Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga avtal. Bevisbördan för att skulden föreligger ligger hos dig, eftersom du yrkar att ett avtal har träffats. I det här läget är det alltså du som måste bevisa att ett avtal har slutits mellan er med innebörd att din kusin fick låna 20 000 kr av dig. Eftersom ni inte har skrivit ett skriftligt avtal om lånet kan det dock vara svårt att bevisa skuldens existens. Du behöver således andra bevis på skuldens existens. Eftersom du fått ett sms där din kusin säger att han ska betala tillbaka kan du med fördel använda detta för att bevisa skulden. Jag rekommenderar att du, om du och din kusin inte kan komma överens i frågan, vänder dig till kronofogdemyndigheten. Det gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande enligt 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ansökan ska göras skriftligen och innehålla, yrkande, grund, fordringens belopp och den ränta som begärs. Kronofogdemyndigheten prövar då inte själva tvisten utan endast om den som anspråket riktas mot medger anspråket eller inte. Gör personen det ålägger kronofogdemyndigheten denne ett betalningsföreläggande och driver in din skuld. Skulle ansökan bestridas finns möjlighet enligt 33 § i samma lag att få målet överlämnat till tingsrätt. Det är dock att föredra att problemet löses genom betalningsföreläggande då processen är enklare, billigare och tar kortare tid.Fortsättningsvis rekommenderar jag dig att i framtiden skriva ett skuldebrev vid utlåning av pengar. Skuldebrevet utgör då ett skriftligt erkännande som medför att man kan kräva tillbaka en skuld utan att behöva gå via Kronofogden.Hoppas du fått svar på din fråga!

Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I denna situation råder jag dig till att ansöka om en s.k vanlig handräckning hos Kronofogden (KFM). Detta måste göras innan husvagnen kan flyttas. Reglerna om vanlig handräckning och hur förfarandet går till återfinns i lag om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Vid ett tillfälle hänvisas även till 33 kap. Rättegångsbalken (RB). Vanlig handräckning Vanlig handräckning innebär att du får fastställt att någon ska göra något (3 § 2 p. LBH). Det kan exempelvis innebära att en person ska flytta sin husvagn från din tomt. Ansökan görs skriftligen (9 § LBH), skrivs under av den sökande (19 § LBH) och i ansökan ska finnas yrkande och grunden för yrkandet (10 § LBH). En ansökan ska också innehålla uppgifter om parterna (18 § LBH och 33 kap. 1 § RB). Kostnaden för ansökan om vanlig handräckning är 300 kr, vilket jag råder dig att begära ersättning för i din ansökan (se 17 § LBH). KFM kommer att skicka föreläggande om kravet till husvagnsägaren, som har två veckor på sig att svara (25 § LBH). Om husvagnsägaren vill invända mot kravet ska detta göras inom dessa två veckor (33 § LBH). I ett sådant scenario kommer KFM att höra av sig till dig och fråga om du vill att ärendet ska tas vidare till domstol (se 34 § LBH). KFM prövar inte ärendet i sig, varvid domstol vidare måste handlägga ärendet om det blir en tvist. Om husvagnsägaren inte bestrider kravet inom tvåveckorsfristen kommer KFM att snarast meddela utslag i enlighet med ansökningen (42 § LBH). KFM kommer då att kräva att husvagnsägaren flyttar på husvagnen. Nedan länkas till KFM:s hemsida. Där finns ytterligare information om förfarandet, men även blanketter för ansökan om vanlig handräkning: https://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.html Jag hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Grundas fordringen på avtal, räknas tiden från avtalet, oavsett när förfallodagen inträffar eller om fordringen är beroende av villkor, se vidare prop. 1979/80:119 s. 89. Vid utomobligatoriska skadeståndsanspråk räknas tiden från den skadegörande handlingen, se prop. 1979/80:119 s. 39 f.Huvudregeln är att en fordran (skuld) preskriberas 10 år efter dess tillkomst. Om det gäller en fordran som en näringsidkare har mot en konsument preskriberas fordran redan efter 3 år. Dessa tidsfrister gäller så länge inget preskriptionsavbrott skett (2 § preskriptionslagen). Preskriptionsavbrott innebär att skulden erkänns på något sätt. Att borgenären skickar en påminnelse om betalningskrav ses som ett preskriptionsavbrott (5 § preskriptionslagen). Om preskriptionen avbrutits börjar en ny preskriptionstid att löpa från dagen för preskriptionsavbrottet (6 § preskriptionslagen).Sammanfattningsvis anses ''tillkomsten av en fordran'' vara datumet som man blir skuldsatt.Jag hoppas du har fått svar på din fråga, återkom gärna annars.Önskar dig en trevlig dag,Med vänlig hälsning,

Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Äktenskapsbalken (här förkortad ÄktB) reglerar frågor om äktenskap. Utgångspunkten i svensk rätt är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder, 1:3 ÄktB. Vad det innebär är att du, som utgångspunkt, aldrig ska behöva stå för skulder som din make har åtagit sig. Du skriver dock att ni har tagit lånet gemensamt. Bestämmelserna i skuldebrevslagen (SkbrL) tillämpas på banklån. Har ni gemensamt tagit lånet så är ni sk. solidariskt betalningsansvariga om ingenting annat har avtalats, 2 § SkbrL. Det innebär att om din man inte kan betala, så kan banken kräva dig också på hans del av lånekostnaden. Står det alltså ingenting om att du t.ex. endast svarar för ½ av lånet, utgår banken från att de kan vända sig till var och en av er för att kräva in pengarna. Om banken kräver dig på hans del kan du alltid vända dig till honom med en regresstalan, dvs. ett krav på att han ska betala tillbaka det du har fått betala till banken för hans del av lånet, 2 § andra stycket SkbrL. Banken kommer troligen inte att gå med på att ni "delar upp lånet" om deras utsikter att få betalt är dåliga i och med att han har flyttat utomlands.Med vänlig hälsning,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om skuldebrev och dess giltighet finns i skuldebrevslagen (SkbrL). Lagtexten ger däremot inte någon större ledning i hur ett skuldebrev ska utformas. Enligt förarbetena ska ett skuldebrev vara en "ensidig, till det yttre fristående, skriftlig utfästelse att erlägga ett penningbelopp samt att med betalningsutfästelse likställs ett förbehållslöst erkännande av skuld". Det som framkommer i förarbetena är i princip samma som diskuteras i den juridiska litteraturen.Således ska ett skuldebrev vara:1. Skriftligt.2. Till det yttre fristående (dvs det ska bara ge uttryck för en fordran).3. Ensidigt (eventuella motprestationer ska inte framgå).4. En utfästelse om ett penningbelopp.Det krävs därmed inte att ett skuldebrev är bevittnat för att det ska vara giltigt. Bevittning kan givetvis vara en god idé, framförallt ur bevissynpunkt. Det är som utgångspunkt inte brottsligt att inte ha råd att betala sina skulder. Ert avtalsförhållande är ett civilrättsligt sådant, för vilket du därmed kan använda Kronofogden för att driva in. Med Kronofogdens hjälp kan du ansöka om ett betalningsföreläggande.Vänligen,

Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt så har du och din sambo ett skriftligt avtal gällande ett lån som han ska betala till dig på en summa som överenskommits mellan er. I sådana fall behöver du inte någon ytterligare juridisk hjälp än detta.Det du ska göra är att vända dig till Kronofogdemyndigheten (KFM) och ansöka om betalningsföreläggande. Det innebär att KFM ålägger din sambo att betala lånet enligt lagen om betalningsföreläggande 2 §. Ansökan om detta görs skriftligt och ska innehålla yrkandet – alltså vad du vill ska hända – och grunden till yrkandet. Summan, förfallodagen och parternas personuppgifter ska också finnas med (lagen om betalningsföreläggande 9-11 §§). På KFM:s hemsida finns ytterligare instruktioner och färdiga blanketter för ansökan. Det kostar 300 kronor att ansöka, men den kostnaden kan du begära ersättning för i din ansökan. Du ska i din ansökan alltså kräva lönen, räntan för dröjsmålet och ansökningsavgiften. Om man inte får betalt med hjälp av KFM kan man i sista hand hamna i domstol som i en dom slår fast att sambon ska utge det som står i avtalet. Jag tror att KFM kan hjälpa dig att driva in lånet, men skulle det bli så att ni måste ta det till domstol är du välkommen att kontakta våra jurister för en juridisk rådgivning här. Jag hoppas du har fått den hjälp du är ute efter, annars får du gärna återkomma med en komplettering av din fråga.Önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar i vilken ordning man som borgenär får betalt i en konkurs. Regler om konkurser hittas i konkurslagen och regler om förmånsrätter hittas i förmånsrättslagen.När ett aktiebolag går i konkurs ska alla tillgångar säljas och skulderna ska betalas av i den mån det går. Vem som får betalt först beror på vilka typer av fordringar och/eller säkerheter man har. De fordringar som har särskild förmånsrätt kommer att vara högst prioriterade, sen kommer de fordringar med allmän förmånsrätt och sist de oprioriterade fordringarna.1. Särskild förmånsrätt. Vanligaste typen av förmånsrätt är panträtt på fast eller lös egendom. Andra särskilda förmånsrätter som kan nämnas är företagshypotek och aktiepant. Det innebär att om banken till exempel har tagit bolagets fastighet som säkerhet för sina lån så kommer banken att vara högt prioriterad. Om du som borgenär har någon typ av pant så kommer den fordfan att vara prioriterad.2. Allmän förmånsrätt. Det kan till exempel vara de anställdas lön. 3. Oprioriterade fordringar. Det är i princip alla fordringar som inte har särskild- eller allmän förmånsrätt. I den kategorin brukar till exempel leverantörers fakturor hamna. Det är sällan man får något betalt om man har en oprioriterad fordran. Om både du som borgenär och banken har oprioriterade fordringar ska ni dela på pengarna som finns kvar efter att de med särskild förmånsrätt och allmän förmånsrätt fått ut sina pengar.Jag har för lite information för att kunna ge svar på om du som borgenär eller banken kommer att få ut sina pengar först. Det som kan sägas är att om båda har oprioriterade fordringar så får ni dela på pengarna. Har någon av er en särskild förmånsrätt så kommer den parten att få betalt först.Hoppas du fått svar på din fråga!

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att haft en skuld som du, istället för att betala hela på en gång när den förföll, fått tillstånd att delbetala till inkassobolaget. När du nu missat att följa betalningsplanen har inkassobolaget återkallat betalningsplanen och skickat hela skulden till Kronofogden. Rent juridiskt är inkassobolaget inte skyldigt att återkalla ärendet, i princip hade företaget haft rätt att skicka skulden till Kronofogden redan för flera år sedan. Däremot har de inte gjort det då ni kommit överens om en avbetalningsplan. Då du misskött betalningsplanen (genom att du missat att betala) ligger det inom deras rätt att skicka skulden till Kronofogden.Min rekommendation är att du försöker kontakta inkassobolaget och komma överens med dem. De har rent juridiskt ingen skyldighet att återkalla ärendet.Vänligen,