Kan jag tvingas betala min skuld flera gånger?

2021-05-10 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har en fråga rörande skuldebrev. Om jag tar ett lån av en kompis (det har upprättats ett skuldebrev) som jag sedan återbetalar genom att betala av en mindre summa varje månad och han sedan överlåter skuldebrevet till någon annan, vad har jag för rättigheter då? kan jag bli skyldig att betala hela summan igen eller har jag rätt att endast betala det som är kvar av min skuld? Vad kan stärka min rätt här? Är det till min fördel om den första borgenären d.v.s. min kompis som jag tog lånet av, kvitterar på skuldebrevet varje månad jag har betalat?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittar vi skuldebrevslagen (SkbrL).Du har en rätt att få alla dina betalningar av skulden antecknade på själva skuldebrevet (21 § SkbrL). Om dina betalningar inte är antecknade, och det inte heller finns någon amorteringsplan, finns det en risk att du kan behöva betala även till en ny innehavare av skuldebrevet (15 § SkbrL).Du bör alltså se till att dina betalningar antecknas på skuldebrevet, så att du är skyddad mot nya borgenärer.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Upprätta nytt skuldebrev

2021-05-09 i Fordringar
FRÅGA |HejJag och min fru har gemensamt lånat ut 275 000 kronor till vår dotter och hennes sambo. Det finns ett skuldebrev som reglerar villkoren. Det säger att lånet är ränte- och amorteringsfritt men kan sägas upp med sex månaders varsel till omedelbar återbetalning.De har nu separerat och har gemensamt betalat av 92 000 kronor. Vi tänker nu dela upp den återstående summan i två hälfter på 91 500 kronor och låta dem teckna var sitt nytt lån med eget betalningsansvar.Jag har förstått att avbetalningen kan kvitteras på baksidan av skuldebrevet. Men hur skriver vi för att avsluta det gemensamma lånet och upprätta var sitt nytt lån till vår dotter och hennes tidigare sambo? De nya lånen innebär ju att det gemensamma lånet är betalt och det måste väl framgå på något sätt?Vi tänker oss att de får teckna var sitt skuldebrev på de nya lånen. Ska ränte- och amorteringsvillkor framgå av den handlingen eller skriver man ett separat avtal kring de frågorna? Kan man skriva så att skulden ska vara betald senast vid ett visst datum men att det är möjligt att betala olika amorteringsbelopp fram till dess?Vi är ute efter tydliga men "mjuka" villkor för att inte stjälpa dem ekonomiskt efter separationen.MvhFörälder
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det gemensamma skuldebrevetDet redan upprättade skuldebrevet är ett enkelt skuldebrev eftersom betalning ska ske till viss specifik namngiven person (dig och din fru) (26 § SkbrL). Ett enkelt skuldebrev har inte något värde. Det är endast ett bevis på att en skuld existerar. Det är därför möjligt att upprätta två nya skuldebrev à 91 500 kr. Det gemensamma lånet avslutas därför genom att ni kommer överens om att så ska ske. Det är tillräckligt att förstöra det tidigare skuldebrevet i samband med att de två nya skuldebreven upprättas.De nya skuldebreven och dess villkorDe nya skuldebreven bör innehålla vissa villkor. Först och främst måste det framgå vem som är borgenär (fordringsägare) och vem som är gäldenär (betalningsskyldig). Dessutom måste summan framgå (91 500 kr). Det är också möjligt att inkludera villkor om ränta och hur räntan ska beräknas. Om inget avtalas om ränta gäller bestämmelserna i räntelagen (6 § SkbrL). En tydlig amorteringsplan kan ställas upp i skuldebrevet. Det är upp till parterna att avgöra när och hur betalning ska ske. Till exempel kan ni avtala om att ett visst belopp ska betalas varje månad till dess att skulden är betalad. Det är därför möjligt att ange ett visst datum då skulden ska vara betald men att den betalningsskyldige betalar olika amorteringsbelopp fram till dess. Det är också viktigt att skuldebrevet undertecknas av båda parter och att datum framgår.Om du behöver hjälp med att upprätta skuldebreven kan du boka tid med vår juristbyrå. Här kan du boka tid.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När preskriberas skulder?

