Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I Sverige står var och en för sina skulder och du kommer aldrig bli betalningsansvarig för din sambos skulder. Det finns däremot en risk för att Kronofogden beslutar om utmätning av din sambos egendom, och då skulle du som sambo kunna komma att påverkas. Vad innebär det om Kronofogden beslutar om utmätning av din sambos egendom? Utmätning regleras i Utsökningsbalken (UB) och det innebär i korta drag att den skuldsattes tillgångar kan tas om hand och säljs för att betala en skuld. Det finns alltid en risk för att Kronofogden beslutar om utmätning av din sambos egendom om denne är skuldsatt. De kommer i så fall utgå från att den egendom som finns i ert gemensamma hem tillhör din sambo, såvida ni inte kan bevisa att den är samägd eller att den ägs av dig (4:19 UB). Hur kan du skydda dig vid en utmätning av din sambos egendom? Du kan i syfte att skydda dina tillgångar, spara kvitton och andra handlingar som visar att det är dina tillgångar. På så sätt kan du visa att egendomen tillhör dig, och Kronofogden kan inte utmäta den för din sambos skulder. Sammanfattningsvis kommer du aldrig bli betalningsansvarig för din sambos skulder, men om ni flyttar ihop är det bra om du kan bevisa vad du äger vid en eventuell utmätning. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är tredjemanspant?Det som sker vid tredjemanspant är att låntagaren (som kallas för en gäldenär), pantsätter egendom som egentligen inte tillhör denne. Tänk exempelvis att en make/ maka pantsätter villan som ägs av dem båda eller enbart av den andra maken, som säkerhet för ett lån. Vanligtvis så vet även långivaren att egendomen som pantsätts inte ägs av gäldenären. Vad är det sakrättsliga momentet?Eftersom detta är en typ av pant, så följer att man kan välja vad man pantsätter. Vad man väljer beror på hur stort lån man vill ta.Det sakrättsliga momentet skiljer sig åt för olika typer av egendom. Några vanliga exempel är:1. Värdefulla föremål, tänk en antik klocka som exempel – här krävs det sakrättsliga momentet tradition 2. Ett hus pantsätter man genom att utfärda pantbrev – här krävs också tradition, men av pantbreven3. Bostadsrätt – här krävs denuntiation till föreningenVilken förmån ger tredjemanspant vid konkurs?För att veta hur tredjemanspant står sig i förhållande till andra säkerheter vid konkurs, så ska man titta i Förmånsrättslagen (FRL).FRL pratar inte direkt om tredjemanspant, vilket innebär att man måste tolka hur det kommer fångas upp av lagen. I ett mål från Högsta Domstolen (Mål-nr. Ö 4325–14), så förklarar de att "När en tredje man har ställt pant rör det sig om ett slags borgen på så sätt, att borgenären för den säkrade fordringen kan göra sig betald hos den tredje mannen, dock endast ur panten." se s. 7 punkt 12.Detta talar emot att man ska tolka det som att tredjemanspant omfattas av bestämmelsen om olika panträtter i FRL 4 §. Vad händer då vid en konkurs om det finns en tredjemanspant?Det finns en person som har tagit ett lån – detta är gäldenären.Det finns en person som har beviljat ett lån mot ställande av säkerhet – detta är borgenären.Det finns en person som har låtit sin egendom pantsättas som säkerhet – detta är den tredje mannen.Fordringen som ligger till grund för säkerhetsrätten, omfattas av ett konkursförfarande. Det som kan bli aktuellt är att borgenären vid förfallodagen vänder sig till den tredje mannen och begär att få betalt ur panten. Tredje mannen gör detta och i samma stund så övertar han fordringen mot gäldenären och även den eventuella förmånsrätten för fordringen (jämför FRL 3 §). Sedan så vet jag ju inte vilken förmånsrätt det kan handla om eftersom det som sagt går att pantsätta "lite vad som helst" om man får uttrycka sig lite generellt. Men poängen med detta är alltså att det är tredje man (som ju faktiskt har tillåtit att sin egendom pantsätts för en annans skuld), som får stå det hårdare kastet vid en konkurs.Summa summarum Beroende på vilken panträtt man har att göra med, så följer det av lagen (FRL), vilken förmån panten ger vid en konkurs. FRL är uppställd så att de mest förmånliga säkerhetsrätterna kommer först – alltså säkerhetsrätterna i 4 § delas ut innan de i 6 §. Jag kan kort konstatera att just företagshypotek som du nämnde kommer i FRL 5 §. Men problemet med företagshypotek är att man inte pantsätter en specifik maskin eller fastighet, istället får man en pant i exempelvis "lagertillgångar". I företag så går tillgångarna upp och ner och det kan ju vara så att man vid tidpunkten för konkurs inte ens har något lager kvar…Jag hoppas att detta har hjälpt dig, skicka gärna in fler frågor om det skulle vara något du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningRegler om utmätning och när egendom får utmätas regleras främst i Utsökningsbalken (UB). Enligt bestämmelserna får lös egendom utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (den betalningsskyldige) eller om han ska anses vara ägare till den (4 kap. 17 § UB). En bostadsrätt räknas som lös egendom. Gäldenären anses vara ägare till lös egendom han har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § första stycket UB). Om gäldenären är gift och makarna har lös egendom tillsammans, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det inte görs sannolikt att makarna är samägare till egendomen enligt samäganderättslagen (4 kap. 19 § UB). I ert fall torde det vara enkelt att göra det sannolikt att ni är samägare till bostadsrätten (bland annat då ni båda står på den och har köpt den gemensamt). Dock kan även samägd egendom utmätas, innebärande att er gemensamt ägda bostadsrätt kan utmätas och säljas. Din fru har i sådana fall rätt att få summan som motsvarar hennes andel i bostadsrätten (jfr 8 kap. 8 § UB). Äger ni halva bostadsrätten var och den utmäts, innebär det att hälften av försäljningssumman kommer att gå till att betala dina skulder, hälften kommer att tillfalla din fru.Om du skulle skänka din halva av bostadsrätten till din fru så hon äger hela kan den i ett första skede inte utmätas. Enligt vad som redogjorts för ovan får inte lös egendom utmätas om det framgår att egendomen tillhör någon annan (jfr 4 kap. 18 § första stycket UB). Om du skänker bort bostadsrätten kommer den att tillhöra din fru och kan därav med Utsökningsbalkens regler inte utmätas. Om du skänker bort bostadsrätten till din fru och du inte har tillgångar till att betala dina skulder med kommer du sannolikt att begäras i konkurs. Du kan begäras i konkurs om du är på obestånd. Obestånd innebär att du inte kan betala dina skulder och oförmågan inte endast är tillfällig. Regler om konkurs finns i konkurslagen.Begärs du i konkurs tas samtliga dina tillgångar i anspråk för betalning av dina skulder (1 § konkurslagen). Dina tillgångar kommer att tas om hand av en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren kan begära återvinning till konkursboet, innebärande att rättshandlingar och gåvor i vissa fall ska gå åter. En gåva till närstående (t.ex. make) går åter om den fullbordats tre år innan ansökan om konkurs kom in till tingsrätten, om det inte visas att gäldenären efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder (4 kap. 6 § konkurslagen). Återvinningen innebär att den egendom som skänkts bort ska lämnas tillbaka till konkursboet (4 kap. 14 § första stycket konkurslagen).Sammanfattningsvis kan er gemensamt ägda bostadsrätt utmätas för dina skulder. Om bostadsrätten utmäts kommer hälften av försäljningssumman att gå åt för att täcka dina skulder, den andra hälften kommer att gå till din fru (under förutsättning att ni äger 50% var). Om du skänker bort din andel i bostadsrätten kan den inte utmätas i ett första skede. Däremot kan du försättas i konkurs. Gåvor kan konkursförvaltaren begära att återvinns till konkursboet. När det gäller gåvor till närstående kan sådan återvinnas om gåvan fullbordats så långt tillbaka som tre år innan ansökan om konkurs kom in till tingsrätten.Det är således inte möjligt att skydda att bostaden tas i anspråk för att betala dina skulder. Däremot är bostaden det som i regel i sista hand utmäts. Om möjligt försöker Kronofogden i regel att utmäta andra tillgångar du må ha. Om du behöver hjälp av en av våra jurister med att t.ex. överklaga beslut om utmätning framöver