Kan jag begära att banken delar upp ansvaret för lånet när jag skiljer mig?

2021-06-19 i Skuld
FRÅGA |Hej,Jag håller på skiljas från min man och i och med att han gick inte med på skilsmässan så fick vi betänketid. Vi har inte bott ihop på flera månader. Vi har inga gemensamma barn. Under vårt förhållande tog han ett lån där jag stod som medsökande på. Sedan jag flyttade ut har han inte betalt av något av lånet utan det är jag som gör det. Banken accepterar inte att dela på detta lånet så att 50% stannar på mig och 50% på honom, då jag är medsökande anser de mig lika mycket skyldig till att betala hela om han inte betalar nåt. han har inga tillgångar eller inkomst utan det är bara jag som har inkomst från en anställning. Jag undrar om jag har rätt till att begära banken på att dela på lånen i samband med skilsmässan eller kommer jag bli tvungen att betala av hela lånet om han inte gör det?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du står som medsökande på ett lån med din make och att du undrar om du kan begära att banken delar på lånet när ni skiljer er. Eftersom banken kan kräva tillbaka hela skulden från vem som helst av er rör det sig om ett s.k. solidariskt betalningsansvar. Ett solidariskt betalningsansvar är också det som brukar gälla när man är flera personer som står på ett lån. Det solidariska betalningsansvaret gentemot banken fortsätter gälla efter skilsmässanDen bodelning som görs i samband med skilsmässan har endast betydelse för fördelningen av tillgångar och skulder mellan dig och din make. Avtalet och det solidariska betalningsansvaret gentemot banken fortsätter därför att gälla även efter skilsmässan (2 § första stycket skuldebrevslagen och 1 § avtalslagen). Det finns inga regler som ger dig rätt att begära delad ansvarighet, utan det är något som banken måste godkänna. Du har däremot en fordran på din make för den del av hans skuld som du har betalatDäremot ska ni betala hälften var när ni står på lånet gemensamt och du har en s.k. regressrätt gentemot din make (2 § andra stycket skuldebrevslagen). Regressrätten innebär att du har en fordran (rätt att få betalt) av din make för den del av hans skuld som du har betalat till banken. Får du inte betalt när du begär det så kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande (5 § skuldebrevslagen och 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Det gör du på Kronofogdemyndighetens hemsida här. Sammanfattningsvis har du inte rätt att begära delad ansvarig för lånet gentemot banken. Däremot har du rätt att få betalt av din make för den del av hans skuld som du betalar, eftersom ni ska betala hälften var när ni står på lånet gemensamt. Jag rekommenderar att du spara alla underlag för de avbetalningar som du har gjort och i första hand berättar för din make vad som gäller och att hans vägran inte har någon betydelse i slutändan. Eftersom han har dålig ekonomi så är det troligtvis smidigast att ni kommer överens om en betalningsplan vilken hans ekonomi klarar av, medan du betalar av skulden till banken. Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Är det möjligt att överlåta en skuld till ny gäldenär?

2021-05-27 i Skuld
FRÅGA |Min far har skuld som är på min brors namn och nu vill han inte betala den därför undrar jag om man kan flytta flytta över skulden på min fars namn? Han har åderpension och har skuld hos kronofongden
Sara Djogic |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du beskriver är ett s.k. gäldenärsbyte (gäldenär är den som ska betala skulden). Gäldenärsbyten finns inte lagreglerat på samma sätt som borgenärsbyte (borgenär är den som skulden ska betalas till). Det har istället utvecklats en allmän rättsgrundsats som säger att det krävs samtycke av borgenären för att gäldenären ska få överlåta skulden, jfr 1 § skuldebrevslagen. Om så inte var fallet skulle borgenärernas möjligheter att få skulden betalad kunna påverkas mycket negativt.Däremot finns alltid en chans att borgenären godkänner ett gäldenärsbyte. Jag föreslår därför att din bror/far vänder sig till borgenären i syfte att komma fram till en lösning på situationen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och har du fler funderingar är du välkommen att ställa fler frågor!Med vänlig hälsning,

Vad innebär 19 kap. 11 § 2st. ÄB?

