Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar börjar jag med att förklara hur jag uppfattar din fråga och situation samt klargör några utgångspunkter.- Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det finns någon möjlighet för dig att kräva din exsambo på betalning för en del av de fasta utgifter som löper för den fastighet ni äger tillsammans. Du har under en tid amorterat och betalat ränta på det bolån ni står gemensamt på. - Svaret är därefter disponerat så att jag först kommenterar det samboavtal ni upprättat och det rättsförhållande som råder mellan er med tanke på att ni äger fastigheten tillsammans. Därefter besvaras den huvudsakliga frågan du ställt, vilket följs av ett förslag på handlingsplan. I svaret hänvisar jag till bestämmelser i sambolagen, samäganderättslagen och skuldebrevslagen.-SamboavtalVanligtvis är sambolagen tillämplig lag när sambor separerar och inte är överens om egendomsförhållanden. Genom sambolagen kan samborna begära bodelning, vilket som utgångspunkt innebär att den gemensamma bostaden och bohaget ska fördelas lika. Du nämner dock att ni har ett samboavtal. Vanligt i ett samboavtal är att man "avtalar bort" sambolagens regler, vilket jag utgår från att ni har gjort (se 9 § sambolagen). Oavsett är det så att fristen för bodelningsrätten upphör om ingen av samborna begärt bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, 8 § andra stycket sambolagen.-Samäganderätt till fastigheten Eftersom ni äger fastigheten tillsammans aktualiseras samäganderättslagen (1 § samäganderättslagen). Du skriver att ni i samboavtalet har infört en klausul som säger att din exsambo måste sälja sin del av fastigheten till dig. Jag tolkar det som att ni därför även "avtalat bort" en eller flera bestämmelser i samäganderättslagen.Den bestämmelse jag främst syftar på är 6 § samäganderättslagen. Enligt bestämmelsen kan den som är samägare till exempelvis en fastighet framtvinga en försäljning på offentlig auktion, förutsatt att ägarna inte är överens om försäljningen. Din exsambo verkar genom avtalet också inskränkt sin egen förfoganderätt över andelen, se 2 § samäganderättslagen. Enligt den bestämmelsen har en delägare annars rätt att förfoga rättsligt (exempelvis sälja) sin del av egendomen utan samtycke från övriga delägare. (Däremot måste ägarna vara överens vid förfogande av egendomen som helhet.) Utöver det att ni avtalat bort rätten till tvångsförsäljning och avtalat om ett förfogandeförbud för din exsambo förstår jag det som att samäganderättslagen inte är inskränkt i övriga delar. Något som kan vara bra att veta, men egentligen inte hör till din huvudsakliga fråga, är att det krävs att alla samägare är överens då en förvaltningsåtgärd ska vidtas på egendomen, 2 § samäganderättslagen. Ett exempel på vad bestämmelsen innebär i praktiken är att exsambons samtycke krävs om du vill göra en renovering eller upprustning av fastigheten. Ansvar för bolånet-Solidariskt ansvarNi är sannolikt solidariskt ansvariga för det bolån ni gemensamt tecknat hos banken. Att ni svarar solidariskt för skulden till banken innebär att banken har rätt att kräva betalning av vem som helst av er, för hela skulden. Rättsligt stöd för detta är 2 § skuldebrevslagen. -Regressrätt Enligt samma bestämmelse stadgas även en regressrätt. Regressrätten innebär i detta fallet att den som betalt för annans del av skulden genom ett solidariskt ansvar gentemot borgenären (banken), har en efterföljande rätt att kräva den andra låntagaren på dennes del. Detta gäller så tillvida att du och din exsambo inte har en inbördes överenskommelse sedan tidigare om en annan fördelning av lånekostnaden. Detta blir dock en sak mellan de två låntagarna att reda ut inbördes, och är alltså inte en uppgörelse som banken har någon del i. Det är sannolikt svårt för dig att nu i efterhand kräva av banken att du endast ska stå för halva skulden.