Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska först svara på om hyresgästerna är skyldig att betala för att sedan gå vidare till att ge förslag på hur du kan gå vidare.Är hyresgästerna skyldiga att betala hyra?Regler om hyresavtal finns i 12 kap jordabalken.Som huvuddegeln får hyresgästen alltid säga upp avtalet med 3 månaders uppsägningstid men hyresgästen och hyresvärden får avtala om en kortare uppsägningstid. Att det står 2 månader som uppsägningstid i ert kontrakt är alltså helt förenligt med lagen.I undantagsfall kan hyresgästen säga upp hyresavtalet med omedelbar verkan (alltså utan uppsägningstid) (12 kap 6 § jordabalken). Sådana undantagsfall kan till exempel vara situationer då det föreligger en brist i lägenheten. En brist i lägenheten kan vara att hyresgästen måste avstå ett rum av lägenheten för att någon annan hyr det rummet eller att det förekommer ohyra i lägenheten. Det måste alltså vara en allvarlig brist. Att hyresgästerna inte vill betala är inte en omständighet som medför att dom får säga upp hyresavtalet med omedelbar verkan.Då inget undantagsfall föreligger har dina hyresgäster 2 månaders uppsägningstid och är skyldig att betala hyra för dessa månader.Hur kan du gå tillväga för att driva in skulden?I första hand kan du upplysa hyresgästerna att dom enligt lag är skyldiga att betala hyra under uppsägningstiden. Om detta inte funkar och hyresgästerna vägrar betala kan du vända sig till Kronofogden för att få hjälp att kräva in skulden. Regler om detta finns i lag om betalningsföreläggande och handräckning. För att kronofogden ska kunna hjälpa till med indrivningen av skulden måste en del krav vara uppfyllda.1. Förfallodagen för skulden ha passerats2. Skulden ska avse pengar.3. Du ska också kunna förklara vad skulden avser för något.När kronofogden fått in denna information fattar de ett beslut om ifall skulden är riktig eller inte.Om personen vägrar betala och bestrider skulden kan du väcka talan i domstol. Om du då vinner i domstol så kommer det leda till en exekutionstitel som då kommer drivas in av kronofogden. Du kan hitta mer information om detta på kronofogdens hemsida.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Carl Weihe |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du och föreningen har ingått ett hyresavtal med bestämd hyresavgift som ska betalas vid viss tidpunkt. Du har inte mottagit faktura på hyran och har därmed inte betalat. Varken du eller föreningen har uppmärksammat att fakturering eller betalning inte har skett förrän nyligen. Föreningen vill nu ha betalt för den hyra som inte har betalats.Hyresfordran har inte preskriberatsFöreningen har en fordran mot dig som är grundad i ert hyresavtal avseende parkeringsplatsen. Fordringar kan preskriberas efter viss tid vilket innebär att borgenären förlorar sin rätt att rikta anspråk på betalning.Tillämplig lag på hyra av parkeringsplats när parkeringsplatsen befinner sig inomhus är 12 kap. Jordabalken (1970:994) (JB), även kallad hyreslagen. I 12 kap. 61 § JB anges att en hyresvärd (föreningen) som vill framställa fordringsanspråk på grund av hyresförhållande ska göra det inom två år från det att hyresgästen lämnade lägenheten (parkeringsplatsen i detta fall). Jag förstår frågan som att du fortfarande använder parkeringsplatsen och att hyreskontraktet fortfarande gäller. Det innebär att hyresfordran inte har preskriberats, föreningen har alltså rätt att rikta betalningsanspråk på hela beloppet.Föreningens passivitet har inte lett till ändrat avtalDet finns fall där avtalsvillkor avseende betalning har ändrats med anledning av borgenärs passivitet, se t.ex. NJA 2017 s. 203 och 2018 s. 171. Sådana fall är dock annorlunda från ditt och kräver ofta att borgenären har förhållit sig passiv under längre tid, i de nämnda fallen var det uppemot 10 år. Vidare gäller fallen villkor som avser t.ex. delar av betalningsskyldighet och inte betalningsskyldigheten som helhet. Man hade kunnat hävda att hyran ska vara lägre än vad som angivits i avtalet om föreningen hade fakturerat hyran men gjort detta till ett lägre belopp än vad som var angivet i avtalet, se framförallt punkt 12 och 13 i