Hur kan man få betalt för sin fordran?

2019-03-09 i Skuld
FRÅGA |Vi tjänade pengar till klasskassan genom att sälja saker och liknande. Min mamma och en klasskamrats mamma låt oss kalla mamman X var klassföräldrar till klassen och X var den som hade hant om bankkontot. Vi kom överens att de pengar som vart kvar efter resan och alla utgifter skulle delas upp på hälften mellan mig och min klasskamrat. Detta handlar om ca 2500 kronor var. Sen sommaren då vi gick ut har min mamma försökt få tag i den andra mamman och frågat vart pengarna tog vägen men hon svarar inte. Hon ignorerar/säger hon inte har tid och liknande. Kan man anmäla detta på något sätt? Då detta ändå är en stor summa pengar som jag har slitit hårt för och som vi kommit överens om att dela. Tack på förhand :)
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt din fråga har ni avtalat om att du ska få 2 500 kr av X från det aktuella kontot, vilket hon själv verkar vara medveten om. Eftersom hon inte har betalat ut beloppet till dig, har du en fordran mot henne. Den snabbaste vägen att kräva ut din fordran är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden (1-2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning).För att kunna få ut pengarna måste du styrka (bevisa) att du har en fordran mot X som är förfallen till betalning. Skriftliga avtal är i regel enklare att bevisa än muntliga. Om du lyckas bevisa din fordran, kommer Kronofogden att förelägga svaranden, dvs. X, att yttra sig inom viss tid (betala eller bestrida fordran - 25 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om hon inte bestrider (förnekar) din ansökan kommer Kronofogden att meddela utslag i enlighet med din ansökan och därmed få ut pengarna (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om hon däremot bestrider ansökan, kan du välja att antingen lägga ner ärendet eller ta det vidare till domstol - tingsrätt (33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Där kommer ett vanligt tvistemål att inledas.Om du och din mamma vet med er att ni kan bevisa din fordran mot X, råder jag er att först kontakta X igen och påminna henne om situationen. Om hon fortfarande svarar undvikande, kan ni meddela att ni avser att ansöka om betalningsföreläggande om hon inte betalar.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Återkrav bidrag från dödsbo

2019-02-28 i Skuld
FRÅGA |HejVill bara se hur det fungerar gällande återbetalning till försäkringskassan, vad händer med skulden om personen i fråga dör? Blir skulden borttagen eller tas resterande skuld ur dödsboet?
Jonathan Jademyr |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att svara väldigt kortfattat ja, summan som ska återbetalas kan krävas från dödsboet. Detta framgår i försäkringskassans riktlinjer (4.11 p. vägledning 2005:3 version 9).Hoppas du fick svar på din fråga.Vänliga Hälsningar,

Hur påverkas en make av att den andre maken har skulder?

2019-02-24 i Skuld
FRÅGA |Hej! Läste och fick svar angående att vara gift och särbo.Men undrar om man är gift särbo och ena har skulder påverkar det den andra parten?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Även fast man ingår äktenskap så råder vardera maken över sin egendom och svarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Den ena maken har alltså inte skyldighet att betala den andre makens skulder. Den ena makens egendom får heller inte utmätas för den andre makens skulder. Om en make har skulder och utmätning ska ske så kan det bli problem att bestämma äganderätten till sådant som finns i makarnas gemensamma hem. Därför förutsätter man då att den egendom som finns i hemmet ägs av gäldenären (alltså den som har skulder) och att all egendom kan utmätas för den personens räkning (4 kap. 19 § utsökningsbalken). För att hindra utmätning måste då den andre maken bevisa att egendomen är samägd eller endast tillhör denne. Eftersom din fråga gäller makar som inte bor tillsammans så borde detta problem inte uppstå. Om makarna har separata bostäder så kommer inte presumtionen som jag nämnde ovan att gälla. Om den ena maken har skulder kommer man inte kunna utgå från att egendom som finns i den andre makens egna bostad tillhör den skuldsatte maken. För att egendom som finns någon annanstans än i den skuldsatte makens egna bostad (alltså t.ex. i den andre makens bostad) ska kunna utmätas så krävs då att det framgår att egendomen tillhör den skuldsatte maken (4 kap. 17 § utsökningsbalken). Hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Beviskrav och rättegångskostnader i förenklat tvistemål

