Hur får jag in ett skadestånd efter meddelad dom?

2019-02-16 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Vem driver in skadeståndet?Om jag via en lagakraftvunnen dom tilldömts skadestånd p.g.a att ett bedrägeri gentemot mig begåtts hur får jag då tillgång till detta skadestånd? Ska jag själv driva in det via kfm? Eller?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En dom ger en exekutionstitel som sedan kan användas av Kronofogden för att driva in pengar. Indrivning av pengarna regleras främst i Utsökningsbalken och utsökningsförordningen, men i ditt fall är även förordningen om underrättelse av dom i vissa brottmål m.m. relevant.När domen har vunnit laga kraft så kommer en kopia av domen samt ett lagakraftbevis sändas till Kronofogdemyndigheten automatiskt (25 a § förordning om underrättelse av dom i vissa brottmål m.m.).Eftersom en regel finns i förordningen om att målet ska skickas in till Kronofogdemyndigheten av domstolen så kommer du inte själv behöva skicka in något (2 kap. 2 § 5 st utsökningsbalken).När domen har översänts till Kronofogdemyndigheten enligt 25 a § förordningen om underrättelse av dom i vissa brottmål, så kommer Kronofogdemyndigheten att kontakta dig för besked om du vill ansöka om verkställighet, och sedan hjälpa dig med denna ansökan (2 kap. 3 § utsökningsförordningen).Du behöver alltså inte skicka in något själv utan kan vänta tills domen vinner laga kraft. Då ska Kronofogden kontakta dig. Vänligen,

Flytta egendom vid utmätning

2019-02-07 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Kan jag skriva över mitt hus till någon om kronofogden är efter mig
Oliver Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Absolut kan du skriva över ditt hus till någon annan genom ett gåvobrev som följer av 4 kap. jordabalken (JB).För att ett gåvobrev ska anses giltigt krävs enligt 4 kap. 29 § JB att samma regler som vid köp efterföljs. Av 4 kap. 1 § JB framgår att gåvobrevet ska vara skriftligt, innehålla en överlåtelseförklaring samt ska den skrivas under av både dig och den som du vill ge huset till.Dock finns det en stor risk att kronofogden kommer se ditt gåvobrev som ogiltigt då det kan ses som en skentransaktion och därmed ett försök att undanhålla egendom från utmätning. Att skentransaktioner inte är giltiga följer av avtalsrättsliga principer, och är till för att ingen ska kunna undandra egendom på falska grunder.Sammanfattningsvis kan du alltså ge bort huset till någon annan men det är möjligt att kronofogden bedömer att det är en skentransaktion och gåvan därför inte är giltig.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jag har sammanbott med en kvinna och vill nu att hon flyttar ut ur min lägenhet, vilket hon dock inte vill göra. Vad kan man göra för att få ut henne?

