Vad gäller om ett löpande innehavarskuldebrev blir stulet?

2021-06-10 i Fordringar
FRÅGA |hej jag har en fråga om skuldebrev, vad gäller om ett löpande innehavarskuldebrev blir stulet? kan den som har stulit det göra det gällande mot gäldenären? är det bättre som gäldenär att upprätta ett orderskuldebrev istället för att ha bättre skydd mot t.ex. stöld?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns två typer av löpande skuldebrev. Ett skuldebrev som är ställt till innehavaren kallas innehavarskuldebrev medan ett skuldebrev som är ställt till viss man eller order kallas orderskuldebrev (11 § SkbrL). Ett löpande skuldebrev (både innehavarskuldebrev och orderskuldebrev) som ofrivilligt kommit ur gäldenärens besittning kan göras gällande mot gäldenären när den som förvärvat skuldebrevet är i god tro (15 § SkbrL och 35 § AvtL).Med andra ord måste den som förvärvat skuldebrevet från en annan person varken insett eller borde ha insett att den tidigare innehavaren verkligen var behörig att inneha skuldebrevet. En person som har stulit ett skuldebrev och därefter kräver gäldenären på pengar kan inte anses vara i god tro. Den som olovligen tar ett löpande skuldebrev för att sedan kräva gäldenären på pengar är i ond tro. Gäldenären har då ingen skyldighet att betala till tjuven. Problemet är att den som innehar ett innehavarskuldebrev presumeras ha rätt att göra gällande fordringen. Den som innehar ett orderskuldebrev presumeras också vara rätt innehavare, men då måste innehavaren kunna visa en sammanhängande kedja av överlåtelser (13 § SkbrL). Ett orderskuldebrev kan därför anses vara något säkrare eftersom en främmande innehavaren måste kunna styrka hur överlåtelsen skett genom att visa en överlåtelsekedja.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Utmätning av lös egendom i samboförhållande

2021-06-08 i Utmätning
FRÅGA |Hej, Jag har bott i min bostadsrätt i över 13 år och äger allt i den, jag blev sen sambo och han har hamnat hos kronofogden, vill också påpeka att han sålde av allt i sin förra lägenhet innan han flyttade in, kan kronofogden då ta och göra utmätning på mina saker?Tacksam för svar.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § SamboL). Eftersom ni varaktigt sammanbor med varandra och har lös egendom i er gemensamma besittning, anses den betalningsskyldige (din sambo) vara ägare till egendomen (4 kap. 17 § UB och 4 kap. 19 § UB). Med andra ord presumeras han vara ägare till den lösa egendomen i din lägenhet och därmed kan egendomen också utmätas. Det är dock möjligt att förhindra utmätning om det görs sannolikt att ni är samägare till egendomen (enligt lagen om samäganderätt). Utmätning kan inte heller göras om det framgår att egendomen tillhör endast dig eller någon annan (4 kap. 19 § UB). Du måste därför kunna bevisa att egendomen tillhör endast dig och inte din sambo för att förhindra utmätning av egendomen.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Vem ska betala konkursförvaltarens arvode?

2021-06-06 i Konkurs
FRÅGA |Personlig konkursTingsrätten i Helsingborg håller på. Min skuld till Skatteverket är ca 51.000,- konkursförvaltare advokat – flickan tidigare arbetade i Tingsrätten – stängde min konto samma dag som Tingsrätten beslutade om konkursen. Det var ca 12.000 kr där. Jag hade inget som jag skulle kunna sälja för att betala min skuld till Skatteverket. Jag uppfattar – med Era tidigare svar, att konkurs inte befriar mig från denna skulden jag har kvar hos Skatteverket – jag blir inte skuldfri - utan de skulder som finns kvar – och det kommer att finnas hos Skatteverket trots att en del blev betald innan jag fick veta om konkursen, kan man kräva mig på senare. Men jag undrar advokatens arvode och hans krav på kostnadsersättning – ( kan vara himla höga med utgångspris typ 2.000 kr per timme) – vem ska betala dessa ? Jag blev av med mina inkomster som jag hade tidigare från min enskilda firma – näringsförbud som konkursens konsekvens. Bli hans arvode min skuld ?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkattefordranDen skattefordran som kvarstår obetald kan krävas av dig ur de tillgångar du förvärvar efter konkursen. Om det däremot hade varit fråga om en juridisk person som gått i konkurs skulle fordran inte kunna utkrävas.Arvode och kostnadsersättning till förvaltarenArvode och kostnadsersättning till förvaltaren är en konkurskostnad (14 kap. 1 § konkurslagen). Det är konkursboet som står för konkurskostnaderna och de betalas först i konkursen. Om konkursboet inte kan betala konkurskostnaderna betalas de av staten (14 kap. 2 § konkurslagen). Du kommer därför inte att ådra dig förvaltarens arvode som din skuld efter konkursen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Skuldsanering för ena sambon

