Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Preskriptionstiden för skadestånd med anledning av brott regleras i 2 § preskriptionslagen. I vissa fall kan den löpa enligt 3 § preskriptionslagen, men detta gäller främst på grövre brott där domen kan meddelas senare än 10 år efter brottet. Jag utgår i mitt svar från att 2 § gäller i ditt fall, alltså en preskriptionstid på 10 år.Preskriptionstiden på 10 år börjar löpa efter tillkomsten av fordran. Enligt förarbeten till lagen så gäller då att tiden räknas från den dag brottet begås, alltså inte från tiden domen meddelats.Vänligen,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga har du blivit fakturerad för en tjänst du inte avtalat om och nu fått ett inkassokrav om den. För att gå vidare är min rekommendation att du bestrider inkassokravet direkt till inkassoföretaget. Utifrån den beskrivning du ger verkar det röra sig om ett utländskt inkassobolag varför det kan vara en god idé att göra bestridandet på engelska. Tänk på att spara kopia på det du skickar.Om inkassobolaget skulle välja att skicka fordran vidare till Kronofogden måste du bestrida det även i det skedet. Borgenären (den det påstås att du är skyldig pengar) måste i sådana fall vända sig till domstol för att ha möjlighet att gå vidare med ärendet. Om det går till domstol måste din motpart bevisa att det finns ett avtal och en skuld er emellan. Så kan göras bland annat genom att uppvisa ett ingånget avtal, vilket det enligt din uppgift inte finns.Vänligen,

Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I den här situationen så vill du att din exsambo ska flytta på sina ägodelar. Du vill alltså få fastställt att "någon ska göra något". Detta kan Kronofogdemyndigheten hjälpa dig med.Självfallet är det alltid enklast att INTE koppla in kronofogden eftersom det i sig är en process som tar tid men som också tar din egen energi och kan vara påfrestande för er båda. Det är därför alltid viktigt att göra en avvägning. Om du tror att din exsambo kommer att agera bara du förklarar för honom/henne att du kommer kontakta Kronofogden om sakerna inte flyttas på, så kanske det i alla fall kan vara steg ett innan du faktiskt kopplar in Kronofogden på riktigt.Kronofogden kan hjälpa dig att få fastställt att din exsambo från huset, vilket kallas handräckning (Kronofogden fastställer att "någon ska göra något"). Det finns två former av handräckning; vanlig och särskild handräckning. Ibland kan du som sökande själv välja handräckningsform.Vanlig handräckning: Vanlig handräckning gäller t.ex. vräkning, överlämnande av lös egendom och borttagande av egendom. En ansökan om vanlig handräckning kan kombineras med ett betalningsföreläggande.Särskild handräckning: Ansökan om särskild handräckning används bland annat när någon vidtagit en olovlig åtgärd med någon annans egendom eller utan lov har hindrat någon annan att använda viss egendom. Exempel på detta skulle kunna vara en före detta partner som inte lämnar tillbaka saker efter en skilsmässa.Handräckning är alltså en form av verkställighet som inte gäller betalning. För att få handräckning måste man först ha ett utslag eller en dom. Om du tror att det kan vara den enda utvägen så hör av dig till Kronofogden HÄR så kan de hjälpa dig vidare. Annars försök i den mån det går att prata och komma överens med din sambo, det är alltid enklast att inte koppla in någon utomstående men ibland kan det vara den enda utvägen och då ska man självklart ta hjälp.Som svar på din fråga hur länge hon har rätt att hämta sina saker så är det här något som ni måste göra upp själva. Finns ingen reglering gällande detta utan det är något ni helt enkelt måste komma överens om, om du inte väljer att ansöka om handräckning hos Kronofogden. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du har en lagakraftvunnen dom, och du ännu inte har fått betalt, kan du ansöka om att beslutet genomförs, det vill säga verkställs. Du kan då vända dig till Kronofogen. Detta sker genom att du använder blanketten ansökan om verkställighet som finns på Kronofogdens hemsida. I ditt fall ska du inte använda blanketten som gäller för skadestånd. Om du vill läsa mer om hur du gör vid en ansökan om verkställighet, klicka här. Om du vill komma till blanketten "Ansökan om verkställighet", klicka här. Om du önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå. De kan exempelvis hjälpa dig med ansökan. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Genomgång av rättslägetJag tolkar din fråga som att du har fått för mycket pengar utbetalat av din arbetsgivare. Din situation aktualiserar en princip som kallas condictio indebiti. Den innebär att misstagsbetalningar som huvudregel ska gå åter. Detta har uttalats i praxis, exempelvis i NJA 1999 s. 575. Detta innebär att om principen hade tillämpats enligt huvudregeln hade du behövt betala tillbaka pengarna till din arbetsgivare. Det finns dock undantag till denna princip. Ett av undantagen är när mottagaren i god tro har inrättat sig efter/konsumerat beloppet. Med god tro menas att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft anledning att upptäcka att betalningen var felaktig. En person som inte förstått eller haft skäl att förstå att pengarna utbetalats felaktigt ska därmed inte behöva betala tillbaka pengarna. Du har inte upptäckt att du fått för mycket i betalt, men det går att ifrågasätta om du kanske borde ha upptäckt felet. Detta eftersom du fått dubbelt så mycket betalt i jämförelse med vad du borde ha fått av arbetsgivaren (om du har fått betalt för hela månaden istället för halva). Det skulle därför kunna vara så att du inte anses ha varit i god tro. Detta beror dock även på andra faktorer, exempelvis om du brukar ha en stor summa på kontot som gör att 6540 kr inte gör någon direkt skillnad. En annan faktor som kan ha betydelse är om du får inkomster från flera olika företag och därmed inte heller har anledning att märka 6540 kr för mycket. Något som talar till din fördel i detta fall är att det är en arbetsgivare som har gjort fel, och det brukar då kunna krävas mer när det gäller att utbetalningar ska ske korrekt. En arbetstagare bör kunna räkna med att lönen som betalas ut är rätt. Om du anses ha varit i god tro finns ett annat krav för att undantaget ska vara tillämpligt, vilket är att du har inrättat dig efter betalningen/konsumerat beloppet. Detta betyder enkelt sagt att du har sett pengarna som dina egna samt använt dem. Om du har gjort det framgår inte av frågan. SammanfattningDet finns inte något tydligt svar på din fråga. Du skulle kunna omfattas av undantaget och därmed inte behöva betala tillbaka pengarna. Då krävs dock att du har varit i god tro. I ditt fall skulle det kunna falla på att du borde ha upptäckt misstaget. Det finns dock faktorer som talar för att du har varit i god tro, exempelvis för att det är din arbetsgivare som har gjort fel. Om du inte skulle anses ha varit i god tro måste du betala tillbaka beloppet. Mitt råd till dig är att hävda att du har varit i god tro samt inrättat dig efter beloppet när du svarar din arbetsgivare.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som huvudregel preskriberas en skatteskuld fem år efter utgången av det kalenderår då den förföll till betalning (3 § första stycket Lagen om preskription av skatteskulder m.m.). Det innebär att om du fick en skatteskuld år 2014 och den även förföll till betalning det året kommer den att preskriberas årsskiftet 2019/2020.När skulden är preskriberad får inte Skatteverket vidta åtgärder för att få betalt för skulden (10 § första stycket Lagen om preskription av skatteskulder m.m.). Skatteverket kan därmed inte begära betalt eller utmätning av din egendom för den. Däremot får framtida skatteåterbäring kvittas mot den passiva skulden.För privata skulder kan en preskription brytas genom att gäldenären bland annat betalar av på skulden, eller borgenären sänder ett krav (5 § Preskriptionslagen). Liknande bestämmelse finns inte för skatteskulder. Istället har Skatteverket möjlighet att i vissa fall ansöka om förlängning av preskriptionen. Skäl för förlängning av preskriptionen kan vara t.ex. indrivningssabotage eller om du stadigvarande vistats utomlands (7 § första stycket Lagen om preskription av skatteskulder m.m.).Som svar på din fråga innebär det att skulden preskriberas efter fem år (dock utgången av det året från att den förföll). Skatteverket kan ansöka om förlängning av preskriptionen, det krävs däremot att vissa skäl är uppfyllda, såsom indrivningssabotage.