Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar de lagbestämmelser som finns att hitta i Utsökningsbalken (UB). Det som händer vid en utmätning är att den skuldsattes egendom tas om hand och säljs för att betala den befintliga skulden. En utmätning börjar med att Kronofogdmyndigheten (KFM) utreder vilka tillgångar den skuldsatta har. Syftet med utredningen är att utreda om det finns tillgångar som går att utmätta för att täcka den befintliga skulden. I samband med det kan KFM fråga olika myndigheter, företag eller personer om information. KFM har också behörighet att komma hem till den skuldsatte. 2 kap. 17 § UB stadgas det att när KFM ska utmäta egendom hos en betalningsskyldig person har de rätt att gå in i personens bostad även om personen i fråga inte är hemma. Förrättningsmannen får bryta låset till bostaden för att kunna komma in om inte innehavaren är hemma eller inte vill öppna dörren. Dock måste bostadsinnehavaren ha underrättats om tiden för förrättelsen innan förrättningsmannen får gå in i bostaden. (se speciellt paragrafens andra stycke). KFM får med andra ord inte att komma hem till någon innan personen i fråga blivit underrättad om det.Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FråganI detta fall vill två oberoende parter komma åt samma egendom. Fordringsägaren vill få betalt för sin fordran genom att utmäta pengarna, medan din sambo vill få tillbaka sina deponerade pengar. Frågan blir därför vem som har bäst rätt till pengarna.Utmätning av pengar på bankenLös egendom, såsom pengar på banken, får utmätas om det framgår att egendomen tillhör den betalningsskyldige (4 kap. 17 § utsökningsbalken). Därmed har fordringsägaren bevisbördan för att pengarna tillhör dig. Att vara kontohavare är vanligen tillräcklig bevisning för att medlen ska anses tillhör dig som betalningsskyldig (jfr NJA 1998 s. 275 och NJA 2009 s. 500).Däremot kan din sambo invända och hävda bättre rätt till pengarna. Din sambo som äger pengarna, har vid utmätning hos dig som besittare rätt till egendomen framför fordringsägaren, om egendomen kan identifieras (s.k. separationsrätt). Det krävs alltså att pengarna är bibehållen sin identitet. Det ska vara möjligt att peka ut vilka pengar som tillhör din sambo. Om egendomen inte kan identifieras finns det en risk att din sambo har förlorat äganderätten till pengarna (se mer om detta nedan).Kan pengarna identifieras?Om pengarna som överfördes till ditt bankkonto blandades med medel som tillhörde dig som kontohavare kan pengarna inte längre identifieras. Identitetskravet kan inte anses vara uppfyllt när sammanblandning skett. Det är inte möjligt att peka ut vilka pengar som tillhör din sambo när de blandats med andra medel på kontot. Om bankkontot däremot var tomt (och därmed har sammanblandning varit utesluten) har din sambo bäst rätt till sina pengar eftersom dessa kan identifieras (jfr NJA 2009 s. 500). Kronofogden har i så fall inte rätt att utmäta din sambos pengar, för dina skulder.Vad gäller om pengarna har sammanblandats med andra medel?Att mottagna pengar blandats samman så att de inte längre kan individualiseras hindrar inte att sambon kan ha rätt till sina pengar enligt lagen om redovisningsmedel.I detta fall har du mottagit pengar med redovisningsskyldighet i förhållande till din sambo eftersom pengarna endast skulle deponeras på kontot tillfälligt. Du har med andra ord mottagit medel med redovisningsskyldighet för annan. Din sambo kan ha bättre rätt till pengarna om dessa fanns omedelbart tillgängligt för avskiljande och ett sådant avskiljande skulle kunnat ske utan dröjsmål. Med "omedelbart tillgänglig för avskiljande" avses bl.a. medel på ett bankkonto. Därtill att du haft för avsikt att avskilja pengarna, dvs. att du tänkt placera pengarna på ett specifikt bankkonto för detta ändamål eller förvara pengarna i t.ex. ett kuvert eller kassaskrin, för att undvika sammanblandning.Vad som avses med "utan dröjsmål" får avgöras i det enskilda fallet. Vanligtvis inträffar dröjsmål när det gått 3–4 dagar (se t.ex. NJA 1999 s. 812 och NJA 2012 s. 391). Till exempel har pengar som tagits i beslag för utmätning några timmar efter mottagandet ansetts vara omedelbart tillgängliga för avskiljande och därför inte kunnat