Vilka villkor ska vara uppfyllt för att testamente ska vara giltigt?

2020-06-25 i Testamente
FRÅGA |Har sett för en tid sedan ang bröstarvinge att det finns ett dokument att båda kan skriva under o bevittnas att arvet delas när båda har gått bortDå behöver man inte skriva ett testamente
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett testamente ska vara giltigt ska det skrivas under och vara bevittnad av två personer. De som bevittnar underskriften ska vara över 15 år de får inte stå som arvtagaren i testamentet eller vara släkt med den som skriver testamentet, 10 kap. 1–4 §§ ÄB.Det du beskriver är exakt det som ett testamente är och hur den fungerar. Om du vill att din kvarlåtenskap ska delas lika mellan dina bröstarvingar så behöver du inte skriva ett testamente då bröstarvingar är första arvsklassen och kommer dela arvet lika mellan sig, 2 kap. 1 § ÄB. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning/

Kan man göra sin dotter arvslös?

2020-06-23 i Testamente
FRÅGA |Min vuxna dotter ville och ansökte om att bli adopterad. Men personen som skulle adoptera henne ångrade sej. Min fråga är: Kan jag göra så att hon blir arvslös? Eftersom hon själv valt att bli adopterad och valt att inte ingå i familjen längre.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att någon adoption inte har genomförts, och att din dotter därmed fortfarande är din dotter juridiskt.Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Möjlighet att upprätta testamenteDen som fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). I ett testamente kan man ange precis hur man vill att kvarlåtenskapen ska fördelas. Att komma ihåg är dock att bröstarvingar alltid har rätt till det som kallas laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglott har bröstarvingen rätt att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Denna rätt för bröstarvingar går inte att skriva bort. Om bröstarvingen inte väljer att jämka testamentet ska testamentet respekteras trots att laglotten kränks.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.SlutsatsDet är alltså möjligt för dig att upprätta ett där du fördelar kvarlåtenskapen. Du kan då välja att skriva att din dotter endast ska få sin laglott, och fördela resterande egendom på annat sätt. Det är självklart även möjligt att utelämna din dotter ur testamentet. Dock ska du då vara medveten om att hon har rätt att jämka det för att få ut sin laglott.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan en testamentstagares barn träda i dennes ställe om denne avlider innan testatorn?

2020-06-16 i Testamente
FRÅGA |Om testamentstagaren som är farbror till den avlidne dör före, ärver då barnen till testamentstagaren? I testamentet står bara farbrodern ,men den avlidne uttryckte till släktingar vad vi uppfattat som han ville att kvarlåtenskapen som är fastigheter skulle gå i släkten.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Den legala arvsordningenVem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Rätt att upprätta ett testamenteDen som är över 18 år har rätt att upprätta ett testamente för att förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). I mitt svar utgår jag ifrån att testamentet i fråga är giltigt enligt formkraven. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB).Testamente går före övriga arvingar, förutom den avlidnes bröstarvingar. De har rätt att jämka ett testamente för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom det inte framgår av din fråga att testatorn har några barn kommer jag inte gå in djupare på detta.Om en testamentstagare är avlidenOm en testamentstagare avlider innan dennes rätt träder in kan dennes barn träda i dennes ställe endast om barnen även självständigt kunnat ärva efter testatorn om testamentet inte funnits (11 kap. 6 § ÄB). För att kunna träda i en testamentstagares ställe krävs alltså att man ingår i någon av arvsklasserna efter testatorn.Din situationI din situation är det alltså den avlidne som är testatorn och farbrodern som är testamentstagare. Detta innebär att farbroderns barn är kusiner till testatorn. Kusiner ärver inte inom svensk rätt. Därmed kommer farbroderns barn inte kunna träda i farbroderns ställe och ärva enligt testamentet, om farbrodern är avliden då testatorn avlider. I sådant fall kommer testamentet inte kunna verkställas i denna del och kvarlåtenskapen kommer istället fördelas enligt den legala arvsordningen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Får man testamentera hur man vill?