2021-05-25 i Skuld
FRÅGA |Jag undrar över 19 kap 11 § ÄB 2st "Finnas tillgångarna ej förslå till gäldens betalning, skall boutredningsmannen söka träffa uppgörelse med borgenärerna. Om uppgörelse ej kan nås och delägarna ej fylla bristen samt ej heller offentligt ackord kommer till stånd, skall boutredningsmannen avträda boets egendom till konkurs."Kan ni ge några exempel på detta... vad är det som borgenärerna ska komma överens om? jag tänker att egendomen sätt i konkurs i vilket fall som helst om det inte finns pengar?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!19 kap. 11 § Ärvdabalken (ÄB) reglerar överlag, boutredningsmannens allmänna befogenheter. Boutredningsmannen är den person som företräder dödsboet om exempelvis någon av dödsbodelägarna skulle begära det (19 kap. 1 § ÄB). Då dödsboförvaltningen är inriktad på att dödsboet ska avvecklas, är en viktig del av av boutredningsmannens uppgifter att betala boets skulder, där dödsboets tillgångar ska användas för betalning.Andra stycket reglerar det fall att dödsboet är insolvent 19 kap. 11 § 2 st. ÄB reglerar hur boutredningsmannen ska gå tillväga i det fall att det inte finns tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna, dvs då dödsboet är insolvent. Bestämmelsen anger då att boutredningsmannen i första hand ska försöka nå en överenskommelse med borgenärerna. Denna överenskommelse brukar oftast gå ut på att borgenärerna nöjer sig med att enbart få betalt en del av sin fordran, med andra ord att dödsboet enbart betalar en del av skulden. Uppgörelsen kan också avse att borgenärerna utser en förvaltare som de anser ha större förutsättningar för avvecklingens genomförande än boutredningsmannen. Om borgenärerna inte skulle gå med på en uppgörelse samt att dödsbodelägarna inte själva vill skjuta till pengar för att "fylla bristen" (vilket också är en typ av överenskommelse), är boutredningsmannen skyldig att ansöka om konkurs. Borgenärerna kan när som helst ansöka om att försätta dödsboet i konkurs, men det behöver inte vara det mest fördelaktiga för dem Ekonomiskt sett är dödsboets avvecklingen en angelägenhet som huvudsakligen angår borgenärerna i det fall att skulderna överstiger tillgångarna. Borgenärerna kan när som helst sätta dödsboet i konkurs, men möjligheten att få till stånd en uppgörelse med borgenärerna tillgodoser ofta borgenärernas intresse bättre än en konkurs. Detta beror dels på att det inte är säkert att en konkurs kommer medföra att borgenären får betalt för sin fordran, men också på grund av att konkursförfarandet är mer kostsamt än att lösa det genom en överenskommelse. Som svar på din fråga så är det absolut så att det finns möjlighet att försätta dödsboet i konkurs om det är insolvent. Men det är inte alltid det som är det mest fördelaktiga för borgenärerna, varför en överenskommelse med dödsboet enligt 19 kap. 11 § 2 st. ÄB kan vara mer gynnsamt. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om man inte får utlånade pengar tillbaka?

