Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du är skyldig din före detta flickvän 4000 kr, samtidigt är din före detta flickvän skyldig dig 10 000 kr på grund av ersättning för en sakskada. Din fråga är om det är möjligt att kvitta din skuld på 4000 kr till exflickvännen gentemot de 10 000 kr som hon är skyldig dig. Detta är något som kallas för kvitting och för att besvara din fråga kommer jag inledningsvis att förklara vilka förutsättningar som krävs för att man ska kunna kvitta fordringar (skulder).Vilka förutsättningar krävs för kvittning?För att man ska kunna kvitta en fordran krävs det ett antal förutsättningar. Dels så ska motfordran (den skuld som personen vill kvitta med) vara mätbar med huvudfordran (den ursprungliga skulden) och avse samma myckenhet. Det betyder förenklat att skulderna måste avse samma sak, det vill säga pengar i ert fall. Däröver ska motfordran vara förfallen till betalning och vara gällande, vilket betyder att datumet för när motfordran senast ska vara betald ska ha infunnit sig, dessutom får motfordran ej vara preskriberad. Det krävs även att motfordran och huvudfordran ska gälla samma parter, det vill säga samma personer.SammanfattningDu är skyldig din exflickvän 4000 kr, vilket innebär att din exflickvän har en fordran på 4000 kr gentemot dig. Du har även en fordran på 10 000 kr gentemot din exflickvän. För att du ska kunna kvitta din skuld gentemot din exflickväns fordran måste vissa krav uppfyllas. Det första kravet är att båda fordringarna ska bestå av samma myckenhet, vilket uppfylls i detta fallet då båda skulderna avser pengar. Ett annat krav är att fordringarna måste vara förfallna till betalning, vilket jag inte har någon information om. Det sista kravet är att fodringarna ska gälla samma parter, vilket det gör. Därför är min slutsats att skulderna är kvittningsbara så länge fordringarna är förfallna till betalning. Det innebär att du har rätt att kvitta din fordran på 10 000 kr gentemot din exflickväns fordran på 4000 kr. Efter en sådan kvittning har du en fordran på 6000 kr gentemot din exflickvän. Din exflickväns invändning att det inte rör sig om samma "pengar" har ingen betydelse då det handlar om samma myckenhet och samma parter. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är en besvärlig situation när någon inte hämtar sina saker. Till att börja med vill jag säga att du inte är skyldig att förvara hans saker en viss tid som han bestämmer. Du kan däremot inte göra vad som helst med sakerna, vilket jag kommer förklara nedan.Vad du inte får göra – slänga eller flytta saker utan tillåtelseEftersom det är ditt ex som är ägare till sakerna, kan du inte göra vad som helst med dem. På grund av att det inte är du som äger sakerna, riskerar du att göra dig skyldig till olovligt förfogande om du skulle slänga hans saker (10 kap. 4 § brottsbalken). Om du skulle flytta hans saker utan hans tillåtelse, riskerar du att göra dig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken). Jag råder dig därför att inte slänga eller flytta hans saker utan hans tillåtelse. Vad du kan göra - påtala egenmäktigt förfarandeDet är inte heller tillåtet att låta sin egendom vara kvar i någon annans hem, om man blivit ombedd att flytta den. Genom att ha kvar sina saker hos dig kan även ditt ex göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande. Detta beror på att besittningen till din bostad rubbas genom att dess användbarhet begränsas på grund av att sakerna ligger kvar och tar plats. Detta är något du kan påtala för honom.Vad du kan göra – ansöka om handräckningEtt påtryckningsmedel som du kan använda mot ditt ex är att ansöka om handräckning hos Kronofogden. Ett beslut om handräckning innebär att Kronofogden skickar ett krav till exet om att hämta sina saker. Det kostar 300 kr att ansöka om handräckning. Du kan dock begära ersättning för ansökningskostnaden i din ansökan, Kronofogden kommer då att kräva ditt ex på 300 kr.Exet kan efter ett beslut om handräckning agera på tre olika sätt: acceptera, bestrida eller ignorera kravet. - Om exet accepterar kravet, så kommer han att hämta sakerna hos dig. - Om exet bestrider kravet, kan Kronofogden inte göra mer utan du blir måste då ta ärendet till Tingsrätten för att Kronofogden ska kunna hjälpa dig vidare. - Om exet ignorerar kravet, har Kronofogden möjlighet att hämta saker på exets bekostnad. Exet blir då skyldig att betala kostnaderna som Kronofogden har för att hämta hans saker. Dock bör du komma ihåg att om exet inte betalar kan du i vissa fall vara tvungen att stå för denna kostnad.Du kan läsa mer om handräckning här.SlutsatsMitt första råd är att ta kontakt med ditt ex igen för att försöka hitta en gemensam lösning. Du bör inte slänga eller flytta hans saker utan lov, eftersom du då riskerar att begå brott. Om ni inte kan komma överens, så kan du vända dig till Kronofogden och begära handräckning.