NJA 2018 s. 171.Eftersom jag förstår din fråga som att faktura överhuvudtaget inte skickats och det beror på att föreningen glömt bort att betalning ska ske är min bedömning att betalningsskyldigheten inte kan sägas ha ändrats med anledning av föreningens passivitet. Föreningen har därför rätt till betalning för hela hyresbeloppet även för de månader som de av misstag inte har fakturerat.SammanfattningFordran som föreningen (hyresvärden) har mot dig har inte preskriberats eftersom preskriptionstiden för hyresfordringar är 2 år från det att hyresgästen lämnade lägenheten (parkeringsplatsen i detta fall) (12 kap. 61 § JB). Jag förstår frågan som att du fortfarande använder parkeringsplatsen och att hyresavtalet fortfarande gäller. Det betyder att föreningen fortfarande kan göra gällande betalningsanspråk på hela hyresbeloppet mot dig på grund av hyresavtalet.Passivitet kan i vissa fall leda till att betalningsskyldighet i avtal ändras om parterna agerar på ett sätt som avviker från avtalet under lång tid. Agerandet ska dessutom ge dig befogad anledning att anta att hyresvärden avstår från att ta betalt fullt ut. Av din fråga framgår att faktureringen har glömts bort av misstag och att detta skett under endast 2 år. Min bedömning är att avtalet inte kan sägas ha ändrats på grund av föreningens passivitet och att föreningen därför kan göra gällande betalningsanspråk på hela beloppet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur du har hamnat i den här situationen. I mitt svar kommer jag först gå igenom vad kravställaren kan ha gjort för att sätta dig i denna situation, för att sedan gå vidare och berätta vad du kan göra nu.Vad har kravställaren gjort?Regler om kronofogdemyndigheten finns i lag om betalningsföreläggande och handräckning. Nu vet jag inte alla detaljer om ärendet men av det jag kan utläsa från frågan har kravställaren troligtvis ansökt om betalningsföreläggande hos kronofogden. Om någon är skyldig pengar kan kronofogdemyndigheten hjälpa till att driva in skulden om vissa krav är uppfyllda. Här ska jag förklara hur processen går till och vad ett betalningsföreläggande är.Förutsättningar för att få hjälp av kronofogden:För att få hjälp av kronofogdemyndigheten ansöker man om betalningsföreläggande. De krav som måste vara uppfyllda för att ansöka om betalningsföreläggande är:1. att skulden ska avse pengar, och2. att sista datum för betalning har passeratAnsökanDet första personen gör är att fylla i en ansökan om betalningsföreläggande. En sådan kan göras direkt på kronofogdens hemsida. I ansökan ska kravställarens personuppgifter finnas med samt vissa detaljer om kravet, exempelvis hur mycket pengar personen är skyldig. Kravet ska vara så pass tydligt att den som är skyldig pengar ska förstå vad kravställaren menar.FöreläggandeEfter att ansökan är inlämnad skickar kronofogden ett brev (ett föreläggande) till den kravställaren vill ha betalt av. I brevet ska det finnas ett delgivningskvitto som mottagaren ska skriva under och skicka tillbaka. Det är ett bevis på att brevet har kommit fram till den som är skyldig pengar.I den här situationen har du tre alternativ:Du betalar av hela skulden. Om du gör det så bör kravställaren ta tillbaka sin ansökan. Detta är dock inte ett alternativ för dig eftersom du redan har betalat skulden.Du invänder mot kravet, d.v.s. bestrider det. Om du gör det så behöver kravställaren ta ställning till om hen vill driva ärendet vidare till domstol. Om svaret är nej så skriver kronofogden av ärendet. Om svaret är ja tar domstolen över ärendet. Det verkar vara detta som har hänt i din situation, d.v.s. att du har bestridit kravet och nu har kravställaren valt att ta det vidare till domstol.Du säger inte att kravet är fel och betalar inte. Då fattar kronofogden ett beslut: ett utslag som säger att du ska betala var kravställaren begärt. Skulden blir då fastställd. I din fråga framgår att du sagt att kravet är felaktigt, vilket innebär att detta inte är ett alternativ för dig.SammanfattningKravställaren har troligen ansökt om betalningsföreläggande hos kronofogden. Du har sedan bestridit kravet vilket har lett till att kravställaren beslutat att driva ärendet vidare till domstol.Vad kan du göra nu?Går ärendet till domstol kan det vara bra att ha med sig en jurist som vet hur det ska gå till och som kan hjälpa dig i processen. Du kan alltid boka ett möte med en jurist och diskutera ditt ärende och hur du ska gå vidare. Du kan exempelvis boka tid med en av lawlines jurister, se länk till bokningssidan här.