Vad kan man göra om någon som är skyldig pengar vägrar betala?

2019-01-18 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Jag har en bostadsrätt och har haft en hyresgäst som inte betalt för sig, jag har vräkt personen och han har flyttat.Men han har fortfarande inte betalt två månadshyror på 7500kr / månad, plus att han använt otroligt mycket el så jag har fått en räkning på 3000kr. Han lovade dyrt och heligt att betala när vi hade avstämning på städning vid utflyttandet. Kontrakt finns. Hur ska jag göra för att få betalt? Mvh
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du inte får betalt genom att vända dig till personen i fråga så kan du kontakta kronofogdemyndigheten och begära ett betalningsföreläggande.Ett betalningsföreläggande kan avse ett åläggande för hyresgästen att betala pengarna som denna person är skyldig dig (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning).Hyresgästen kommer då att skickas ett brev och föreläggas att svara på ditt betalningsföreläggande. Hyresgästen kan då medge skulden och betala in denna till dig. Hyresgästen kan också låta bli att svara eller svara försent, vilket skulle medföra att kronofogdemyndigheten meddelar utslag och du kan få dina pengar tvångsvis (25 § och 42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning)Hyresgästen har också en möjlighet att bestrida föreläggandet, vilket betyder att man inte håller med om skulden. I sådana fall kan inte kronofogden göra mycket mer, utan man kommer istället överlämna tvisten till domstol, om du begär det (33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning).Hur du bör gå vidareMitt råd till dig är att kontakta kronofogdemyndigheten för att få hjälp att utforma ett betalningsföreläggande. Om hyresgästen skulle bestrida detta så kan du som sista åtgärd gå till domstol med tvisten.Vänligen,

Hur kan jag driva in en skuld från en privatperson?

2019-01-15 i Fordringar
FRÅGA |Har en granne som i somras orsakade en vattenskada i min lägenhet under honom med en portabel aircondition. Försäkringsbolaget ersätter inte fullt ut. Vid besiktningen hade han svarat att han inte visste att evakueringsslangen för vatten måste gå någonstans. Vilka juridiska möjligheter har jag att få ut mellanskilnaden (3345kr) av honom. Han svara ej på mina brev eller öppnar dörren.
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag skulle rekommendera dig att du i första hand vänder dig till Kronofogden för att av dem få hjälp att driva in din fordran om 3345 kr. Om detta inte lyckas kan du driva en civilrättslig process i domstol. Genom KronofogdenDu kan även få hjälp av Kronofogden att driva in en fordran genom att ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande. Läs mer om detta HÄR. Regler angående handräckning finns i Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. En ansökan skickas in skriftligen till Kronofogden och ska bland annat ange vilket belopp du kräver (3345 kr) och för vilken grund du yrkar på betalning, 9, 10 & 11 §§ samma lag. Din granne har då två veckor på sig att bestrida eller "godkänna" kravet, 25 § samma lag. Om han väljer att bestrida så kan ärendet överlämnas till tingsrätten. Om grannen väljer att inte svara alls så likställs det med ett godkännande, 42 §. Om ni får rätt i er ansökan kan ni få hjälp av Kronofogden att verkställa beslutet.Genom tvist i domstol Om du inte vinner framgång genom en ansökan hos Kronofogden kan du välja att på eget initiativ väcka talan i domstol. För att starta en process i domstol ska du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten i den ort där din granne bor, 10 kap 1 § och 42 kap 1 § rättegångsbalken. Läs mer på tingsrättens hemsida HÄR. Det kan vara av vikt att anlita ett juridiskt ombud för att föra en sådan process. Att tänka på är att om du vinner en sådan talan så betalar motparten kostnaden och värt om om du förlorar målet, 18 kap 1 § rättegångsbalken. Kolla med ditt försäkringsbolag då det oftast ingår rättsskydd i hemförsäkringen. Detta skydd kan täcka kostnaderna för ditt juridiska ombud. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Få tillbaka utlånade pengar