2021-06-01 i Skuldsanering
FRÅGA |Min särbo har idag katastrofal ekonomi med löneutmätning och skulder åt flera håll.. Han funderar på att ansöka om skuldsanering.Vi pratar om att flytta ihop. Saken är den att jag tjänar mycket mer än honom. Äger hus, bil, husvagn och motorcykel. Och om jag förstår det hela rätt kommer min ekonomi räknas in i hans ekonomi om vi blir sambos. Det vi funderar på är om jag hyr ut 2 rum med tillgång till kök och vardagsrum till honom och hans barn. Att han/dom kommer bo sin hyresgäster. Räknas då hans hushåll som ett och mitt som ett och att min ekonomi då inte blir inblandad o hans. Dom skulder han har är från långt före vi träffades och känns inte helt ok att min ordnade ekonomi blir inblandad i hans röra..
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ekonomiska förhållanden mellan samborVad som avses med sambor är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § Sambolagen [2003:376] [SamboL]). Ifall du skulle hyra ut två rum till honom med tillgång till kök och vardagsrum så skulle ni troligen ändå betraktas som sambos, eftersom ni har en parrelation och uppfattas bo tillsammans. Som sambors gemensamma egendom betraktas bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk (3 § SamboL). Egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål, dvs. i ditt fall bil, motorcykel och husvagn, inräknas aldrig till sambors gemensamma bostad och bohag (7 § SamboL). Även det rekvisitet att egendomen ska ha "införskaffats för gemensamt bruk" innebär att bostaden och bohaget måste ha köpts med avsikt att ni ska ha det tillsammans. Du köpt din bostad med avsikt att bo där själv. Att han nu skulle flytta in ändrar inte din avsikt vid köptillfället. Således kommer bostaden fortfarande vara 100 % din även om han flyttar in och även om ni senare skulle separera. Skulle din särbo flytta in hos dig så skulle han således inte få någon rätt till det ekonomiska värdet av din bostad, bohag eller övriga ekonomiska tillgångar du har. Utmätning när en har samboBeträffande de skulder han besitter så svarar varje människa för sina egna skulder. Det gäller även om någon är sammanboende med annan. Du påverkas således inte ekonomiskt av att han har en sämre ekonomi än du i enlighet med SamboL. Däremot skiljer huvudregeln i SamboL från Utsökningsbalkens (1981:774) [UB] och kronofogdens bestämmelser. Om gäldenären har en sambo och de har lös egendom i sin gemensamma besittning så presumeras gäldenären vara ägare till egendomen om motsatsen inte kan bevisas, varigenom egendomen kan utmätas (4 kap. 19 § UB jfr 4 kap. 17 § UB). Ponera att du äger en dyr tv och han flyttar in hos dig. Skulle utmätning ske så kan de ta tv:n om du inte kan bevisa att den enbart är din. Därigenom skulle det kunna påverka dig ekonomiskt att ni flyttar ihop eftersom den lösa egendom som finns i bådas besittning kan komma att utmätas. Kan det däremot bevisas genom kvitton, samboavtal eller liknande att egendomen är din enskilda egendom så frångås emellertid presumtionen. Mitt råd är således att ni upprättar samboavtal där det tydligt framgår vilken egendom som är din och vilken egendom som är hans för att inte riskera utmätning av din egendom för att täcka hans skulder. SkuldsaneringBeträffande eventuell skuldsanering så prövas det av kronofogden (4 § Skuldsaneringslagen [2016:675] [SkSanL]). Prövningen genomförs efter de enskilda omständigheterna. För att en person ska beviljas skuldsanering krävs bland annat att personen inte kan betala sina skulder och att dessa omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid samt förutsatt att det är skäligt med hänsyn till gäldenärens ekonomiska och personliga förhållanden (7 § jfr 9 § SkSanL). Jag kan således inte svara på huruvida han kommer få skuldsanering eller inte, i och med att det är en bedömning som görs av kronofogden efter samtliga omständigheter. Däremot kan alltså personliga förhållanden påverka bedömningen i skuldsanering. Det kan presumeras att sammanboende par hjälper varandra ekonomiskt i viss mån. Således kan han förväntas ha bättre ekonomiska förutsättningar om ni flyttar ihop, eftersom ni delar på kostnaderna, varför han kan riskera att inte få skuldsanering. Däremot behöver det heller inte innebära att han nekas skuldsanering bara för att ny flyttar ihop, då han som sagt svarar för skulderna själv. Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna kontakta Lawline på nytt. Med vänliga hälsningar