2021-05-15 i Skuld
FRÅGA |Jag har lånat ut pengar till en granne. Nu vill han inte betala tillbaka.jag har bank och swicha som bevis va som har gott in och ut. Ringde kronofogden idag .Han har 600000 tusen i skuld där! Hur gör jag enklast för att få tillbaka mina pengar?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i huvudsak två alternativa tillvägagångssätt, vilka kommer att beskrivas nedan.Ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdenDet är möjligt att ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden. De två förutsättningar som ska vara uppfyllda för att kunna ansöka om ett sådant föreläggande är dels att skulden avser pengar, dels att den är förfallen till betalning. Kronofogden skickar då ett föreläggande till den betalningsskyldige som får ta ställning till betalningskravet. Om mottagaren inte invänder mot betalningen kan kronofogden meddela ett beslut om att personen ska betala den aktuella skulden, kronofogden kan då även verkställa beslutet dvs. driva in skulden. Om mottagaren av föreläggandet istället invänder mot betalningskravet är kronofogden förhindrad att meddela ett beslut om betalningsskyldigheten. Kronofogden kan isåfall överlämna ärendet till en domstol.Ansöka om stämning hos tingsrättenOm två parter inte kommer överens uppstår en tvist. I de fall parterna inte kan lösa tvisten själva kan domstolen besluta i frågan. En tvist om betalning är ett exempel på en sådan fråga som domstolen kan avgöra. Som nämnt ovan kan kronofogden överlämna ett ärende till domstolen om mottagaren av ett föreläggande invänder mot betalningen. I annat fall inleds tvistemålet med att en av parterna skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. Vilket av ovanstående två förfaringssätt som man ska välja beror på den andra personens inställning till betalningen. Om den andra personen anser att betalningskravet är korrekt är det enklast att vända sig till kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande, men om den andra personen menar att betalningskravet är felaktigt behöver man vända sig till tingsrätten eftersom det i ett sådant fall föreligger en tvist.SammanfattningDet är svårt att ge ett konkret svar då det inte framgår av din fråga varför din granne inte vill betala. Om det exempelvis är så att han inte vill betala på grund av ekonomiska svårigheter eller om han kanske vill skjuta upp betalningen så är det lämpligast att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden eftersom det inte föreligger någon tvist om själva betalningsskyldigheten. Är det istället så att han inte vill betala för att han inte anser att han är skyldig dig några pengar så föreligger en tvist och då behöver du ansöka om stämning hos tingsrätten. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Måste jag svara på delgivningskvittot vid betalningsföreläggande om jag har betalat skulden?

2021-06-08 i Skuld
FRÅGA |Hej!Jag har fått ett föreläggande från Kronofogden efter en obetald faktura. Jag har nu betalat skulden- måste jag ändå skriva på delgivningskvittot till Kronofogden? Gör det någon skillnad för risken för betalningsanmärkning om delgivningskvittot skickas in eller ej, när skulden är betald?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du funderar över om du behöver skriva under delgivningskvittot till Kronofogden även fast du betalat skulden, samt om det kan påverka risken att få en betalningsanmärkning. Det finns tre tillvägagångssätt för den betalningsskyldige vid ett betalningsföreläggande Vid ett betalningsföreläggande finns det tre alternativ som den betalningsskyldige kan vidta. Antingen betalar du skulden. Den du har skulden till bör då ta tillbaka sin ansökan. Du kan också invända/bestrida kravet, vilket innebär att den du har en skuld till måste ta ställning om den vill driva skulden vidare till domstol. Om den inte vill det så skriver Kronofogden av ärendet. Det tredje alternativet är att varken invända mot kravet eller betala. Kronofogden kommer då att fatta ett beslut; ett utslag som innebär att du ska betala det begärda beloppet (42 § Lag om betalningsföreläggande och handräckning). Även om du har betalat skulle jag rekommendera att du svarar