2019-02-02 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag har bott med en kvinna i några år och hon har en annan lägenhet i Farsta, Hon hyr ut sin lägenhetoch bor hos mig. Vi har inte skrivit något avtal och hon betalar inte hyra till mig. Hon är jätte jobbig nu. Hurkan jag blir av med henne?
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att det är du som ensam äger lägenheten ni båda bor i, eller om det är en hyresrätt att du ensam står på kontraktet. Om det är på det sättet och ni inte har något avtal mellan er som ger henne rätt att nyttja din lägenhet har hon i princip ingen rätt att stanna kvar i din lägenhet mot din vilja. Jag ska nu förklara för dig vad du kan göra för att få ut henne från din lägenhet. Bara för att ni är sambos betyder det inte att något hyresförhållande har uppstått, vilket bekräftats i rättsfallet NJA 1978 s. 524.Vad kan du göra för att få ut henne?Först och främst bör förtydligas att du inte handgripligen bör kasta ut henne, då det skulle kunna utgöra ett brott.Ett alternativ skulle kunna vara att du ringer polisen och får dem att föra ut henne från din lägenhet omedelbart. Det är dock osäkert om de under dessa omständigheter skulle göra så. De skulle förmodligen inte gå med på det eftersom att hon har sitt boende hemma hos dig och inte är en vanlig och tillfällig gäst hemma hos dig. Jag förmodar även att hon är folkbokförd hemma hos dig. Detta gör att polisen inte direkt kan veta att hon inte har rätt att bo där.Ansöka om avhysning hos kronofogdenIstället bör du använda dig av möjligheten till så kallad avhysning. Detta innebär att du gör en ansökan hos kronofogdemyndigheten om att de ska avhysa kvinnan som bor hos dig. Det fungerar på så sätt att du lämnar in en ansökan med begäran om avhysning. Kronofogden kommer då att skicka ut ett krav i ett brev till henne som hon kan välja att antingen bestrida eller inte. Av brevet kommer då framgå att du har ansökt om avhysning av henne på den grunden att hon inte har rätt att bo hos dig. Om hon inom en viss tid då inte bestrider kravet kommer din ansökan att beviljas och genomföras, på så sätt att kronofogden och polisen kommer hem till dig och avhyser henne från din lägenhet. Ansökan om avhysning kan göras på kronofogdemyndighetens hemsida.Om ditt krav hos kronofogden bestridsOm hon däremot bestrider kravet kommer du istället behöva vända dig till tingsrätten. Då kommer du istället där, inför tingsrätten, behöva visa att hon inte har rätt att bo hos dig och att hon ska avhysas. Då kommer tingsrätten sedan med ett avgörande som sen kan verkställas av kronofogdemyndigheten. Detta sätt tar alltså längre tid än om hon inte bestrider ditt krav hos kronofogdemyndigheten.Antingen kommer alltså ditt krav hos kronofogden inte att bestridas av henne. Då kommer kronofogden kunna verkställa kravet, och alltså avhysa henne inom mycket snar tid. Om hon däremot bestrider kravet kommer du att behöva föra ärendet vidare i tingsrätten. Du kommer dock fortfarande att vinna i domstolen eftersom du har rätt om det ligger till så som det verkar, men det kommer i så fall ta längre tid att få ut henne.Finns det något mer du kan göra?Medan du väntar på avhysning kan du begära att hon ska betala skälig hyra så länge hon bor hos dig. Hon har ingen rätt att bo där överhuvudtaget mot din vilja, och om hon nu gör det har du rätt till en typ av skadestånd. Det kallas rättsligt att hon annars skulle göra en obehörig vinst genom att bo gratis hos dig utan någon rättslig grund för det. Denna princip, om obehörig vinst, har givits legitimitet i rättsfallet NJA 2007 s. 519, och innebär att du bör ha rätt till skälig hyra för de dagar hon nu bor där fastän du inte vill det.Avslutning och handlingsrådDet första du bör göra, om ni kan kommunicera, är att konfrontera henne med att hon inte får bo hos dig och att du därmed har rätt att få henne avhyst samt att du har rätt till skadestånd från henne i form av skälig hyra.Om du redan vet att hon inte kommer flytta iväg på en gång, och du vill bli av med henne så snabbt som möjligt, bör du så snart som möjligt ansöka om avhysning. Eftersom att du har rätten på din sida bör hon inte bestrida ditt krav på avhysning och hon kommer då att förmodligen inom några veckor att bli avhyst. Om hon bestrider kravet och fortfarande vägrar flytta rekommenderar jag att du tar fallet till tingsrätten. Då kommer dom med ett avgörande som kan verkställas av kronofogden oavsett vad hon har för åsikter.Eftersom att du har beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig på tisdag den 5:e februari kl. 17:00. Om tiden inte passar dig eller om du har några andra följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan kronofogdemyndigheten utmäta tillgångar som tillhör gäldenärens barn