är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En skuld preskriberas efter en viss tid, s.k. preskription. Preskription innebär att borgenären (den som har rätt till betalning) förlorar sin rätt att få betalt för skulden. Reglerna om preskription finns i preskriptionslagen. En skuld kan preskriberas efter en viss tid, dels om gäldenären (den betalningsskyldige) inte erkänt skulden, dels om borgenären inte avbrutit preskriptionstiden (s.k. preskriptionsavbrott).Preskriptionstiden är tre eller tio årFör konsumentfordringar är preskriptionstiden tre år. För en treårig preskriptionstid krävs att det gäller en vara, tjänst eller annan nyttighet som företagaren i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit en konsument för huvudsakligen enskilt bruk (2 § andra stycket Preskriptionslagen). Exempel på sådana tjänster är t.ex. en privat telefonräkning eller en postorderskuld. För andra skulder gäller en preskriptionstid om tio år (2 § första stycket Preskriptionslagen).Preskriptionen avbryts genom att:- Gäldenären betalar på skulden eller på annat sätt erkänner den,- Gäldenären får ett skriftligt krav om skulden från borgenären, eller - Borgenären väcker talan mot gäldenären vid t.ex. domstol eller hos KronofogdemyndighetenAtt preskriptionen avbryts innebär att en ny preskriptionstid börjar gälla från dagen för avbrottet (5 § Preskriptionslagen). Om du fick en skuld 1991 skulle den preskriberats år 2001 under förutsättning att inget preskriptionsavbrott skett. Då preskriptionsavbrott skedde år 1996 började en ny tioårsperiod rulla och skulden preskriberades år 2006 (om inget nytt preskriptionsavbrott skett).Borgenären har bevisbördan för preskriptionsavbrottetDet är borgenären som har bevisbördan för att brev med preskriptionsbrytande verkan har nått gäldenären. Det krävs inte att gäldenären har läst breven för att preskription har skett, det räcker att de kommit fram till vederbörande.Högsta domstolen har i praxis fastslagit att preskriptionsavbrott ska anses ha skett när flera kravbrev sänts till folkbokföringsadressen om personen bor där eller har haft anledning att bevaka sin post där (NJA 2007 s. 157 och NJA 2012 s. 172). I fallen uttalade domstolen att det ansågs närmast orimligt att kraven inte skulle ha nått gäldenären. I NJA 2016 s. 332 uttalade domstolen att utgångspunkten är att två bevakningsbrev till folkbokföringsadressen räcker som bevis för preskriptionsavbrott. För att två bevakningsbrev ska anses som tillräckligt krävs dock, att borgenären kan visa att breven verkligen har avsänts till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post samt att det inte heller finns någon särskild omständighet i det enskilda fallet som talar emot att gäldenären har fått åtminstone ett av breven.Sammanfattningsvis är preskriptionstiden för skulden i och med ert borgensåtagande tio år från skuldens uppkomst eller från eventuellt preskriptionsavbrott. Har ni inte blivit påminda om skulden eller t.ex. betalt på skulden sedan år 1996 är skulden preskriberad. Skulle banken höra av sig med betalningskrav nu kan ni bestrida det på grunden att den är preskriberad. I det fallet får banken bevisbördan för att det skett ett preskriptionsavbrott som gör att skulden ännu ej är preskriberad.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga är ni tre samägare av bostadsrätten (45% + 45% + 10%). Din bror äger den minsta andelen och ni undrar om det går att skydda bostadsrätten från utmätning genom att han skänker sin andel till er eller om ni kommer att drabbas av reavinst.För det fall att din bror inte kan betala sina skulder kan hans egendom tas i anspråk genom utmätning. Lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör den betalningsskyldige (jfr 4 kap. 17 § Utsökningsbalken, UB). En bostadsrätt räknas som lös egendom. Om viss egendom samägs av flera personer, men endast den ene av dem är utsatt för ett exekutivt förfarande, kan Kronofogden normalt sett sälja hela egendomen. Detta följer av den s.k. indragningsregeln. Indragningsregeln innebär inte att man blir ansvarig för någon annans skulder, utan att hela egendomen kan säljas tvångsvis. Tidigare gällde indragningsregeln inte