utmätas (se NJA 1989 s. 768).Om du hade för avsikt att avskilja pengarna och kronofogden beslagtog pengarna innan det hunnit passera 3–4 dagar, finns det möjlighet att sambon har bättre rätt till pengarna. Om pengarna däremot inte hade avskilts inom 3–4 dagar är det mer troligt att äganderätten gått förlorad och att utmätning kunnat göras på korrekt väg. Din sambo har i så fall en fordran på dig.Vad kan din sambo göra?I första hand bör din sambo kontakta kronofogden för att begära att utmätningsbeslutet ska upphöra om denne anser sig ha bättre rätt till pengarna enligt vad som ovan beskrivits. I andra hand kan din sambo vid domstol begära att utmätningsbeslutet ska upphöra på grund av att denne har bättre rätt till pengarna enligt vad som ovan beskrivits.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar frågan så vill du veta om Kronofogden kan ta hela skatteåterbäringen eller om du har rätt att behålla en del. Svaret till detta hittar vi i utsökningsbalken (UB) och skatteförfarandelagen (SFL).Vad utmätsDen egendom som i första hand ska utmätas är tillgångar som kan utmätas med minsta kostnad, förlust eller olägenhet för gäldenären (4 kap. 3 § 2 stycket UB). Detta innebär att Kronofogden i första hand utmäter pengar om det finns. BeneficiereglernaKronofogden får dock inte utmäta alla gäldenärens tillgångar på grund av beneficiereglerna. Dessa regler innebär att gäldenären har rätt att behålla pengar och tillgångar som behövs för att gäldenären ska kunna försörja sig själv och sin familj (5:1 och 5:2 UB). Utmätning av skatteåterbäringNär det gäller skatteåterbäringen gäller dock inte beneficiereglerna (71 kap. 3 § 2 stycket SFL). Detta innebär att kronofogden har rätt att utmäta hela skatteåterbäringen utan att hindras av bestämmelserna i 5 kap. 1-2 § UB. Du kan även läsa mer om detta på Kronofogdens hemsida här.SammanfattningNär Kronofogden utmäter egendom ska det i första hand göras i tillgångar med minsta kostnad, förlust eller olägenhet för gäldenären. Gäldenären har dock som huvudregel rätt att behålla pengar och tillgångar som är nödvändiga för försörjning av sig själv familj enligt beneficiereglerna. Skatteåterbäringen ingår dock inte i dessa regler och kronofogden har därför rätt att utmäta hela beloppet.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon ny fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning

Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga är det du som är ägare till fastigheten, du har däremot för avsikt vid en försäljning att dela halva vinsten med en vän. Vännen har hyrt fastighetens ena hus och har tillsammans med dig lagt ner mycket arbete och pengar på det. Din vän har däremot tidigare gått i konkurs och har på grund av det en skuld som hela tiden växer. Hen blir emellanåt krävd på skulden.I ditt fall förstår jag det som att din väns konkurs skett tidigare och är avslutad. Till skillnad från när ett företag går i konkurs och avvecklas kan av naturliga skäl så inte ske när det gäller fysiska personer. Den skuld som finns kvar efter avslutad konkurs ligger då kvar hos Kronofogden och kan begäras in med stöd av utsökningsbalken (UB). Privata skulder preskriberas tio år efter dess uppkomst, om det inte sker ett preskriptionsavbrott (då ny tioårig tid börjar löpa). Vissa statliga skulder har kortare preskriptionstid, exempelvis för skatteskulder är huvudregeln att skulden preskriberas efter utgången av det femte året (med möjlighet till förlängning i vissa fall).Utsökningsbalken som är utgångspunkten vid utmätning av tillgångar är utformad så att det inte ska vara möjligt att undgå utmätning. Som ett komplement därtill finns konkurslagen. När egendom utmäts bör i första hand tas i anspråk tillgångar som kan användas till fordringens minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för den betalningsskyldige (4 kap. 3 § UB). Det innebär att i första hand försöker Kronofogden att utmäta pengar i stället för t.ex. en bostad. Den betalningsskyldige anses vara ägare till lös egendom som hen har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör annan (4 kap. 18 § UB). Det innebär att om din vän får in pengarna på sitt konto, eller har det i kontanter hemma, kommer hen att anses som ägare till dem. Då