Hur kan man få tillbaka swishade pengar när personen inte betala tillbaka, eller hur får man tillbaka en bil som står hos den personen?

2019-06-15 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag swishade 3 700 kr till en bekant till min pojkvän då han lovat att hjälpa mig beställa en katalysator och sedan hjälpa mig gratis. Nu har han bara gett bortförklaringar sen dess eller så svarar han inte. Det har gått 2 månader, han säger tider och sen "glömmer" han. Jag har förklarat att han inte behöver fixa bilen bara ge mig katalysatorn. Jag har blivit arbetslös och behöver bilen för att kunna åka längre för jobb. Vad är mina möjligheter?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Jag förstår inte riktigt om personen har dessa 3 700 kr utan att ha köpt katalysatorn, eller om denne har köpt katalysatorn och vägrar ge ut den, eller om personen också besitter bilen utan att vilja ge tillbaka den.För det fall att personen inte har köpt katalysatorn men vägrar ge tillbaka pengarna:När du har försökt att prata med personen i flera omgångar utan framgång, går det att vända sig till Kronofogdemyndigheten, vilket är den juridiska vägen när kommunikationen inte fungerar mellan er. Du kan läsa mer om hur Kronofogdemyndigheten kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna här. Det första du måste göra är att ansöka om ett betalningsföreläggande, du hittar mer information om förfarandet här. Om personen i fråga inte betalar tillbaka pengarna till dig på grund av den inte har ekonomiska förutsättningar, kan ett beslut om betalningsföreläggande läggas till grund för en utmätning. Enligt 4 kap. 1 § utsökningsbalken får utmätning äga rum när det finns en exekutionstitel. Ett betalningsföreläggande är en exekutionstitel, enligt 3 kap. 1 § första stycket åttonde punkten utsökningsbalken, varför du behöver börja med att ansöka om ett betalningsföreläggande.För det fall att personen har köpt katalysatorn, och/eller även har bilen i sin besittning, som denne inte vill ge till dig: Ett liknande typ av förfarande finns för det fall att man vill ha ut eller vill ha tillbaka en specifik sak från någon, det kallas för handräckning och ansöks också hos Kronofogdemyndigheten. Du hittar mer information om hur det går till här.Sammanfattningsvis går det att använda sig av ett betalningsföreläggande när man vill ha pengar av någon. Om man däremot vill ha tillbaka en lös sak måste man använda sig av ett handräckningsförfarande. Båda förfaranden ansöks om hos Kronofogdemyndigheten.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Innebörd av och tillsyn för näringsförbud

2019-06-08 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!Vilka begränsningar rent juridiskt finns det om en person har gått i personlig konkurs och har fått näringsförbud?Kan personen i fråga agera ombud i ett företag eller företag som har ett konkursbeslut mot sig? Hur kontrollerar man personen i fråga inte innehar ledande position i ett företag?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen lagen om näringsförbud (LNF).Utredning Innebörden av ett näringsförbud specificeras i 11 § LNF. Näringsförbud innebär förbud mot ett stort antal saker, bland annat att driva näringsverksamhet och att på olika sätt ha inflytande över juridiska personer. Enligt 12 och 13 p. får man inte heller vara anställd eller återkommande ta uppdrag (med "återkommande" avses flera uppdrag inom en inte alltför lång tid) i en närståendes näringsverksamhet eller i en näringsverksamhet som man tidigare åsidosatt sina skyldigheter i. Tillsynen över näringsförbud styrs av 41-46 § LNF och innebär i korthet att Kronofogdemyndigheten utövar tillsyn över näringsförbud och i detta syfte kan kalla den som fått ett förbud riktat mot sig till samtal, förena en sådan kallelse med vite, begära uppgifter om den som har näringsförbud från denne eller tredje man och vidta utredningsåtgärder till stöd för sin tillsyn. Avseende det specifika fallet att någon med näringsförbud agerar som ombud för företag kan vi konstatera att detta sannolikt skulle kunna anses som anställning/uppdrag enligt 11 § LNF. Bestämmelsen avser dock bara närståendes näringsverksamheter och näringsverksamheter i vilka man tidigare åsidosatt sina skyldigheter. Situationer då man tar uppdrag för andra näringsverksamheter än dessa omfattas alltså inte av bestämmelsen. Om ombudsställningen innebär att inneha fullmakt att företräda näringsidkaren är det förbjudet enligt 11 p., vilket beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan tänkas utgöra en väsentligt begränsning för den som har näringsförbud. Utöver dessa fall kan alltså någon med näringsförbud agera som ombud för företag.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Ex vägrar lämna tillbaka hund

