Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag tolkar det som att du har tre frågor: Hur lång tid din vän har på sig för att begära ut sitt skadestånd (brottsskadeersättning), om kronofogden får utmäta hela eller delar av brottsskadeersättningen, samt ifall brottsskadeersättningen skulle påverka din väns bistånd.Din vän kan vända sig till Brottsoffermyndigheten för att få brottsskadeersättning inom tre år efter att domen vunnit laga kraft:Din vän kunde inte få skadeståndsersättningen från gärningsmannen. Kan inte din vän inte heller få någon ersättning från sitt eventuella försäkringsbolag kan hon vända sig till Brottsoffermyndigheten för att få s.k. brottsskadeersättning (10 och 21 §§ brottsskadelagen). Brottsskadeersättning betalas till den som drabbats av en skada till följd av ett brott (1 § brottsskadelagen). Exempel på skador som ersättningen omfattar är personskador och kränkningsersättning. Enligt 15 § brottsskadelagen ska en ansökan om brottsskadeersättning göras inom tre år efter att domen vunnit laga kraft. Det finns alltså möjlighet för din vän att ansöka om ersättning, vilket kan göras här.Kronofogden får inte utmäta erhållet skadestånd, ifall skadeståndet är avskilt från andra pengar:Av 4 kap. 17 § utsökningsbalken framgår det att lös egendom, såsom pengar på ett bankkonto, får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (den som har en skuld gentemot någon). Enligt 32 § brottsskadelagen får inte ett anspråk på brottsskadeersättning för bl.a. kränkning och personskada utmätas för den skadelidandes skuld. Brottsskadeersättningen som betalats ut till gäldenären och som hållits avskild, får enligt 5 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken inte utmätas om mindre än två år har gått från att medlen betalades ut, eller om den ska tillgodose ett försörjningsbehov som alltjämt kvarstår. Detta utmätningsförbud finns för att ersättningen anses vara starkt personlig och individen ska få därför möjlighet att använda de pengarna.Ifall brottsskadeersättningen skulle föras över eller hamna på ett konto där det redan finns pengar har pengarna sammanblandats. Då går det inte att säga vilka pengar som är brottsskadeersättningen och vilka pengar som exempelvis är lön. Brottsskadeersättningen/pengarna på kontot kan därför utmätas för att de inte varit avskilda. Brottsskadeersättningen hålls däremot avskild om Brottsoffermyndigheten för över pengarna till ett separat konto som din vän skapat där enbart de pengarna finns (och inga andra pengar sedan innan!). I sådana fall råder det utmätningsförbud på brottsskadeersättningen och kronofogden kan inte ta de pengarna för att betala skulden.Om din vän skulle vilja köpa något för de pengarna – vad händer då?I rättsfallet NJA 2018 s. 966 hade en person fått brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten för kränkning och personskada. Högsta domstolen menade att kronofogden inte fick utmäta en motorcykel som hade köpts med pengarna personen fick från Brottsoffermyndigheten, för att personen kunde bevisa att det var just de pengarna som lades ner på motorcykelköpet. Skulle din vän köpa något för sin brottsskadeersättning och hon kan visa att inköpet gjordes från kontot där bara brottsskadeersättningen fanns, råder det också utmätningsförbud på det som trätt istället för pengarna, exempelvis en motorcykel.Skadeståndet kommer att tas med i bedömningen om ekonomiskt bistånd:Prövningen om ekonomiskt bistånd finns reglerat i socialtjänstlagens fjärde kapitel. Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till ekonomiskt bistånd av socialnämnden genom försörjningsstöd. Det som står i lagen angående vilka kostnader som inte ska beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd är hemmavarande barns inkomster av eget arbete samt hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Detta framgår av 4 kap. 1 a § socialtjänstlagen. Eftersom det inte står något annat verkar det som att skadeståndet tas med i bedömningen. Sedan om det skulle innebära att biståndet inte beviljas kan jag dock inte uttala mig om, eftersom jag vet för lite om din väns specifika fall.Hoppas detta gav dig och din vän vägledning!Med vänlig hälsning,

Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!5 kap. Utsökningsbalken (UB) reglerar vilken egendom som Kronofogden inte får utmäta. 5 kap. 1 § UB reglerar att Kronofogden inte får utmäta viss egendom som är till för personligt bruk samt banktillgodohavanden i den mån det ej är stadgat. Skulle du behöva pengarna i sitt underhåll ska pengarna som regel inte utmätas.I 71 kap. 3 § 2 st. Skatteförfarandelagen (SFL) finns det däremot att den 5 kap. 1 § UB inte gäller för utmätning på skatter eller avgifter som ska betalas tillbaka. Skatteåterbäring omfattas alltså inte av reglerna och kan därmed tas i anspråk av Kronofogden för att betala av dina existerande skulder. Om däremot din skatteåterbäring överstiger din skuld ska resterande belopp utbetalas till dig.Det innebär att Kronofogden har rätt att utmäta din skatteåterbäring för att minska din skuld.Om Kronofogden däremot skulle göra fel och du betalar mer än du är skyldig finns det möjlighet att begära s.k. rättelse vilket innebär att de rättar till det så att utmätningsbeloppet blir korrekt i framtiden. Du kan inte ändra sådant du redan betalat, utan det gäller endast sådant som berör framtida utbetalningar (7 kap. 10 § UB). Om du efter rättelse ändå inte är nöjd kan du väcka talan i domstol mot dem.Eftersom din fråga inte innehåller så mycket mer information, kan jag dessvärre inte uttala mig mer ingående. Skulle du dock vilja ha hjälp med att upprätta en överklagan, rekommenderar jag att du kontaktar en jurist som kan hjälpa dig med detta. Våra jurister på Lawline hjälper dig gärna med det! Har Kronofogdemyndigheten gjort fel kan du begära rättelse.Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,

Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i utsökningsbalken (UB). Som utgångspunkt ska sambons egendom inte utmätasUtgångspunkten i samboförhållanden är att var och en ansvarar för sina egna skulder. Detta innebär att hennes sambos egendom inte ska utmätas och användas för att betala av hennes skulder (4 kap 17 § UB). Egendom i deras gemensamma besittningNär man bor tillsammans kan det dock vara svårt att avgöra vem som äger vilken egendom. Gällande den egendom som samborna har i sin gemensamma besittning, gäller att den kan utmätas så länge det inte görs sannolikt att egendomen tillhör den andre sambon. Det finns alltså en presumtion för att det som finns i deras gemensamma bostad tillhör den betalningsskyldige och därmed kan utmätas (4 kap 19 § UB).Din dotters sambo måste alltså kunna visa att han är ägare till det han inte vill ska utmätas. Att de skrivit ett samboavtal på vem som äger vad kan ha ett visst bevisvärde, men räcker normalt sett inte ensamt. Ett kvitto eller kontoutdrag kan tillsammans med annan bevisning också användas. Gällande egendom som sambon fått genom arv, testamente eller gåva kan detta styrkas genom arvskifteshandling, testamente eller gåvobrev. För att avgöra om denna presumtion kan brytas görs en helhetsbedömning utifrån samtliga omständigheter. Deras inkomster och övriga ekonomi kan därmed också ha betydelse. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kan Kronofogden utmäta min egendom för att täcka min sambos skulder?Regler om utmätning finns i 4 kap. utsökningsbalken (UB). Lös egendom får som huvudregel utmätas om det framgår att egendomen tillför gäldenären (4 kap. 17 § UB). Lös egendom är lösöre och andra lösa saker, som exempelvis en soffa, eller en TV. Gäldenären anses ägare till sådan lös egendom som han har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § första stycket UB). Detta innebär att det finns en presumtion för att gäldenären är ägare till egendom han har i sin besittning, vilket gör att Kronofogden som utgångspunkt kan utmäta egendomen. Det finns även en specialregel avseende makars och sambors egendom. Regeln innebär att gäldenären presumeras vara ägare till lös egendom som makarna eller samborna har i sin gemensamma besittning (4 kap. 19 § första stycket UB). För att bryta presumtionen krävs att den andra maken eller sambon kan göra sannolikt att egendomen är samägd eller att hon själv är ägare till egendomen. Detta kan göras genom att exempelvis visa upp ett kvitto för att styrka att man är ägare till egendomen.SammanfattningUtgångspunkten avseende sambors förmögenhetsförhållanden är att varje sambo ansvarar för sina egna skulder. Det betyder att din väninna inte kan bli skuldsatt på grund av att pojkvännen har skulder hos Kronofogden. Den enda effekten som uppstår av att din väninna och hennes pojkvän bor tillsammans är att egendom i deras gemensamma besittning presumeras tillhöra pojkvännen. Kronofogden kommer alltså utgå från att pojkvännen är ägare till den egendom som finns i deras gemensamma hem, vilket gör att din väninna måste kunna styrka att det faktiskt är hon som äger egendomen eller att egendomen är samägd, för att Kronofogden inte ska utmäta den. Detta kan göras genom exempelvis uppvisande av kvitto eller gåvobrev för att visa att egendomen inte tillhör pojkvännen. Du får gärna återkomma om du har ytterligare frågor!Med vänliga hälsningar

Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken (UB). En epatraktor utgör lös egendom som kan utmätas om det framgår att den tillhör gäldenären enligt 4 kap. 17 § UB. Egendom som finns i gäldenärens besittning förutsätts tillhöra gäldenären enligt 4 kap. 18 § UB. Detta är en presumtionsregel som kommer innebära att om epatraktorn ex. står hemma hos gäldenären så anses den tillhöra honom. Presumtionen bryts om det framgår att den tillhör någon annan. Finns egendomen inte i gäldenärens besittning föreligger ingen presumtion om att den tillhör honom. I sådana fall har kronofogden full bevisbörda att styrka att den tillhör gäldenären. Egendom som tillhör någon annan än gäldenären kan inte utmätas. I ert fall torde det heller inte vara några problem med att visa att epatraktorn tillhör sonen och inte pappan i det fall kronofogden skulle försöka utmäta den. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vid utmätningen bör i första hand tas i anspråk sådana tillgångar som kan användas till skuldens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för den betalningsskyldige (4 kap. 3 § 2 st. UB). Det innebär att det som kommer att utmätas i första hand är pengar (om det finns tillgängligt). Pengar är enkla att utmäta och det kräver inget arbete som genererar kostnader. Om du har skulder hos kronofogden kommer skatteåterbäringen i första hand överföras av Skatteverket till Kronofogden för att betala dina skulder. Om det sedan skulle bli en summa över, när dina skulder är betalda, tillfaller överskottet er (Kronofogdens hemsida). Det bör dock sägas att ni alltid har rätt till att få behålla det som kallas för beneficium, vilket är pengar och annan egendom som du alltid får behålla för din egen och din familjs försörjning vid utmätning eller konkurs (5 kap. 1 § UB) - alltså sådant som krävs för att ni ska kunna bo och livnära er. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Välkommen att återkomma vid eventuella funderingar. Vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå din fråga avser dels om Kronofogden får utmäta dina tillgångar utan att du delges i förväg, dels om banken får lämna ut de uppgifter den gjort.Du ska som huvudregel underrättas innan utmätning, men det finns undantagReglerna om utmätning av egendom finns i utsökningsbalken (UB). Då du redan har en pågående utmätning har Kronofogdemyndigheten redan undersökt om du som gäldenär har utmätningsbar egendom (4 kap. 9 § UB). Innan utmätning sker ska du som utgångspunkt underrättas så du kan få tillräcklig tid att bevaka din rätt (4 kap. 12 § första stycket UB). Kronofogdemyndigheten har däremot en möjlighet att utmäta tillgångar utan underrättelse, om det finns en risk att du skaffar undan eller förstör egendom eller det på annat sätt är brådskande (4 kap. 12 § andra stycket UB). Då pengar är sådan egendom som är lätt att flytta om gäldenären underrättas i förväg sker det ofta en underrättelse först i efterhand. Om du anser att Kronofogdemyndigheten av någon anledning inte hade rätt att utmäta pengarna har du möjlighet att begära rättelse hos myndigheten. Om den inte ändrar sitt beslut kan du överklaga beslutet till domstol. Det ska dock nämnas att pengar är sådan egendom som i första hand utmäts och om du har sparat kapital på ditt konto kan det hända att sådana medel utmäts för att betala dina skulder.Som svar på din fråga innebär det att Kronofogdemyndigheten har rätt att utmäta medel från ditt sparkonto utan att underrätta dig i förväg, just för att det finns en risk att dessa annars undandras av gäldenären.Banken får lämna ut dina uppgifter till KronofogdemyndighetenSom utgångspunkt råder det en banksekretess innebärande att en bank inte får lämna ut uppgifter om enskildas förehavanden (1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). Tystnadsplikten gäller dock inte i förhållande till Kronofogdemyndigheten. Bland annat banker har en skyldighet att uppge om en gäldenär har tillgångar som kan vara av betydelse för i vilken mån gäldenären har utmätningsbar egendom (4 kap. 15 § UB). Behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen är lagliga bland annat om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige, i förevarande fall banken (art 6.1.a GDPR). Banken har rätt att behandla dina personuppgifter och banken har även rent juridiskt en skyldighet att dela med sig av uppgifterna till Kronofogdemyndigheten vid förfrågan i samband med utmätning.Sammanfattningsvis finns det lagstöd både för att göra en utmätning av dina bankmedel utan underrättelse i förväg och för banken att lämna ut uppgifter och medge uttag.Om något är oklart eller du behöver mer hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag presumerar att din fråga rör individuell livförsäkring, eftersom du skriver just livförsäkring. Om du istället har en gruppersonförsäkring eller kollektivavtalsgrundad personförsäkring, rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga.Inledningsvis kommer jag att gå igenom vilken lag som är tillämplig på livförsäkringar. Därefter kommer jag att gå igenom vad ett förmånstagarförordnande innebär och vilka formkrav som ska vara uppfyllda för att ett förmånstagarförordnande ska bli giltigt. Därefter kommer jag att utreda ifall ett förmånstagarförordnande kan utmätas om den som är förmånstagare (dvs. den berättigade) har skulder, och vad som gäller angående utmätning av livförsäkring. Avslutningsvis ska jag försöka besvara vad som gäller i ditt fall samt ge råd om vad du bör göra nu. Vilken lag är tillämplig på livförsäkringar? När det gäller privata försäkringar (det vill säga inte socialförsäkring och liknande), tillämpas Försäkringsavtalslagen, ofta förkortad FAL (här). 1 kap 2 § 1 st FAL (här) anger att bestämmelserna i kap 10–16 i nämnda lag tillämpas på individuell livförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som tecknas hos ett försäkringsbolag. Individuell livförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring kallas med en gemensam definition för personförsäkring. Vad innebär ett förmånstagarförordnande? Förfogande över försäkringen regleras i 14 kap FAL, och gäller alltså för personförsäkringar (se stycket ovan). Försäkringstagaren (den som tecknar en försäkring) har rätt att själv förfoga över en personförsäkring genom förmånstagarförordnande, se 14 kap 1 § 1 st