Behöver ett testamente undertecknas på samtliga sidor?

2020-03-09 i Testamente
FRÅGA |Hej, Om ett testamentet består av flera sidor, ska då de som bevittnar testamentet skriva sitt namn/signatur på samtliga sidor eller räcker det med den sista?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om testamenten och vad som krävs för att ett testamente ska vara giltigt finns i ärvdabalken (ÄB). Formkraven för ett testamente måste vara uppfyllda För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det är skriftligt och att det är undertecknat av den som testamentet gäller (dvs. "testatorn"). Precis som du skriver krävs det också att testamentet har bevittnats av två personer. Vittnena måste närvara samtidigt och de måste båda skriva under med sina namnteckningar (10 kap. 1 § ÄB). Om formkraven inte är uppfyllda blir testamentet ogiltigt (13 kap. 1 § ÄB). Det finns inget krav på att underskrifter ska finnas på alla sidor Det krav som finns är alltså att testamentet i sin helhet ska undertecknas av testatorn och vittnena. Det sägs däremot ingenting i lagen om att det måste finnas underskrifter på alla sidor om testamentet är längre än en sida. För att säkerställa att testamentet i framtiden tolkas som en enda enhetlig handling kan det dock ändå vara bra att både testatorn och vittnena skriver under på alla sidor. Ett alternativ till detta är att sidnumrera testamentet för att visa att det är sammanhängande, och sedan enbart underteckna den sista sidan. Även om detta inte görs kommer testamentet med största sannolikhet ändå att vara giltigt. Det är alltså främst ur bevissynpunkt som det är viktigt att det framgår att underskrifterna gäller för hela testamentet. För att sammanfatta krävs det med andra ord inte att alla sidor undertecknas, utan det räcker med den sista. För att inte riskera att testamentet blir ogiltigt eller tolkas på fel sätt kan det dock ändå vara bra att underteckna alla sidor, eller på något annat sätt visa att underskrifterna gäller testamentets alla sidor. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arvsfördelning vid testamente

2020-03-05 i Testamente
FRÅGA |hur fördelas arvet av en bostadsrätt mellan två barn till den avlidne. om den avlidne testamenterat bostadsrätten enbart till det ena barnet?
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Om man skulle utgå från en situation där det inte finns något testamente hade barnen haft rätt till sin arvslott, det vill säga att de skulle dela på kvarlåtenskapen och få 50% var eftersom det rör sig om två barn. När ett testamente är skrivet finns det, förutom vissa formkrav, inte några specifika regler för vilken del av ens kvarlåtenskap som får testamenteras eller ej. Det enda som sätter ramen för och begränsar hur mycket som kan testamenteras bort är att ens barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). I denna situation innebär det därmed 25% av kvarlåtenskapen. Detta innebär att det finns 50% av kvarlåtenskapen ni kan testamentera hur ni vill. Vill ni kan alltså det barnet ni testamenterar bostaden till erhålla 75% av kvarlåtenskapen och det andra barnet 25%. Ramen för testamentet blir därmed i detta fall att det barnet som inte får del av bostaden ändå har rätt till 25% av kvarlåtenskapen. Det finns därmed inget som hindrar er från att testamentera bort bostadsrätten till det ena barnet. Däremot har det andra barnet möjlighet att påkalla jämkning inom 6 månader från att hen blivit delgiven testamentet för att få ut sina 25% av kvarlåtenskapen (7 kap 3 § ÄB). Görs inte detta inom rätt tid förloras den rätten och testamentet gäller fullt ut. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor. Med vänlig hälsning,

Kan jag ge sommarstället till ett av mina barn utan att det sedan kommer att räknas som förskott av arv? Kan jag skriva testamente att ett barn skall ärva allt av mina tillgångar utan att det blir krav på laglotten från andra barn?

2020-03-02 i Testamente
FRÅGA |Kan jag ge sommarstället till ett av mina barn utan att det sedan kommer att räknas som förskott av arv? Kan jag skriva testamente att ett barn skall ärva allt av mina tillgångar utan att det blir krav på laglotten från andra barn.Vänligen
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagVi kommer att kika närmare på ärvdabalken (ÄB).Ja, du kan ge bort sommarstället utan att det betraktas som förskott på arvEn gåva till en bröstarvinge presumeras alltid utgöra ett förskott på arv, om inte något annat skrivits eller blivit på annat sätt överenskommet (6 kap. 1 § ÄB).Genom att skriva ett gåvobrev i vilket du uttrycker din önskan att gåvan till ditt barn inte ska ses som ett förskott på arv bryter du alltså presumtionen.Nej, du kan inte testamentera bort laglottenEtt testamente kan aldrig frånta en bröstarvinges rätt till laglott, vilket är hälften av dennes arvslott (7 kap. 1 § ÄB).Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på dina frågor, och önskar dig en fin dag!Med vänliga hälsningar

Hur blir ett testamente giltigt?