2019-01-14 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |HejEn bekant var fast på en flygplats i Spanien och bad mig om pengar. Han behövde 3000 kr för flygbiljett och mat. Jag har skriftlig bevis på att vår överenskommelse var att han får låna 3000kr i exakt en månad och sedan ska han betala tillbaka pengarna.Nu har det gått mer än en månad, och han svarar inte längre på mina meddelanden. Pengarna är Swishade och han har ett svenskt konto på Swedbank. Vad kan jag göra för att återfå mina pengar? Kommer det hjälpa att polisanmäla honom? Jag har kontaktat min bank och de kan inte hjälpa mig men de rekomenderade att jag polisanmälerTacksam för svarMvh
Viktoria Wnuk |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det enklaste sättet att på rättslig väg få tillbaka dina utlånade pengar är att använda sig av Kronofogden. Det är inte många som vet om det, men Kronofogden tar alltså emot ärenden både från företag och privatpersoner. Man kan med andra ord vända sig till dem när det gäller privatlån av mindre belopp också. Gällande din fråga kring polisanmälan så räknas det inte som ett brott i straffrättslig mening att inte betala tillbaka en skuld. Det är istället ett civilrättsligt avtal mellan er två privatpersoner, och det är du som står risken för att inte få tillbaka pengarna av personen. Enda gången då det kan betraktas som ett brott att inte återbetala en skuld, är om du har tvingats till att låna ut pengarna genom exempelvis hot. Av din fråga tolkar jag det som att det var ett helt vanligt, frivilligt lån. Därför är det Kronofogden som primärt kan hjälpa dig att få tillbaka dina pengar.Ansökan om betalningsföreläggandeAtt be Kronofogden driva in din skuld kallas för att ansöka om ett betalningsföreläggande. Detta gör du enkelt genom att fylla i blanketten på Kronofogdens hemsida, du kan även läsa mer om hur det går till HÄR. Ditt krav och grunden för ditt krav ska anges tydligt i din ansökan. Exempel:"Lån av 3000 kr den 2018-08-31, överförda via Swish till telefonnummer XXX, med överenskommelse om att återbetalning av skulden ska ske senast efter 30 dagar".Det kostar 300 kr att ansöka om ett betalningsföreläggande. Du kan, i din ansökan, begära ersättning även för denna summan, det vill säga att personen som är skyldig dig pengar även ska betala ytterligare 300 kr för att täcka de kostnader du haft i samband med att du ansökt om betalningsföreläggande.Vad gör Kronofogden?Kronofogden kommer efter din ansökan att skicka brev till personen, ett så kallat föreläggande. När personen mottagit detta brev kan de agera på olika sätt. Ett alternativ är att personen betalar dig direkt, i sådana fall måste du ta tillbaka din ansökan, så att Kronofogden får reda på att skulden är betald. Personen kan också invända mot skulden, det vill säga bestrida den. I sådana fall kontaktar Kronofogden dig och du får välja om du önskar gå vidare till tingsrätten, eller låta Kronofogden skriva av ärendet (inget mer händer i sådana fall). Om personen inte svarar alls kan Kronofogden gå vidare i processen genom att utfärda en betalningsanmärkning, och sedan påbörjar de sitt arbete med att driva in skulden. Sammanfattning och rådgivningSammanfattningsvis är mitt råd att du ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Jag bedömer att Polisen inte kommer att göra något om du skulle polisanmäla personen istället, då personen rent rättsligt inte har begått något brott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du funderar över kan du lämna en kommentar här nedan, så svarar jag så snart jag kan. Vänliga hälsningar,

Vad kan man göra för att få åter ett lån?