-Du kan kräva betalning från ex-sambon I praktiken innebär detta att du har en regressfordran på din exsambo för den delen av amorteringar och räntor som hon borde ha betalat för det gemensamma bolånet. Din ex-sambo måste alltså betala av på lånet trots att hon inte bor i huset längre.-Ansvar för andra kostnaderNär det kommer till andra löpande kostnader förenade med fastigheten är det inte lika säkert att du kan kräva något från exsambon. Det kan inte heller anses vara skäligt att din exsambo ska stå för omkostnader för exempelvis uppvärmning, vatten, el och liknande hänförliga till tiden efter hon flyttat ut och skaffat sig en egen bostad. Sannolikt har hon ju haft motsvarande kostnader för sin lägenhet, och har vad jag förstått har hon inte bott i huset under den perioden du nämner.Hur går du vidare för att kräva betalning för regressfordran? För att få betalt från din exsambo måste du kräva betalning på civilrättslig väg, om hon inte frivilligt betalar till dig. Det första du kan göra är att kontakta din exsambo och påtala den regressfordran som uppstått med grund i de avbetalningar du gjort av ert gemensamma lån. Eftersom det verkar röra sig om en förhållandevis stor summa kan ni exempelvis upprätta en betalningsplan. Ni kan även utreda möjligheten för dig att köpa ut exsambons del i fastigheten, och på det sättet kvitta i vart fall en del av skulden mot hennes andel.Observera att banken bestämmer om din exsambo kan lösas ut som låntagare till bolånet, oavsett om du förvärvar hennes andel i huset. Vad som kan hända är såklart att exsambon vägrar att betala. Då har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten för att försöka driva in skulden med myndighetens hjälp. Givetvis kan du även stämma exsambon i tingsrätten för att få skulden fastställd. Min rekommendation är att du så långt det är möjligt försöker nå en överenskommelse med exsambon utan myndigheternas inblandning. Dels med tanke på att en process kan bli kostsam och uppslitande på olika sätt och vis, och dels eftersom ni äger en fastighet med samäganderätt, och du är beroende av exsambons samtycke för de åtgärder du vill vidta med fastigheten. Sammanfattning av svaret Du och din exsambo är sannolikt solidariskt betalningsansvariga för bolånet. Det innebär att du får en regressrätt gentemot din exsambo, vad gäller den del av amorteringar och ränteinbetalningar som du har gjort till banken. Regressrätten innebär att du kan utkräva den del som exsambon ansvarat för enligt låneavtalet. Eftersom ni står 50/50 på bolånet är summan du kan kräva som utgångspunkt 50% av de amorteringar och räntor du betalt in. Har ni tidigare haft en annan inbördes överenskommelse blir det dock svårt att kräva något utöver den fördelningen som ni bestämt då. Vägrar exsambon att betala kan du ansöka om betalningsföreläggande eller stämning för att fastställa och driva in skulden. Observera att detta svar formulerats beroende av hur jag uppfattat informationen i din fråga. Om ert låneavtal eller samboavtal inte är utformade på detta sättet innebär det att svaret kan bli ett annat. Min rekommendation är därför att du ber en jurist granska dina avtal och samtliga omständigheter kring din situation för att du ska kunna få en korrekt bedömning. Det kan även vara klokt att få hjälp med att att fastställa vilket belopp du kan kräva och att utreda de möjligheter som finns att överta exsambons del i fastigheten, om det är något som är aktuellt för dig. Skulle du önska att komma i kontakt med en kvalificerad jurist på Lawlines juristbyrå så hjälper jag dig gärna att komma i kontakt med en kollega. Du får i sådant fall gärna återkomma till mig genom att mejla till hanna.lindqvist@lawline.se. Givetvis är du välkommen att mejla mig om du har några andra frågor rörande svaret. Du har även valt att bli kontaktad genom ett uppföljande telefonsamtal. Jag kommer därför att ringa dig på det telefonnummer du uppgett till oss på torsdag kl. 08.00. Passar inte tiden får du gärna höra av dig på mejl så kan vi komma överens om en annan tid. Observera att jag kommer att ringa med skyddat nummer. Vänligen,

Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När är en skuldpreskriberad?Som huvudregel preskriberas en skuld 10 år efter dess tillkomst, om inte preskriptionen avbryts innan dess (2 § 1 st Preskriptionslagen). Ett preskriptionsavbrott kan ske på ett antal olika sätt, exempelvis genom att den skuldsatte gör en avbetalning, erkänner skulden muntligt eller skriftligt eller tar emot en skriftlig påminnelse om skulden. På vilka sätt ett preskriptionsavbrott kan ske på finn det mer information om i 5 § Preskriptionslagen. Ett preskriptionsavbrott innebär att tiden kommer att börja löpa igen dagen efter avbrottet, det blir alltså en ny preskriptionstid (6 § Preskriptionslagen). För exempelvis kreditskulder och fakturor som har uppkommit till följd av att en näringsidkare, i sin yrkesmässiga verksamhet, tillhandahållit en konsument exempelvis en vara eller tjänst, är huvudregeln att preskriptionstiden är 3 år efter skuldens tillkomst. Om ett preskriptionsavbrott sker kommer tiden för preskriptionen att börja löpa igen. Dessa skulder kallas för konsument fordringar (2 § 2 st Preskriptionslagen). Kan en borgenär kräva in en preskriberad skuld?När en skuld preskriberas kan inte längre borgenären kräva in skulden från gäldenären, det innebär alltså att den som har lånat ut exempelvis pengar kan inte längre kräva tillbaka dem från den som är skuldsatt. SammanfattningOm din skuld har preskriberats kan inte borgenären längre kräva skulden av dig.Med vänliga hälsningar,

Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Antagligen har kommunen skickat till fel personSom jag förstår det har du fått ett betalningsföreläggande genom kronofogden av kommunen, eftersom de tror att den rekommenderade posten var till dig. Min spontana tanke är att kommunen har tagit fel person, det vill säga att detta föreläggande som du har fått egentligen skulle till en annan person med samma namn som dig.Vad ska du göra?Hur som helst måste du bestrida detta föreläggande som du har fått. Hur du går till väga finns att läsa på kronofogdens hemsida som du hittar här. Jag ska sammanfatta steg för steg vad du ska göra.1. Till att börja med ska du skriva under delgivningskvittot som du har fått från kronofogden och skicka det till dem. Med denna underskrift visar du bara att du har tagit del av föreläggandet. Det betyder inte att du godkänner det, utan det är enbart ett bevis som säger att du har tagit emot det.Du har också en möjlighet att ringa dem på kronofogden om du inte kan skicka in delgivningskvittot. Detta gör du på 0771-73 73 00 och då får du berätta målnummer och liknande som står på brevet som du har fått för att de ska kunna registrera din kvittens.2. För det andra ska du skicka in ett brev där du bestrider föreläggandet. En mall på ett sådant brev hittar du här. Där ska det framgå ditt namn, personnummer, målnummer och en förklaring till varför du bestrider föreläggandet. Du får helt enkelt förklara att du inte har kvitterat ut detta rekommenderade brev som det är tal om utan att det måste ha blivit en förväxling med någon med samma namn, alternativt att namnteckningen är förfalskad.Det är viktigt att du skickar in detta brev innan det att förklaringstiden har löpt ut, alltså innan kravet ska vara betalt. Denna tid framgår av brevet som du har fått. 3. När du har gjort detta föreslår jag också att du hör av dig till kommunen om vad som har hänt. Det är mycket möjligt att de har gjort fel och sänt föreläggandet till fel person. När du bestrider föreläggandet kommer nämligen kommunen få bestämma om de vill ta det vidare till