2019-05-31 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag och mitt ex har separerat (bodde ej ihop). När vi var tillsammans så köpte vi en hund (jag betalade och han är skriven på mig, detta är snart 4 år sedan). Han har dock varit mest med mitt ex då hon varit hemma medan jag jobbat och även ibland åkt iväg längre stunder ibland (ett par veckor tex) då jag turnerat med mitt band. Därför har förstås hunden blivit väldigt fäst vid mitt ex och hon även vid honom. Nu när vi delat på oss så har jag försökt lägga fram förslag om hur vi ska göra med hunden. Jag har föreslagit att hon kan få hunden gratis bara jag får träffa honom ibland (tex ett par helger i månaden och vara första alternativet för hundvakt om hon behöver det). Tyvärr når jag inte riktigt fram till henne, hon svarar helt enkelt inte på hur vi ska göra utan det blir mer bara bråk om vem som gjort vad i förhållandet etc. Eftersom hon inte vill ha kontakt med mig så har jag också föreslagit att hon får köpa honom (men vi har inte pratat pris) eller att jag helt enkelt tar tillbaka honom, men som sagt får jag inte riktigt något svar.Hunden har nu varit hos henne i 2,5 månader utan att jag fått träffa honom, vad ska jag göra? Hur går man tillväga i något sånt här när det inte går att ha en kommunikation?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Hunden räknas som din egendom, alltså en lös sak som du har köpt. Särskilt om du står som registrerad ägare enligt jordbruksverket. Det hade såklart gått jättebra för henne att köpa hunden och att det sker ett ägarbyte enligt konstens alla regler men det verkar ju inte ha fungerat. Det hon gör just nu är inte tillåtet. Hon har rubbat besittningen till egendom som du fortfarande har äganderätt till och gjort att du inte kan använda den som avsett, vilket kan vara straffbart. Ett alternativ du har är såklart att upplysa henne om detta och hoppas att hon tar sitt förnuft till fånga och ni kan komma överens. Den andra vägen är att du vänder dig till polisen och gör en polisanmälan. Dessutom kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och begära handräckning i att få tillbaka din egendom. Hoppas du fått svar på din fråga och hoppas att ni kan komma överens!Lycka till!

Vad händer om jag inte skriver under delgivningskvittot?