2019-02-05 i Skuld
FRÅGA |Hej, jag har fått en faktura från min FD svärfar angående målning av mitt och mitt ex frus hus. Vi har inte kommit överens om att han skulle få någon ersättning för den hjälpen, inte heller har jag något avtal med hans företag. Vi har gjort bodelning där kom det inte upp något om någon skuld till detta företaget. Men 3 månader efter våran skilsmässa så kommer det en faktura som jag har bestridit. Nu kom det från kronofogden att jag har en skuld till detta företaget. Jag har även bestridit det till kronofogden. Han säger att han har bevis och att jag skulle ha beställt detta via ett telefonsamtal, det enda jag har kommit överens om är att han skulle hjälpa till som privatperson. Min fråga är vilka bevis som krävs, för att en enligt mig en uppenbar bluffaktura, skall kunna få mig betalningsansvarig i tingsrätten. Fakturan är på 22600kr jag fick information från hallåkonsument att är kravet under ett halvt prisbasbelopp så kan jag bara bli ersättningsskyldig för kostnaden att tingsrätten ska ta upp målet som är 900kr samt 1 timme av hans ev. juridiska kostnader. Stämmer det?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ditt fall handlar det först och främst om det finns en skuld eller ej. Enligt dig finns det ingen, medan det enligt din f.d. svärfar finns en skuld. Din svärfar har bevisbördan för att skulden finnsEftersom det är din f.d. svärfar som påstår att ett skuldförhållande finns, är det han som har bevisbördan. Bevisbördan innebär att han måste visa att skulden faktiskt existerar och sannolikt räcker det inte med ett muntligt påstående, då ord står mot ord. Om han däremot har eventuella vittnen som påstår sig ha hört beställningen, det finns något skriftligt eller inspelning av telefonsamtal så kan det tala till hans fördel. I förevarande fall vet du inte vilka bevis han har och det är väldigt svårt att säga vilken bedömning domstol kommer att göra i fallet. I Sverige har vi fri bevisföring vilket innebär att man som part kan åberopa i princip vad som helst som bevisning, därefter är det upp till domstolen att avgöra vilket bevisvärde uppgiften har.Om du förlorar ett förenklat tvistemål blir du betalningsskyldig för en timme av motpartens rättegångskostnaderDe dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). Det innebär att om du skulle vinna ett ordinärt tvistemål kan din motpart bli ersättningsskyldig för dina rättegångskostnader. Motsatsvis innebär det att om du förlorar ett ordinärt tvistemål kan du bli ersättningsskyldig för din motparts rättegångskostnader (och givetvis dina egna). Det kan således bli kostsamt.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Den förlorande parten i ett förenklat tvistemål blir ersättningsskyldig för motpartens kostnader till ett betydligt lägre belopp än i ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i ett förenklat tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1380 kr exklusive moms.- Ansökningsavgift för stämning á 900 kr.- Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera.- Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken.- Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Som du kan se blir de kostnader förlorande part blir ersättningsskyldig för i ett förenklat tvistemål betydligt lägre. Man behöver t.ex. inte betala motpartens rättegångskostnader med mer än en timme. Det innebär samtidigt att om du anlitar en jurist och vinner ett förenklat tvistemål blir inte heller din motpart ersättningsskyldig mot dig för mer än en timme.I ett förenklat tvistemål behöver du i regel inte ha ett juridiskt ombud som företräder dig. För det fall att du skulle välja att anlita ett ombud, kommer du även om du vinner att behöva stå för huvuddelen av kostnaderna själv. Du kan enligt ovan, som högst få ersättning för en timmes rättslig rådgivning om du vinner tvisten. Det är självklart alltid en god idé att inhämta någon form av rådgivning inför förhandlingen. En jurist kan även råda dig mer specifikt i ditt ärende om hur dina chanser ser ut och om du bör betala eller låta ärendet gå till domstol.Om du vill anlita en av Lawlines jurister, antingen som företräder dig, eller för rättslig rådgivning inför eventuell domstolsförhandling är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för offert.Med vänliga hälsningar,

Kan man sälja en skuld?