på delgivningskvittot för att undvika krångelDu skriver att du har betalat skulden, vilket innebär att du sannolikt inte kommer få någon betalningsanmärkning eftersom att Kronofogden inte fastställt skulden i ett utslag. Enligt Kronofogdens hemsida är det också bra om du skriftligen meddelar dem att du har betalat skulden innan sista betaldatum för kravet. Genom att meddela Kronofogden kan du säkerligen undkomma att skriva under delgivningskvittot. Å andra sidan utgör delgivningskvittot enbart ett bevis på att du tagit del av betalningskravet. Att du svarar betyder inte att du godkänner kravet. Delgivning är nödvändigt för att Kronofogden med säkerhet ska kunna utgå från att den beslutet gäller har tagit del av de handlingar som utgör underlag till beslutet. För att undvika påminnelser eller att Kronofogden personligen söker upp dig, skulle jag rekommendera att svara på delgivningskvittot även fast du betalat. Men det kommer inte ha någon påverkan på risken för betalningsanmärkning eftersom det beror på om Kronofogden meddelar utslag eller inte samt om ärendet tas vidare till domstol, vilket sannolikt inte kommer ske eftersom du betalat skulden. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Avskriva skuld

2021-05-27 i Skuld
FRÅGA |Har skulder hos kronofogden på över 600000 kr som är 10 år gamla vill få dessa avskrivna men blir nekat detta och ingen fryst ränta får jag.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Generellt finns det 3 sätt att få en skuld avskriven (1) skulden preskriberas (2) du kommer överens med borgenären (3) skuldsanering. Reglerna om preskription finns i preskriptionslagen. En skuld preskriberas efter 10 år om det inte skett preskriptionsavbrott 2 § Preskriptionslagen . Preskriptionen avbryts genom att (1) du betalar på skulden eller på annat sätt erkänner den, (2) du får ett skriftligt krav om skulden från borgenären, eller (3) borgenären väcker talan mot dig vid tex domstol eller hos Kronofogdemyndigheten. Att preskriptionen avbryts innebär att en ny preskriptionstid börjar gälla dagen för avbrottet 5 § Preskriptionslagen. Du kan också försöka komma överens med borgenären, dvs. den som är skyldig dig pengar. Det är sällan som man helt efterskänker en skuld, men du skulle kunna komma överens om en avbetalningsplan. Sista utvägen är skuldsanering som finns reglerad i skuldsaneringslagen. Det innebär i korthet att den skuldsatta lever under existensminimum under en viss tid, och på så vis betalar sin skuld. Anledningen till varför du blir nekad kan bero på att en ny period har löpt från skuldens uppkomst, och då är skulden alltså inte preskriberad, det som återstår är isf. skuldsanering eller överenskommelse med borgenären. Hoppas du fick svar på din fråga.

Skulder vid arv

2021-05-22 i Skuld
FRÅGA |Hej,som barn fick mina syskon och jag varsin större summa pengar (bundna i aktier) av våra föräldrar.Av någon anledning så lånade min far 111.000:- av mig och ett skuldebrev skrevs som jag har i min ägo.Enligt en släkting och tillika advokat (numera avliden) så skulle jag i framtiden kompenseras för detta vid vår fars bortgång. Stämmer detta? Vår far gick nyligen bort och nu är min fråga om jag har rätt att kräva pengarna från dödsboet?Tack på förhand!
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider ska skulderna och tillgångarna antecknas såsom de var vid dödsfallet, 20 kap. 4 § Ärvdabalken (ÄB). Ett skuldebrev fungerar som ett bevis på skulden och du bör visa skuldebrevet till den som ska upprätta bouppteckningen så att skulden antecknas. Bouppteckning ska som huvudregel förrättas senaste tre månaderna efter dödsfallet, 20 kap. 1 § ÄB. Skulderna betalas innan arvskiftet sker arvskifte eller bodelning innan skall bodelning eller skiftet gå åter, 21 kap 4 § ÄB. Arvskifte får inte heller ske mot en dödsbodelägare bestridande innan bouppteckning förrättas och alla kända skulder har betalts, eller medel till deras betalning har ställts under särskild vård eller uppgörelse har träffats som innebär att delägaren inte svarar för skulderna, 23 kap. 2 § ÄB. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

När har jag rätt till ränta på min försäkringsersättning?

