Ayub Akbari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om en transaktion ska utgöra gåva eller lån och vem som har bevisbördan eller bevisskyldighet. Den allmänna utgångspunkten är att det åligger den som lånar ut pengar att bevisa att ett lån ägt rum. Högsta domstolen har i NJA 2014 s. 364 behandlat frågan om en penningöverföring utgjort gåva eller lån. HD kom fram till att det åligger mottagaren att bevisa att överföringen/överföringarna utgjort gåva och inte lån. Det innebär att du som mottagare har bevisbördan för att pengarna som din vän överfört till dig utgjort en gåva. Skälen till att HD placerar bevisbördan på mottagaren är att detta bör minska risken för missbruk från mottagarens sida när det råder oklarhet om bakgrunden till att ett belopp överförts. Det är också en viktig följd av avgörandet att både givaren och mottagaren alltid säkrar bevis för olika transaktioner. Högsta domstolen ändrade dock praxis genom NJA 2017 s. 1094 och NJA 2019 s. 23 och har återgått till huvudregeln som innebär att den borgenär som kräver återbetalning av ett lån ska styrka både överföringen och att den varit villkorad av att återbetalning sker.Du skriver i frågan att du har varit noga med att få bekräftelse på att det handlar om gåva och inte lån. Har du bevis som visar på att det pengarna som du har fått är en gåva så behöver du inte oroa dig för att hen skulle kräva tillbaka pengarna. Även om hen skulle göra det så ska det bevisas att hen lånat ut pengarna till dig med villkor om att det är ett lån.Hoppas att det var svar på din fråga!

Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga kommer att uppdelas i två delfrågor. Den första delfrågan består i huruvida han har rätt att bo kvar hos dig. Den andra delfrågan består i huruvida du är skyldig att ha kvar hans saker hos dig (om han inte anses ha rätt att bo kvar hos dig).Kan du kräva att få tillbaka din nyckel?Av din fråga väcks två frågor som rör din rätt att återfå nyckeln till din bostad. Den första frågan är om han har rätt till någon uppsägningstid, besittningsskydd eller dylikt. Det korta svaret är nej, eftersom att ni inte har något avtal samt att han inte har avgett någon ersättning för sitt boende hos dig. 12 kap. jordabalken (hyreslagen) som regler hyresförhållanden är alltså inte aktuell.Den andra frågan som väcks är om ert förhållande under tiden ni bodde ihop var att ses som ett samboförhållande. Detta framgår inte av din fråga, men jag väljer att besvara frågan ändå för säkerhets skull. Om ni var att ses som sambor under tiden ni bodde tillsammans kan en separation innebära att en bodelning blir aktuell. En bodelning består av s.k. samboegendom vilket innefattar sambornas gemensamma bostad och bohag (se 3 § och 8 § sambolagen). Utifrån din fråga verkar det dock inte som din bostad förvärvades för gemensam användning, då du bodde i bostaden innan han flyttade in. Någon bodelning ska alltså inte göras.Sammanfattningsvis kan du alltså kräva att få din nyckel tillbaka i och med att det inte finns någon rättslig grund för personen i fråga att nyttja din bostad.Är du skyldig att kvarhålla personens saker?Om en person som innehar annans egendom vidtar en åtgärd som gör att den med äganderätten berövas sin rätt till egendomen kan det bli tal om brottslighet. Brottet är i sådant fall olovligt förfogande som regleras enligt 10 kap. 4 § brottsbalken. I ditt fall innebär detta att du inte får göra något som berövar personen sin äganderätt till sakerna hemma hos dig. Du får inte slänga sakerna, vilket med andra ord innebär att du måste kvarhålla dem.Men får en person vägra hämta sina saker?Att personen vägrar hämta sina saker kan utgöra ett brott. Den som olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet begår brottet egenmäktigt förfarande enligt 8 kap. 8 § brottsbalken. Eftersom att du antagligen har sagt åt personen att hämta sina saker, har din besittning till din bostad rubbats i och med hans vägran.Vad kan du göra nu?Som sagt begår personen i fråga möjligen ett brott genom att vägra återhämta sina saker. Du har därför en möjlighet att göra polisanmälan och söka rättelse på det viset.Om du enbart vill att sakerna ska bli återhämtade skulle du kunna ansöka om s.k. särskild handräckning. Denna ansökan ska göras till kronofogdemyndigheten och innebär i ditt fall att du som sökande ansöker om att personen i fråga ska hämta sina saker från din bostad. Kronofogdemyndigheten kommer att pröva din ansökan och om den bifalls (godkänns) kommer kronofogdemyndigheten hjälpa dig att lösa situationen. För mer information om förfarandet kring särskild handräckning finner du här.