2020-06-15 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min pappa har efterlämnat ett tillägg till testamentet där han skriver att hans systerson har rätt att köpa en fastighet för gällande taxeringsvärde.Vad gäller ?Måste vi barn acceptera detta ?
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln i svensk rätt är att man får testamentera vad man vill till vem man vill. Det går däremot inte att göra sina barn arvslösa. Barnen till den avlidna utgör s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). I svensk rätt finns det ingen möjlighet att göra en bröstarvinge helt arvslös, se 2 kap. 1 § ÄB. En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Om kvarlåtenskapen efter er far när han avlider skulle uppgå till exempelvis 700 000 kr innebär det att laglotten är 600 000/2 = 300 000 kr. Laglotten på 300 000 kr ska delas lika mellan syskonen, och det resterande 300 000 kr kan testamenteras bort. Ett testamente ska alltid respekteras, för att ett testamente ska bli giltigt krävs det dock att vissa formkrav iakttas i samband med upprättandet av testamentet. Ett tillägg i ett befintligt testamente görs med tillämpning av samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente, se 10 kap. 6 § ÄB. Det går att i en skriftlig separat handling föreskriva "tillägg till testamente" och skriva tillägget där. Ett korrekt upprättat testamente ska vanligtvis utformats skriftligen och i närvaro av två vittnen, se 10 kap. 1 § ÄB. Vittnena får inte vara under 15 år, ha någon psykisk störning, vara släkt med testatorn, eller själv stå som arvtagare på testamentet, se 10 kap. 4 § ÄB. Om testamentet upprättats i strid med dessa "formkrav" kan testamentet ogiltigförklaras. För att ett testamente ska ogiltigförklaras krävs det att någon arvsberättigad klandrar testamentet (t.ex. du och dina syskon). En klandertalan måste föras inom sex månader från det att ni först fick ta del av testamentet, se 14 kap. 5 § ÄB. Ni klandrar testamentet hos Tingsrätten. Att tänka på är att ni alla syskon måste klandra testamentet för att få ta del av den det. Om endast en av er klandrar, resulterar det i att endast en av er för ta del av det. Det måste därför göras av er alla.Sammanfattningsvis kan sägas att en testators vilja ska respekteras och att det finns stor frihet att testamentera sin egendom till vem man vill. Att ni tycker att er far fattat fel beslut när han testamenterat på ett visst sätt utgör inte grund för klander, utan det krävs att testamentet eller tillägget till testamentet upprättats i strid med det formkrav som följer av lagen. Mvh

Kan jag genom testamente göra min förälder arvslös?

2020-06-24 i Testamente
FRÅGA |Kan jag i mitt testamente göra min mamma arvslös? Jag har inga barn o lever ensam
Isabelle Sewelén |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).I mitt svar till dig kommer jag kort redogöra för de mest relevanta bestämmelserna om arv och besvara din frågeställning.Svensk rätt - den skyddade arvsrätten för bröstarvingar i första arvsklassenI svensk rätt är det inte möjligt att göra sina bröstarvingar (barn) arvslösa genom testamente, däremot kan man upprätta ett testamente där bröstarvingarnas arvslott inskränks. De har i sådana fall rätt att begära sin laglott som då är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det har att göra med lagstiftaren ansett att barnen till arvingen ska få ärva en viss del av sin förälder. Arvsrätten för arvlåtarens föräldrar i den andra arvsklassenDenna bestämmelse gäller däremot inte föräldrar till arvlåtaren - dessa ingår i den andra arvsklassen (2 kap. 2 § första stycket ÄB), medan bröstarvingar ingår i första arvsklassen och har ett starkare skydd (2 kap. 1 § första stycket ÄB).Viktigt att upprätta ett testamenteFör att din föräldrar inte ska få ta del av din kvarlåtenskap vid bortgång krävs att du upprättats ett testamente - där det tydligt framgår hur du vill fördela din kvarlåtenskap. Ett testamente måste alltså uppfylla vissa formkrav för att det ska vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB). Det är viktigt att testamentet blir juridiskt korrekt och gällande och att det i testamentet inte ska finnas utrymme för olika tolkningar som kan ge upphov till oenighet om vem som ska ärva vad efter dig. Om det är som så att du inte vill utse någon eller några personer som ska ärva, kommer kvarlåtenskapen efter dig tillfalla den allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB).RekommendationJag skulle rekommendera dig, för att få en så bra och uttömmande utformning av ditt testamente; så att det blir som du har tänkt dig, att du tar tar hjälp av en jurist som är specialiserad på familjerätt så att ditt testamente blir som du önskat er och även juridiskt korrekt. Om du behöver hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka direkt här: http://lawline.se/bokaHoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Kan efterlevande sambo ändra inbördes testamente när den först avlidne sambon avlidit?