för bostadsrätter, det har däremot ändrats av praxis. Högsta domstolen fastslog i NJA 2015 s. 72 att om en bostadsrätt samägs, och bara den ena ägaren är föremål för utmätning, kan även de skuldfria ägarnas andelar säljas exekutivt. Vid försäljning kommer de icke skuldsatta bostadsrättshavarna att erhålla pengar motsvarande sin andel av försäljningslikviden. Om din bror skänker sin andel av bostadsrätten till dig och/eller din sambo kommer den inte längre att tillhöra honom och kan inte i ett första skede utmätas. Om han däremot skänker bort sin andel av bostadsrätten till någon av er och sedan inte kan betala sina skulder, finns det en stor risk att han begärs i konkurs. Din bror kan begäras i konkurs om han är på obestånd. Obestånd innebär att han inte kan betala sina skulder och oförmågan inte endast är tillfällig. Reglerna härom finns i konkurslagen.Begärs din bror i konkurs tas samtliga hans tillgångar i anspråk för betalning av skulderna (1 § konkurslagen). Hans tillgångar kommer att tas om hand av en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren kan begära återvinning till konkursboet, innebärande att rättshandlingar och gåvor i vissa fall ska gå åter. En gåva till närstående går åter om den fullbordats tre år innan ansökan om konkurs kom in till tingsrätten, om det inte visas att gäldenären efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder (4 kap. 6 § konkurslagen). Återvinningen innebär att den egendom som skänkts bort ska lämnas tillbaka till konkursboet (4 kap. 14 § första stycket konkurslagen). Som närstående räknas dels du som hans bror, men sannolikt även din sambo (jfr 4 kap. 3 § konkurslagen).Om bostadsrätten överlåts till er genom gåva och att ni samtidigt övertar lånen kommer det att räknas som ett s.k. blandat fång. Det innebär att överlåtelsen rent skatterättsligt är att betrakta både som ett köp och en gåva. Givaren (din bror) måste betala kapitalvinstskatt på den delen av överlåtelsen som räknas som ett köp, medan resten räknas som en gåva. Gåvodelen är skattefri för honom (jfr 8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Gåvan får ni skatta på den dagen ni säljer bostadsrätten.Sammanfattningsvis är det inte huruvida det uppkommer en skattskyldighet vid överlåtelsen till er genom gåva som är oroande, snarare att det faktiskt finns en risk att din brors andel i bostadsrätten kan tas i anspråk för att betala hans skulder; trots att den skänkts till er. För det krävs att din bror försätts i konkurs, vilket det finns en risk för om han inte har några tillgångar och framförallt skänkt bort sin andel av bostadsrätten. Om bostadsrätten säljs exekutivt, kommer ni att få del av köpeskillingen utifrån era andelar. Alternativet torde vara att din bror säljer sin andel till er till marknadspris och att han använder pengarna till att betala av sina skulder. Det innebär dock att han blir skattskyldig för försäljningen, och att ni får betala pengar till honom. Det ska dock beaktas att utmätning ska ske endast om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig.Om ni behöver vidare hjälp med en av våra jurister med att t.ex. överklaga ett beslut om utmätning eller återvinning är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Binh Tran |Hejsan! I Sverige finns något som kallas för lönegaranti när företag inte kan betala sina arbetstagare på grund av konkurs eller rekonstruktion. Lagen kallas för lönegarantilagen.Detta garantibelopp som motsvarar din uppsägningslön och semesterersättning betalas utav länsstyrelsen. Länk finner du nedan där du kan läsa mer om vad för dokument som de kräver för att du ska få ut lönen. Det är konkursförvaltaren som fattar beslut om du ska få ut lön av bolaget eller inte och länsstyrelsen skickar pengar till dig när förvaltaren har gjort detta beslut. Jag rekommenderar att du ringer eller mejlar dem om du har mer frågor kring hur det går till i praktiken. Länk: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/privat/livshandelser/lonegaranti.html Länken är till stockholms länsstyrelse. Om du bor inom ett annat län så rekommenderar jag att du tar kontakt med din länstyrelse.Allt gott och lycka till.

Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vilka sätt du har för att kräva in din skuld. Även om ditt ex inte har någon "legal" inkomst innebär det inte att kronofogden inte kan utmäta egendom från honom. Kronofogden existerar just för tillfällen som dessa.Det finns två olika sätt för att kräva in pengarna. Du kan antingen skicka in en stämningsansökan och därmed ta honom till domstol för att bevisa att skuldebrevet är giltigt och kräva in pengarna.Det andra sättet är att skicka in en ansökan om ett betalningsföreläggande till kronofogden direkt. Du kan skicka in en sådan ansökan så länge:1. skulden avser pengar, och2. att sista datum för betalning har passerat Är dessa krav uppfyllda så kommer kronofogden skicka betalningsförläggandet till ditt ex då han får chansen att bestrida eller acceptera kravet. Hoppas det besvarade din fråga!

Alexandra Madsen |Hej, tack för att du bänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer handlar om borgensåtagande och du undrar vad man kan göra åt situationen om borgensmannen (din mamma) själv får ekonomisk kris efter att gäldenären (din mammas vän) inte kunnat betala skulden. Vad innebär borgensåtagandet? Att ta beslutet att bli borgensman för någon är ett stort beslut eftersom borgensmannen faktiskt får ansvar för någon annans skuld. Därför bör man inte gå i borgen för någon utan att ha tänkt igenom det väl i förhand. Som borgensman måste man tänka på att det kan komma ekonomiskt tuffa tider och att ansvaret som borgensman trots det fortsätter att gälla, borgensmannen kan alltså inte bara säga upp sitt åtagande. Vill borgensmannen bli fri från löftet att svara för någons skuld måste någon annan ta borgensmannens plats. Skulle din mamma inte kunna betala som borgensman när långivaren vänder sig till henne kan hennes egendom, exempelvis värdesaker, utmätas för att täcka kostnaden för gäldenärens skuld.Olika borgensåtagandenDet finns olika typer av borgensåtaganden, enkel borgen (10 kap. 8 § handelsbalken) och proprieborgen (10 kap. 9 § handelsbalken). Vid enkel borgen kan banken endast kräva pengar från borgensmannen ifall gäldenären inte kan betala. Ifall proprieborgen används kan banken direkt vända sig till dig eller borgenären för att driva in pengarna eftersom du då ansvarar såsom för egen skuld. Oavsett typ av borgen är det en viktig aspekt att borgensmannen endast fungerar som en garant för att banken ska få sina pengar och att det är gäldenären som faktiskt står för skulden.Vad din mamma kan göra i den här situationenOm kronofogden kräver din mamma på betalning innebär det antagligen att det inte finns något att utmäta hos gäldenären (din mammas vän). Om kronofogde kräver din mamma på betalning trots att gäldenären har utmätningsbar egendom har din mamma regressrätt mot gäldenären, vilket innebär att allt hon betalar till kronofogden kan hon återkräva från sin vän (10 kap. 9 § handelsbalken).Regressrätten innebär att din mamma får en fordran mot sin vän, alltså att denne är skyldig din mamma beloppet som hon betalat kronofogden för vännens räkning. För att lösa ut regressfordran måste din mamma kräva att hennes vän betalar. Om denne vägrar betala kan din mamma ansöka om verkställighet av fordran hos kronofogden (2 kap. 1 § utsökningsbalken). Detta innebär att de måste gå direkt till gäldenären och inte till din mamma. Om vännen inte har några pengar blir din mamma då alltså utan betalning, men eftersom vännens skuldsanering är klar bör så inte vara fallet. Skulle du behöva hjälp med ditt ärende är du välkommen att boka en tid med en av våra jurister på info@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,