2019-05-30 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag har fått degivningskvitto från kronofogden och undrar vad det innebär om jag skriver på det? Vad händer om jag inte skriver under? Påverkar detta preskriptionstiden?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar alltså vad som händer om du inte skriver på delgivningskvittot du fått och om detta påverkar preskriptionstiden. Att skriva under delgivningskvittot innebär att du bekräftar att du tagit emot brevet och att skulden finnsNär du delges via ett brev på posten ska du skriva under delgivningskvittot för att bekräfta att du tagit emot den handlingen du delges (Delgivningsförordningen 6 §). Att skriva under delgivningskvittot är inte ett bevis på att du godkänner innehållet i brevet. Du accepterar alltså inte att t.ex. betala en skuld bara för att du skriver under delgivningskvittot. Kvittot är endast ett bekräftelse på att du tagit emot brevet och ett bevis på att du vet om att kravet från Kronofogden finns. Om du inte skriver under kvittot kommer du antagligen delges "i person"Om du inte skriver under och skickar tillbaka delgivningskvittot ska du påminnas på lämpligt sätt och Kronofogden kan försöka kontakta dig eller någon i din närhet. Om du inte bekräftar delgivningen kommer Kronofogden antagligen använda sig av s.k. stämningsmannadelgivning. Det innebär att en person, en delgivningsman, kommer att söka upp dig, antingen genom att komma hem till dig eller t.ex. till din arbetsplats för att delge dig (Delgivningslagen 32 §).Att bekräfta delgivningen är att avbryta preskriptionstidenBeroende på vad det är för typ av skuld du har är preskriptionstiden olika lång. De flesta skulder till staten preskriberas t.ex. efter fem år men Skatteverket kan få förlängd preskriptionstid för skatteskulder. Skulder till en privatperson har ofta en preskriptionstid på tio år. Skulder du har som konsument om du köpt något från ett företag preskriberas efter tre år (Preskriptionslagen 2 §). Om du skriver under delgivningskvittot erkänner du som jag skrivit ovan att du vet om att kravet från Kronofogden finns. Detta erkännande påverkar preskriptionstiden och blir ett så kallat preskriptionsavbrott. Efter ett preskriptionsavbrott börjar preskriptionstiden om igen från den dag avbrottet skedde. Låt säga att du har en skuld som konsument med en preskriptionstid på tre år. Om du skriver under delgivningskvittot den 1 juni 2019, så gäller nu en preskriptionstid från detta datum. Skulden kommer då att preskriberas den 1 juni 2022.Jag rekommenderar dig att faktiskt skriva under delgivningskvittot och betala den skuld du har. Att undvika delgivning genom att inte skriva under kvittot är i slutändan ingen bra metod. Har du blivit kontaktad tillräckligt många gånger kommer preskriptionstiden troligtvis ändå att brytas. Om du dröjer med betalning kan du också behöva betala dröjsmålsränta vilket gör att din skuld kommer att bli ännu större.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur ska jag få mina pengar om köparen inte har betalat vid onlineköp?

2019-06-14 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Jag blev kontaktad av en tjej som ville köpa min Celine väska, hon sa att hon skulle föra över pengar till mitt PayPal konto och har skickat falska mail så det ser ut som att PayPal kontaktat mig och att betalningen är påväg men jag har nu pratat med "riktiga PayPal" jag har namn, adress på personen och samt hennes signering från när hon tog emot paketet. Vad kan jag göra?
Nicolas Kitzler |Hej! Det du kan göra nu är att vända dig till Kronofogden och skicka in en ansökan om betalningsföreläggande. I ansökan anger du vilken summa du kräver, från vem samt vad du kräver betalning för. Själva ansökningskostnaden ligger på 300 kronor. Kronofogdemyndigheten kommer sedan att skicka betalningföreläggandet till tjejen som köpte din väska. Hon kan därefter välja att göra två saker: 1. Hon betalar och då skrivs skulden av. 2. Hon bestrider skulden - då får du valet att ta vidare ärendet till domstol. Observera att extra avgifter kan tillkomma. Efter prövningen i domstol, om domstolen fastställer skulden, dvs dömer att du har rätt till dina pengar, så kan Kronofogden driva in den. 3. Hon bestrider inte skulden men betalar inte heller. Då fastställer Kronofogden hennes skuld genom ett beslut. Efter beslutet driver Kronofogden in skulden åt dig. Hon ska även svara för de kostnader och ansökningsavgifter som har tillkommit. Mer informationen om hur du ansöker hittar du på Kronofogdens hemsida. Hoppas detta gav dig lite vägledning! Med vänlig hälsning,

Får vi sälja min exmans saker när han inte hämtar dom ur vårt hus?