2021-05-07 i Preskription
FRÅGA |Har några skulder till Företag X ab som fodrar en skuld åt Y-tjänster och dessa är sedan 1988-1989 är jag skyldig att betala dessa eller är dom presskiberade.
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har anonymiserat företagen i din fråga men samma regler gäller för alla.Skulder och preskription regleras i preskriptionslagen. Preskription innebär att skulden skrivs av och inte kan drivas in (8 §). Utgångspunkten är att en fordring mot en konsument preskriberas efter tre år (2 §). Det finns dock undantag som gör att företaget som vill att du betalar kan avbryta preskriptionstiden. Preskriptionstiden avbryts genom att företaget skickar ett kravbrev eller genom att du erkänner skulden till företaget. Då börjar en ny treårsfrist löpa från det datumet (6 §). I ditt fall innebär det att om företaget har skickat löpande kravbrev utan uppehåll längre än tre år så har preskriptionsavbrott skett. Om företaget inte har skickat brev och du inte heller har erkänt skulden är skulden preskriberad. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Preskriptionstiden för en skuld till sin arbetsgivare om återbetalning av utbildning

2021-05-03 i Preskription
FRÅGA |Hej!Hur lång är preskriptionstiden för ett avtal om återbetalning av kostnaden för en utbildning till arbetsgivaren,.I avtalet förbindelser sig arbetstagaren att arbeta en viss tid (två år) efter den betalda utbildning.Om arbetstagaren slutar i förtid och således ska återbetala kostnaden för utbildningen, men inte får något krav, när är kravet preskriberat?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av preskriptionslagen (PreskL).Preskriptionslagen gäller eftersom du skriver att det rör sig om återbetalning av kostnaden för utbildningen och därmed har arbetsgivaren en fordran på arbetstagaren, arbetstagaren har dvs. en skuld till sin arbetsgivare (PreskL 1 §). Preskriptionstiden är tio årDen aktuella fordringen, dvs. skulden för kostnaden för utbildningen, preskriberas efter tio år då skulden uppkom (PreskL 2 § första stycket). Skulden kommer alltså preskriberas tio år efter att arbetstagaren slutade i förtid eftersom det var då som skulden uppkom.Detta gäller under förutsättning att preskriptionen inte avbryts innan det har gått tio år. Det ska dock även poängteras att avtalsfrihet gäller angående preskriptionstiden som utgångspunkt (PreskL 12 §). Arbetsgivaren och arbetstagaren kan därmed ha kommit överens om en längre eller kortare preskriptionstid. Eftersom du inte nämner något om detta så utgår jag från att preskriptionstiden inte är avtalad.PreskriptionsavbrottSom du nämner så kan preskriptionen avbrytas genom att arbetsgivaren ställer ett krav på betalning, men då gäller det att arbetstagaren får ett skriftligt krav eller en skriftlig varning från sin arbetsgivare (PreskL 5 § 2 p.). Preskriptionen kan dock även avbrytas genom att arbetstagaren exempelvis gör en delbetalning av skulden eller erkänner att det finns en skuld till sin arbetsgivare på ett klart sätt (PreskL 5 § 1 p.). Därutöver kan preskriptionen avbrytas genom att arbetsgivaren väcker talan mot arbetstagaren gällande betalning i domstol eller hos exempelvis Kronofogdemyndigheten (PreskL 5 § 3 p.).Under förutsättning att arbetsgivaren inte agerar alls på tio år för att få skulden betald enligt ovan, och inte heller arbetstagaren, så kommer alltså skulden bli preskriberad.SammanfattningSkulden/fordringen, dvs. kravet på återbetalning för kostnaden för utbildningen, kommer preskriberas efter tio år om det inte sker ett preskriptionsavbrott. Genom att arbetsgivaren t.ex. ställer ett skriftligt krav på betalning så uppstår ett preskriptionsavbrott och tiden förlängs igen med tio år då. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Jag har fått för hög lön, måste jag betala tillbaka mellanskillnaden?