2019-03-02 i Skuld
FRÅGA |Kan man sälja en skuld till vem som helst som en privatperson har till mig.I fallet är en privatperson skyldig mig ca 50 000 kr, jag har ingen större framgång med att få tillbaka pengarna, därför tänkte jag sälja skulden för att få problemet ur världen.Mvh Marcus
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline!Kan man sälja en skuld?När någon är skyldig dig pengar kallas detta för att du har en fordran på den personen, detta innebär att du har en rättighet att få pengar från personen ifråga. En fordran räknas som egendom och kan som utgångspunkt köpas och säljas fritt. Det som sker när man säljer en fordran är att man säljer själva rättigheten att kräva någon på pengar.Vad bör man tänka på?Det finns dock lite olika saker att tänka på när man säljer en fordran. För det första gäller att man om inte kommer överens om annat så svarar den som säljer fordran för att det faktiskt föreligger ett äkta skuldförhållande. Detta innebär att om det skulle komma fram att den här skulden faktiskt aldrig funnits eller att den är rättsligt ogiltig så kan köparen av fordran framställa krav mot säljaren. För att gardera sig mot sådana krav kan säljaren göra ett förbehåll och informera köparen om att han inte svarar för eventuell ogiltighet. En viktig skillnad är dessutom att säljaren inte svarar för att den som ska betala skulden har förmåga att betala. Att fordran är giltig och att den betalningsskyldige faktiskt kan betala är alltså två olika saker och säljaren ansvarar som utgångspunkt bara för det förstnämnda (9 § skuldebrevslagen).Man bör även tänka på att när man säljer en fordran så bör man som säljare höra av sig till den personen som skulden gäller och informera om att fordran har sålts och till vem. Annars kan köparen av fordran få mycket svårt att själv driva in skulden.Slutligen så kommer man ofta behöva vara bered på att sälja fordran för mindre än det belopp som skulden gäller. Den som köper en fordran tar ofta en risk att den betalningsskyldige inte vill eller kan betala. För att kompensera för denna risk lägger sig köparen då helst en bra bit under vad skulden uppgår till. I slutändan så är priset helt enkelt en förhandlingsfråga.Med vänliga hälsningar

Solidariskt betalningsansvar och regressrätt

2019-02-25 i Skuld
FRÅGA |Hej, jag undrar hur det fungerar om man varit i ett boende där båda två står på kontraktet, och man flyttat därifrån och den ena parten inte betalt sin del av hyran men den andra har. Är det rätt av hyresvärden att kräva den som betalt på den resterande hyran och hota med kronofogden så den andra går helt fri?
Josefine Björling |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Solidariskt betalningsansvar är huvudregeln när det är flera gäldenärerNär man är flera som står på ett kontrakt råder solidariskt betalningsansvar gentemot den man ska betala skulden till som huvudregel. Det solidariska betalningsansvaret ger den som skulden ska betalas till (borgenären) rätt att kräva vem som helst av de betalningsskyldiga enligt kontraktet (gäldenärerna) på hela beloppet. I fallet som du beskriver räknas du och den andra personen som står på kontraktet som gäldenärer, eftersom det är ni som ska betala till hyresvärden, som utgör borgenär, alltså den person som skulden ska betalas till. Eftersom ni är två som står på kontraktet råder solidariskt betalningsansvar i förhållande till hyresvärden (om inte annat har avtalats specifikt). Detta ger hyresvärden att kräva vem som helst av dig och den andra personen som står på kontraktet på hela hyran. Du har regressrättOm hyresvärden vänder sig till dig och ber om betalning är du alltså skyldig att betala hela summan till hyresvärden. Du har dock regressrätt mot den andra personen som står på kontraktet. Regressrätten innebär att du har rätt att kräva att den andra personen som står på kontraktet betalar dig dennes andel av hyran. Om personen inte betalar tillbaka sin andel till dig har du rätt att vända dig till Kronofogden för att begära utmätning och på så sätt utkräva betalning från den andra personen.Hoppas att du fick hjälp med din fråga, och lycka till!

Hur ska jag få tillbaka mina pengar?