2020-02-29 i Testamente
FRÅGA |Min särbo testamenterade sina tillgångar till mig och ytterligare en person. Min särbo har inga nära släktingar i livet. Vi båda är helt överens om att testamentet ska gälla helt enligt hans önskan. Hur får vi testamentet att vinna laga kraft? Ska det skickas någonstans för godkännande/registrering?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Formkrav för testamenteFör att ett testamente ska vara giltigt krävs det att man uppfyller viss formkrav. Testamentet ska upprättas skriftligen och det ska även bevittnas av två personer (10 kap. 1 § Ärvdabalken). Vittnena måste bevittna testamentet samtidigt i varandras närvaro, de ska även signera testamentet med sina namn. Testamentsvittnen bör även anteckna sina yrken, hemvist och tid för bevittnandet (10 kap. 2 § Ärvdabalken). När det kommer till vittnena är det viktigt att dessa förstår att de har bevittnat ett testamente samt att de har sett att den andra skriver under testamentet. Men det finns vissa som inte får vara vittne och dessa är (10 kap. 4 § Ärvdabalken):1. Personer som är under 15 år.2. Personer som har en psykisk störning och därav saknar insikt om att de har bevittnat ett testamente.3. En persons make, sambo eller annan släkt i rätt upp- eller nedstigande led. Detta kan exempelvis vara barn eller morföräldrar. 4. Den som är svåger, exempelvis svärföräldrar, svärdotter eller svärson.Det finns inget krav på att registrera testamentet någonstans.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan ett barn till en arvstagare bevittna ett testamente? Om inte, blir hela testamentet ogiltigt?

2020-03-07 i Testamente
FRÅGA |Hej!Bakgrunden är en situation där det har befunnits finnas två testamenten efter att en person har gått bort. Det finns totalt fem parter där två parter har fördel av det äldre testamentet och tre parter har fördel av det yngre testamentet. Situationen är sådan att den ena av de tre parterna som har fördel av det yngre testamentet har sina barn som vittnen i detta testamente.Parterna som har fördel av det äldre testamentet har således anlitat advokat då man anser att det yngre testamentet inte skall gälla.Om parterna som har fördel av det äldre testamentet skulle väcka klandertalan i rätten, anses hela det yngre testamentet bli ogiltigt eller endast den del av det yngre testamentet som berör parten som har sina barn som vittnen? Med vänlig hälsning
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar över (1) om arvtagarens barn får bevittna testamentet och (2) om inte, om hela testamentet blir ogiltigt eller endast den del som berör den arvstagare vars barn bevittnat det. Regler om testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Vem får bevittna ett testamente?Ett testamente ska bevittnas av två personer (ÄB 10 kap. 1 §). Vem som kan vara ett godkänt vittne anges i ÄB 10 kap 4 § andra stycket. Vittnet får enligt denna regel bl.a. inte själv vara arvstagare, vara make, maka eller sambo till arvstagare, stå i svågerlag till arvstagare, vara syskon till arvstagare eller stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap till arvstagare. Det innebär att barn till arvstagare, d.v.s. den som ska ärva något enligt testamentet, inte kan bevittna ett testamente. Vad händer nu med testamentet? När ett vittne till testamentet står i rätt nedstigande släktskap till en arvstagare blir inte hela testamentet ogiltigt, utan testamentet är endast ogiltigt i den del som avser just den arvstagaren i fråga. Detta sägs i ÄB 13 kap. 1 § andra meningen. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur påverkar testamente möjligheten att gåvor under tiden man lever?