2020-06-23 i Testamente
FRÅGA |Två sambon testamenterar till varandra och när båda har dött till demensfonden. Den överlevande sambon ändrar sig och skriver ett nytt testamente, med upphävande av tidigare testamente till förmån för mig. Då personen tidigare ärvt sin sambo som var lagfaren för en fastighet,men bott tillsammans i 40 år som sambon. Jag vet inte om någon handling till inskrivningsmyndigheten om gemensam bostad för båda är inskickad. Vad gäller. Vad är ett förbehåll och ska det stå bokstvligen i testamentet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har två sambor (i det följande benämnda A och B) upprättat ett inbördes testamente. Enligt testamentet ska samborna ärva varandra och när båda avlidit ska kvarlåtenskapen tillfalla demensfonden. A har avlidit och B har sedermera ärvt A i enlighet med testamentet. B har bland annat ärvt en fastighet som A var lagfaren ägare för. Samborna bodde i fastigheten under 40 års tid. När A avled fanns det en kvarlåtenskap efter vederbörande, en kvarlåtenskap som B ärvde enligt testamente. Storleken på A:s kvarlåtenskap är dels beroende av hur mycket hen ägde, dels beroende av om det skedde någon bodelning. Som efterlevande sambo hade B en rätt att som efterlevande att begära bodelning (jfr 18 § sambolagen). Om så skedde, och om fastigheten utgjorde samboegendom, bör halva fastigheten tillfallit B genom bodelningen. Skedde det ingen bodelning tillföll istället fastigheten B genom testamentet. Det B ärvt har hen ärvt med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att B kan använda egendomen, sälja den, förstöra den osv. men inte testamentera bort den. Oavsett om det skrivits i testamentet att samborna ärver varandra med fri förfoganderätt är så fallet. Även om det av testamentet skulle stå att arvet är med full äganderätt ska det enligt praxis ändå räknas som fri förfoganderätt om det i testamentet finns en föreskrift om sekundosuccession (jfr NJA 1950 s. 488). Sekundosuccession innebär att det finns någon annan som ska ärva när båda samborna avlidit, i detta fallet demensfonden. Det B erhållit genom testamente kan hen således inte testamentera bort.Ett testamente kan aldrig göras oåterkalleligt, innebärande att ett testamente alltid kan återkallas. Återkallelse kan ske bland annat genom upprättande av ett nytt testamente, genom att testamentet förstörs eller genom att man otvetydigt ger tillkänna att förordnandet i testamentet inte längre är uttryck för ens yttersta vilja (jfr 10 kap. 5 § ärvdabalken). Möjligheten att återkalla testamentet är dock personligt. B kan återkalla sin del av testamentet och välja att testamentera sin kvarlåtenskap till någon annan, exempelvis dig. B:s ändring av A:s del av testamentet är däremot en nullitet. B:s ändring påverkar således inte A:s förordnande och det arv som är hänförligt till A ska tillfalla demensfonden enligt hens vilja. Sammanfattningsvis kan den efterlevande sambon återkalla testamentet och ändra det till förmån för någon annan. Återkallelsen/ändringen kan dock endast ske av det den efterlevande sambon har rätt att testamentera bort. Den del den efterlevande sambon erhållit från den först avlidne sambon genom testamente har ärvts med fri förfoganderätt och kan inte testamenteras bort. Utgångspunkten är att den först avlidne sambons vilja ska respekteras och att den andel som är hänförlig till den först avlidne sambon ska fördelas enligt dennes förordnande.För det fall att testamentet är otydligt, ni är osäkra på vad som kan testamenteras bort genom ändringen eller ni vill anlita en av våra jurister för hjälp att upprätta ett nytt testamente är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur stor är risken för att våra syskon ska kunna kräva att få ut arv om vi skriver ett testamente?