FAL (här). Vid livförsäkring är möjligheten att göra ett förmånstagarförordnande betydelsefullt, eftersom försäkringstagaren kan bestämma vem försäkringen ska tillfalla. Beloppet övergår direkt till mottagaren utan att ingå i dödsboförvaltningen, se 14 kap 7 § 1 st FAL (här). Formkrav för förmånstagarförordnandeEtt förmånstagarförordnande kräver skriftlig form, ett egenhändigt undertecknat meddelande till försäkringsbolaget, se 14 kap 3 § 1 st FAL (här). Enligt Bertil Bengtssons bok Försäkringsavtalsrätt (som till stor del är en lagkommentar till Försäkringsavtalslagen) innebär detta krav att det inte duger att skicka förordnandet med e-post till försäkringsbolaget. Bengtsson menar att det idag finns skäl att godta ett digitalt skriftligt förordnande med elektronisk underskrift (jag drar slutsatsen att han menar undertecknande genom BankID), även om det inte finns stöd för detta i motiven till lagen. Ett förmånstagarförordnande kan även göras genom att det tas in i försäkringsvillkoren, se 14 kap 3 § 2 st FAL (här). Ett förmånstagarförordnande som tas in i försäkringsvillkoren förlorar sin verkan om försäkringstagaren gör ett nytt förordnande enligt 1 st (här). Enligt Bertil Bengtssons bok Försäkringsavtalsrätt kan ett muntligt förordnande inte bli giltigt genom att försäkringsbolaget antecknar det i försäkringsbrevet. Det är inte heller möjligt att göra ett giltigt förmånstagarförordnande genom testamente. 14 kap 3 § 3 st FAL (här) anger att det gäller samma formkrav som enligt 1–2 st om man vill föra in ett villkor om att ett försäkringsbelopp eller en försäkring ska vara mottagarens enskilda egendom. Kan ett förmånstagarförordnande utmätas om den som är förmånstagare har skulder?Huvudregeln är att en försäkring och ersättning som utfaller från denna får tas i anspråk för försäkringstagarens och någon annan berättigads skulder, se 15 kap 1 § FAL (här). Försäkringstagaren är den som har tecknat försäkringen, dvs. den som har ett avtal med försäkringsbolaget. Annan berättigad kan vara en försäkrad (försäkringstagaren och den försäkrade är ofta samma person men behöver inte vara det) eller en förmånstagare. Vad gäller angående utmätning av livförsäkring? 15 kap 9 § FAL (här) ger skydd för den berättigade gentemot hans eller hennes egna borgenärer, det vill säga om försäkringstagaren har dött, och ersättning/förmånstagarförordnande tillkommer en annan person, och denne har skulder. Av första stycket framgår att tills försäkringsersättningen betalas ut gäller samma skydd som enligt 15 kap 5 § FAL (här), som fäster avgörande vikt vid försörjningsskyldighet. Efter att ersättningen har betalats ut begränsas skyddet på liknande sätt som enligt 5 kap 7 § 2 st Utsökningsbalken (här), denna paragraf gäller dock skadestånd som tillkommer gäldenären (dvs. den som är skyldig någon annan pengar). Det förutsätts att det utbetalda beloppet hålls avskilt. Även belopp som inte hålls avskilt kan tas i anspråk upp till två år efter utbetalningen, om inte den som är berättigad behöver beloppet för sin försörjning eller för att fullgöra underhållsskyldighet. Vad gäller i ditt fall, och vad kan du göra nu? Jag har gått igenom huvudregeln, men det kan skilja sig beroende på vad det är för försäkring. Om en personförsäkring (dit livförsäkringar hör) kan utmätas beror bland annat på vad det är för typ av försäkring. Personförsäkringar kan ibland vara utmätningsfria, alltså att de inte går att utmäta. Kapitalförsäkringar är däremot ofta möjligt att utmäta. Pensionsförsäkringar är svårare att utmäta. Eftersom försäkringsavtalet gäller mellan dig och försäkringsbolaget rekommenderar jag att du kontaktar försäkringsbolaget och frågar vad som gäller, dvs. om försäkringen är utmätningsbar och om det är något du eller din son kan göra för att beloppet eller en del av det ska vara skyddat från utmätning. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,