Har folkbokföringsadress betydelse vid utmätning?

2021-06-08 i Utmätning
FRÅGA |Hej, jag och mitt ex delade på oss för cirka två år sedan och han flyttade ut ifrån lägenheten där jag nu idag bor kvar. Han har tyvärr idag mer skulder än vad han kan betala tillbaka och det går emot att han hamnar hos kronofogden. Till saken så är han fortfarande folkbokförd på min adress och jag undrar ifall detta kan komma att påverka mig vid en eventuell utmätning av mitt ex egendomar. För att förtydliga så är jag och mitt ex inte sambo och inte gifta utan det ända är att han är folkbokförd på samma adress som mig. Han har inga egendomar hemma hos mig.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När den betalningsskyldige är gift eller sambo och varaktigt sammanbor med sin make/sambo och har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses den betalningsskyldige vara ägare till egendomen (4 kap. 19 § första stycket UB). Eftersom ni inte är gifta eller sambor kan han inte anses vara ägare till egendomen. Dina saker kan därför inte utmätas för hans skulder.Att den betalningsskyldige är folkbokförd på en viss adress brukar vara en omständighet som beaktas för att avgöra om t.ex. ett samboförhållande finns. Eftersom ni inte stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll kan inte anses vara sambor och därmed kan inte egendomen utmätas. Han kan inte heller anses vara inneboende hos dig eftersom ni inte varaktigt sammanbor. Dessutom måste Kronofogden bevisa att egendomen tillhör den betalningsskyldige när denne är en inneboende (4 kap. 19 § andra stycket UB).Slutsatsen är därför att din egendom inte kan utmätas för den betalningsskyldiges skulder, trots att han fortfarande är folkbokförd på din adress.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Måste jag svara på delgivningskvittot vid betalningsföreläggande om jag har betalat skulden?