2020-06-16 i Testamente
FRÅGA |Hej! Om vi är ett äldre par utan barn men vi har syskon både jag och min man. Vi vill att våran god vän ska ärva allt vi har och vi vill skriva ett testamente. Hur stor risk att vara syskon kan kräva hälften av arvet?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du och din man vill skriva ett testamente, eftersom ni vill att er goda vän ska ärva alla era tillgångar när ni dör. Du undrar därför hur stor risken är för att era syskon ska kunna kräva att få ut hälften av era tillgångar i arv, om ni testamenterar bort all er egendom till er goda vän.Om jag har förstått dig rätt så är du och din man gifta.Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB) i mitt svar. Det är en lag som innehåller regler om arv och testamenten.Ingen stor risk så länge testamentet uppfyller formkravenDet korta svaret på din fråga är det inte finns någon stor risk för att era syskon ska kunna kräva att få ärva er överhuvudtaget.Deras arvsrätt försvinner nämligen om du och din man skriver ett testamente till förmån för er goda vän. Dock är det väldigt viktigt att testamentet uppfyller lagens formkrav och är tydligt formulerat.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Era syskon har arvsrätt efter er så länge ni saknar testamenteFörst och främst vill jag förklara hur arvsordningen efter er ser ut i nuläget. Arvsordningen är den ordningsföljd som finns i lagen, som anger vilka av era släktingar som har rätt att ärva er när ni dör.Då ni inte har några barn är det i första hand era föräldrar som har rätt att ärva er (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Jag utgår från att de inte länge lever, eftersom du inte har nämnt dem i din fråga.Därför är det era syskon som har arvsrätt efter er just nu (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Det innebär att dina syskon har rätt att ärva alla dina tillgångar när du dör, medan din mans syskon har rätt att ärva alla hans tillgångar när han dör.Du och din man har dock arvsrätt efter varandra, eftersom ni är gifta. Det innebär att den av er som lever kvar har rätt att ärva alla tillgångarna till den av er som dött först med förtur framför den dödes syskon (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Din man har därför rätt att ärva alla dina tillgångar om du dör först, medan du har rätt att ärva alla hans tillgångar om han dör först.Syskonen till den av er som dog först får därmed inte ut sitt arv förrän den andre av er också har dött (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Syskonens arvsrätt försvinner alltså inte, utan skjuts bara upp till framtiden. Det som jag har beskrivit hittills gäller så länge du och din man inte har något testamente.Era syskon förlorar sin arvsrätt men kan väcka ogiltighetstalanNär ni har skrivit ett testamente kommer era syskons arvsrätt att försvinna helt. Det beror på att det inte finns några skyddsregler till förmån för dem i lagen, som kan gå före testamentet. Därmed kan era syskon inte kräva att få ut någon del av era tillgångar i arv – vare sig hälften av tillgångarna eller någon annan andel av dem. De kan dock fortfarande påstå att testamentet är ogiltigt av något skäl. De har rätt att göra det inom sex månader från att de har tagit del av ert testamente (14 kap. 5 § första stycket ÄB). En domstol kan i så fall ogiltigförklara ert testamente, så att era syskon återfår sin arvsrätt.Det finns tre stycken ogiltighetsgrunder i lagen:- Testamentet uppfyller inte lagens formkrav (13 kap. 1 § ÄB).- Du och/eller din man var påverkade av en psykisk störning när ni skrev testamentet (13 kap. 2 § ÄB).- Du och/eller din man tvingades, lurades eller påverkades till att skriva testamentet (13 kap. 3 § ÄB). Det är er goda vän som måste bevisa att testamentet uppfyller lagens formkrav om era syskon väcker talan i domstol om att formkraven inte är uppfyllda. Däremot är det era syskon som behöver bevisa de övriga ogiltighetsgrunderna.Se till att testamentet uppfyller formkravenDet är väldigt viktigt att ert testamente uppfyller formkraven, så att era syskon inte kan angripa testamentet på den grunden.Ert testamente behöver uppfylla följande för att vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB):- Testamentet ska vara skriftligt.- Du och din man ska skriva under det.- Två vittnen ska samtidigt vara närvarande när du och din man skriver under det eller när ni förklarar för dem att det är era underskrifter på testamentet.- De två vittnena ska också skriva under det. Vittnena behöver vara över 15 år och sakna sådana psykiska besvär som gör att de inte förstår vad bevittnandet innebär. Vittnena får inte heller vara närstående till dig, din man eller till er goda vän (10 kap. 4 § första och andra stycket ÄB). Genom att se till att de här kraven är uppfyllda minskar ni risken för att testamentet ska kunna bli ogiltigförklarat av en domstol. Formulera er tydligt i testamentetUtöver formkraven är det också viktigt att ert testamente är tydligt formulerat, så att era önskningar inte blir missförstådda. Om ni vill ärva varandra behöver ni skriva in det i testamentetDen arvsrätt som du och din man har till varandra kommer att bli begränsad om ni skriver ett testamente. Den av er som lever kvar kommer då inte att få ärva alla den först avlidnes tillgångar, utan enbart tillgångar upp till ett visst värde (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Resten av den dödes tillgångar kommer då att gå direkt till er goda vän, i enlighet med ert testamente.Ni kan dock skriva i testamentet att ni vill ärva varandra, så att er goda vän inte ärver er förrän ni båda har dött. SammanfattningDet finns inte någon stor risk för att era syskon ska kunna kräva att få ärva er överhuvudtaget, om ni skriver ett testamente till förmån för er goda vän.Det beror på att era syskons arvsrätt försvinner om ni skriver testamentet, så att de inte kan kräva att få ut någon del av era tillgångar i arv – vare sig hälften av tillgångarna eller någon annan andel av dem.Era syskon kan dock fortfarande påstå att ert testamente är ogiltigt av någon anledning, vilket gör det väldigt viktigt att ert testamente uppfyller lagens formkrav.Testamentet bör också vara tydligt formulerat. Dessutom behöver ni skriva in att du och din man ska ha rätt att ärva varandra, om ni vill att er goda vän ska ärva er först när ni båda har dött.Avslutningsvis vill jag rekommendera er att ta hjälp av en jurist för att skriva testamentet, så att ni kan vara säkra på att det uppfyller formkraven och att det stämmer överens med era önskemål.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan min man göra särkullbarn arvslöst? Hur fungerar det om han har alzheimers?