2019-01-31 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej min kusin har stora skuldbelopp hos KFM, men jag vill personligen spara och sätta in pengar på deras barns konto inför barnens framtid.Är det möjligt för KFM att beslagta pengar från ungens konto för att betala för föräldrarnas skuld eftersom de är fullmaktshavare?
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig dig till Lawline! Din fråga rör vilka tillgångar som kronofogdemyndigheten (KFM) får ta i anspråk för att betala en skuld. Detta regleras i utsökningsbalken (UB). Pengar på ett konto är lös egendom. Lös egendom får bara utmätas av KFM om det framgår att egendomen tillhör gäldenären. Detta följer av 4 kap 17 § UB. Bankkonton som ägs av gäldenären själv förutsätts vara utmätningsbara eftersom de finns i gäldenärens besittning (4 kap 18 § UB). Gäldenären i ditt fall är din kusin. Du frågat om barnens pengar kan utmätas eftersom föräldrarna är fullmaktshavare. Jag tror att du i stället för fullmaktshavare menar vårdnadshavare eller förmyndare. Vårdnadshavare är i huvudsak föräldrarna till ett barn om de är gifta med varandra (6 kap 3 § föräldrabalken). Om de inte är gifta är modern ensam vårdnadshavare. Vårdnadshavare har hand om vårdnad och underhåll av barnet och förmyndaren har hand om barnets ekonomi. Barnets förmyndare är samma personer som vårdnadshavarna om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna (10 kap 2 § FB). Att barnet har en förmyndare innebär inte att barnets pengar kan utmätas för förmyndarens skulder. Pengarna tillhör nämligen fortfarande barnet. Om bankkontot tillhör ett barn till gäldenären måste KFM kunna bevisa att pengarna tillhör gäldenärens i enlighet med 4 kap 17 § UB för att de ska kunna utmätas för förmyndarens skulder. Det kan göras i och med att det är möjligt att spåra transaktioner bakåt i tiden. Om KFM ser att gäldenären satt in stora klumpsummor pengar på sitt barns konto kan ett sådant förfarande tyda på att gäldenären försöker komma undan KFM. Detta kan tala för att pengarna egentligen tillhör gäldenären och inte barnen. Om du som "icke gäldenär" har satt in pengar på barnens konto lär det alltså inte kunna utmätas för gäldenärens skulder eftersom de inte tillhör gäldenären och KFM troligen inte heller kan bevisa att de tillhör gäldenären. Hoppas du har fått svar på din fråga