2020-03-03 i Testamente
FRÅGA |Hej, min mor undrar om hon får ge en summa pengar till sina 2 barn utan att behöva göra något annat ? Och om det kan göras oavsett vad som står i ett testamente.(Ex så står det i hennes testamente att hennes barnbarn ska ha en liten procent av det som finns i boet vid hennes bortgång, kan hon pga detta ändå ge en liten summa pengar till sina 2 barn utan att måsta ge denna procent till barnbarnen också, dvs gäller testamentet det som finns vid hennes bortgång och inte om hon vill gör något medans hon lever ?)Samt behöver det skrivas något att hon gett en gåva till oss två barn.Tacksamt för svarMvh
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag kommer utgå från att din mors egendom till fullo är hennes och inte har några andra rättsliga begränsningar. I ärvdabalken finns regler om arv och testamente. Som huvudregel är det bröstarvingar, dvs. barnen som ärver sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). Sedan kan kvarlåtenskapen dock till viss del fördelas till andra än barnen genom ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Gäller testamentet det som finns vid hennes bortgång och inte om hon vill göra något medan hon lever?För det första gäller testamentet den egendom som finns vid hennes bortgång. För det andra så innebär inte din mors testamente att hon inte får ge t.ex. gåvor medan hon fortfarande lever.Testamentet gäller efter det att din mor gått bort, då det är hennes kvarlåtenskap som ska gå i arv (9 kap. 1 § ÄB). Det finns inget som bestämmer vad din mor får eller inte får göra pga. hennes testamente. Din mor får spendera sin egendom på vad eller vem hon vill. Hon är även fri att skriva ett nytt testamente om det är något hon skulle vilja ändra på. Din mor får alltså ge en gåva i form av t.ex. pengar till er barn utan att hon behöver ge någonting till barnbarnen. Behöver det skrivas något att hon gett en gåva till oss barn?Det vanligaste dokumentet när det kommer till gåvor är ett så kallat gåvobrev. När det handlar om gåvor av lös egendom som t.ex. pengar, finns dock inget krav på att ni måste upprätta ett sådant. Gåvobrev i detta sammanhang har inga speciella formkrav utan kan mer användas som ett bevis på gåvan eller om gåvan ska komma med villkor.Det som kan bli aktuellt för er är bestämmelsen om förskott på arv. Utgångspunkten är att alla gåvor som en förälder under sin livstid gett till sitt barn ska ses som förskott på det barnets arv. Detta gäller om inget annat finns föreskrivet, i t.ex. ett gåvobrev (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Alltså finns en chans att den summa pengar er mor ger i gåva kommer avräknas vid hennes bortgång. Däremot kan gåvans storlek spela roll. Det är främst större gåvor av mer betydande ekonomiskt värde som ska räknas som förskott på arv. Alltså räknas vanligtvis inte normala underhållskostnader och födelsedagspresenter eller mindre gåvor som förskott på arv (6 kap. 2 § ÄB). Jag kan alltså inte med säkerhet säga att den summa pengar du och ditt syskon eventuellt skulle få från er mor ens skulle räknas som förskott på arv. Detta eftersom jag inte vet hur mycket en "liten summa pengar" i ert fall är. SammanfattningFör att sammanfatta så gäller testamentet det som finns kvar vid din mors bortgång och hur hon väljer att spendera sina pengar nu påverkar varken testamentet eller barnbarnen. Din mor behöver ni inte skriva något om hon väljer att ge en gåva till er. Hon kan upprätta ett gåvobrev om hon vill föra in några speciella villkor, som t.ex. att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Men finns det ingen annan än barnbarnen som enligt testamentet ska ärva eller någon make, kommer du och ditt syskon ärva allt annat efter er mor ändå, eftersom ni är bröstarvingar. Hoppas du fick svar på dina frågor!Mvh,

Kan make göra fru arvlös genom testamente?