2019-01-12 i Skuld
FRÅGA |Hej. En som är skyldig mig 2500 kr han betalar inte åter. Hur gör jag?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Ett alternativ för att få dina pengar åter är att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden. Detta kan enbart göras om skulden avser pengar och att sista datum för betalning har passerat, lagen om betalningsföreläggande och handräckning 2 §. Det framgår inte om ni avtalat om sista betalningsdag, men har ni gjort det och detta datum har passerats kan du ansöka om betalningsföreläggande. Har ni inte avtalat om sista betalningsdag ska personen betala när du krävt honom, han har dock rätt till ett visst rådrum. Beroende på vad ni avtalat eller om du krävt personen på betalning kan det alltså finnas möjlighet för dig att ansöka om betalningsföreläggande. Du kan läsa mer om betalningsföreläggande på kronofogdens hemsida. Om personen bestrider skulden kommer dock kronofogden inte driva ärendet vidare. Du har då istället möjlighet att driva tvisten i domstol. I det fall du tar tvisten till domstol kommer du behöva bevisa skulden. Har ni skrivit ett skuldebrev är detta ett starkt bevis. Det blir svårare att vinna i domstol om skriftligt bevis på skulden saknas. Tänk på att det kan vara kostsamt att driva tvisten i domstol, speciellt om du förlorar målet.Eftersom personen inte vill betala av sin skuld till dig finns det således två möjligheter att få pengarna tillbaka, du kan vända dig till kronofogden och få ett betalningsföreläggande alternativt driva tvisten i domstol. Hoppas du fått svar på din fråga!

För högt utbetald lön. Nu kräver arbetsgivaren tillbaka det överskjutande beloppet. Vad gäller?

2019-01-17 i Fordringar
FRÅGA |HejJag jobbade knappt 5 månader på en skola i H-stad (fram till sommaren 2018) och sa upp mig sedan. Började på annan skola i T-stad kommun och jobbade där ca 40 dagar (20 augusti - 30 september). Under perioden augusti - oktober 2018 märkte jag att det kommit för mycket pengar på mitt konto, ringde och kollade med sista arbetsgivaren någon gång i oktober som hänvisade mig till sitt lönekontor. Lönekontoret var helt ovetande om detta och påstod att ingen extra pengar utöver det normala hade utbetalats. Till de extra beloppen fick jag inget besked varken genom dator eller i pappersform och det var svårt att spåra vem utbetalaren var. Jag lade detta på is och idag fick idag ett återkrav på 75000 för för mycket utbetalad lön. Jag har spenderat pengarna och har svårt att betala tillbaka. vad ska jag göra? Måste lägga till att utbetalaren var skolan i H-stad (förstod det idag när jag fick återkravet).
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är inte en helt ovanlig situation, utan denna typ av misstag har varit föremål för rättsliga tvister ett flertal gånger. Den rättsliga principen som avgör huruvida du behöver betala tillbaka pengarna eller inte kallas för condictio indebiti. Principen regleras inte i lag, utan får sin grund i princip helt och hållet från praxis. Just vad gäller situationer med felaktigt utbetalda löner har principen använts flera gånger i domstol.Jag kommer i det följande att beskriva denna princip och hur bedömningen görs i domstol, så att du får en uppfattning om vad som skulle kunna gälla i ditt fall. Med det sagt kommer jag inte att kunna ge dig ett rakt svar på huruvida en domstol skulle döma till din fördel eller inte, eftersom bedömningarna görs med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.Condictio indebitiPrincipen condictio indebiti handlar om att en person som av misstag utbetalt ett belopp till någon har rätt att få beloppet återbetalt. Huvudregeln är alltså att återbetalning ska ske till den som av misstag utbetalt ett belopp. När lön felaktigt betalats, oavsett om det skett till ett för högt belopp eller trots att någon lön inte ens skulle utbetalas.Det finns dock ett undantag från denna huvudregel, som skulle innebära att du inte behöver betala tillbaka beloppet. För att undantaget ska vara aktuellt krävs i princip två saker.1. Att du mottagit beloppet i god tro,2. och att du i god tro har inrättat dig efter det mottagna beloppet.Vad detta närmare innebär är att du varken ska ha insett eller borde ha insett att det mottagna beloppet var felaktigt utbetalt, samt att du fortfarande inte hade eller borde ha haft den insikten då du inrättade dig efter beloppet. Att inrätta sig efter beloppet innebär exempelvis att använda pengarna eller planerar din budget och dina inköp därefter.Eftersom att du verkar ha inrättat dig efter beloppet kvarstår frågan om du var i god tro vid mottagandet av beloppet och vid inrättandet därefter.God troFrågan om god tro har i denna typen av löneutbetalningar prövats flera gånger. I bedömningen tas hänsyn till omständigheterna i fallet som talar antingen för eller emot att mottagaren var i god tro.I detta fall kan jag identifiera följande saker som talar för respektive mot att du kan anses ha varit i god tro.Saker som talar för att du var i god tro.1. Att du kontaktade din arbetsgivare och hörde efter om de betalat för hög lön till dig, men fick besked om att allt var i sin ordning.Saker som talar mot att du var i god tro.1. Att det rör sig om ett högt belopp som direkt antyder att det är felaktigt.2. Att du (som jag förstår det) inte kontaktade den förre arbetsgivaren, alltså den skolan som kräver pengarna åter och undersökte om pengarna kunde ha kommit därifrån.3. Att det inte fanns någon lönespecifikation eller dylikt kopplat till beloppet, som skulle ha talat för att det var ett korrekt utbetalat belopp.Som du ser finner jag tyvärr fler saker som talar till din nackdel än till din fördel. När man mottar ett belopp på detta sätt under de omständigheterna som du gjort ställs krav på att man faktiskt har en befogad tro att beloppet är korrekt utbetalt. Det hade varit annorlunda om du exempelvis hade frågat skolan i H-stad om beloppen och de försäkrat dig om att allt var i sin ordning. I så fall hade de sannolikt förlorat sin rätt att kräva tillbaka pengarna.Som det ser ut är min uppfattning således att du sannolikt inte skulle vinna i domstol om skolan krävde dig på att få beloppen tillbaka.Vad kan du göra?Det första du bör göra är att, mot bakgrund av vad jag skrivit om hur prövningen görs, göra en egen bedömning av ditt fall.Därefter bör du fundera på om du ska bestrida eller medge deras krav på återbetalning. Det enda sättet för skolan att mot din vilja få tillbaka pengarna är att stämma dig i domstol. Eftersom att det rör sig om ett förhållandevis högt belopp kan det mycket väl vara så att de tycker att det är värt att stämma dig i domstol om du bestrider deras krav. Om du då förlorar behöver du dessutom betala skolans rättegångskostnader. Därför rekommenderar jag att du medger skolan krav om du inser att du inte har goda chanser att vinna tvisten om den tas till domstol.Om du bestämmer dig för att medge kravet är mitt råd att du i kontakt med skolan försöker få dem till att gå med på en återbetalningsplan som du skulle klara av. Ni kan alltså upprätta ett avtal där ni kommer överens hur mycket du i så fall ska betala tillbaka exempelvis månadsvis. Detta skulle alltså kunna vara ett sätt att underlätta återbetalningen för dig så att du klarar av det ekonomiskt.Jag hoppas att jag nu klargjort den juridiska aspekten av din situation, och att du därmed fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jag står som ensam gäldenär på gemensamma lån. Kan jag dela upp dessa själv eller krävs det att banken godkänner?