2021-06-08 i Skuld
FRÅGA |Hej!Jag har fått ett föreläggande från Kronofogden efter en obetald faktura. Jag har nu betalat skulden- måste jag ändå skriva på delgivningskvittot till Kronofogden? Gör det någon skillnad för risken för betalningsanmärkning om delgivningskvittot skickas in eller ej, när skulden är betald?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du funderar över om du behöver skriva under delgivningskvittot till Kronofogden även fast du betalat skulden, samt om det kan påverka risken att få en betalningsanmärkning. Det finns tre tillvägagångssätt för den betalningsskyldige vid ett betalningsföreläggande Vid ett betalningsföreläggande finns det tre alternativ som den betalningsskyldige kan vidta. Antingen betalar du skulden. Den du har skulden till bör då ta tillbaka sin ansökan. Du kan också invända/bestrida kravet, vilket innebär att den du har en skuld till måste ta ställning om den vill driva skulden vidare till domstol. Om den inte vill det så skriver Kronofogden av ärendet. Det tredje alternativet är att varken invända mot kravet eller betala. Kronofogden kommer då att fatta ett beslut; ett utslag som innebär att du ska betala det begärda beloppet (42 § Lag om betalningsföreläggande och handräckning). Även om du har betalat skulle jag rekommendera att du svarar på delgivningskvittot för att undvika krångelDu skriver att du har betalat skulden, vilket innebär att du sannolikt inte kommer få någon betalningsanmärkning eftersom att Kronofogden inte fastställt skulden i ett utslag. Enligt Kronofogdens hemsida är det också bra om du skriftligen meddelar dem att du har betalat skulden innan sista betaldatum för kravet. Genom att meddela Kronofogden kan du säkerligen undkomma att skriva under delgivningskvittot. Å andra sidan utgör delgivningskvittot enbart ett bevis på att du tagit del av betalningskravet. Att du svarar betyder inte att du godkänner kravet. Delgivning är nödvändigt för att Kronofogden med säkerhet ska kunna utgå från att den beslutet gäller har tagit del av de handlingar som utgör underlag till beslutet. För att undvika påminnelser eller att Kronofogden personligen söker upp dig, skulle jag rekommendera att svara på delgivningskvittot även fast du betalat. Men det kommer inte ha någon påverkan på risken för betalningsanmärkning eftersom det beror på om Kronofogden meddelar utslag eller inte samt om ärendet tas vidare till domstol, vilket sannolikt inte kommer ske eftersom du betalat skulden. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Får kronofogden sälja ett hus jag deläger?

2021-06-01 i Exekutiv försäljning
FRÅGA |Har Kronofogden rätt att utmäta fastighet om en annan person som inte har någonting med min skuld att göra äger 60% av fastigheten och jag äger alltså 40%?Har kronofogden rätt att sälja fastighet genom exekutiv auktion när jag inte äger hela fastigheten utan bara 40%?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i utsökningsbalken (UB).Inledningsvis ska sägas att utmätning i första hand ska ske av egendom som medför minst olägenhet för dig (4 kap. 3 § andra stycket UB). Om det är möjligt borde det ofta finnas annan egendom än en fastighet, som medför mindre besvär. Fastigheter får dock utmätas, då det inte görs något undantag för dem (5 kap. 1 § UB).När en fastighet samägs med andra kan den utmätas, om sökanden, den skuldsatte, eller du yrkar på det (8 kap. 8 § UB). I så fall ska du få chansen att yttra dig kring det.Sammanfattningsvis har kronofogden rätt att sälja din fastighet exekutivt, trots att det bara är den andra delägarens skuld som mäts ut.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Utgör det ursäktlig omständighet för att slippa kontrollavgift om det inte går att blippa reskassa på SL:s bussar?