Praxis och legalitetsprincipen

2019-02-11 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Fick nedanstående svar från Kronofogden om praxis vad gäller preskription"Praxis (framför allt de högsta instansernas avgöranden) är en del av rättsutvecklingen som leder till att gällande rätt förändras över tiden. När det kommer till tillämpning av praxis är det alltid rådande (den senaste) praxis man utgår ifrån. Vid tidpunkten för bedömningen av om en fordran är preskriberad utgår man från vad HD (eller hovrätterna) senast uttalat, inte vilka rättsfall (dvs. vilken praxis) som var gällande vid skuldens uppkomst eller preskriptionens eventuella inträde."Nedanstående som jag hittat på nätet motsäger väl det som Kronofogden sägerSvensk författningssamlingSFS 2011:10910 § Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.Förbudet mot att retroaktivt tillämpa en straff- eller skattelag är en i grundlagen uttryckt skyddsregel. Innebörden av denna bestämmelse är att en lag inte får tillämpas på sådant som skett före den tidpunkt då lagen trädde i kraft. Man kan alltså inte straffas för något som straffbelagts först efter den tidpunkt då man redan handlat.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör i grund och botten den så kallade legalitetsprincipen som framgår av bland annat 2 kap 10 regeringsformen, som du också hänvisat till.Såsom Kronofogden skriver är det allmänt vedertaget att nya HD-avgöranden är giltiga även på sådana fall som är äldre än avgörandet. Jag förstår också att sättet som Kronofogden beskriver saken på — att HD förändrar rättsläget — gör att man kan tolka det såsom du gör. Jag har ingen kritik mot Kronofogdens sätt att beskriva saken på, även om det kan bädda för att man får bilden av att HD förändrar rättsläget ungefär på samma sätt som riksdagen stiftar och upphäver lagar. Så är inte fallet.Man kan enligt min uppfattning lika gärna beskriva det som att HD specificerar rättsläget där det är oklart. Man skulle kunna säga att rättsläget var precis detsamma dagen innan ett HD-avgörande, även om det är först vid avgörandet som det blir allmänt känt. Domstolsväsendets uppgift är nämligen att tolka och tillämpa lag, inte enligt någon politisk hållning eller ideologi utan såsom den är skriven och objektivt bör förstås. I vissa frågor är rättsläget oklarare än i andra, och i dessa frågor kan också sättet som HD avgör saken på vara mer ovisst. Eftersom Högsta domstolen är domstolsväsendets högsta instans (tillsammans med Högsta förvaltningsdomstolen, men avseende olika rättsområden), har den också en avgörande roll att avgöra hur en viss lag ska tolkas. Var rättsläget innan avgörandet mycket oklart, kan det upplevas som att HD förändrar rättsläget i och med avgörandet. Det händer att HD får kritik för sina avgöranden, men det ska inte sammanblandas med att de skulle ha stiftat rätt.Eftersom rättsläget specificeras är det i regel inget problem att ett HD-avgörande kommer efter till exempel ett avtal. Tvärtom hör det ju till saken att frågan HD avgör uppkommer innan HD besvarar den.Du lyfter också 2 kap 10 regeringsformen. Den träffar dock inte praxis, utan endast lagstiftning. Eftersom regeln innebär att lagstiftning som trätt i kraft efter brottet eller inträffandet av den omständighet som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten inte är tillämplig när HD eller någon annan domstol eller myndighet ska avgöra saken, kan givetvis inte heller praxis som hänför sig till denna lagstiftning tillämpas. Det undantag som finns – då den nya lagstiftningen kan användas – är om den är till fördel för den enskilde. Begås ett brott, och straffskalan sänks efter gärningen men innan domen, kan domstolarna döma enligt den nya, lägre, straffskalan.För att sammanfatta saken i två meningar: Domstolsväsendet (däribland HD) stiftar varken lag eller annan föreskrift, utan tolkar den. Således strider det inte mot legalitetsprincipen att använda praxis som är nyare än brottet eller den skatte-/avgiftsgrundande omständigheten.Slutligen skulle jag vilja lyfta att det sannolikt är sällan som 2 kap 10 § regeringsformen berör Kronofogdens arbete. Det torde vara mycket ovanligt att Kronofogden ombes driva in skatter och avgifter som tillkommit efter den skatte- eller avgiftsgrundande omständighetens inträffande. Trots detta är såklart Kronofogden ändå tvungen att agera inom ramen för de lagar och föreskrifter (och den praxis som tolkar dessa) som reglerar dess verksamhet.Vänligen,

Handräckning

2019-02-04 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Efter seperation fick min numera exsambo ett tag tillåtelse att ha sina ägodelar i mitt förråd. Jag vill att han flyttar bort dom. Har under de senaste 6 månaderna både skriftligt och muntligt bett honom flytta bort grejerna. Vi separerade i maj -17, vilket för mig inte är ett tag. Vad gäller för min del? Kan jag kasta hans grejer om han inte hämtar dom? Vad krävs av mig för att få bort hans grejer härifrån?
Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. I den här situationen så vill du att din exsambo ska flytta på sina ägodelar från ditt förråd. Du vill alltså få fastställt att "någon ska göra något". Detta kan Kronofogdemyndigheten hjälpa dig med. Självfallet är det alltid enklast att inte koppla in kronofogden eftersom det i sig är en process som tar tid men som också tar din egen energi. Det är alltid viktigt att göra en avvägning. Om du tror att din exsambo kommer att agera bara du förklarar för honom att du kommer kontakta Kronofogden om sakerna inte flyttas på, så kanske det i alla fall kan vara steg ett innan du faktiskt kopplar in Kronofogden på riktigt. Kronofogden kan hjälpa dig att få fastställt att din exsambo ska flytta sakerna från förrådet, vilket kallas handräckning (Kronofogden fastställer att "någon ska göra något"). Det finns två former av handräckning; vanlig och särskild handräckning. Ibland kan du som sökande välja handräckningsform. Vanlig handräckning: Vanlig handräckning kan till exempel gälla vräkning, överlämnande av lös egendom och borttagande av egendom. En ansökan om vanlig handräckning kan kombineras med ett betalningsföreläggande, exempelvis ansökan om både avhysning och obetalda hyror.Särskild handräckning: Ansökan om särskild handräckning används bland annat när någon vidtagit en olovlig åtgärd med någon annans egendom eller utan lov har hindrat någon annan att använda viss egendom. Exempel på detta kan vara markägaren som stängt av en väg för andra som har rätt att använda vägen. Eller en före detta partner som inte lämnar tillbaka saker efter en skilsmässa.Handräckning är alltså en form av verkställighet som inte gäller betalning. För att få handräckning måste man först ha ett utslag eller en dom. Om du tror att det kan vara den enda utvägen så hör av dig till Kronofogden HÄR så kan de hjälpa dig vidare. Med vänlig hälsning,

Vad gör jag när någon vägrar betala?

