Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad jag förstår utifrån din fråga har personen redan flyttat fast ni avtalat om att hon skulle bo där fram till 1 juli, och du undrar hur du kan få betalt för det ni avtalat om.När någon inte betalar det den är skyldig kan man som privatperson begära indrivning av skulden. Detta inleds med att du kontaktar kronofogdemyndigheten och visar dem avtal och att betalning inte mottagits. Kronofogden kommer därefter kunna sända ut ett betalningsföreläggande till en person i skuld så fort skulden är fastställd hos dem. Det kan finnas orsaker som gör att kronofogden inte anser sig kunna fastställa skulden, men då får ni veta av dem vad ni kan göra och komplettera med för att detta ska kunna ske.Vad gäller låset kan du begära tillbakalämning av nycklar, men om personen inte lämnar dem åter kan du byta lås och debitera hyresgästen för detta. Även denna skuld kan indrivas av fogden. Det är dock viktigt att man är tydlig i sina krav till hyresgästen/skuldinnehavaren med kostnaden och inom vilken tid denne kan åtgärda detta. Tiden som anges måste vara rimlig och relativt generös.Jag rekommenderar att du lämnar ett brev till den f d hyresgästen, antingen till den nya adressen eller föräldern, där ni anger att om hyran inte betalas inom tiden för förfallodatum kommer ärendet lämnas till kronofogden, samt att debitering för nytt lås även kommer medräknas om nycklar inte återlämnas inom viss tid. Meddela även att ränta på skulden kommer börja räknas från förfallodagen.Efter att ni tydligt angett skulden i kronor och specificerat den, samt förfallodatum kan även dröjsmålsränta räknas in i beräkningen av skulden. Det finns verktyg för detta på kronofogdens hemsida om hur man räknar fram räntan på skulden. Vid ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogden får du som sökande betala avgifter för detta. Avgifterna kan sedan läggas in i indrivningskravet så de slutligen bekostas av den som har skulden. Jag tror att ni kan få hjälp med uträkningen hos myndigheten om ni vänder er till dem och frågar.Länk till kronofogden för mer information: https://www.kronofogden.se/ där kan du läsa steg för steg hur ansökan går till, och hur du kontaktar dem. Om jag missat något i din fråga är du välkommen med följdfrågor. Hoppas det kan lösas sig för er.Lycka till!

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min utgångspunktJag kommer i mitt svar till dig att utgå från att det endast är din man som har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Jag kommer att redogöra för dels vad som gäller i fråga om utmätning av egendom, dels vad som gäller vid löneutmätning. Jag kommer endast att behandla utmätningsregler för lös egendom då du i din fråga berättar att ni inte äger någon fast egendom utan hyr ert boende. Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken, nedan förkortad UB, till vilken jag kommer att hänvisa för det fall att du vill läsa mer själv.Utmätning av egendomKronofogdemyndigheten kan för att få in pengar till att täcka skulden din man har, göra en utmätning av hans egendom. Sådan egendom kallas för lös egendom. Till lös egendom räknas till exempel bilar, tavlor, musikinstrument, datorer, pengar m.m. Din man anses vara ägare till all egendom han har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. Denna egendomen kan då utmätas (4 kap. 18 § UB).I ert fall är ni gifta och huvudregeln är att all lös egendom ni har i er gemensamma besittning anses din man vara ägare till. Undantagen är om du antingen kan göra sannolikt att ni är samägare till egendomen, eller att du kan visa att det är din egendom (4 kap. 19 § UB). Besittning betyder att man har kontroll över en sak, t.ex. genom att ha egendomen i sitt hem. Som exempel kan vi använda en stereoanläggning. Om Kronofogdemyndigheten kommer