2021-06-01 i Fordringar
FRÅGA |Hej Lawline,Vad är chansen att en eventuell Tingsrättsdom går till min fördel? Klargörande efter e-post: Frågeställaren tilldelades en kontrollavgift från SL pga avsaknad av giltig biljett.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det har det utförts en biljettkontroll av SL varvid du tilldelats en kontrollavgift. Anledningen att det tilldelades en kontrollavgift är att du stigit på en buss där det saknas möjlighet att blippa kortet innan. Tanken var att blippa när du kom fram till Brommaplan och skulle resa vidare. Du hade vid tillfället pengar på ditt reskassekort. Du har bestritt kontrollavgiften och fått besked från SL som anfört att när det inte finns möjlighet att blippa kortet ombord på bussen ställer det högre krav på resenären att planera sitt resande för att säkerställa giltig biljett. Om det inte finns någon valideringsstolpe måste man hitta ett annat biljettalternativ. SL föreslår att du skulle aktiverat en appbiljett. SL informerar i sitt svar även om att det är ditt ansvar som resenär att se till att du har giltig biljett som kan uppvisas under hela resan, med hänvisning till sina allmänna villkor. Du har bestritt betalningsskyldighet med hänvisning till 2 § i lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Eftersom SL anser att dina skäl inte är tillräckliga har det informerats om att det kommer att ansökas om stämning i tingsrätt för att få skuldfrågan prövad.Efter en genomgång av SL:s allmänna villkor så finns det enligt dessa en skyldighet för dig som resenär att ha giltig biljett. För att biljetten ska vara giltig måste du blippa den. Enligt en tolkning av villkoren skulle du därmed blippat biljetten i bussen. Saknades möjlighet därom skulle du letat upp en valideringsstolpe eller köpt en annan typ av biljett (t.ex. en appbiljett). Saknas giltig biljett utfärdas det enligt villkoren en tilläggsavgift på 1500 kronor samt att du behöver betala kostnaden för en enkelbiljett. I praktiken har du rest utan att ha en giltig biljett. Utifrån SL:s villkor fanns det därmed grund att utfärda en kontrollavgift.I din korrespondens har du hänvisat till 2 § i lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Bestämmelsen lyder "Tilläggsavgift får ej tagas ut om avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet.". Det du särskilt refererar till är det sistnämnda, annan omständighet. Av förarbetena till lagen framgår att det normalt åligger resenären att försäkra sig om att han eller hon har en giltig biljett för resan. Undantag kan vara motiverade när det är fråga om utlänningar eller besökande på orten som saknar kännedom om det biljettsystem som tillämpas i lokaltrafiken där. Vidare bör, enligt förarbetena, någon tilläggsavgift inte avkrävas barn under 15 år som inte har sällskap med vårdnadshavare. En annan grupp, mot vilken utkrävandet av tilläggsavgift skulle te sig stötande, är sådana gamla eller sjuka människor som kan ha svårt att uppfatta vilka avgifter eller taxebestämmelser som gäller (prop. 1976/77:11 s. 14). I en dom från Svea hovrätt (FT 4612-12) tolkade domstolen det som att avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktlig om resenären har gjort vad som kan krävas för att försäkra sig om att en biljett gäller. Utifrån den bedömningen går det (tyvärr) att argumentera för att du antagligen inte gjort vad som kan krävas för att försäkra dig om att du hade en giltig biljett (sett till att du kunde ordnat t.ex. en appbiljett).I ett senare rättsfall, NJA 2019 s. 414, hade en resenär blippat sin reskassa och spärrarna öppnades trots att det saknades reskassa på kortet och någon biljett inte registrerades. Resenären anförde att tilläggsavgift inte borde utfärdats i och med att hen hade blippat biljetten och att spärrarna öppnades. Högsta domstolen uttalade att utöver de skäl till undantag som anges i förarbetena kan som andra omständigheter som är ursäktliga vara om t.ex. SL:s system för tillhandahållande av biljetter inte skulle fungera på grund av tekniska brister. Vidare uttalade domstolen att det innebär att det ligger på den resenär som använder kollektivtrafiken att se till att hen har en giltig biljett. Avsaknaden av biljett kan endast anses ursäktlig under speciella omständigheter. I målet kom domstolen fram till att det var resenärens skyldighet att se till att hen hade tillräckligt saldo på kortet och var betalningsskyldig för tilläggsavgiften, trots att spärrarna hade öppnats. Att spärrarna släppte igenom resenären, trots avsaknaden av reskassa, befriade inte hen från ansvar och avsaknaden av biljett var inte ursäktlig.I ditt fall är min bedömning, sett till såväl SL:s villkor som praxis, att risken är stor att du bedöms skyldig att betala tilläggsavgiften även i domstol. Det åligger dig som resenär ett stort ansvar att se till att du har en giltig biljett. I det refererade rättsfallet från Högsta domstolen blev resenären betalningsskyldig, trots att hen hade blippat sitt kort och spärrarna öppnats, men det saknades reskassa varför någon biljett inte utfärdades. I ditt fall är det därmed troligt att din skyldighet att se till att du har en giltig biljett väger tyngre. Att det inte fanns möjlighet att blippa på bussen kommer sannolikt inte att ses som ursäktligt eftersom du kunde ordnat biljett på annat sätt. Om du vill ha vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,