2021-05-14 i Skuld
FRÅGA |Hej, Försäkringsbolaget vill inte ersätta en vattenskada som uppstod i höstas i min fritidsfastighet som var försäkrad, Fritidshusförsäkring Stor. Som svar på min skadeanmälan fick jag 201117 följande besked: "Beslut i ditt ärende. Vi kommer att lämna ersättning till dig för skadorna på din byggnad i enlighet med försäkringsvillkoret punkt A12. Din självrisk är 1 800 kronor" Försäkringsbolaget ändrade sig och föreslog i ett senare benämnt "styrande dokument", mig att välja mellan att åtgärda felet med max 158 000 kr via entreprenör, eller få 111 000 kr om jag ville fixa felen själv. Jag accepterade inte förslaget eftersom jag inte visste hur mycket skadan skulle kosta. Försäkringsbolaget vill trots beslut inte betala mer än vad som föreslagits i det sk styrande dokumentet. De har endast betalat 158 000 kr (7 januari). Jag har betalat min entreprenör 168 000 (15 februar)+242 000 kr (12 april). Mitt krav mot Försäkringsbolaget är 410 000-158 000= 252 000 kr med vissa åldersavdrag m m. Mina frågor är: 1. Hur ser Lawline på tvisten? 2. När kan mitt krav börja löpa med ränta om jag vinner tvisten? Från Folksams beslutdatum 201117 eller vid mina betalningar till entreprenören? Måste jag formellt framställa ett krav mot Folksam med betalningsuppmaning för att ränta ska börja löpa? Hur stor är räntan? Tacksam för svar Vänliga hälsningar,
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill bara börja med att förklara varför jag inte nämner ditt försäkringsbolag vid namn, utan hela tiden kommer att referera till det som "ditt försäkringsbolag" eller liknande. Det är enbart för att vi anonymiserar både bolag och personer i våra svar, så att inte andra utomstående skall kunna förstå vilka frågan handlar om. Det är även därför vi har tagit bort ditt namn i frågan. Jag hoppas att detta inte förvirrar dig!Tillämplig lagstiftning:-Räntelagen (RänteL)-Försäkringsavtalslagen (FaL)-Rättegångsbalken (RB)Begrepp som kan vara bra att känna till och förstå både i mitt svar och om du vill göra mer egna efterforskningar:Fordring = Skulden/ ditt betalningskrav gentemot försäkringsbolagetGäldenär = Den personen som är skyldig pengar, alltså den som har en skuld till dig.Borgenär = Den som har ett betalningskrav riktat mot en gäldenär, alltså du i detta fallet.Försäkringsfall = Ditt försäkringsärende, alltså varje gång du anmäler en skada eller liknande till ditt försäkringsbolag så skall dem avgöra om det är ett försäkringsfall, vilket det är om t.ex. skadan faller inom försäkringen.Fråga 1. Hur ser Lawline på tvisten?Tyvärr så kan jag inte göra en bedömning av tvisten, då det inte går att göra utan att gå igenom era avtal, beslut och försäkringsvillkoren. Det går därmed inte att utifrån den informationen du har återgivit i frågan göra en korrekt rättslig bedömning kring vad som talar till din fördel, utan då måste jag göra en ordentlig utredning av alla avtal och beslut. Tyvärr ligger det inte inom ramen för expressrådgivningen att gå igenom dokument, varav det blir omöjligt att göra en korrekt bedömning kring tvisten, vilket jag ber om ursäkt för!Jag kan dock varmt rekommendera dig att vända dig till en av våra jurister som kan hjälpa dig att gå igenom avtalen, besluten och försäkringsvillkoren för att hjälpa dig vidare i ditt ärende. Om du finner det intressant så kan du mejla mig på elin.englund@lawline.se för att få hjälp att komma i kontakt med en av juristerna och få en offert för vad arbetet skulle kunna komma att kosta. Jag kommer däremot självklart att svara på dina övriga frågor, som inte är beroende av hur avtal- och försäkringsvillkoren ser ut.Fråga 2..1 När börjar eventuell ränt att löpa på ditt krav om du får igenom det?Det finns två möjliga svar på denna fråga, vilket av svaren som är korrekt beror på hur man bedömer skulden. Om skulden anses vara en skuld från en försäkringsersättning finns nämligen specialregler som gäller just för försäkringsersättning. Sedan finns det även