2019-02-01 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |En man är skyldig mig 2000kronror. Han svarade inte på uppmaningar att betala. En gång sa han till och med att jag kommer inte att få ngt. Om jag fortsätter att pressa honom
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgår utifrån din fråga att du önskar svar på hur du kan gå till väga för att få personen att betala det denne är skyldig dig. I ditt fall rör det sig om en så kallad fullgörelsetalan – personen ska fullgöra något genom att betala 2000 kr denne är skyldig dig. Det du i första hand kan göra då personen vägrar att betala sin skuld är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Det kostar 300 kr att ansöka om betalningsföreläggande, vilket du även kan begära ersättning för i din ansökan tillsammans med den ursprungliga skulden på 2000 kr. Efter att du skickat in ansökan så kommer Kronofogdemyndigheten att skicka ett brev med en uppmaning om att betala till den som är skyldig dig pengar. Om personen fortfarande inte vill betala sin skuld så kan du istället välja att ta vidare ärendet till domstol, då tillkommer även en avgift som domstolen tar ut. För att läsa mer om ansökningsförfarandet och processen hänvisar jag dig till Kronofogdemyndighetens hemsida här.Vänligen,

Vad kan göras när hyresgästen inte betalar hyra och vägrar flytta?

2019-01-31 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Vi har en hyresgäst i vår stuga som vi vill ska flytta och han vägrar. Det skrevs ett hyresavtalet 6 aug till 6 dec 2018. Han reste till Thailand och vi skulle förlänga avtalet när han kom tillbaka. Men vi vill inte förlänga avtalet eftersom han misskött stugan . Han kom hem 20 dec och vi skrev ett nytt avtal till den 20 Jan. Men han vill inte flytta och inte betala något. Puh! Hur gör vi? Tacksam för svar.
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar frågan som att avtalsförhållandet mellan er har upphört och att du undrar hur du kan avhysa hyresgästen samt kräva förfallen betalning. I sådant fall tillämpas reglerna i lag om betalningsföreläggande och handräckning (BfL).Hur avhyses en hyresgäst?När en hyresgäst vägrar att flytta från en hyresrätt efter hyresavtalets upphörande har hyresvärden möjlighet att ansöka om vanlig handräckning hos kronofogden (se 3 § BfL). Om kronofogden meddelar ett utslag (beslut) i enlighet med din ansökan kommer du att få hjälp med att avhysa hyresgästen. Läs mer om förfarandet kring ansökan om vanlig handräckning här.Hur kan en hyresvärd kräva betalning?Om en hyresgäst har en hyresskuld som är förfallen till betalning kan hyresvärden ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden (se 2 § BfL). Ett sådant föreläggande avser åläggande för svaranden (hyresgästen) att betala skulden till dig. Läs mer om förfarandet kring ansökan om betalningsföreläggande här. Notera att skulden måste vara förfallen för att du ska ha rätt att få betalt.I ditt fall kan du alltså både ansöka om en vanlig handräckning och ett betalningsföreläggande. För att förfarandet ska bli smidigare för dig finns det en möjlighet att innefatta ansökningen om vanlig handräckning i ansökningen om betalningsföreläggande (se 13 § BfL). På så sätt handläggs bägge ansökningarna i ett och samma mål.SammanfattningOm din hyresgäst vägrar flytta efter hyresavtalets upphörande och inte har betalat en förfallen hyresskuld, kan du vända dig till kronofogden för hjälp. Genom att ansöka om en vanlig handräckning och ett betalningsföreläggande kan du både avhysa hyresgästen samt kräva betalning.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,