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det rör sig om en konkurs är reglerna i konkurslagen (1987:672) (KonkL) och förmånsrättslagen (1970:979) (FRL) aktuella. Den förstnämnda lagen reglerar bl.a. hur konkursen ska gå till och hur konkursförvaltaren ska agera, medan den sistnämnda reglerar i vilken ordning borgenärerna ska få betalt för sina skulder av konkursboet.Enligt 7 kap. 8 § 1 st. KonkL ska konkursförvaltaren ta tillvara borgenärernas rätt och bästa, samt vidta samtliga åtgärder som främjar en snabb och förmånlig avveckling av konkursboet. Efter att konkursförvaltaren kommit fram till vad konkursboet har för tillgångar, dvs. vilka tillgångar konkursboet äger (se 3 kap. 3 § KonkL) och ifall en s.k. kvittningsrätt inte kommer ifråga, ska först och främst konkurskostnader och massafordringar betalas. Konkurskostnader är bl.a. konkursförvaltarens arvode, medan massafordringar är de eventuella skulderna som konkursboet fått efter att bolaget försattes i konkurs. Detta framgår av 11 kap. 1 § och 14 kap. 2 § KonkL.Därefter regleras det i FRL i vilken ordning borgenärerna ska få betalt. I lagen framgår borgenärernas rätt till betalning i paragrafordning som huvudregel (se t.ex. 9 § FRL). Enligt 2 § FRL är en förmånsrätt till betalning vid konkurs antingen särskild eller allmän. Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt, 15 § FRL. Efter att borgenärerna som har sådana förmånsrätter fått betalt för sina fordringar, är det de oprioriterade fordringarna som har rätt till betalning. Ifall det skulle finnas några tillgångar kvar från konkursboet är det s.k. efterställda fordringar som är sist på tur.Särskild förmånsrätt är en förmånsrätt som innebär att de borgenärer som har säkerhet i viss egendom endast får utdelning från de sakerna, t.ex. från en fastighet med panträtt. Exempel på särskilda förmånsrätter är panträtt i lös egendom (4 § 1 st. 3 p. FRL), företagshypotek, alltså en panträtt i ett företags tillgångar (5 § FRL) och panträtt i fast egendom (6 § 1 st. 2 punkten FRL).Till skillnad från särskild förmånsrätt avser allmän förmånsrätt inte en specifik egendom, utan istället all egendom som ingår i konkursboet (som återstår efter att borgenärerna med särskild förmånsrätt fått betalt), 2 § FRL. Exempel på allmänna förmånsrätter är t.ex. kostnader som en borgenär betalat för att försätta bolaget i konkurs (10 § 1 st. 1 punkten FRL), revisionskostnader (10 a § FRL, som dock får företräde i vissa undantagssituationer), samt skulder till arbetstagare (12 § FRL).Efter att borgenärer med allmän förmånsrätt har fått betalt är det borgenärer med s.k. oprioriterade fordringar som har rätt till betalning ur konkursboets tillgångar. Det är skulder hos konkursboet som inte haft någon förmånsrätt, t.ex. konkursboets leverantörsskuld till er. Ifall borgenärer som har särskild förmånsrätt inte fått fullt betalt är de också med i denna kategori. Enligt 18 § FRL utgår man ifrån likhetsprincipen, vilket innebär att borgenärerna har inbördes och lika rätt till betalning. Det betyder att borgenären får betalt i förhållande till sin fordran, 1 § 1 st. FRL. Mer konkret innebär det att varje borgenär får rätt till betalning utifrån sin skuld, multiplicerat med en särskild procentsats. Procentsatsen är tillgångarna som är kvar från konkursboet för att dela ut, dividerat med de totala skuldbeloppet som är kvar att betala till de återstående borgenärerna.Möjligheten till betalning är oftast inte särskilt stor ifall det handlar om en oprioriterad fordran, vilket är aktuellt i ert fall. Det beror dels på hur mycket tillgångar