hem till er och hittar en stereoanläggning som är värdefull är utgångspunkten att stereon är din mans och att den kan utmätas. Utmätning kan ske även om det är du som betalt för den. För att hindra utmätning av stereon måste du styrka att den är din och att det är du som betalt för den. Det räcker inte att du säger att så är fallet, du måste kunna bevisa det. Alternativt ska du göra sannolikt att ni är samägare till den, dvs. att ni äger den gemensamt. För att hävda att ni äger stereoanläggningen gemensamt är beviskravet lägre än om du påstår att det är din egen. Har ni gemensamt konto till vilket ni båda för över pengar från lönen, och från det kontot inhandlat stereon, brukar det vara tillräckligt för att hävda samägande.Vid utmätning undantas bland annat kläder och andra föremål till ett skäligt värde, nödvändiga möbler och pengar som behövs för en månad framåt (5 kap. 1 § UB). Det tas även hänsyn till om den skuldsatte har familj och vad familjen använder eller behöver (5 kap. 2 § UB). I din fråga nämnde du att ni inte har något värdefullt vilket antagligen minskar möjligheterna att göra en utmätning hos er. I slutändan är det dock Kronofogdemyndigheten som kommer att avgöra om det är värdefullt nog att utmätas eller om det är sådant som är nödvändigt för er. Utmätning av lön kan bara ske för den som har en skuldKronofogdemyndigheten kan, precis som du är inne på i din fråga, begära utmätning av lön (7 kap. 1 § UB). Arbetsgivaren kan då bli skyldig att betala ut en del av lönen direkt till Kronofogden (7 kap. 3 § UB). I likhet med utmätning av lös egendom tas det vid löneutmätning hänsyn till vad den skuldsatte behöver till sitt och familjens underhåll (7 kap. 4 § UB). Uppmärksamma dock att om det är din man som är skuldsatt är det hans lön som kan utmätas. Kronofogdemyndigheten kan inte begära utmätning av din lön för din mans skulder!Vid en skilsmässa står var och en för sina egna skulderHuvudregeln är att varje make står för sina egna skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Vid en eventuell skilsmässa görs det en bodelning i vilken era gemensamma tillgångar (giftorättsgodset) fördelas mellan er. Det är däremot den make som står skriven på skulderna som kommer att behöva betala för skulderna. I ert fall är det din make som även efter skilsmässan får ta hand om skulden till Kronofogdemyndigheten. Har du andra skulder i ditt namn (t.ex. lån och krediter) är det du som får betala för dem. Du blir inte tvungen att betala för din makes skulder.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma.Vänligen,

Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att din fråga är om din man kan drabbas av att dina skulder går till kronofogden. Om dina skulder går till kronofogden finns en risk att de kommer vilja utmäta din egendom. Det är din skuld och det är dina saker som kan mätas ut. Vid utmätning förutsätter kronofogden att egendom i det gemensamma hemmet ägs av den som blir utsatt för utmätning, vilket innebär att kronofogden kan utmäta den egendomen, Utsökningsbalken 4:19. Eftersom ni inte bor tillsammans kommer kronofogden istället att utgå från att egendomen som finns i din bostad ägs av dig, och den kan således utmätas. Har din man egendom i din bostad måste han bevisa, tex genom att visa kvitton, att den är hans för att den inte ska bli föremål för utmätning, Utsökningsbalken 4:18. Kan din man visa att egendomen är hans egna genom att tex visa kvitto så kan kronofogden alltså inte mäta ut egendomen. Din man kan dock påverkas på andra sätt om du har skulder hos kronofogden, tex kan hans ekonomi påverkas då hans uppgifter kommer tas med i beräkningen om kronofogden skulle utmäta din lön. Du kan läsa mer om utmätning på kronofogdens hemsida, https://www.kronofogden.se/Utmatning2.html. Hoppas du fått svar på din fråga!

Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det står just nu både du och din före detta make som låntagare på ert bostadslån. Vad som händer om din före detta make avlider beror lite på lånevillkoren. För att du ska få full koll på vad som gäller tar jag upp lite saker som är bra att känna till i allmänhet kring betalningsansvar för gemensamma lån utöver vad som händer om någon avlider. Betalningsansvaret beror på om ni är solidariskt ansvariga eller inteDu och din f d make är antagligen solidariskt ansvariga för er skuld. Det vanligaste om man tar ett gemensamt bolån på banken är att man är det. Det solidariska ansvaret betyder att långivaren kan kräva tillbaka pengar från vem som helst av låntagarna. Om långivaren inte lyckas få betalt från den ena låntagaren, så kan de kräva tillbaka hela skulden från den andra låntagaren. I såna fall får låntagarna sen kräva varandra på deras respektive andelar av lånet (Skuldebrevslagen 2 §). Det betyder att om du betalar av mer på lånet än din f d make någon gång, så kan du kräva honom på pengar för att jämna ut det. Ett alternativ till solidariskt ansvar är att låntagare är ansvariga att betala tillbaka en viss del av skulden var för sig. Då kan långivaren inte kräva mer än de kommit överens om från var och en av låntagarna. Som sagt är det vanligare med solidariskt ansvar och sannolikt är du och din f d make solidariskt ansvariga för ert bolån. Det är bra att känna till och förstå betydelsen av det. Det ska framgå av ert avtal med långivaren, men du kan också höra av dig till dem och fråga om du känner dig osäker.När någon avlider tar dödsboet över ansvaret för skuldernaNär någon som avlider har skulder kommer skulderna att ingå i dödsboet. Den som tar hand om dödsboet saka då försöka använda tillgångarna som den avlidna lämnar efter sig för att betala skulderna. Om din f d make avlider kommer alltså du och hans dödsbo att vara ansvariga för skulden tillsammans med solidariskt eller enskilt ansvar så som du och han är idag. Du tar alltså inte över hela skulden själv om det skulle hända. När man är solidariskt ansvarig kan man ändå behöva betala tillbaka hela summanEn sak som är bra att känna till när man är solidariskt ansvarig för en skuld är att man kan behöva betala den helt själv i vissa fall. Skulle till exempel din f d make få en försämrad ekonomisk situation och inte kunna betala av något på skulden så kommer långivaren kunna kräva dig på hela summan. Om din f d make avlider och inte lämnar kvar så mycket tillgångar kanske inte dödsboet kan betala skulden. Då kommer du också bli skyldig att betala hela skulden själv. Det är upp till långivaren och långivaren kommer försöka ta betalt från den som har störts ekonomisk förmåga och därför har lättast att betala av på lånet. Sammanfattningsvis gäller alltså att om din f d make avlider så kommer hans skulder ingå i dödsboet. Då blir du och dödsboet ansvariga för skulden. Tillgångarna i dödsboet används för att betala hans del av skulden. Det är trots det bra att tänka på om ni är solidariskt ansvariga och vad det i så fall betyder. Skulle din f d make inte kunna betala tillbaka på lånet eller skulle han avlida men inte lämna efter sig tillräckligt mycket tillgångar för att kunna betala skulden, så kan långivaren kräva dig på hela summan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Är du osäker på några av villkoren eller har frågor om ert bolån så kan du alltid höra av dig till långivaren och be om förtydliganden. Du är också välkommen att höra av dig till oss med fler frågor.Vänliga hälsningar,

Johannes Hammarling |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Tillämplig lagDin fråga handlar om utmätning och detta regleras i Utsökningsbalken (UB).UtmätningenJa kronofogden har rätt att utmäta utbetalningen från moderns livförsäkring.Utbetalningen från livförsäkringen blir en tillgång för din dotter och inga undantag mot utbetalning vid livförsäkring finns i UB (4 kap 2 § UB). Om beloppet skulle överstiga skulderna din dotter har så får hon behålla det överstigande beloppet.Hoppas du fick svar på din fråga.

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna kring utmätning finns i utsökningsbalken, nedan förkortat UB.Kronofogdemyndigheten kan begära utmätning av din lön för det fall att du har en obetald skuld som ska drivas in. Utmätning kan ske av din lön oavsett om den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan ersättning (7 kap. 1 § UB). Lönen får bara utmätas till den del som överstiger vad du behöver för ditt och din familjs underhåll (7 kap. 4 § UB). Det belopp du får behålla är förbehållsbeloppet, det som brukar benämnas existensminimum (7 kap. 5 § UB). I förbehållsbeloppet ingår dels din boendekostnad, dels ett normalbelopp som ska täcka vanliga levnadsomkostnader (t.ex. mat, kläder, hygien, telefon m.m.). Vid utmätning av din lön gör Kronofogdemyndigheten ingen skillnad i fråga om lönen består av semesterersättning eller om det är övertidsersättning. Båda posterna ingår i din lön och kan därför tas i anspråk vid en löneutmätning.