2019-06-02 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag och min syster äger ett hus gemensamt (efter våra föräldrar). Min syster och hennes fd man har bott där i två år men har nu flyttat och skilt sig. Min fd svåger har nu många grejer/möbler kvar som han inte hämtar trots att vi sagt till. Vi ska sälja huset och hans grejer måste ut. Hur gör vi? Kan vi sälja hans grejer och skicka pengarna? Han har inga pengar och bor hos sin mamma = ingen plats för saker. Vad har vi rätt att göra?
Elina Bergstedt |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill först beklaga situationen ni hamnat i. Det är en ganska svår situation när någon lämnar sina saker och sedan vägrar hämta dessa. För att kunna besvara din fråga på bästa sätt kommer jag ta hjälp av Brottsbalkens bestämmelser, samt lagen om betalningsföreläggande.Ni får inte slänga eller sälja din systers mans saker. Även om han har lämnat sakerna där när de separerat och även om han inte hämtar dem, är de fortfarande hans egendom. Om ni skulle slänga eller sälja mannens saker skulle ni göra er skyldiga till olovligt förfogande, 10 kap. 4 § Brottsbalken. Ni får heller inte flytta möblerna, varken till ett förråd eller genom att köra hem dem till honom. Om ni flyttar möblerna kan ni göra er skyldiga till egenmäktigt förfarande, eftersom att ni rubbar ägarens besittning, 8 kap. 8 § Brottsbalken. Intressant nog, innebär det motsatsvis att din systers exman kan tänkas vara skyldig till ett egenmäktigt förfarande enligt samma paragraf, eftersom att han inte hämtar sina saker och det innebär ett rubbande av er besittning till ert hus, eftersom att huset inte går att använda helt och hållet. Dock är detta troligtvis ingenting som polisen skulle gå vidare med, eftersom att brottet inte är allvarligt och för att ni kan få hjälp med problemet via Kronofogdemyndigheten.Hos kronofogdemyndigheten kan du ansöka om så kallad särskild handräckning, 4 § lagen om betalningsföreläggande. Då ska ansökan handläggas som en ansökan om avlägsnande. En ansökan om särskild handräckning ska ske skriftligen och det måste anges att ni vill att den är särskild, 9 § och 15 § Lagen om betalningsföreläggande. Ni måste även bifoga de bevis ni har, exempelvis foton på att exmannens saker befinner sig i en bostad som tillhör er, eventuella bevis på att ni försökt få exmannen att hämta sakerna, etc, 15 § 2 st Lagen om betalningsföreläggande.Ansökan om särskild handräckning kostar 300 kronor. Till skillnad från en enkel handräckning, meddelar Kronofogdemyndigheten ett beslut vid särskild handräckning oavsett om en av parterna bestrider handräckningen, 43 § Lag om betalningsföreläggande. Kronofogdemyndigheten kommer därefter själva att verkställa sitt beslut, 45 § lag om betalningsföreläggande om du begär detta. Det innebär, så vitt jag förstår, att Kronofogdemyndigheten kommer hjälpa er att ta bort exmannens saker, om de beslutar att sakerna ska forslas bort. Det är den förlorande sidan i en särskild handräckning som står för kostnaderna. Det innebär att om Kronofogdemyndigheten beslutar att sakerna ska tas bort, är det din systers exman som kommer stå både för era eventuella kostnader, och de kostnader som uppstår i samband med avlägsnandet. Er kostnad kommer dock som max bestämmas uppgå till 420 kronor. Du kan läsa mer om handräckning på kronofogdens hemsida, där finns även en blankett att fylla i om ni väljer att gå den vägen. SammanfattningsvisNi har alltså inte rätt att sälja eller slänga din systers exmans möbler. Ni har heller inte rätt att flytta hans möbler. Han har dock inte rätt att ha kvar sina möbler i ert hus. Därmed utgörs hans agerande en olaglig handling. Ni kan polisanmäla honom, men jag tror inte att det kommer att ge någon effekt.Ni kan därför istället ansöka hos kronofogdemyndigheten om särskild handräkning, för att avlägsna din systers exmans saker. Ansökan kostar 300 kronor, men du kan begära ersättning från din systers exman för den kostnaden. Även andra kostnader går att ansöka om ersättning för. Om Kronofogdemyndigheten anser att ni har rätt kommer de att verkställa beslutet själva, och kommer då se till att möblerna försvinner från ert hus. RekommendationDet är en jobbig sits ni sitter i, eftersom att ni vill ha tillgång till huset som din systers exman har saker i. Min rekommendation till er är att höra av er till exmannen och säga att ni vill att han hämtar sina saker, och säg då att om han inte gör det kommer ni att ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden. Ni kan ju då även nämna att ett sådant förfarande kostar pengar, och att han kan bli tvingad att betala för det, samt att ni önskar kunna lösa det smärtfritt och smidigt.Hoppas att detta besvarat din fråga,