2019-01-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej. har precis separerat från min sambo sedan 2år tillbaka men står nu ensam med lån jag tagit under tiden då hon ej fick stå med på dessa. Har nu ca 400 000kr i lån som vi tagit gemensamt i sammförstånd men med mig som gäldenär. Kan hon bara "smita" eller kan man på något sätt dela upp dessa?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När det kommer till dessa situationer, dvs två personer har tagit lån tillsammans men enbart den ena står som gäldenär, finns det inga egentliga regler i lagtext. Det som kan sägas är att den i vars namn skulden upprättats, och alltså den som skulden "står på", är ansvarig för att skulden återbetalas. Detta framgår av skuldebrevslagen 1 §. Syftet, avsikten eller det faktum att ni tagit lånen i samförstånd spelar i detta hänseendet ingen roll, utan långivaren kan helt enkelt kräva den vars namn skulden står i på hela beloppet. Det går alltså inte att flytta över hela eller en del av betalningsansvaret för skulden till någon annan utan långivarens samtycke.Det ni eventuellt skulle kunna göra är att höra av er till er långivare och titta på möjligheterna att lägga till en medlåntagare eller borgensman till lånet. I det fall banken går med på det kan ni lägga till din före detta sambo eller, om långivaren inte godkänner henne, någon närstående till henne. Det är alltså helt och hållet upp till långivaren i det här fallet.Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga. Lycka till!