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Varför vill inte banken betala?Ditt anspråk på pengarna på ditt sparkonto utgör en fordran mot banken. Du har alltså ett betalningsanspråk mot banken. För att banken ska vara skyldig att utbetala pengarna krävs det att du kan visa upp bankboken (lag om bank- och finansieringsrörelse 9 kap 4 § och skuldebrevslagen 32 §). Bankboken har på detta vis en berättigande verkan för dig – har du inte den är banken inte skyldig att betala.Eftersom du har tappat bort din bankbok kan du inte visa upp den för banken och banken är således inte heller skyldig att utbetala pengarna. Pengarna är dock fortfarande dina. Anledningen till att banken tvekar med utbetalningen är om följande scenario skulle inträffa:Du legitimerar dig för banken och banken betalar ut dina sparpengar till dig för att vara tillmötesgående – trots att du inte har bankboken. Några veckor senare kommer en främmande person med din bankbok och påstår sig, i god tro, ha köpt den av dig. I bankboken står det att det ska finnas pengar på sparkontot och främlingen begär ut dessa av banken. I detta fall hamnar banken i ett svårt bevisläge. Om inte banken kan bevisa att du var rätt person att betala till, och inte främlingen, måste banken betala igen till främlingen (skuldebrevslagen 22 och 32 §§).Vad kan du göra?För att undvika att det uppmålade scenariot inträffar kan man ogiltigförklara bankboken. Detta görs efter en ansökan från dig enligt lag om dödande av förekommen handling 2-4 §§. På detta vis elimineras risken för att en annan person i framtiden riktar ett betalningsanspråk mot banken med stöd i bankboken. Banken blir i sin tur skyldig att utbetala pengarna till dig. En sådan ansökan görs hos Kronofogden. Alternativt kan du göra en ansökan om efterlysning av bankboken via bankstyrelsen. Inkommer ingen person med bankboken inom sex månader efter en sådan efterlysning har du rätt att få pengarna utbetalda (14 § lag om dödande av förekommen handling).Hoppas du fick svar på din fråga!

Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller samägande av bil eller båt så är delägare solidariskt betalningsskyldiga för exempelvis en parkeringsböter, om inget annat finns angett i avtal mellan delägarna. Det innebär att företaget som utfärdat parkeringsboten kan kräva antingen dig eller din särbo på hela beloppet. Du och din särbo har alltså båda ansvar för att betalningen ska erläggas. Om du ensamt skulle betala hela eller en större del av beloppet aktualiseras något som kallas för regressrätt, vilket innebär att du i din tur kan kräva din särbo på betalning.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vill personen ifråga inte betala tillbaka skulden kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Förfarandet kostar dig 300 kr.Du kan ansöka om betalningsföreläggande endast ifall skulden är förfallen till betalning, 2 § Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Av din fråga verkar det inte framgå att ni avtalat om någon förfallodag. I det fallet gäller dock 5 § Lag (1936:81 om skuldebrev. Lagen stadgar att en gäldenär är skyldig att infria skulden när borgenären (utlånaren) kräver det om förfallodag inte avtalats. Enligt 10 § LBH ska du i ansökningen till Kronofogden ange ett yttrande och grund för kravet. Du ska vidare ange beloppet, när skulden förföll och om du begär ränta, till exempel dröjsmålsränta, 11 § LBH. I din ansökan ska du dessutom presentera de bevis du har som styrker skulden. När Kronofogden mottagit din ansökan kommer den delges personen som är skyldig dig pengarna. Denne måste inom två veckor fylla i ett delgivningskvitto för att visa att personen mottagit kravet, 25 § LBH.I bästa fall betalar personen den resterande delen av skulden. I sådant fall måste du skriftligen meddela Kronofogden. Skulle personen mot förmodan inte betala trots anmodan är du varmt välkommen att höra av dig igen för vidare vägledning.Med vänliga hälsningar,