allmänna regler för skulder, som blir tillämpliga om man av någon anledning skulle bedöma att skulden inte ses som försäkringsersättning. Jag kommer att redogöra för båda möjligheterna, men min bedömning är att det bör vara reglerna för försäkringsersättning som är tillämpliga eftersom din grund för skulden är ett försäkringsfall.Om skulden räknas som försäkringsersättning:Ifall skulden räknas som en försäkringsersättning som inte är periodisk skall betalas senast en månad efter det att din rätt till ersättningen har inträtt och den utredning som skäligen kan begäras för att fastställa betalningsskyldigheten och till vem betalningen skal ske har lagts fram till försäkringsbolaget (16:1 FaL). Således så måste du ha givit in den utredning kring skadan som försäkringsbolaget skäligen kan kräva av dig, samt visa på att det är till dig dem skall betala ersättningen. Efter att det är gjort skall utbetalningen ske inom en månad. Om betalningen blir försenad har du rätt till ränta enligt 6 § räntelagen. Jag kommer att förklara längre ned i mitt svar vad 6 § räntelagen innebär.Så länge skulden räknas som en försäkringsersättning har du således rätt till ränta från att det har gått en månad efter att rätten till ersättningen har inträtt och du givit in de underlag försäkringsbolaget behöver. Jag kan inte bedöma exakt när detta skulle vara baserat på din frågeställning, men jag skulle gissa att rätten till ersättning borde ha inträtt i och med deras första beslut där du fick reda på att dem kommer att lämna ersättning.Om skulden inte räknas som försäkringsersättning:Om skulden av någon anledning inte skulle anses falla in under begreppet försäkringsersättning, utan anses vara en "vanlig" skuld så gäller de allmänna reglerna för ränta.I räntelagen är det stadgat att ifall det är avtalat i förväg när en fordring skall betalas så börjar räntan att löpa från den dagen då fordran skulle ha varit betalt, men betalningen uteblev (3 § RänteL). I ert fall så uppfattar jag det dock som att ni inte har någon överenskommen förfallodag på din fordran gentemot försäkringsbolaget, eftersom ni inte är överens om att dem är skyldig dig pengar.Vid det fall som man inte har en förfallodag bestämd i förväg så börjar ränta att löpa 30 dagar efter att du har avsänt en räkning eller framställt ditt krav på ett annat sätt, det viktiga är att ett bestämt belopp framgår av din räkning eller ditt krav, samt att du anger att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar (4 § RänteL). Försäkringsbolaget kan således inte vara skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit dem till handa.Således är det varken från försäkringsbolagets beslutsdatum, eller från den dagen du betalade dina fakturor, utan från den dagen då skulden skulle ha betalts, om förfallodagen var bestämd i förväg eller 30 dagar från att du har skickat en faktura eller ett krav med ett bestämt belopp där du även meddelar att ränta börjar löpa ifall de underlåter att betala, ifall förfallodagen inte var bestämd i förväg som du har rätt till ränta ifall skulden inte ses som försäkringsersättning.Fråga 2.2 Måste du formellt framställa ett betalningskrav gentemot försäkringsbolaget för att ränta skall börja löpa?Om ditt krav räknas som försäkringsersättning:Så som jag tolkar lagen finns det inget speciellt stadgat kring att du skall ha framställt ditt krav formellt för att du skall ha rätt till ränta på skulden i efterhand, utan som jag beskrev i svaret ovan inträder rätten till ränta en månad efter att din rätt till försäkringsersättning inföll. Således tolkar jag det som att det inte finns något krav på en speciell aktivitet från din sida för att du skall ha rätt till ränta om det senare fastställs att du har rätt till en högre försäkringsersättning.Däremot kan det krävs åtgärder av dig för att det skall fastställas att du har rätt till en högre försäkringsersättning än försäkringsbolaget idag har beslutat om, varav det indirekt blir ett måste för dig att agera