Återbetalning av ett privatlån

2019-01-13 i Fordringar
FRÅGA |Jag har lånat ut 20000 kr till en bekant. Det framstår nu tydligt att min bekante ej tänker betala tillbaka lånet. Vi skrev inget skuldebrev. Det jag har är en konversation via chat i mobiltelefonen där personen garanterar att återbetalning och där den utlånade summan nämns. Vi var också muntligen överens om att det var ett lån och att det skulle betalas tillbaka. Kan jag göra någonting eller får jag stå mitt kast?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt till Lawline med din fråga! Jag utgår i mitt svar från att ni inte avtalat om någon specifik tidpunkt då lånet ska betalas tillbaks. Enligt 5 § Skuldebrevslagen (SkbrL) ska en skuld om inget annat avtalats betalas tillbaks vid anmodan, alltså när den som lånat ut pengarna begär det. Om din bekante vägrar att betala tillbaks vad han är skyldig kan du vända dig till kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Det som händer då är att kronofogden skickar ett föreläggande till den som är skyldig pengar där de fastställer skulden. Den som tar emot delgivningen kan då antingen betala skulden eller invända mot föreläggandet i vilket fall du får välja om du vill ta ärendet vidare till domstol. Om du väljer att ta ärendet vidare till domstol rekommenderar jag att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist. Den som är skyldig dig pengar kan även välja att ignorera föreläggandet i vilket fall kronofogden meddelar ett utslag som innebär att skulden måste betalas, då börjar kronofogden själv jobba med att driva in skulden. Det kostar 300 kr att ansöka om ett betalningsföreläggande, dock kan du begära ersättning för den summan i ansökningen. Du kan läsa mer om betalningsföreläggande på kronofogdens webbplats https://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.html Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning

Konkurs och företagsrekonstruktion

2019-01-10 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Så om jag förstår rätt så MÅSTE jag vara på obestånd om jag ska söka konkurs? Är det det enda kriteriet för att en konkursansökan ska beviljas? Eller finns det fler? Är det skillnad på kriterierna om jag som gäldenär skulle söka eller någon av mina borgenärer? Finns det alternativa åtgärder till en konkursansökan som du kan rekommendera?
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 kap 2 § konkurslagen kan en gäldenär som är på obestånd försättas i konkurs efter egen eller en borgenärs ansökan. Med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Ansökan skickas in till tingsrätten som därefter tar beslut i frågan om gäldenären ska försättas i konkurs enligt 2 kap 1 § konkurslagen. Insolvenskravet är ett krav och gäller oavsett om ansökan görs av såväl gäldenären själv som borgenären.I det fall en konkursansökan görs av gäldenären, det vill säga företaget själv, ska beslutet om ansökan fattas av bolagets styrelse eller bolagsstämman enligt 8 kap 4 § aktiebolagslagen. I övrigt är det inga större skillnader avseende om du som gäldenär eller dina borgenärer ansöker om konkursen.Utöver konkurs finns det ett antal alternativ hur man kan gå tillväga vid eventuella betalningssvårigheter. Ansökan om företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har ekonomiska problem, men som på sikt tros ha en möjlighet att överleva. Både företaget själv eller borgenären kan ansöka om rekonstruktion i domstol. Företagsrekonstruktion innebär att företagets skulder fryses och inte får betalas under tiden rekonstruktionen pågår. Vidare kan inte borgenärer utmäta sina fordringar via Kronofogdemyndigheten eller försätta bolaget i konkurs. Syftet med förfarandet är att ditt företag ska komma på fötter igen. Sammanfattningsvis kan man säga att du bör ansöka om konkurs om du har stora svårigheter med att betala skulder till borgenärer och dessa svårigheter inte är övergående. Om du däremot tror att det finns möjligheter för ditt företag att komma på fötter igen kan du ansöka om företagsrekonstruktion. För att gå vidare med ditt ärende rekommenderar jag dig att kontakta oss på info@lawline.se. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor.Med vänlig hälsning,