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min utgångspunktDu skriver i din fråga att du läst att preskriptionstiden för en kundfordran är tre år, varför jag i mitt svar kommer att utgå från att du handlat i egenskap av konsument. För det fall att du inte skulle uppfylla kriterierna för att vara konsument kan en preskriptionstid om tio år aktualiseras. Jag utgår även från att det inte tvistas om du blivit påmind om fakturan under de 3,5 åren som du beskriver.Vad innebär preskription?Reglerna om preskription finns i preskriptionslagen. Preskription innebär att den som har rätt till betalning, borgenären (den du benämner som "företagaren"), förlorar sin rätt att få skulden betald. En skuld kan preskriberas efter en viss tid, dels om du inte erkänt skulden, dels om borgenären inte avbrutit preskriptionstiden (s.k. preskriptionsavbrott). För konsumentfordringar är preskriptionstiden tre år. För en treårig preskriptionstid krävs att det gäller en vara, tjänst eller annan nyttighet som företagaren i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit dig som konsument för huvudsakligen enskilt bruk (2 § Preskriptionslagen). Exempel på sådana tjänster är t.ex. en privat telefonräkning eller en postorderskuld. Preskriptionen avbryts genom att: Du betalar på skulden eller på annat sätt erkänner den,Du får ett skriftligt krav om skulden från borgenären, ellerBorgenären väcker talan mot dig vid t.ex. domstol eller hos KronofogdemyndighetenAtt preskriptionen avbryts innebär att en ny preskriptionstid börjar gälla från dagen för avbrottet (5 § Preskriptionslagen). Om du t.ex. beställer en vara och företaget efter två år sänder dig en faktura börjar en ny tid om tre år att löpa.Du behöver inte betala om preskriptionsavbrott inte skettI ditt fall har det gått 3,5 år sedan fakturan utfärdades. Om du inte under denna tid har erkänt skulden genom att betala något på den, eller att företagaren har skickat fakturan eller krav om den, är skulden preskriberad. Har det däremot skett ett preskriptionsavbrott inom tiden har en ny preskriptionstid börjat löpa och du kan vara betalningsskyldig. Det är företagaren som har bevisbördan för att preskriptionsavbrott har skett genom att den sänt dig en faktura eller krav. Företagaren får göra anspråk på betalningen trots att skulden är preskriberadAtt skulden är preskriberad innebär att företagaren förlorat den juridiska möjligheten att kräva in betalningen. Företagaren kan inte vinna framgång mot dig vid stämning hos domstol eller begära in betalningen med hjälp av Kronofogdemyndigheten. Däremot får företagaren begära betalt precis så som skett. Det innebär att företagaren kan begära betalt, men att du inte är skyldig att betala. Att skulden är preskriberad innebär inte att skulden är utraderad, bara att betalningsskyldigheten upphört. Detta medför att om du trots att skulden är preskriberad betalar, inte kan vända dig mot företagaren i efterhand och kräva pengarna åter för att du betalt efter att skulden preskriberats.Sammanfattningsvis finns det mycket som talar för att skulden är preskriberad. Har du inte erkänt skulden sedan dess utfärdande den 8 januari 2015 och företagaren heller inte sänt dig fakturan eller krav om den de senaste tre åren är du heller inte betalningsskyldig. Du bör kontakta företagaren och förklara att du anser att skulden är preskriberad på dessa grunder. Kan vederbörande inte visa att preskriptionsavbrott skett behöver du inte betala.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma.Vänligen,

Fredrik Wållberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De allmänna bestämmelserna om preskription finns i preskriptionslagen. Huvudregeln är att fordringar preskriberas efter 10 år efter det att fordran uppstår (2 §). Fordran anses uppstå den dagen då den skadegörande handlingen företas, alltså det du gjorde som resulterade i ett skadestånd. Preskriptionstiden förnyas dock om:1. Du på något sätt erkänner skulden genom amortering, räntebetalning eller liknande (5 § punkt 1)2. Du får ett skriftligt krav eller påminnelse om skulden (5 § punkt 2)3. Den du är skyldig pengar väcker talan i domstol eller kronofogden (5 § punkt 3).När preskriptionen avbrutits genom domstolsförfarande (punkten 3) räknas den nya preskriptionstiden från dagen för domen (7 §). Alltså kommer i ditt fall preskriptionsfristen räknas från dagen för domen förutsatt att inget ytterligare preskriptionsavbrott gjorts efter den domen. Löper preskriptionsfristen ut har den du är skyldig inte längre rätt att kräva betalning från dig (8 §).Jag hoppas det besvarade din fråga! Är det något ytterligare du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.