domstolen eller inte. Genom att tala med dem kan du enklare få dem att förstå att det har skett ett missförstånd. AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller om kommunen står fast vid föreläggandet är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad krävs för återvinning? En konkursförvaltare kan kräva återvinning när följande förutsättningar är uppfyllda: 1. otillbörlig rättshandling som antingen inneburit att en borgenär gynnats framför andra, gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna eller att gäldenärens skulder ökat, 2. gäldenären var eller blev insolvent genom rättshandlingen ensamt eller tillsammans med annan omständighet, och 3. att motparten kände till eller borde ha känt till gäldenären insolvens samt att rättshandlingen var otillbörlig (4 kap. 5 § konkurslagen). Villkoret "otillbörlig" innefattar en helhetsbedömning där man beaktar omständigheter såsom att rättshandlingen skett kort före konkursutbrottet, att motparten varit väldigt medveten om gäldenärens insolvens eller att transaktionen i allmänhet är väldigt atypisk. Rättshandlingen ska utöver att vara otillbörlig även bidragit till att gäldenären blev insolvent, vilket innebär att det inte krävs att rättshandlingen direkt bidragit till den senare effekten utan också att den indirekt gjort det.Vad gäller i det här fallet? Att betala ett företagsköp med företagets egna pengar bör enligt min mening i allmänhet vara otillbörligt. Dels finns det regler i aktiebolagslagen som förbjuder s.k "förvärvslån", där syftet är att köp av bolagets egna aktier inte ska finansieras av bolaget självt, och dels är rättshandlingen i sig extraordinär på det sätt att det inte är ett typiskt förfarande att finansiera ett köp av ett bolag med bolagets egna pengar.För att återvinning ska vara möjligt dock krävs det att du också varit eller borde ha varit medveten om dels dessa omständigheter som gjort rättshandlingen otillbörlig, och dels att gäldenären varit insolvent. Härmed blir det aktuellt att resonera kring om du inte borde ha upptäckt att pengarna kom ifrån bolaget (exempelvis genom att du borde ha reagerat på kontonummer eller sett vem kontoinnehavaren var), och att du också borde ha varit medveten om att bolaget haft svårigheter med ekonomin och varit i riskzonen för konkurs. Vad kan du göra? För att återvinna pengarna måste konkursförvaltaren väcka talan i domstol (4 kap. 15 § konkurslagen). Skulle det vara så att du vägrar att betala tillbaka pengarna, kan konkursförvaltaren alltså ta det till domstol. Problemet med detta är att eftersom det rör sig om ett konkursbo, så finns det en risk att du inte får dina rättegångskostnader ersatta om det skulle vara så att du vinner i rätten (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Konkursförvaltaren har nämligen ingen skyldighet att se till så att det finns medel i boet för att kunna betala eventuella rättegångskostnader vid en förlust (se rättsfallet NJA 2006 s. 420). För att undvika att konkursförvaltaren väljer denna väg kan du försöka övertyga denne om att återvinning inte kan komma på fråga genom att exempelvis skicka köpeavtalet samt kontoutdrag. Frågan är dock om du kan vända dig till köparna för att få ut de 50 000 som har gått till konkursboet om konkursförvaltaren inte fått pengarna genom att ha väckt talan om återvinning. För i annat fall, om det finns ett domstolsbeslut på återvinning, finns det därmed också en klar fordran på köparna eftersom du därigenom inte fått betalt för försäljningen och också för att de orsakat att återvinningen skett. Men risken finns då att du får stå för rättegångskostnaderna själv om konkursboet inte har medel att ersätta dig för dessa. Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med en jurist för frågan i dess helhet. Vad gäller i fråga om företagsnamnet? Om varumärket är registrerat och skyddat under ditt namn och en del av överenskommelsen varit att bolagsnamnet skulle ändras efter köpet kan det bli fråga om varumärkesintrång (8 kap. 4 § varumärkeslagen). Intrånget har inneburit att varumärkets anseende har tagit skada i och med den senare konkursen. Detta måste man väcka talan om i Patent- och marknadsdomstolen. Du har betalat för ett efterföljande telefonsamtal. Jag kommer därför ringa till dig imorgon kl 08.00. Passar inte tiden får du gärna du höra av dig till pegah.fazli@lawline.se så vi kan komma överens om en annan tid. Du kan även höra av dig i det fall du har några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå!Vänligen,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du vill formulera en s.k indexklausul, dvs en klausul som reglerar skuldens belopp efter hur inflationen utvecklar sig. Jag kan försöka ge dig två exempel på hur ett sådant villkor kan formuleras - ett enligt inflation och ett enligt konsumentprisindex. Konsumentprisindex används ofta för att beräkna inflation. Riksbanken har satt ca 2 % utveckling per år som målsättning i förändringen av KPI. Det motsvarar den värdeutveckling du kan förvänta dig på din skuld. 1. Skulden ska vid betalningstillfället för hela eller delar av skulden motsvara vad vid betalningstidpunkten uppgår till realt värde* av det angivna beloppet på skuldebrevet. * justerat för inflation 2. Kvarvarande skuld ska vid betalningstillfället justeras efter KPI (konsumentprisindex) med basår 2018. Beloppet ska ökas respektive minskas med den procentuella förändringen av det officiella konsumentprisindextalet sedan januari 2020.Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagI din fråga kommer jag att beröra skuldebrev, vilket finns reglerat i skuldebrevslagen. Även förmånsrättslagen kommer beröras. Hur kan man minimera riskerna? Det finns, precis som du skriver, alltid en risk att inte få sina pengar återbetalda när man lånar ut dem till någon. Vid en eventuell konkurs kommer borgenärerna (långivarna) med någon säkerhetsrätt, exempelvis inteckning i en fastighet, ha företräde till betalning framför någon som inte har någon säkerhetsrätt (en så kallad oprioriterad borgenär) (1, 6, 15 och 18 § förmånsrättslagen). Detta gör att du bör kontrollera låntagarens betalningsduglighet innan du medger att låna ut pengarna. För att minimera riskerna kan du även begära att få någon lös egendom i pant (s.k. handpanträtt) om det är möjligt. Detta ger dig då en särskild förmånsrätt, vilket i förhållande till andra borgenärer är en bra ställning då du vid en eventuell konkurs har rätt att sälja saken och behålla värdet till och med det belopp som motsvarar skulden (4 § tredje punkten förmånsrättslagen). Det krävs dock att egendomen har överlämnats till dig för att säkerhetsrätten ska vara giltig. SkuldebrevDu bör i vart fall upprätta ett skuldebrev, vilket kan ses som ett kvitto på att du har lånat ut pengarna och har rätt att få tillbaka motsvarande belopp och ränta. Om det är utställt till just dig, dvs att det är du som låntagaren ska betala till, så är det ett enkelt skuldebrev (26 § skuldebrevslagen). Detta är ett starkt bevismedel om du skulle behöva hjälp med att driva in skulden. Hjälp med att driva in skuldOm du skulle behöva hjälp med att driva in en skuld är det första du ska göra att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Detta innebär att Kronofogden hjälper dig att fastställa skulden, som ett bevis på att personen är skyldig dig pengar. Kronofogden skickar då ett föreläggande till låntagaren samt ett delgivningskvitto som personen ska skriva under och skicka tillbaka. Mer information om detta hittar du på Kronofogdens hemsida. Sammanfattning För att minimera dina risker bör du kontrollera låntagarens ekonomi innan du beviljar lånet och se till att ni upprättar ett skuldebrev. Skulle du behöva hjälp med det kan jag rekommendera Lawlines avtalstjänst. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Catharina Såmark |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huvudregeln den avlidnes skulder ska betalas av innan arvskifte sker, (jfr 21 kap 5 § ärvdabalken) Finns det inga tillräckliga tillgångar i dödsboet som kan täcka borgenärernas aktuella fordringar är det mycket troligt att borgenärerna begär dödsboet konkurs eftersom att de givetvis har ett intresse att få betalt så mycket som möjligt för sin fordran, (1 kap 2 § konkurslagen). Förklaras dödsboet i konkurs kan borgenärerna åberopa återvinning enligt 4 kap 6 § konkurslagen, vilket innebär att gåvor (såsom fastigheten) som den avlidne innan sin död har givit till närstående,- kan gå åter till dödsboet, för att därigenom kunna täcka borgenärernas fordringar. Denna regel kan tillämpas på gåvor som har givits till närstående tre år bakåt i tiden räknat från dagens då dödsboet förklarades i konkurs. Skulder räknas alltså inte av som regel när pantbrevshavare/borgenärer kan åberopa bestämmelsen i 4 kap 6 § konkurslagen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina fråga regleras dels i utsökningsbalken (UB), dels skuldsaneringslagen. Jag kommer i mitt svar till dig först gå igenom vad som gäller när man har pågående skuldsanering och under den perioden kommer ärva egendom genom framtida arv. Därefter redogöra översiktligt för vilken egendom som får utmätas vid skuldsanering, samt om den egendom man kommer att få ärva genom framtida arv under tiden man har skuldsanering ingår i utmätningen.Påverkar framtida arv skuldsaneringen?Av uppgifterna du lämnat i frågan nämner du att för närvarande har skuldsanering. När beslut om skuldsanering beviljas, upprättar man en återbetalningsplan (29 § skuldsaneringslagen). Skuldsaneringsplanen löper vanligtvis under fem år (34 § skuldsaneringslagen).Om en person har en pågående skuldsanering och under denna period, genom arv kommer ärva egendom, kommer arvet ses som en förmögenhetstillgång (lite beroende på arvets storlek beloppsmässigt). Arvet kan alltså komma att påverka din nuvarande återbetalningsplan.Skulle Kronofogdemyndigheten (KFM) göra den bedömningen att det som du genom framtida arv kommer få ärva skulle innebära att dina ekonomiska förhållanden avsevärt förbättras, kan det alltså leda till att man kommer ompröva ditt tidigare beslut om skuldsanering; särskilt den återbetalningsplan som initialt upprättades (48 § p.7 skuldsaneringslagen). Vilken egendom får KFM utmäta?KFM har rätt att utmäta all egendom som tillhör den som är betalningsskyldig och sådan egendom som kan förväntas inbringa pengar för att betala av skulder (4 kap. 3 § UB). Rätten att utmäta gäller även sådan egendom som den skuldsatte genom framtida arv kommer att ärva, förutsatt att arvskiftet sker under tiden man har pågående skuldsanering (4 kap. 2 § UB).Undantag från utmätningKFM får däremot inte utmäta egendom som det enligt lag, är undantaget. Exempel på detta är sådan egendom som genom föreskrift vid gåva eller testamente inte får överlåtas. Vilket innebär att egendomen inte får bli föremål för utmätning (5 kap. 5 § UB).Sammanfattningsvis: om det framgår av arvet du kommer att tilldelas, genom särskild föreskrift att egendomen inte får överlåtas, får inte egendomen bli föremål för utmätning. Bestämmelsen gäller även om man har pågående skuldsanering; saknas sådan föreskrift kan arvet utmätas. Vidare kan alltså pengarna du kommer att få ärva genom ett framtida arv, göra att KFM vill ompröva ditt tidigare beslut.Om du känner att du behöver vidare hjälp med din frågeställning skulle jag råda dig ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig i ärendet och andra eventuella frågor. Du kan boka tid direkt här: https://lawline.se/bokaHoppas dock att svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!