Hur får man tillbaka pengar som man lånat ut?

2019-05-31 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej!lånade ut pengar till en tjejkompis, Det gäller en massa pengar, vi hade en muntlig överenskommelse, som hon misskött, hon drar in son som är 15 månader gamma i detta som hon försöker få hem och skyller allt på mig när jag har aldrig träffa sonen, nu har hon polisanmält mig för jag bad om mina pengar. Fundera på att anmäla henne för bedrägerii, jag har swish bevis men ej skrivit lån när jag swishade, undrar om det e lönt?
Michaela Iosifidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom er överenskommelse om lånet var muntlig kan det vara svårt att bevisa att den ägt rum. Det som eventuellt kan styrka lånet är den swish som du skickat till din tjejkompis.För att bedrägeri ska anses föreligga krävs att din tjejkompis genom vilseledande fick dig att skicka pengarna till henne, samt att detta inneburit vinning för henne och skada för dig (9 kap 1 § brottsbalken). Att ni hade en muntlig överenskommelse om lånet talar för att ett vilseledande inte skett, utan snarare att det var din vilja att låna henne pengarna.För att få tillbaka dina pengar kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. En förutsättning för att kunna ansöka om detta är att din fordran (lånet) är förfallen till betalning, det vill säga att sista datum för återbetalning har passerat (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning, BFL). Ansökan om betalningsföreläggande ska göras skriftligen och du ska ange ditt krav och grunden för det (9 - 10 §§ BFL). Detta innebär att du ska ange vilket belopp du begär och varför du begär det. I ansökningen ska även förfallodagen för lånet och eventuell ränta som du kräver finnas med (11 § BFL). Om din tjejkompis delges din ansökan om betalningsföreläggande och inte bestrider den skriftligen, ska Kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökningen (42 § BFL). Ett utslag kan verkställas och på så sätt kan du få tillbaka pengarna som du lånat ut (45 § BFL). Om din tjejkompis bestrider ansökningen i rätt tid, ska du få information om detta. Om du fortfarande står fast vid att få tillbaka pengarna kan du begära att målet ska överlämnas till tingsrätten (33 § BFL). Denna begäran ska vara skriftlig och komma in till Kronofogdemyndigheten inom fyra veckor från den dag då du informerades om att din tjejkompis bestritt din ansökan (34 § BFL).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur får man tillbaka egendom som finns i annans bostad?

2019-05-26 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Vad gör man om en jag bott hos inte vill ge tillbaka min dator som ligger hos henne
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i Brottsbalken(BrB).Du har självfallet rätt att få tillbaka din egendom. Om den person som äger bostaden inte vill ge tillbaka datorn kan hon göra sig skyldig till olovligt förfogande(BrB 10:4). Det är dock viktigt att du inte går in i hennes bostad utan tillåtelse för att ta tillbaka datorn, då riskerar du själv att bli skyldig till hemfridsbrott (BrB 4:6). Kan ni inte komma överens om att hon ska överlämna datorn så kan du begära handräckning av kronofogden. Om detta finns information här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,