för att få ut det belopp du vill ha ut, däremot är det inget krav kopplat till räntan. Jag skulle dock rekommendera dig att begära en omprövning av ditt ärende hos bolaget och i din begäran förtydliga vilket belopp du anser dig ha rätt till, för att således kunna komma framåt i processen kring att få ut det belopp du anser dig ha rätt till. Du kan läsa mer om omprövning längre ned i mitt svar.Om ditt krav räknas som ett "vanligt" krav:Svaret på denna fråga har du egentligen redan fått i mitt svar på föregående delfråga, men för tydlighetens skull så upprepar jag svaret även här. Ifall ni inte har en överenskommen skuld, där försäkringsbolaget själva anser sig vara skyldig dig pengar och vet när skulden skall betalas senast, då måste du skicka ett betalningskrav eller en faktura till dem, annars kan du inte få ränta på din skuld (4 § RänteL). Ett krav kan du skicka genom att t.ex. mejla eller skicka ett brev till försäkringsbolaget där du skriver och förklarar att du anser att dem är skyldiga dig 252.000 kr och att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar inom 30 dagar. I kravet rekommenderar jag dig även att skicka med underlag för beloppet, så som kvitton etc., och förklara hur du har räknat fram beloppet.Fråga 2.3 Hur stor är räntan enligt 6 § räntelagen?Oavsett om ditt krav på försäkringsbolaget räknas som ett "vanligt" krav eller försäkringsersättning så är storleken på räntan densamma och följer av 6 § räntelagen.Räntan beräknas per år och består av den vid tiden gällande referensräntan som bestäms av riksbanken (9 § RänteL) plus åtta procentenheter (6 § RänteL). I dagsläget är referensräntan 0, varav dröjsmålsräntan blir 0.8. För att sedan räkna ut hur mycket det blir i faktiska pengar så tar du beloppet gånger 1.08, i ditt fall blir det 252.000 x 1.08 = 272.160 kr, vilket innebär att dröjsmålsräntan per år i dagsläget är 20.160 kr på det belopp du anser att försäkringsbolaget är skyldig dig. Ifall dem då är till exempel en månad sen med betalningen så delar du 20.160 på 12 för att få fram hur mycket en månads ränta blir, 20.160/12 = 1680 kr. Om det inte är ett helt antal månader de är sena kan du istället dela 20.160 kr på 365, så kan du då se vad varje dag kostar i ränta, 20.160/365= 55,2 kr. På det viset kan du få fram hur mycket räntan blir i faktiska pengar ifall du vill kunna räkna på det.Finns det något annat du kan göra om du inte är nöjd med ditt försäkringsbolags beslut?Om du får ett beslut från ditt försäkringsbolag som du inte är nöjd med så är det viktigt att begära omprövning av det beslutet innan tiden för omprövning har löpt ut. Det innebär att du berättar att du inte är nöjd med beslutet som försäkringsbolaget har tagit och begär att dem gör en ny bedömning av ditt försäkringsfall. Om du vill begära en omprövning är det viktigt att du följer de instruktioner som försäkringsbolaget ger dig kring hur du skall begära en omprövning, samt att du gör det inom den tid som dem har satt ut, vilket normalt brukar röra sig om 6 månader efter att du fått ta del av beslutet. Instruktioner kring hur du begär omprövning skall dem delge dig med beslutet dem har tagit (2:7 FaL).På ditt försäkringsbolags hemsida så står det att du kan ansöka om omprövning av deras kundombudsman i upp till ett år efter att du fått beslutet. Kundombudsmannen gör sedan en opartisk bedömning av ditt ärende och rekommenderar efter det försäkringsbolaget hur de skall göra och det kostar inte dig några extra pengar.Ifall du och ditt försäkringsbolag inte kommer överens även efter en omprövning och det inte finns någon mer möjlighet att få ärendet överprövat hos försäkringsbolaget så finns det fler vägar att gå för att få er tvist avgjord, jag kommer att beskriva dessa under egna rubriker här nedanför.Allmänna reklamationsnämnden (ARN)ARN är en statlig myndighet där du kostnadsfritt kan få din tvist prövad när det gäller en privat försäkring, så länge försäkringen inte grundar sig på kollektivavtal som