2021-05-09 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag skulle fått en lön på 5000kr men fick 50.000kr istället. Jag undrar om jag kan få problem om jag väljer att inte betala tillbaka det och om isåfall vilket straff kan det bli ? Tack mvh
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan behålla den summa som felaktigt har utbetalats till dig. Kort om misstagsbetalning. Inom juridiken kallas detta misstagsbetalning condictio indebiti och omfattar situationer, likt din, när tex en arbetsgivare av misstag har betalat ut en för hög lön. Huvudregeln är då att betalningen ska återgå, dvs summan som är ett misstag ska återbetalas. Det betyder då att den som har betalat får en fordran på den som har erhållit betalning motsvarande misstagsbetalningen. Det finns dock vissa undantag då återbetalning inte behöver ske. Det krävs då att den som har erhållit betalningen är i god tro och har inrättat sig efter betalningen. Att vara i god tro innebär i princip i detta fall att den som erhållit betalningen tror att betalningen är korrekt. Att inrätta sig efter betalningen betyder tex att man har spenderat de dvs agerat så som att pengarna var ens egna. Vad betyder det här för dig? Av den korta information jag har att döma så verkar det som att du har förstått att din löneutbetalning är för stor. Det betyder alltså att du troligen inte är i god tro över att du har rätt till utbetalningen. Med andra ord är inget undantag uppfyllt utan du måste betala tillbaka den del som är en misstagsbetalning dvs skillnaden mellan vad du skulle ha erhållit och vad du faktiskt har erhållit. Din arbetsgivare får alltså en fordran mot dig som du måste betala. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer vid en utmätning?

2021-05-07 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som gäller vid en utmätning. Får kronofogde komma hem till mig utan att i förväg berätta om kommande besök?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar de lagbestämmelser som finns att hitta i Utsökningsbalken (UB). Det som händer vid en utmätning är att den skuldsattes egendom tas om hand och säljs för att betala den befintliga skulden. En utmätning börjar med att Kronofogdmyndigheten (KFM) utreder vilka tillgångar den skuldsatta har. Syftet med utredningen är att utreda om det finns tillgångar som går att utmätta för att täcka den befintliga skulden. I samband med det kan KFM fråga olika myndigheter, företag eller personer om information. KFM har också behörighet att komma hem till den skuldsatte. 2 kap. 17 § UB stadgas det att när KFM ska utmäta egendom hos en betalningsskyldig person har de rätt att gå in i personens bostad även om personen i fråga inte är hemma. Förrättningsmannen får bryta låset till bostaden för att kunna komma in om inte innehavaren är hemma eller inte vill öppna dörren. Dock måste bostadsinnehavaren ha underrättats om tiden för förrättelsen innan förrättningsmannen får gå in i bostaden. (se speciellt paragrafens andra stycke). KFM får med andra ord inte att komma hem till någon innan personen i fråga blivit underrättad om det.Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Kan jag begära dröjsmålsränta i efterhand?

2021-05-06 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hejsan!Jag bokade en flygresa för ett år sedan ungefär. Tyvärr så drog coronapandemin igång och flygresan blev inställd. Det tog däremot över 4 månader att få pengarna från flygbolaget till resebyrån jag bokade av. Och därefter ca 4 månader från att resebyrån fått pengarna av flygbolaget fram till att jag fick pengarna av resebyrån.Nu undrar jag såhär, är det möjligt att jag kan kräva dröjsmålsränta av något av företagen alternativt båda för att det har tagit så lång tid att få tillbaka pengarna?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dröjsmålsränta i efterhandJag tolkar din fråga som om du redan fått återbetalningen av resebyrån. Dröjsmålsränta är en ränta som kan användas då inget annat är avtalat (1 § Räntelagen). Generellt sett så brukar förhållandet vara mellan en säljare och köpare och uppstår när en köpare inte betalar sin räkning. Dröjsmålsränta kan begäras då en räkning har förfallit. För att få dröjsmålsränta behöver man begära det och det ska man begära när skulden har förfallit. Därav borde det inte gå att begära det när skulden redan är betald.Sammanfattningsvis är min bedömning att eftersom dröjsmålsränta kan krävas först när en skuld är förfallen till betalning så kan du inte begära dröjsmålsränta av resebolaget nu, eftersom att skulden redan är betald.Med vänliga hälsningar,

Utmätning av bostadsrätt

2021-05-01 i Utmätning
FRÅGA |Min dotter med pågående skuldsanering är skriven på min adress, äger en bostadsrätt.. Kan kronofogden ta den om hon inte sköter sina åtagande? /Orolig mamma
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bostadsrätt är lös egendom. Huvudregeln är att lös egendom får utmätas om det framgår (dvs. är utrett) att egendomen tillhör den betalningsskyldige (4 kap. 17 § UB). Detsamma gäller när den betalningsskyldige har lös egendom i sin gemensamma besittning med någon som inte är sambo eller make till den betalningsskyldige (4 kap. 19 § andra stycket UB). Fordringsägaren har därför bevisbördan. Fordringsägaren måste kunna bevisa att bostadsrätten tillhör din dotter för att kunna utmätas. Bostadsrätten kommer därför inte att kunna utmätas för din dotters skulder eftersom den tillhör dig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,