2020-06-15 i Testamente
FRÅGA |Hej! Min man och jag är gifta. Han har en dotter utanför äktenskapet o vi har 2 barn tillsammans. Han har alzhheimer och bor på ett särskilt boende. Vi har hus som vi äger 50% var av. Vi har ingen kontakt med hans dotter då hon sagt upp våran bekanskap för flera år sen. Vi vill inte att hon ska ärva något från oss. Min man kan inte skriva på något eftersom sjukdomen är långt gången. Hur gör vi då när vi inte vill hon ska ärva något är min fråga då? Tyvärr så har hon väl rätt o ärva nåt antar jag
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar över huruvida ni kan göra särkullbarnet arvslöst, beaktat att din man inte kan skriva under något. Särkullbarns arvsrättArvlåtarens avkomlingar (s.k. bröstarvingar) har arvsrätt enligt ärvdabalken (ÄB) 2 kap. 1 §. Alltså har din mans barn som utgångspunkt arvsrätt, inklusive dottern utanför äktenskapet (s.k. särkullbarn). Skillnaden mellan särkullbarnets arvsrätt och era gemensamma barns arvsrätt är att du som efterlevande make inte har rätt att ärva särkullbarnets arvslott med försteg (ÄB 3 kap. 1 §). Utgångspunkten är att alla barn ärver lika mycket var (arvslott), men arvlåtaren kan testamentera annat. Om en förälder har skrivit ett testamente kan en bröstarvinge (särkullbarn eller ej) alltid kräva att få sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Laglotten är alltid hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till om det inte finns något testamente. Sammanfattningsvis kan dottern utanför äktenskapet inte bli helt arvslös, utan har rätt att ta ut sin laglott. Testamente och alzheimers Om din man inte kan skriva ett testamente gäller ärvdabalkens regler, d.v.s. bröstarvingarna delar lika på kvarlåtenskapen. Du som efterlevande maka ärver era gemensamma barns arv med förskott, men särkullbarnet har rätt att ta ut sin del direkt (ÄB 3 kap. 1 §). För att ett testamente ska vara giltigt krävs att det ska vara skriftligt och underskrivet av testatorn (ÄB 10 kap 1 §). Det finns rättsfall där testator som på grund av alzheimer inte har haft insikt om vad hen undertecknat har lett till att testamentet ogiltigförklaras. Det finns dock ingenting som säger att alzheimer i sig automatiskt leder till att testamentet ogiltigförklaras, det måste först visas genom bevisföring i rätten att personen i fråga inte har haft insikt om vad som har undertecknats. Hoppas du fått svar på din fråga!