Orysia Sich |Jag antar att du har fått en löneutmätning på grund av skulder till Kronofogden. Kronofogden i sådant fall räknar fram ett belopp som du alltid har rätt att behålla. Syftet med löneutmätningen är att få skulden betalt så fort som möjligt. Därför är det fråga om hur mycket du får behålla varje månad, det kallas också för förbehållsbelopp. Det innebär att du inte alltid kan välja själv hur mycket du ska betala varje månad. I förbehållsbeloppet ingårdels din boendekostnaddels ett normalbelopp som ska täcka sina vanliga levnadskostnader.I normalbeloppet ingår mat, kläder, hygien, telefon, försäkringar, andra mindre utgifter för tillfälliga behov.För 2020 är normalbeloppet:5 002 kronor för en ensamstående vuxen8 264 kronor för sammanlevande makar eller sambor2 654 kronor för barn till och med 6 år3 055 kronor för barn 7 år eller äldre Det är viktig att klargöra om det gäller allmänna skulder eller enskilda skulder. Det finns olika regler för hantering av olika skulder.Allmänna skulderLagen om indrivning av statliga fordringar reglerar om Kronofogden kan bevilja uppskov med betalning av allmänna skulder, och i vilka fall uppskov kan lämnas.Kronofogdemyndigheten får bevilja uppskov med betalningen:1.om det kan antas vara till fördel för det allmänna,2.om det är påkallat med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden, eller3.i avvaktan på att fråga om anstånd med betalningen prövats av behörig myndighet. (7 § Lagen om indrivning av statliga fordringar)Det är svårt att nå upp till kraven, vilket gör att Kronofogden sällan kan bevilja uppskov.Enskilda skulderFör att få en avbetalningsplan som passar dig måste du kontakta den du är skyldig pengar och fråga om du kan få en bättre avbetalningsplan. Kronofogden har ingen möjlighet att besluta om avbetalningsplan eller uppskov för enskilda skulder. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer inledningsvis att gå igenom ifall hyresvärden kan ha begått något brott när han inte gav din dotter pengarna tillbaka. Därefter kommer jag att gå igenom vad man kan göra om någon är skyldig en pengar, samt vad du kan göra nu. Kan hyresvärden ha gjort sig skyldig till något brott?Bedrägeri regleras i 9 kap 1 § Brottsbalken (här), grovt bedrägeri regleras i 9 kap 3 § Brottsbalken (här). Bedrägeribrottet karaktäriseras av att gärningsmannen vilseleder sitt offer till en disposition vilken innebär en omedelbar förmögenhetsöverföring. Om det var så att personen inte hade tänkt hyra ut lägenheten utan lurade din dotter, kan hyresvärden ha gjort sig skyldig till bedrägeri. Vad kan man göra om någon är skyldig en pengar? Eftersom hyresvärden inte har betalat tillbaka pengarna, är alltså hyresvärden skyldig din dotter pengar. Om någon är skyldig en pengar och inte betalar, kan man ansöka om betalningsföreläggande genom Kronofogden. Det kostar 300 kronor att ansöka. Mer information om betalningsföreläggande finns på Kronofogdens hemsida, länk till hemsidan här. Vad du kan göra nu Jag rekommenderar att du och din dotter kontaktar Polisen, så att Polisen kan avgöra om hyresvärden har begått något brott, exempelvis bedrägeri. Ni bör även ansöka om betalningsföreläggande via Kronofogden. Dock får man tänka på att även om man ansöker om betalningsföreläggande är det inte självklart att man får pengarna tillbaka. Ni kan även kolla om ni har möjlighet att få någon ersättning från ert försäkringsbolag. Många hemförsäkringar innehåller rättsskydd, men det brukar främst vara aktuellt om man blir stämd, eller om en tvist tas upp av domstol. Rättshjälp är något annat än rättsskydd, rättshjälp regleras i Rättshjälpslagen (här). Man kan enbart få rättshjälp om man inte har någon försäkring som innehåller rättsskydd, och om man inte har så stora ekonomiska tillgångar. Mer information om rättshjälp finns på Sveriges domstolars hemsida (länk här). Om du eller din dotter har fler frågor kan ni ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10:00-16:00, och telefonnumret är 08-533 300 04.Vänligen,