föreskriver ett särskilt tvistelösningsförfarande. ARN:s beslut är dock inte att likställa med en dom från en domstol, utan de ger en rekommendation till försäkringsbolaget kring hur ärendet skall lösas. De kan dock inte tvinga försäkringsbolaget att följa denna rekommendation, de riskerar dock att hamna på råd och röns "svarta lista" om de inte följer rekommendationerna.Ansökan om betalningsföreläggande hos KronofogdenSå länge fordran har förfallit till betalning, alltså att försäkringsbolaget är försenade med sin betalning så kan du även ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden (2 § BfL). Det gör du genom att fylla i en blankett hos kronofogden, där du skall fylla i uppgifter om dig, skulden och gäldenären. Det är väldigt viktigt att det är tydligt vad skulden grundar sig på, så att gäldenären förstår varifrån skulden kommer, annars kommer du behöva komplettera din ansökan. Det kostar 300 kronor att ansöka och du kan begära ersättning för den kostnaden av försäkringsbolaget i din ansökan, där kan du även begära ersättning för ditt eget eller ditt ombuds arbete, normalt 380 kr.När du har skickat in en ansökan kommer kronofogden inte att utreda vem av er som har rätt, utan dem skickar ett brev till försäkringsbolaget med ett föreläggande. Sedan kan försäkringsbolaget välja att betala eller bestrida skulden. Om dem bestrider skulden så kommer du få välja mellan att be kronofogden skicka ärendet vidare till domstol för prövning av frågan i sak, eller lägga ner ärendet. Min bedömning är att försäkringsbolaget med största sannolikhet kommer välja att bestrida skulden, varav du alltså måste ta det vidare till domstol om du vill få betalt. Jag ville ändå berätta om denna väg, så du vet alla möjligheter. Om du då väljer att ta ärendet vidare till domstol får du betala 2.500 kronor för att domstolen skall ta över ärendet. När du kommit till domstol denna vägen så gäller sedan samma regler som jag beskrivit i rubriken under som heter "allmän domstol", till exempel att du vid förlust kan behöva betala försäkringsbolagets rättegångskostnader. Det kan således bli mycket kostsamt att driva en process i domstol!Allmän domstolDu kan välja att stämma ditt försäkringsbolag inför domstol, om du vill göra detta är det viktigt att du gör det inom 6 månader från det att du fått deras slutgiltiga beslut, annars förlorar du rätten/möjligheten till att göra detta föralltid (7:4 FaL). Skillnaden gentemot ARN är att försäkringsbolaget måste följa det domstolen beslutar, vilket innebär att om domstolen dömer att försäkringsbolaget är skyldig dig 252.000 kronor så har du en verkställbar dom, till skillnad från ARN:s beslut. Det kan dock bli en kostsam process ifall du förlorar, då du kan behöva betala både dina och försäkringsbolagets rättegångskostnader i såna fall. Ifall du har en hemförsäkring med rättsskydd så kan dock försäkringen täcka dina rättegångskostnader, så det rekommenderar jag dig att kolla upp ifall du vill ta ärendet inför domstol.Mina rekommendationer till dig:-Begär omprövning av ditt ärende innan tiden för omprövning har löpt ut.-Ifall du vill ha ytterligare rådgivning där vi går igenom beslut, avtal och försäkringsvillkor så kontakta mig per mejl för att komma i kontakt med en av våra jurister, som kan hjälpa dig kring bästa sättet att ta ditt ärende vidare.-Om du vill ha möjlighet att dra frågan inför domstol, så tänk på att ansöka om stämning innan 6 månader från det att försäkringsbolaget har tagit sitt slutgiltiga beslut har gått. Du ansöker om stämning vid den tingsrätt som ligger i den ort som försäkringsbolaget har sin hemvist (10:1 RB). Försäkringsbolagets hemvist är den ort där styrelsen har sitt säte. Här kan du läsa mer om att ansöka om stämning.Avslutande ordJag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det dyker upp några följdfrågor eller om du vill boka tid med en av våra jurister är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se för ändamålet!Med vänliga hälsningar,