Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i Brottsbalken(BrB).Du har självfallet rätt att få tillbaka din egendom. Om den person som äger bostaden inte vill ge tillbaka datorn kan hon göra sig skyldig till olovligt förfogande(BrB 10:4). Det är dock viktigt att du inte går in i hennes bostad utan tillåtelse för att ta tillbaka datorn, då riskerar du själv att bli skyldig till hemfridsbrott (BrB 4:6). Kan ni inte komma överens om att hon ska överlämna datorn så kan du begära handräckning av kronofogden. Om detta finns information här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jonathan Lundström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När begreppet ''regressrätt'' används brukar det vara i sammanhang som rör ekonomiska åtaganden där flera parter är inblandade. Om du betalar en skuld för någon annans räkning, helt eller delvis, har du en rätt att kräva tillbaka skulden av den för vars räkning du betalade för.Ex.A och B har en gemensam skuld hos C. A betalar av hela skulden till C. A har därefter, utifrån regressrätten, en rätt att kräva B på hälften av summan som A betalade till C. För att regressrätten ska bli tillämplig måste A visa på att de funnits en gemensam betalningsskyldighet, ex. genom att visa på att ett lån ingåtts i både A och Bs namn. Därefter måste A visa på att betalning gjorts, ex. genom att visa upp ett kvitto på erlagd betalning.Scenariot ovan är tänkt förklara vem du potentiellt har regressrätt mot, varav B gestaltar den person som A har regressrätt gentemot.Hoppas du fick svar på din fråga!

Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person avlider bildas ett dödsbo som blir en egen självständig juridisk person. Regler om dödsbo finns i Ärvdabalken (1958:63). I dödsboet ingår den avlidnes tillgångar och skulder (18 kapitlet Ärvdabalken). En fordran till ett dödsbo skrivs således på samma sätt som till en vanlig person eller ett företag. Skulder som dödsboet har ska betalas innan arvskifte (21 kapitlet Ärvdabalken). Hur skriver man en fordran?En fordran till ett dödsbo skrivs enklast genom ett enkelt skuldebrev. Regler om detta finns i Skuldebrevslagen (1936:81). Skuldebrev fungerar som bevismedel samt som ett kvitto på att lån har ingåtts. I det enkla skuldebrevet ska finnas med; vem som är låntagare och långivare, lånets storlek, samt ett eventuellt förfallodatum (26 § Skuldebrevslagen). Utan förfallodatum kan skuldebrevet krävas in när som helst.Få hjälp med att upprätta skuldebrevAtt skriva ett skuldebrev kan vara lite knepigt. Lawline tillhandahåller en tjänst som hjälper dig att upprätta skuldebrev: https://lawline.avtalsrobot.se/avtal/skuldebrev/.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga handlar det om ett kravbrev du fått tillsänt dig från Njord Law Firm. Om fakturan sänds till inkasso kommer grundbeloppet att vara detsamma, dock kan det vara att det tillkommer vissa kostnader. Det får tas ut 60 kronor för en betalningspåminnelse och 180 kronor för ett inkassokrav (4 § lagen om ersättning för inkassokostnader m.m.). Det kan även tillkomma ränta på beloppet.Om du betalar fakturan hos inkassobolaget kommer det att registreras att den är betald och du behöver inte kontakta dem i efterhand.Vänligen,

Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det räknas som bedrägeri eller stöld beror helt på om personen skickade pengarna till fel person gjorde detta med uppsåt eller inte. För stöld krävs att personen olovligen tar cykeln ifrån er. Om jag har uppfattat det rätt så fick dem ta med sig cykeln från er, och stöld är då inte tillämpligt oavsett om de har betalat eller inte (8 kap. 1 § brottsbalken). När det gäller bedrägeri krävs att gärningsmannen medvetet har vilselett dig till att ge över cykeln. I detta fall krävs det alltså att personen vid betalning har undvikit att betala till dig med flit, dvs att personen vid tidpunkten för betalningen hade uppsåt till att vilseleda dig (9 kap. 1 § brottsbalken). Jag förmodar att det är på detta sätt polisen har resonerat. Bedrägeri kan vara tillämpligt, men det kräver att personen redan från början hade en avsikt att inte betala dig. Om det vid tillfället för betalningen var ett misstag, och personen senare har bestämt sig för att inte rätta till betalningen så är alltså inte bedrägeri tillämpligt.Utifrån informationen jag har så låter det därmed som att det är en civilrättslig process. Detta betyder att personen i fråga har en skuld till dig. För att få in denna skuld kan du kontakta Kronofogdemyndigheten och be om ett betalningsföreläggande. Kronofogdemyndigheten kommer då att kontakta personen och upplysa om ditt krav med ett föreläggande för personen att svara (25 § lagen om betalningsföreläggande). Personen kan då bestrida, medge eller låta bli att svara på föreläggandet. Vid ett medgivande eller om personen inte svarat på föreläggandet så meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag som du sedan kan använda för att tvångsvis få pengarna (42 § lagen om betalningsföreläggande). Bestrider personen skulden så kan du ta målet vidare till tingsrätten om du vill (33 § lagen om betalningsföreläggande).SlutsatsInformationen jag har pekar på tyder på att inget brott har skett. Istället kan du ta saken till Kronofogdemyndigheten som kan skicka ett betalningsföreläggande till personen. Om du vill skicka ett betalningsföreläggande till personen rekommenderar jag dig att kontakta Kronofogdemyndigheten för ytterligare vägledning.Vänligen,

Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Även om ni inte har något skriftligt kontrakt på lånet har ni ett avtal mellan er. Men det kan vara svårt att bevisa en skuld utan ett skriftligt avtal. Det är därför viktigt att du sparar de skärmdumpar du har på era meddelanden då dessa kan utgöra bevis för att det är en skuld och inte en gåva till denna person. Om personen du har lånat ut pengar till inte betalar tillbaka inom överenskommen tid finns det olika åtgärder att vidta för att få skulden återbetald — betalningsföreläggande eller stämning. Jag vill dock framhålla att du som ett allra första steg ska försöka få tillbaka dina pengar genom att prata med han du har lånat ut dem till. Då ger du honom en chans att göra rätt för sig innan du vidtar någon av dessa två åtgärder, vilka är mer ingripande. Betalningsföreläggande hos KronofogdemyndighetenDu kan ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten om personen inte har betalat tillbaka lånet när de tre månaderna har gått. Du skickar då in en blankett där du tydligt anger ditt krav på återbetalning och att det grundar sig i ett lån mellan er två. Kronofogden kommer då att skicka ett betalningsföreläggande till personen du har lånat ut pengar till. Han har då tre handlingsalternativ: betala invända mot återbetalningskravet varken invända eller betala Vid betalning ska ärendet naturligtvis avslutas. Om han istället invändermot kravet blir det upp till dig att besluta om du vill driva vidare ärendet till domstol. Om du beslutar att göra blir ärendet istället ett så kallat tvistemål i tingsrätten. Skulle han varken invända eller betala kommer Kronofogdemyndigheten att fatta ett beslut som säger att han ska betala tillbaka lånet till dig. I detta fall kan du begära att beslutet ska verkställas och då kommer Kronofogdemyndigheten att börja driva in skulden genom utmätning. En ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr. Du kan i ansökan kräva att personen du har lånat ut pengar till ersätter dig för den kostnaden. Beslutar Kronofogdemyndigheten att driva in skulden tillkommer en kostnad på 600 kr. Denna avgift försöker myndigheten få den som blir utmätt att betala, men om det inte går faller kostnaden på dig. Stämning i domstolGenom en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten kan alltså ärendet gå vidare till domstol. Men det är dock möjligt att först gå till domstol för att sedan begära att Kronofogden driver in skulden genom att verkställa domstolens dom. Detta förutsatt att domstolen har ansett att du har rätt att få tillbaka pengarna. För att stämma personen du har lånat ut pengarna till i domstol ska du skicka in en stämningsansökan till domstolen i den ort han är folkbokförd i. I och med att skulden är på 116 000 kr överstiger kravet ett halvt prisbasbelopp och då kostar det 2 800 kr att skicka in en stämningsansökan. Den som förlorar i målet står dessutom även för den andres rättegångskostnader. Kostnaden för en stämning i domstol beror alltså på om du får rätt eller inte. Sammanfattning och rådOm du inte har fått dina pengar återbetalda efter att de tre månaderna har passerat kan du välja att antingen vända dig till Kronofogdemyndigheten eller till domstol. Min rekommendation är att i första hand vända dig till Kronofogdemyndigheten. Detta eftersom det innebär en mycket lägre ekonomisk risk för dig och för att en stämning i domstol ska ses som en sista väg ut ur en tvist. Information om ansökan om betalningsföreläggande: https://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.htmlInformation om stämningsansökan till domstol: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/Hoppas du har fått svar på din fråga! Du är varmt välkommen att kontakta någon av våra jurister för ytterligare hjälp i det fall att du inte får dina pengar tillbaka. Här kan du boka tid hos dem. Med vänliga hälsningar,

Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det är inga problem. Se bara till att reglera den saken innan den anställde skriver på sitt anställningsavtal. Det går inte att tvinga en anställd att, sedan han blivit anställd, lämna pant för nycklarna. Det följer av avtalsfriheten. Jag vill därför föreslå att ni upprättar ett separat pantavtal, vilket den anställde får skriva på före det att han skriver på sitt anställningsavtal. I pantavtalet bör det också framgå att det bara är giltigt om anställningen går igenom.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Dennis Lavesson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga!Om ni anser att ni har en fordran på någon på grund av felaktig utbetalning kan ni vända er till Kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Ni kan läsa om förfarandet på Kronofogdens hemsida. Kronofogden kommer att kontakta personen i fråga som kan bestrida ärendet. Om ärendet bestrids kommer Kronofogden att kontakta er och ni får då avgöra om det ska lämnas till domstol. I sådana fall får domstolen avgöra om personen i fråga var i god tro eller ej och om det finns en skyldighet att återbetala.Hoppas ni fått svar på er fråga!Vänligen,