Det bör dock observeras att detta är en tolkning som gjorts utan vetskap om vad som faktiskt står i testamentet och vilka andra levande som kan finnas i släkten. Sammanfattningsvis så kan testamentet tolkningsvis skulle ge möjlighet till att ni kan träda i era avlidnas föräldrars ställe. På grund av det ovanstående råder jag er dock starkt till att låta upprätta ett nytt testamente eller göra ett tillägg i det befintliga. För vidare hjälp att upprätta testamente kan ni vända er till Lawlines jurister.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Måste man precisera egendom i ett testamente?

2020-02-16 i Testamente
FRÅGA |HejKan man i sitt testamente skriva att någon ska ärva "allt silver; matsilver och prydnadssilver" utan att precisera varje sak?Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga'. Jag förstår din fråga som att du undrar om inte testamentsförordnande måste avse specifik egendom eller preciseras på något sätt. För att svara på din fråga ska jag redogöra för vilka metoder det finns att tolka testamente på och vilka formkrav ett testamentsvillkor eventuellt har. Vad gäller för utformningen av testamentsförordnanden?Testamente är en handling som omfattas av vissa formkrav, handlingen ska exempelvis vara bevittnad och skriftlig (jfr 10 kap. 1 § ÄB). Däremot finns inget formkrav för hur ett testamentesvillkor ska vara utformat. Istället har man infört tolkningsregeln i 11 kap. 1 § ÄB. Den säger att: "Åt testamente skall givas den tolkning som må antagas överensstämma med testators vilja; och skall förty vad nedan i 2--9 §§ stadgas lända till efterrättelse allenast såvitt icke med hänsyn till förordnandets syfte och övriga omständigheter annat får anses följa av förordnandet." Ur denna regeln kan vi utläsa några tolkningsramar. Utgångspunkten är att testamentets ordalydelse ger uttryck för testators vilja. Det krävs att man kan styrka genom bevisning att ett testamente ska tolkas annorlunda än vad dess bokstav säger. Således ska egendomen som huvudregel fördelas och indelas på det sättet som framgår av testamentet, även om det kan tänkas vara vagt eller märkligt utformat. Man kan dessutom använda de legala tolkningsgrunderna i 11 kap. 2-9 § ÄB, man kan även tolka testamentet enligt allmänna avtalsrättsliga grunder. Anser man att villkoret har tolkats felaktigt så är man fri att presentera bevisning och omständigheter som talar för att villkoret borde tolkas annorlunda. Huvudsaken är att testators vilja kan klarläggas.SlutsatsSammantaget kan man säga att det alltså inte krävs en speciell utformning för ett testamentsförordnande. Det viktigaste att tänka på som testator är att utforma villkoret så att det inte råder oklarheter kring hur det ska verkställas. Om det i sin tur är så att man är osäker på vad förordnandet avser är det upp till dödsboet att genom olika typer av bevisning försöka utröna vad testators vilja kan ha varit. Om du behöver hjälp med att utforma ett testamente eller har fler frågor angående ditt ärende är du fri att kontakta en av våra jurister: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Tillägg i testamente