2020-03-01 i Testamente
FRÅGA |Hej! Vi är gifta med min man i 14 år. Vi har inga gemensamma barn, men vi har två barn var för sig från ett tidigare förhållande. Innan vi gifte oss, skrev vi ett papper att jag har inga rättigheter till ett hus han bodde i förut. för 7 år sedan köpte vi ett annat hus och bor där tillsammans. Huset kostade 2 mln, vi tog lån för 1,5 mln. Vi kom överens(inte skriftligt) att huset delar vi 50/50 även om han gjorde större insats. Om två år efter det sålde han sitt gamla hus och lade pengar på sitt konto. Nu fick jag veta att han skrev ett testamente. Det enda sak han säger är att alla pengar på hans konto kommer att delas mellan hans barn. Kan han skriva någonting i testamentet att jag förlorar det nya huset? Vad räknas med giftorättsgods i dessa fall? tack för svaret.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad räknas som giftorättsgods?Giftorättsgods är era gemensamma tillgångar. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kapitlet 1 § äktenskapsbalken). Huset ni har köpt tillsammans är en av era gemensamma tillgångar. Eftersom ni är gifta och huset inte har köpts och antecknats som enskild egendom spelar det ingen roll att din make har haft en större insats i huset. Du äger halva huset eftersom ni tillsammans äger alla era saker till 50% vardera. Kommer hans barn ärva "alla pengar på hans konto"?Det är förstås svårt att kunna svara på hur det testamente han har skrivit kan påverka eftersom varken du eller jag känner till dess exakta innehåll. Jag ska försöka svara så gott jag kan. Han säger att alla pengar på hans konto kommer delas mellan hans barn. Det är delvis korrekt eftersom det är barnen som i första hand ärver sin förälders kvarlåtenskap (2 kapitlet 1 § ärvdabalken). Kvarlåtenskap är hans enskilda egendom och hälften av erat giftorättsgods. Pengarna barnen kommer ärva blir alla pengar han fick från försäljningen av huset eftersom huset var enskild egendom och därför bli pengarna från försäljningen enskild egendom (7 kapitlet 2 § punkt 6 äktenskapsbalken). Har han mer pengar på sina konton är det giftorättsgods och barnen kommer ärva hälften av dessa pengar. Jag misstänker att det är dessa pengar han syftar till när han säger att "alla pengar på hans konto kommer delas mellan barnen". Eftersom hans barn är särkullbarn (dvs inte din och din makes gemensamma barn) så har de rätt att ta ut sin del av arvet direkt när deras far dör (3 kapitlet 1 § ärvdabalken). Vad kommer du ärva och vad händer med huset?Det du bör vara medveten om är att vid din makes död kommer hälften av hans kvarlåtenskap (dvs era gemensamma tillgångar), ärvas av dig (3 kapitlet 1 § ärvdabalken). Exempelvis innebär detta att man först tar bort den egendomen som är enskild och sen tar man giftorättsgodset och delar upp det lika. Den ena halva tillfaller dig och den andra halvan tillfaller hans särkullbarn. Eftersom huset ni har köpt inte är enskild egendom kommer hans barn inte få huset. MEN eftersom ni äger 50% av huset vardera har barnen rätt till det ekonomiska värdet på dessa 50%. Därför kan det vara så att du kommer behöva köpa ut dem. Om han har lagt till huset i testamentet är det hans del av huset han kan testamentera bort. Han har bara rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap; dvs hans enskilda egendom och hälften av giftorättsgodset (9 kapitlet 1 § ärvdabalken). Eftersom huset är giftorättsgods och ni äger 50% vardera kan han endast testamentera bort sin egen del. Om barnen kräver sin ekonomiska andel från huset och du inte kan köpa ut dem kan du bli tvingad till att sälja huset eftersom dem i lagens mening betraktas som delägare av huset (6 § samäganderättslagen).Sammanfattning:Jag vill bara påminna igen att mitt svar utgår från generella lagregler och jag vet inte hur testamentets innehåll kan förändra svaret. Oavsett testamentet säger lagen att du inte kommer bli av med din del av huset när din make dör eftersom det inte är enskild egendom (men du kanske måste köpa ut barnen). Hans särkullbarn kommer att ärva hans kvarlåtenskap; dvs den egendom som är enskild och hälften av erat giftorättsgods. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man testamentera bort egendom som innehas med fri förfoganderätt?

2020-02-27 i Testamente
FRÅGA |Jag och maken har inga gemensamma barn, men det finns ett särkullsbarn, makens. Vi har skrivit ett inbördes testamente som innebär att vi ärver varandra med fri förfoganderätt. Om jag blir den överlevande, får jag inte testamentera något alls? Mitt hjärta brinner för forskning och jag vill gärna skänka till cancerfonden m m. Hur mycket får jag ge bort, vad anses som en större summa. Är det bättre att skänka en stående summa varje månad, det vet jag att man kan.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ni har skrivit ett inbördes testamente med förordnande om fri förfoganderätt för den efterlevande. Den som innehar egendom med fri förfoganderätt är obehindrad att spendera och förbruka denna. Man får alltså till exempel sälja egendomen, ge bort den i gåva och i övrigt leva ett "slösaktigt" liv. Begränsningen som finns med egendom som innehas med fri förfoganderätt är att man inte får testamentera bort den (jämför 3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken).Om din make skulle gå bort innan dig skulle du således inte få testamentera bort egendomen du erhåller av honom med fri förfoganderätt. I övrigt har du en stor frihet med vad du får göra med egendomen men observera att din makes särkullbarn kommer ha en rätt att få ut sin laglott. Laglotten uppgår till halva arvslotten (se 7 kap. 1 § ärvdabalken). Detta gäller dock endast delen du eventuellt erhåller från honom, din egen del av förmögenhetsmassan är du fri att testamentera bort. Svaret på din fråga är alltså att du är fri att testamentera bort din del av egendomsmassan, men den delen du eventuellt erhåller från din make med fri förfoganderätt får du inte testamentera bort.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,