konkursboet har kvar efter betalningen av särskilda och allmänna förmånsrätter, dels vilka borgenärer som har haft företräde och skuldernas storlek i förhållande till konkursboets tillgångar. Med tanke på att lagret är tomt och att det är flera borgenärer som har företräde, är chansen liten att ni får fullt betalt, om ens en liten del av den totala skulden. Tyvärr brukar det inte finnas särskilt mycket kvar, ifall konkursboets tillgångar faktiskt räcker till de oprioriterade fordringarna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska förklara hur du går tillväga för att bestrida kontrollavgiften(kommer benämnas faktura framöver) hela vägen till domstol. De paragrafer som omnämns går att finna i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Det ska också tilläggas att mitt svar INTE gäller felparkeringsavgift. Dessa ska överklagas till Polismyndighet.Bestrid kravet från parkeringsbolagetOm man får en faktura som man inte tycker stämmer – antingen för att man inte alls är skyldig pengar, eller för att fakturan är på fel summa – ska man bestrida den. Detta görs genom att skriftligen kontakta den som skickat fakturan (parkeringsbolaget i detta fall) för att kunna bevisa att du har bestridit. Det går bra att bestrida via mail och brev. Om du väljer brev kan du välja att skicka brevet rekommenderat för att få ett kvitto på försändelsen. Kom ihåg att spara en kopia på ditt bestridande.I meddelandet till företaget ska du uppge dina kontaktuppgifter och även ange nummer, belopp och datum på den faktura som du anser är felaktig. Om du har möjlighet kan du bifoga en kopia på fakturan i ditt meddelande, men spara alltid originalet själv. Ange också anledningen till varför du inte tänker betala.Bestrida kravet från inkassoÄven om du har bestridit en faktura kan det hända att företaget lämnar över kravet till ett inkassoföretag. Då får du ett nytt betalningskrav, denna gång från inkassoföretaget. Det är viktigt att du bestrider även detta krav skriftligen, med fördel via mejl. Det sker på samma sätt som du gjorde första gången. Lägg även till kopian från det första bestridandet. Det tillhör nämligen "god inkassosed" (en regel för inkassoföretag att följa) att inte driva in skulder för fakturor som tidigare bestridits.Du är inte skyldig att betala bara för att ett inkassoföretag kräver dig på pengar. Många inkassoföretag undersöker inte kravet förrän en konsument bestrider det. Det är företaget som kräver dig på pengar som ska bevisa att du är skyldig att betala. Du riskerar inte en betalningsanmärkning bara för att du bestrider ett felaktigt krav från ett inkassoföretag.Bestrida kravet från KronofogdenOm företaget skickar ärendet till Kronofogden, gäller nästan samma process. Får Kronofogden in ärendet och väljer att ta upp det kommer de delge dig (29 § LBH). Kronofogdens krav ska också bestridas om du fortfarande anser att du inte är skyldig pengarna. Detta bestridande görs också skriftligen och ska innehålla alla relevanta uppgifter och eventuell bevisning (31–32 §§ LBH). Om du har fått några kostnader på grund av fakturan kan du begära ersättning för dem i samband med det här. När Kronofogden fått in bestridandet kommer de vända sig till den som ställt ut fakturan och låta dem avgöra om de vill att ärendet ska gå vidare till domstolen eller om det ska skrivas av.Bevisning i domstolSkulle ärendet gå hela vägen till domstol kommer bevisfrågor bli avgörande. Det är den som påstår att en skuld har uppkommit som måste bevisa att detta stämmer. Kan det läggas fram bevis som tyder på att fakturan stämmer kommer du behöva bevisa att du inte är skyldig att betala. Här kan du lägga fram exempelvis en bild på skyltningen, eller annan form av bevis till stöd för ditt yrkande.För att driva kravet hela vägen till domstol måste du helt enkelt bestrida det i alla led. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några fler funderingar eller tycker att något var otydligt, är du välkommen att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentatorsfältet.Vänligen,