2020-02-22 i Testamente
FRÅGA |Min pappa har skrivit fel datum på sitt testamente. Är det då ogiltigt? Han har också skrivit till en text om en gåva till min syster efter att vittnena har undertecknat. Vad gäller då?Han har dessutom själv skrivit en text om att han är vid fullt förstånd. Alltså det som vittnena har intygat. Skulle inte de ha skrivit det?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga.Eftersom det huvudsakliga problemet är ett testamente är det ärvdabalken som ska tillämpas (ÄB). Jag kommer att stycka upp svaret för att förtydliga vad som gäller för respektive situation. Det felaktiga datumetFormkraven för ett giltigt testamente finner man i 10 kap. 1 § ÄB. För att det ska röra sig om ett giltigt testamente måste det vara:- Skriftligt- Bevittnat samt undertecknat av två vittnen. Dessa vittnen ska känna till att det de bevittnar och undertecknar är ett testamente. Här måste man även ta hänsyn till de personer som inte får vara testamentsvittnen (10 kap. 4 § ÄB).- Undertecknat av testatorn (din pappa). Är ovanstående krav uppfyllda är testamentet giltigt. Det krävs alltså inget datum. Ett datum för testamentet kan dock ha en betydelse för en eventuell bevisprövning i de fall där någon klandrar testamentet på grund av att det inte uppfyller formkraven (10 kap. 2 § ÄB). Ett datum som läggs till i efterhand anses som ett tillägg till testamentet och då ska tillägget skrivas in i testamentet med samma formkrav som vid upprättandet av testamentet (10 kap. 6 § ÄB). Alltså måste datumtillägget genomgå samma formkrav som nyss tagits upp i ovanstående stycke.Gåvan till din systerJag utgår ifrån att gåvan är skriven som ett tillägg i testamentet, med andra ord efter upprättandet av testamentet. För tillägg i testamente gäller samma formkrav som upprättandet av testamentet (10 kap. 6 § ÄB). Det räcker därför inte med att testamentsgivaren själv ändrar/lägger till i testamentet och sedan undertecknar med sin underskrift, utan här gäller fortfarande formkraven som stadgas i 10 kap. 1 § ÄB. Texten om att man är vid fullt förståndEtt testamente gäller inte, om det har upprättats under påverkan av en psykisk störning (13 kap. 2 § ÄB). Ärvdabalken rekommenderar, precis som du påpekar, att testamentsvittnena intygar bl.a. tiden för bevittnandet samt övriga omständigheter som kan vara av betydelse för testamentets giltighet (10 kap. 2 § första stycket ÄB). Denna bestämmelse är inte tvingande, och det innebär att det egentligen inte spelar någon roll ifall det är testamentsvittnena eller testatorn (din pappa) som skriver in detta i testamentet. Detta eftersom testamentsvittnena ändå kommer behöva underteckna/erkänna det som är skrivet. Vad som spelar roll i detta fall är om denna text har skrivits in efter upprättandet av testamentet. I sådana fall anses det som ett tillägg och då gäller återigen formkraven som stadgas i 10 kap. 1 § ÄB (10 kap. 6 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar

Fri förfoganderätt och testamentstolkning

2020-02-21 i Testamente
FRÅGA |En person A har avlidit, maken person B dog 20 år sen. Dom hade 2 barn, varav 1 person C är i livet, barnet som dog har ochså et barn person D. Inget arv till bröstarvinge när person B dog, som ägde 50 % av fastigheten med sin make, och hade 200.000,- sek i sitt navn. Person A hade äktenskapsförord på sina aktier.Det hittades et testamnete från person A.Undertecknade person A förordnar härmed så som min yttersta vilja och testamente följande.Den av mig ägde fastigheten i Sverige, liksom mina övriga tillgånger skall min dotter person C ärva efter mig. Dock skal en fjärdedel av boets behållning ärvas av min sonson person D.Jag förordnar emellertid, att fastigheten och därtill hörande lösöre, eller vad som trött i fastighetens, lösörets eller mina aktier skall utgöra enskild egendom hos arvingarna lik som avkastningen av denna egendom och skall egendomen ej omfattas av rådighetsinskränkningar, dvs vara föremål för giftorätt eller anspråk enligt lagen om sambors gementsamma hem (1987:232).Fastigheten värde er 15.000.000,- sekAktier värde er 4.000.000,- sekHur vil det se ut til slut?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är svår att avgöra till fullo, eftersom mer information behöver beaktas. Jag hoppas dock att redogörelsen nedan kan vara till nytta!Allmänna förutsättningarJag utgår från att det rör sig om en situation där svensk rätt ska tillämpas. Reglerna för arv och testamente finns i ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Jag utgår ifrån att testamentet är korrekt upprättat enligt 10 kap. ÄB (bl.a. vittneskrav).Något om efterarvsrätt och fri förfoganderättEfterlevande make har arvsrätt efter den make som avlider först, 3 kap. 1 § ÄB. Den först avlidnes makens arvingar är dock efterarvsberättigade till den förmögenhetsandel som den efterlevande maken innehar med så kallad fri förfoganderätt vid sin död, 3 kap. 2 § ÄB.Fri förfoganderätt har efterlevande make till den andel arvet som denne erhåller efter den först avlidne maken utgör i förhållande till den efterlevandes totala förmögenhet vid tidpunkten för den först avlidnes bortgång, 3 kap. 2 § ÄB. Detta kan illustreras med följande exempel:X och Y är gifta.Y avlider och äger vid sin död 400´ sek, giftorättsgods (GG). X äger vid samma tidpunkt 200´ sek, enskild egendom, och 400´ sek, GG; totalt 600´ sek.Innan arvskifte ska bodelning ske, 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Likadelning av GG enligt 11 kap. 3 § äktenskapsbalken (1987:230) ger 400´ sek vardera till makarna. Därefter erhåller X 400´ sek från Y i arv enligt 3 kap. 1 § ÄB.X har nu totalt 1'000´ sek, varav 400´ har ärvts med fri förfoganderätt från Y. Detta medför att 40% (400/1'000) av X:s egendom innehas med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 2 § ÄB.Andelen som innehas med friförfoganderätt är förbehållen den först avlidnes efterarvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Detta gäller även om dessa är gemensamma bröstarvingar.Har värdet av efterlevande makes tillgångar ökat eller minskat kan det i vissa fall påverka omfattningen av hur stor del av dennes egendom som är förbehållen den först avlidnes efterarvingar, se 3 kap. 3 och 4 §§ ÄB. Allmän värdestegring på exempelvis en fastighet eller aktier påverkar dock inte.Genom testamente kan efterarvsrätten, och därmed även frågan om fri förfoganderätt, utsläckas. Jag utgår dock från att så inte har gjorts.TestamenteGenom testamente får den avlidne förordna om sin kvarlåtenskap, 9 kap. 1 § ÄB. Däremot får den inte testamentera över egendom som denne innehar med fri förfoganderätt, 3 kap. 2 § 1 st. 2 m. ÄB.Eftersom det i din fråga inte anges vilka egendomsförhållanden som rådde vid person B:s död kan jag inte avgöra hur stor del person A innehar med fri förfoganderätt och således inte har rätt att testamentera över. Jag hoppas att redogörelsen ovan kan klargöra läget för dig.Detta betyder i teorin att C och (framför allt) D har rätt till efterarv innan testamentet får verkställas. I praktiken måste någon av dem dock klandra testamentet inom klanderfristen (se 13 och 14 kap. ÄB), annars får testamentet full verkan.TestamentstolkningÅt testamente ska främst givas den tolkning som är förenlig med testators vilja, 11 kap. 1 § ÄB.Detta bör göras i två steg där man först ser till testatorns verkliga, faktiska vilja som den kommer till uttryck i testamentet. Om det därefter inte står klart vad testators vilja är får även den hypotetiska viljan, vad testator rimligen skulle kunna tänkas önska, undersökas.Testators vilja, som den framgår i frågan, skulle man kunna tolka som att oberoende av vad boet innehåller så har person D rätt till en fjärdedel och person C rätt till resten. Detta eftersom orden "dock" och "boets behållning" använts, vilket antyder att det testator önskat en fjärdedel av samtlig egendom, och inte bara egendom utöver fastigheten, åt person D.För avgöra om ovanstående tolkning är den rimligaste bör även testators hypotetiska vilja undersökas. Antingen om det finns något som bekräftar ovanstående tolkning eller om det exempelvis skulle finnas något som talar för testator önskade att fastigheten som helhet skulle tillföras person C.Kan inte testators vilja utrönas med hjälp av ovan resonemang får man falla tillbaka på tolkningsreglerna i 11 kap. ÄB. 11 kap. 2 § ÄB ger så kallade legatförordnande företräde framför universella förordnanden. Legatförordnande är förordnande om viss, specifik egendom, i ditt fall fastigheten och universella förordnanden är förordnande om viss andel av egendom, i ditt fall förordnandet till person D.AvslutningJag förstår att situationen kan framstå som lite rörig men jag kan i korthet sammanfatta det såhär:Om person D önskar få ut så mycket som möjligt bör hen klandra testamentet så hen får del av sitt efterarv innan testamentet verkställs.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Testamentestolkning

2020-02-17 i Testamente
FRÅGA |Min bror som är änkling upprättade ett testamente medans hans fru levde, de har inge barn."Efter bådas bortgång skall resterande kvarlåtenskap tillfalla vardera Olofs och Maries släktgren med lika delar"Vad innebär det. Jag är min brors enda syster, hans fru hade fyra bröder, en är avliden, utan barn och en avliden med barnÄrver vi var sin fjärdedel eller ärver jag hälften och de hälften?
Jakob Westling |I och med att det är testamentet som vi tittar på, har vi i grunden en avtalstolkningsfråga. Som jag förstår meningen "skall resterande kvarlåtenskap tillfalla vardera Olofs och Maries släktgren med lika delar" rent skriftligt samt med ljuset av den kodifierade ärvdabalken skulle jag tro att det är alternativ nr 2) Att ni ärver hälften var.Det innebär att du, som ensam i din släktgren, ärver hälften, och resterande går till den andra släktgrenen.Hoppas det besvarade din fråga!