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken uppsägningstid och lön du har rätt till efter konkursen. De relevanta bestämmelserna finns i konkurslagen (KonkL), förmånsrättslagen (FRL), lönegarantilagen (LGL) och lagen om anställningsskydd (LAS)Vilken lön har jag rätt till från konkursboet?Efter att ett beslut om konkurs har meddelats så svarar konkursboet för konkursgäldenärens (bolagets) förpliktelser för att betala av skulderna (1 kap. 1 §och 3 kap.1–2 § KonkL). För att fordringar (skulder) ska gälla i en konkurs måste de ha uppkommit innan konkursbeslutet meddelades men kan vara villkorad och behöver inte vara förfallen till betalning (5 kap. 1 § KonkL). En fordran på lön får inte göras gällande i den mån den uppenbart överstiger vad som kan anses skäligt med hänsyn till arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt (5 kap. 2 § första stycket KonkL). Detta innebär att man beaktar vilken nytta konkursgäldenären hade av arbetsinsatsen och om lönen skulle vara tydligt oproportionerlig i förhållande till detta, så gäller istället ett skäligare belopp.Vad gäller för min timlön och provision?Staten ansvarar för fordringar på lön hos arbetsgivare som har gått i konkurs i Sverige (1 § första punkten LGL). Denna lönegaranti, som utbetalas till anställda inom konkursbolag, omfattar lönefordringar i den mån den har förmånsrätt (7 § första stycket LGL). Förmånsrätt är ett begrepp som avser vilken prioritet en fordran har vid utdelning ur konkursboet, där den som har bäst förmånsrätt får betalning först och sämst får betalning sist utav det som är kvar då (11 kap. 1 § KonkL och 1 § FRL). En arbetstagare har så kallad allmän förmånsrätt för lön intjänad före konkursen och en månad efter (12 § första stycket första och andra meningen FRL). Lönefordringen får dock inte ha intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen, om de inte är sådana som bestäms enligt en särskild beräkningsgrund som då inte får ha förfallit till betalning tidigare än tre månader före konkurs (12 § första stycket tredje meningen FRL). Försäljningsprovision är en sådan fordring som bestäms genom en särskild beräkningsgrund (NJA 2007 s. 792).Vad gäller för min uppsägningslön?Uppsägningslön, alltså lönefordring för uppsägningstid, har förmånsrätt under den uppsägningstid som följer av 11 § LAS (12 § andra stycket första meningen FRL). Detta omfattas även av lönegaranti (7 a § första stycket första meningen LGL). Minsta uppsägningstid är en månad vilken även direkt omfattas av allmän förmånsrätt (11 § första stycket LAS och 12 § första stycket andra meningen FRL). Uppsägningstiden varierar efter anställningstiden. Den som exempelvis har varit anställd i 2 år har rätt till två månaders uppsägningstid och således 2 månaders garantilön (11 § andra stycket LAS). Eftersom du endast har arbetat där i drygt ett år (jan 2019 till jan 2020), gäller en månads uppsägningstid.Finns det någon absolut gräns?Förmånsrätten för lön omfattar endast 10 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 § socialförsäkringsbalken (12 a § FRL). Prisbasbeloppet är i skrivande stund 47 300 kr vilket innebär att taket för förmånsrätt är 473 000 kr. Lönegarantin är begränsat till 4 prisbasbelopp, alltså 189 200 kr och gäller endast 8 månader sammanlagd anställningstid (9 § första och andra stycket LGL). Det innebär i så fall att endast 8 månaders provision omfattas av lönegarantin så länge detta tillsammans med övrig lön inte överstiger 189 200 kr. Belopp över 189 200 kr utgör fordring med allmän förmånsrätt i konkursboet så länge de understiger 473 000 kr och kan eventuellt ge utdelning i konkurs.Min bedömningSå länge din lön inte är uppenbart oskälig så kan den göras gällande i konkursen och omfattas då av lönegarantin och ska betalas av staten. Din försäljningsprovision har förmånsrätt så länge den inte förföll till betalning tidigare än tre månader före ansökan om konkurs, men endast 8 månader av denna ska betalas ut genom den statliga lönegarantin upp till 189 200 kr (inklusive timlön). Eftersom det är LAS som gäller i konkurs har du dock endast rätt till en månads uppsägningslön genom den statliga lönegarantin. De övriga två månaderna i som anges i ditt anställningsavtal är utan förmånsrätt och du får utdelning för dessa fordringar endast om det finns några pengar kvar i konkursboet efter att alla andra har fått sina skulder täckta. Troligtvis blir det inget eller mycket lite.Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad innebär preskription av skatteskuld?Preskription av skatteskuld innebär att Skatteverket inte får vidta åtgärder för att få betalt för skulden (10 § första stycket i lagen om preskription av skatteskulder m.m.). Skatteverket kan alltså inte begära betalt eller utmätning av din egendom för din preskriberade skuld. Kan Skatteverket använda kvittning för din skuld?Genom kvittning finns det en möjlighet att få betalt trots att en fordran har preskriberats. I ditt fall så kan det till exempel innebära att om du har betalat för mycket skatt så har du en fordran på Skatteverket (de ska betala ut pengar till dig för att du har betalat för mycket skatt). Skatteverket har då rätt att innehålla pengarna för betalning av den preskriberade skulden. Den preskriberade skulden kvittas alltså mot motsvarande belopp av den fordran du har på Skatteverket. En preskription betyder alltså inte att skulden försvinner, utan bara att den inte rent rättsligt kan drivas in med hjälp av inkasso eller Kronofogden. Du måste ha en fordran på Skatteverket för att de ska kunna använda sig av kvittning. Det räcker inte att de genom dödsbodeklarationen ser att du har tillgångar. Hoppas du fått svar på din fråga!

Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag kommer i mitt svar att utgå från att du ingått hyresavtalet i egenskap av näringsidkare. I sådant fall aktualiseras allmänna principer om retentionsrätt samt lagen om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats.Vad gäller vid kvarhållande av annans egendom?I det fallet att en förvarare lägger ner en nödvändig kostnad på egendom åt annan, och ägaren till egendomen inte betalar denna kostnad, har näringsidkaren rätt att kvarhålla egendomen som säkerhet för sin fordran mot ägaren. Denna rätt kallas för retentionsrätt och går att utläsa ur 12 kap. 8 § handelsbalken men utgör även en allmän princip som kan aktualiseras också när en fordran uppstått på grund av ett förvaringsuppdrag. Retentionsrätten innebär dessutom en förmånsrätt (en slags panträtt) för den som kvarhåller egendomen i enlighet med 4 § p. 3 förmånsrättslagen. Utöver vad som nu har sagts gäller att egendomen som kvarhålls har ett särskilt samband med den fordran som förvararen har mot ägaren (s.k. konnexitet). I ditt fall finns ett tydligt samband mellan hästen och din fordran, och du har därmed rätt att kvarhålla hästen under tiden som hästägaren inte har betalat fordringen.Får du sälja av hästen om fordringen inte betalas?En sak som inte har hämtats får säljas under förutsättning att uppdraget har slutförts eller avtalet har upphört att gälla, den som har beställt förvaringen därefter har anmanats att hämta saken och i anmaningen har upplysts om att saken annars kan komma att säljas efter viss tid (se 3 § lagen om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats). Om näringsidkaren har en fordran på beställaren för förvaringen av saken, skall det av anmaningen framgå vilket belopp som skall betalas (2 st. samma lag).Av det nu nämnda lagrummet framgår att du alltså under vissa förutsättningar har rätt att sälja av hästen. Dessa förutsättningar är att avtalet först och främst har upphört att gälla, vilket troligen är fallet då hästägaren inte klarat av att följa avtalet. Därefter måste du anmana hästägaren att hämta hästen med villkoret att fordringen på 13 000 kr betalas. I anmaningen måste du upplysa hästägaren att hästen annars kan säljas efter viss tid. För närmare detaljer om hur försäljningen ska gå till m.m., se nämnd lag.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAtt du kontrollerat ditt skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten, gjort sökningar hos större inkassobolag och gjort en UC på dig själv innebär tyvärr inte att du är garanterat skuldfri. Krav om betalning hos Kronofogdemyndigheten eller inkasso syns först när den som vill ha betalt vänt sig till någon av dessa för hjälp med att driva in skulden.Det är fullt möjligt att fakturera en kund för en fordran lång tid efter skulden uppkom. Om man väntar allt för länge med att begära betalt kan dock skulden preskriberas. Att en skuld preskriberas innebär att det inte längre är möjligt att driva in den med hjälp av Kronofogdemyndigheten, domstol m.m. PreskriptionReglerna om preskription finns i preskriptionslagen. För konsumentfordringar är preskriptionstiden tre år. För en treårig preskriptionstid krävs att det gäller en vara, tjänst eller annan nyttighet som företagaren i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit dig som konsument för huvudsakligen enskilt bruk (2 § andra stycket Preskriptionslagen). Exempel på sådana tjänster är t.ex. en privat telefonräkning eller en postorderskuld. Sannolikt ingår inte tandvårdskostnader i den treåriga preskriptionstiden utan faller under den allmänna preskriptionstiden om tio år (2 § första stycket Preskriptionslagen).Preskriptionen avbryts genom att:- Du betalar på skulden eller på annat sätt erkänner den, - Du får ett skriftligt krav om skulden från borgenären (den som vill ha betalt), eller - Borgenären väcker talan mot dig vid t.ex. domstol eller hos KronofogdemyndighetenAtt preskriptionen avbryts innebär att en ny preskriptionstid börjar gälla från dagen för avbrottet (5 § Preskriptionslagen). Om skulden uppkom den 1 januari 2007 preskriberades den samma datum år 2017, under förutsättning att preskriptionsavbrott inte skett. Om det skett ett preskriptionsavbrott är det däremot möjligt att hålla skulden