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Sophie Amalie Böje |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta kan Kronofogdemyndigheten hjälpa dig med. Kronofogden kan nämligen hjälpa dig att få fastställt att din exman att flytta från bostadsrätt, vilket kallas handräckning (Kronofogden fastställer att "någon ska göra något"). Handräckning är en form av verkställighet som inte gäller betalning. För att få handräckning måste man först ha ett utslag eller en dom, vilket jag antar att du har enligt din frågeformulering.Om du tror att det kan vara den enda utvägen så hör av dig till Kronofogden HÄR så kan de hjälpa dig vidare. Det är oftast billigare att ta hjälp av Kronofogdemyndigheten än att anlita en advokat för hjälp i dessa ärenden. Det är alltid enklast att inte koppla in någon utomstående men ibland kan det vara den enda utvägen och då ska man självklart ta hjälp.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Måste den nya borgenären uppges i namn?Precis som du själv skriver krävs att du meddelar gäldenären om borgenärsbytet när ett enkelt skuldebrev överlåts, detta kallas för denuntiation (31 § första stycket skuldebrevslagen).I lagen framgår inget uttryckligt krav på att ange den nya borgenären vid namn när denuntiation sker. Generellt kan dock sägas att man bör vara så tydlig som möjligt. I vissa relationer, framförallt mellan näringsidkare och konsument, ställs till och med höga krav på tydligheten. Det kan därför vara en god idé att uppge den nya borgenären i namn till gäldenären vid denuntiationen.Gör vi hembesök för t.ex. hjälp med testamente?Vi gör i dagsläget inga hembesök för våra juridiska tjänster. Du är däremot varmt välkommen att kontakta oss på följande länk för att boka ett möte: https://lawline.se/boka. Du kan också ringa oss på följande nummer: 08-533 300 04. Utöver det är du givetvis även varmt välkommen att skicka in ytterligare en fråga på samma sätt som du gjort nu med dina funderingar kring t.ex. testamente.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningRegler om skuldebrev finns i lagen om skuldebrev. Lagen ger dock ingen ledning för hur exakt ett skuldebrev ska vara utformat. Av praxis och lagförarbeten framkommer dock följande. Ett skuldebrev ska vara:1. Skriftligt. 2. Till det yttre fristående (dvs det ska bara ge uttryck för en fordran). 3. Ensidigt (eventuella motprestationer ska inte framgå). 4. En utfästelse om ett penningbelopp.I teorin krävs det inte att skuldebrevet är undertecknat, däremot är det ur bevisskäl en god idé att ha det underskrivet. I skuldebrevet kan man även skriva in och avtala om eventuell ränta och betalningsplan. Om ni inte skriver in när lånet ska betalas (förfallodatum eller avbetalningsplan) gäller reglerna i lagen om skuldebrev. Enligt 5 § första stycket lagen om skuldebrev är gäldenären (du) skyldig att betala när borgenären (den som lånat ut pengar) begär det. Detta är vad som brukar benämnas med att skulden ska betalas vid anfordran.Svaret på din fråga är att din vän kan kräva pengarna från dig, inte bara trots att ni inte skrivit in något förfallodatum, utan just därför. I avsaknad av avtalat förfallodatum är du skyldig att betala skulden när hen begär det.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hyresgästen har inte rätt att bo kvar Det låter som att det rör sig om uthyrning av privat bostad. Förutsatt att din pappa inte hyrde ut mer än en bostad gäller lagen om uthyrning av egen bostad före reglerna i hyreslagen (det vill säga 12 kap. jordabalken). I så fall har hyresgästen som utgångspunkt ingen rätt att förlänga hyresavtalet (3 § tredje stycket). Den lagen har inga särskilda regler om uppsägning utöver uppsägningstiden, och då gäller de vanliga reglerna i hyreslagen (1 § andra stycket). Att skicka uppsägningen med rekommenderat brev innebär att uppsägningen anses delgiven när brevet lämnats in till posten (8 § fjärde stycket, hyreslagen). Uppsägningstiden började alltså löpa, även om hyresgästen inte hämtat ut uppsägningen. Vad kan göras? Du kan vända dig till kronofogdemyndigheten med en begäran om vanlig handräckning (lagen om betalningsföreläggande och handräckning, vanlig handräckning och avhysning återfinns specifikt i 3 § första punkten), där du begär att hyresgästen ska avhysas. Du hittar blanketten och mer information om vad den ska innehålla här på kronofogdemyndighetens hemsida. Exempelvis kan du behöva kontakta socialnämnden, och inkludera bevis om detta. Ansökan till kronofogdemyndigheten kostar 300 kr, men du kan begära ersättning för denna kostnad i samband med din ansökan (17 §). Efter en ansökan kommer kronofogdemyndigheten höra av sig till hyresgästen (25 §). Om denne då gör som du begärt ska du direkt skriftligen ta tillbaka din ansökan om handräckning, eftersom den inte längre behövs. Om hyresgästen inte gör någonting efter att ha fått information om ditt krav meddelar kronofogdemyndigheten ett beslut som innebär att hyresgästen ska göra som du begärt (42 §). Gör denne ändå inte det kan myndigheten verkställa beslutet själva (45 §), till en kostnad på 600 kr. I första hand ska hyresgästen betala denna (46 §), men om denne inte kan det kan kostnaden istället hamna på dig. Om hyresgästen inte agerar men däremot aktivt invänder mot ditt krav får du valet att ta ärendet till domstol, eller släppa det (33 §). Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om skuldsanering finns i skuldsaneringslagen.Vad krävs för att beviljas skuldsanering?Det är Kronofogdemyndigheten som prövar ärenden och beslutar om skuldsanering ska beviljas (4 § skuldsaneringslagen). För att beviljas skuldsanering måste vissa krav vara uppfyllda. Ett första krav är att du inte har möjlighet att betala av skulderna och att oförmågan att betala kan antas bestå under en oöverskådlig tid (7 § skuldsaneringslagen). Din förmåga att betala bedöms enligt flera faktorer, bland annat storleken på sin skuld, dina nuvarande och framtida inkomster, din ålder, din arbetsförmåga och utbildning samt eventuell sjukdom.Sedan bedömer Kronofogden om det är skäligt att bevilja skuldsanering med hänsyn till dina personliga och ekonomiska förhållanden. I skälighetsbedömningen så beaktas till exempel hur och varför dina skulder uppkommit, vilka ansträngningar du gjort för att betala av skulderna och att du är aktiv och svarar på de frågor som Kronofogden ställer för att kunna pröva din ansökan (9 § skuldsaneringslagen).Hur kan jag ansöka om skuldsanering?Om du vill ansöka om skuldsanering ska du vända dig till Kronofogden. Du kan ansöka genom Kronofogdens hemsida eller genom att fylla i en blankett. Du kan också kontakta Kronofogden via telefon så kan de vägleda dig i din ansökan. Deras telefonnummer är: 0771-73 73 00.Din ansökan ska bland annat innehålla uppgifter om dina inkomster, tillgångar och utgifter. Du ska också ange vilka skulder du har, skuldernas storlek, vem du är skyldig att betala till och deras kontaktuppgifter. Ansökan ska också innehålla en förklaring till hur och varför dina skulderna uppkommit, de ansträngningar du gjort för att betala av dem samt dina personliga och ekonomiska förhållanden som i övrigt har betydelse för ärendet (12 § skuldsaneringslagen).Behöver du stöd och råd kring skuldsanering kan du vända dig till en budget- och skuldrådgivare hos din kommun. Rådgivarna har i uppdrag att hjälpa till före, under och efter en skuldsanering eller med allmän budgetrådgivning. Hjälpen är kostnadsfri och rådgivarna har tystnadsplikt. Kontaktuppgifterna till budget- och skuldrådgivare i Göteborgs kommun kan du hitta om du klickar här.Hoppas du fick svar på din fråga! Jag önskar dig lycka till med din ansökan.Med vänlig hälsning,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det lät du en vän tillfälligt ställa en skoter på en gård du har i uppdrag att rusta upp. Då du har skulder hos Kronofogden beslutade myndigheten att utmäta skotern.Enligt utsökningsbalken (UB) får lös egendom utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (den skuldsatte) eller om hen enligt 4 kap. 18-19 § ska anses vara ägare (4 kap. 17 § UB). En skoter räknas som lös egendom varför lagrummet är tillämpligt. Enligt 4 kap. 18 § UB anses gäldenären vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör annan. I det fall du beskriver finns det således en presumtion att du är ägare till skotern då du hade den i din besittning. Om tredje man (din vän) åberopar annan grund för sitt äganderättsanspråk än överlåtelse från dig (att hen köpt den av dig), måste hen styrka sin rätt och visa varför du innehade egendomen, t.ex. genom ett pant- eller nyttjanderättsavtal (jfr NJA 2008 s. 444). För att bryta presumtionen måste därav din vän visa varför du hade skotern. Det är inte säkert att det är möjligt om ni inte har någon form av avtal om det.Om lös egendom utmäts, trots att tredje man har påstått bättre rätt till egendomen, ska kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggande delgavs hen väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett (4 kap. 20 § UB). Det innebär att din vän måste hävda bättre rätt till egendomen och hen ska då föreläggas att väcka talan. I domstolsförhandling blir det sedan upp till din vän att visa att hen är ägare till skotern och att bryta presumtionen om ägande, trots att skotern var i din besittning.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på tisdag, den 23 februari, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,