Hur ska man gå tillväga om man vill göra tillägg i testamente?

2020-02-14 i Testamente
FRÅGA |TESTAMENTEVi har ett testamente upprättat 2015 som reglerar arvsfördelningen mellan våra barn, men också våra barnbarn. Om det, oss ovetande, skulle tillkomma ytterligare barnbarn innan vårt frånfälle vill vi även ha med dom i arvsskiftet. Kan vi skriva ett tillägg till ursprungstestamentet där det framgår att nya barnbarn, efter att ursprungstestamentet skrevs men innan den siste av oss avled, skall ha motsvarade del som redan namngivna barnbarn. Eller bör vi skriva om testamentet och namnge de nya barnbarnen, förutsatt att vi fått reda på något.Ex: Idag 5 barnbarn, vilka är upptagna i testamentet, som var och en av dom får 1/5-del av arvslotten avsatt till barnbarnen. Om det tillkommer ex 2 nya barnbarn skall motsvarande arvslott istället fördelas med 1/7-del var.
Anna Holmlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor som rör testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga så som att du vill ha hjälp med vilket tillvägagångssätt som är det bästa för att kunna uppta framtida barnbarn i ert testamente. Jag kommer här nedan att redogöra för de två alternativen du har: Tillägg till testamenteDet första alternativet är att göra tillägg till ert nuvarande testamente. När du gör ett tillägg till ett testamente ska samma form som för upprättande av ditt första testamente användas (10 kap 6 § ÄB). Det innebär att ditt tillägg måste vara 1) skriftligt, och 2) bevittnas av två personer. Dessa vittnen måste 3) båda bevittna när du skriver under tillägget (alternativt bevittna när du intygar att en redan nedtecknad underskrift är din), och 4) själva skriva under tillägget. Vittnena måste 5) känna till att det de bevittnar är ett testamente, men de behöver inte få läsa vad som står i det (10 kap 1 § ÄB). Det behöver inte vara samma vittnen som bevittnade det först upprättade testamentet. Men notera att vittnena måste vara över 15 år, får inte ha en psykisk störning och att vissa personer får heller inte vittna (testators make, sambo, syskon eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag) (10 kap 4 § ÄB). Uppfylls inte kraven är tillägget inte giltigt. Jag rekommenderar även att tänka på att vara så tydlig som möjligt för att utesluta att eventuellt tolkningsutrymme för tillägget uppkommer. För att tillägget inte ska kunna ses som ett återkallande av det första testamentet är det klokt att ange att det först upprättade testamentet fortfarande ska gälla och att tillägget är just ett tillägg. Återkalla och upprätta ett nytt testamenteDet andra alternativet är att återkalla ert nuvarande testamente för att upprätta ett nytt och skriva att testamentet även ska gälla framtida barnbarn. Utgångspunkten är att ett testamente bara är giltigt om personen som upprättat testamentet vill att det ska vara giltigt. Det finns inget speciellt formkrav för att återkalla ett testamente, men det räcker inte heller med att man bara inte vill att det inte ska vara giltigt längre. Man måste vidta någon form av handling för att ett testamente ska bli ogiltigt (10 kap 5 § ÄB). För att återkalla ett testamente kan man alltså riva det eller upprätta ett nytt testamente. Jag rekommenderar er därför, för att vara på den säkra sidan så att eran vilja inte tolkas på fel sätt, att ni upprättar ett nytt testamente och river det gamla. Viktigt då är att vid upprättandet av det nya testamentet att ni iakttar formkraven (de punkter jag förklarat ovan) (10 kap 1 § ÄB). SammanfattningsvisBåde att göra tillägg till testamente och att återkalla ditt nuvarande för att sedan skriva om det fungerar lika bra. Jag skulle rekommendera att göra det du tycker känns enklast. Men viktigt är att se till så att alla formkrav är uppfyllda, så att testamentet blir giltigt. Om du skulle ha några fler frågor eller vill ha hjälp med testamentet så är du välkommen att kontakta oss igen eller boka en tid med en av våra jurister (här). Lycka till! Hoppas du fick svar på din fråga!