2019-02-13 i Skuld
FRÅGA |Vi har betalat i förskott för en vara som inte har levererats. Har haft kontakt med företaget och hävt ordern och de har lovat att betala tillbaka pengarna. Men inga pengar kommer, bara den ena undanflykten efter den andra. Hur ska vi göra för att få tillbaka våra pengar?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det enklaste sättet att få tillbaka sina pengar är att anlita kronofogdemyndigheten. Du kan ansöka om ett s.k. betalningsföreläggande via deras hemsida. Den hittar du här: KronofogdemyndighetenVad händer när du lämnat in en ansökan? Kronofogdemyndigheten (KFM) skickar ett brev till den du vill få betalt av. Personen som är skyldig dig pengar kan då agera på några olika sätt: Antingen betalar personen skulden och då kan du ta tillbaka din ansökan. Det andra alternativet är att personen invänder mot att det finns en skuld, då behöver du ta ställning till om du vill driva ärendet vidare i domstol vilket medför extra kostnader och kan innebära en risk att du ändå inte får betalt. Gör du det lämnar KFM över ärendet till domstolen. Betalar personen inte men bestrider heller inte fordringen så meddelar KFM ett utslag. I det utslaget fastställs skulden och du kan begära att skulden ska verkställas eller drivas in. Därefter gör KFM en utredning för att se om den som är skyldig dig pengar har tillgångar att betala med. Har den det så sker det en utmätning, där KFM tar ifrån den betalningsskyldige vissa tillgångar och säljer dem för att kunna betala din skuld. Finns det inga tillgångar så skrivs ärendet av och du får stå för avgiftskotsnaderna. Avgifter kan tillkomma både vid ansökningen och ifall ärendet skrivs av. Mer information hittar du på kronofogdemyndighetens hemsida. Vad du bör göra nu: Du bör skicka in en ansökan om betalningsföreläggande så snart som möjligt via KFM:s hemsida. Lycka till med ditt ärende!Mvh/

Vad gör vi när min bror lånat pengar han inte vill betala tillbaka?

2019-02-04 i Skuld
FRÅGA |Min bror har lånat mycket pengar av våran mor men vägrar betala tillbaka något. Inte ens det det kostar vår mor varje månad. Hon är och har varit för snäll för att ligga på honom. Nu är hon pensionär och har inte råda att betala lånen. Jag har påpekat detta för bror men det händer inget. Summa totalt är minst 200 000kr. Vår mor mår nu väldigt dåligt över detta och jag vill försöka hjälpa henne. Hur?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har full förståelse för att det är en jobbig sits ni befinner er i eftersom låneförhållandena skett inom familjen. Det minst slitsamma på familjebanden torde vara om ni kan komma överens och övertala din bror att betala. Om så inte fungerar finns det juridiska vägar att gå. Det alternativ som finns är att din mor med hjälp av Kronofogdemyndigheten ansöker om ett betalningsföreläggande. Om din mor ansöker om ett betalningsföreläggande krävs det att hon kan bevisa att en skuld föreligger. Enklast är om hon och din bror skriftligen avtalat om lånet. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt, dock betydligt svårare att bevisa. Det är den som påstår att en skuld finns som har bevisbördan för det. Om din mor ansöker om ett betalningsföreläggande kommer Kronofogden att kontakta din bror med möjlighet att betala skulden. Om din bror däremot bestrider skulden och t.ex. påstår att ingen skuld finns kommer Kronofogden att kontakta din mor och fråga om hon vill att ärendet ska gå till domstol. Vill hon det får en domstol i slutändan avgöra om han är betalningsskyldig. Skulle din bror inte besvara brevet kommer Kronofogden istället att meddela ett utslag och påbörja indrivning av skulden. Indrivning kan bland annat ske genom utmätning i hans hem eller genom löneutmätning.Som synes är den juridiska vägen kanske en drastisk väg när det rör sig om skulder inom familjen. Om inte annat kommer det sannolikt att tära på familjebanden. Observera att det är din mor som måste ansöka om betalningsföreläggande då det är mellan henne och din bror skulden finns; du kan inte göra det.Det bästa alternativet jag kan ge för det fall att ni inte vill gå den juridiska vägen är att ni försöker komma överens med din bror om en avbetalningsplan. För mer information om betalningsföreläggande kan ni läsa på Kronofogdens hemsida.Lycka till!Vänligen,