levande, i princip hur länge som helst. Om det skedde ett preskriptionsavbrott exempelvis januari 2011, då är skulden fortfarande möjlig att driva in.Borgenären har bevisbördan för preskriptionsavbrottetDet är borgenären som har bevisbördan för att brev med preskriptionsbrytande verkan har nått gäldenären (dig). Det krävs inte att du ska ha läst breven för att preskription har skett, det räcker att de kommit fram till dig.Högsta domstolen har i praxis fastslagit att preskriptionsavbrott ska anses ha skett när flera kravbrev sänts till folkbokföringsadressen om personen bor där eller har haft anledning att bevaka sin post där (NJA 2007 s. 157 och NJA 2012 s. 172). I fallen uttalade domstolen att det ansågs närmast orimligt att kraven inte skulle ha nått gäldenären. I NJA 2016 s. 332 uttalade domstolen att utgångspunkten är att två bevakningsbrev till folkbokföringsadressen räcker som bevis för preskriptionsavbrott. För att två bevakningsbrev ska anses som tillräckligt krävs dock, att borgenären kan visa att breven verkligen har avsänts till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post samt att det inte heller finns någon särskild omständighet i det enskilda fallet som talar emot att gäldenären har fått åtminstone ett av breven.Är din skuld preskriberad?Avgörande för om skulden är preskriberade är om det skett ett preskriptionsavbrott under tiden. Om skulden uppkom 2007 eller 2008 är den preskriberad och du är inte skyldig att betala. Har det däremot skett ett preskriptionsavbrott kan det mycket väl vara att den fortfarande är möjlig att driva in.Min rekommendation för det fall att du anser att du inte blivit påmind om skulden de senaste tio åren eller preskriptionsavbrott skett på annat sätt, är att du bestrider fakturan med hänvisning till att den är preskriberad. Det är din motpart som måste bevisa att det skett ett preskriptionsavbrott. Det som kan hända om du inte betalar är att fakturan sänds till Kronofogdemyndigheten med ansökan om ett betalningsföreläggande. Om du anser att så är felaktigt måste du bestrida betalningsföreläggandet. Din motpart måste i sådana fall vända sig till domstol för att få fastställt om du är skyldig att betala eller ej.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken (UB). En epatraktor utgör lös egendom som kan utmätas om det framgår att den tillhör gäldenären enligt 4 kap. 17 § UB. Egendom som finns i gäldenärens besittning förutsätts tillhöra gäldenären enligt 4 kap. 18 § UB. Detta är en presumtionsregel som kommer innebära att om epatraktorn ex. står hemma hos gäldenären så anses den tillhöra honom. Presumtionen bryts om det framgår att den tillhör någon annan. Finns egendomen inte i gäldenärens besittning föreligger ingen presumtion om att den tillhör honom. I sådana fall har kronofogden full bevisbörda att styrka att den tillhör gäldenären. Egendom som tillhör någon annan än gäldenären kan inte utmätas. I ert fall torde det heller inte vara några problem med att visa att epatraktorn tillhör sonen och inte pappan i det fall kronofogden skulle försöka utmäta den. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svarNej, man kan inte betrakta en ideell förening som konsument. För utredning och motivering, se nedan.Allmänna förutsättningarFör vilken tid man kan göra gällande en skuld regleras i preskriptionslagen (1981:130) (PreskL) och jag utgår ifrån att det är den lagen menar i din fråga.Precis som du säger är, i de allra flesta fall, preskriptionstiden för en allmän fordran 10 år och för en näringsidkares fordran på en konsument 3 år (2 § 1 respektive 2 st. PreskL). Kan en ideell förening betraktas som konsument, i preskriptionslagens mening?En definition av vem som ska anses vara konsument saknas i PreskL men förarbetena förtydligar begreppet. I prop. 1979/80:119 s. 90 anges att begreppet har samma innebörd som i bland annat konsumentköplagen (1990:932) (KköpL) samt att begreppet avser en enskild medborgare i egenskap av privatperson. Denna definition överensstämmer med definitionen i 1 § 3 st. KköpL.Eftersom en ideell förening är en juridisk person kan den inte vara konsument och därför gäller den allmänna preskriptionstiden om 10 år enligt 2 § 1 st. PreskL.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,