får de även utmätas. Hur utmätningsförfarandet går till varierar. I vissa fall kontrolleras den som är betalningsskyldig ofta, i andra fall mer sällan. Det är en bedömning Kronofogdemyndigheten gör i det enskilda fallet. Om din vän har pengarna på kontot alt. hemma och får utmätningsbesök, kommer pengarna att utmätas för hens skulder. Detsamma gäller om din vän får in pengarna och köper något som är utmätningsbart (t.ex. en bil, fastighet etc.).Skulle din vän få in pengarna på sitt konto och "skänka" bort dem till någon annan för att de inte ska kunna utmätas har hen dem inte längre i sin besittning och de kan inte utmätas. I det fallet kan hen, igen, försättas i konkurs. Vid konkurs kan det ske en återvinning och den pengarna har skänkts till kan bli återbetalningsskyldig.Som svar på din fråga finns det inget lagligt sätt jag kan rekommendera för att din vän ska få behålla de pengar du har för avsikt att betala ut till hen. Givetvis går det att kringgå utmätning på så vis att pengarna aldrig kommer in på kontot eller att hen har dem i kontanter. Inget av detta är något jag kan rekommendera. Det vore oetiskt; andra möjligheter skulle i praktiken kunna vara olagliga. Det går därmed inte att ge något svar på hur ni ska göra för att hen ska få behålla pengarna. Utsökningbalkens regler (i kombination med konkurslagen) skapar långtgående möjligheter att ta i anspråk tillgångar från den som är skuldsatt. Det går tyvärr inte att lösa på annat sätt än att din vän betalar av sina skulder så det inte längre finns någon skuld.Om ni behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bostadsrätt är lös egendom. Huvudregeln är att lös egendom får utmätas om det framgår (dvs. är utrett) att egendomen tillhör den betalningsskyldige (4 kap. 17 § UB). Detsamma gäller när den betalningsskyldige har lös egendom i sin gemensamma besittning med någon som inte är sambo eller make till den betalningsskyldige (4 kap. 19 § andra stycket UB). Fordringsägaren har därför bevisbördan. Fordringsägaren måste kunna bevisa att bostadsrätten tillhör din dotter för att kunna utmätas. Bostadsrätten kommer därför inte att kunna utmätas för din dotters skulder eftersom den tillhör dig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om din sambo kommer kunna ta del av köpeskillingen vid exekutiv försäljning av er bostadsrätt för dina skulder. Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken, fortsättningsvis kallad UB.Utmätning av samägd bostadsrättEn bostadsrätt är lös egendom (1 kap. 1 § jordabalken), och lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (4 kap. 17 § UB). Det finns vid utmätning en presumtionsregel som säger att gäldenären anses vara ägare till lös egendom som denne har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § UB). När gäldenären är gift eller varaktigt sammanbor med någon under äktenskapsliknande förhållanden finns dock en bevislättnad vad gäller samägande, det räcker då att det görs sannolikt att gäldenären och den andre är samägare till egendomen (4 kap. 19 § UB). Här räcker det inte med bara ett påstående om samäganderätt utan någon ytterligare omständighet som talar för samäganderätt måste föreligga.Samäganderätten kan även vara dold. Med detta avses att egendom kan vara samägd även om förvärvet av egendomen bara gjorts av den ena parten. HD har tillämpat en bevisregel som säger att samäganderätt presumeras under vissa förutsättningar. Det krävs då: (1) att en av makarna/samborna köpt egendom i sitt namn men för bådas gemensamma bruk, (2) att den andra maken/sambon ska ha bidragit till förvärvet med ett ekonomiskt tillskott och (3) att parterna ska anses ha förutsatt att egendomen ska samägas.Om samäganderätt kan göras sannolikt är utgångspunkten om inte annat är avtalat att andelarna i det samägda är lika stora för båda samägarna (1 § samäganderättslagen).I utsökningsbalken finns även något som kallas för indragningsregeln som innebär att vid en utmätning av samägd egendom så kan hela egendomen säljas på exekutiv auktion oberoende av att den är samägd (8 kap. 8 § UB). HD fastslog i NJA 2015 s. 72 att denna indragningsregel gäller även för bostadsrätter.Ditt fallDu och din sambo har bott tillsammans i vart fall i 16 år vilket innebär att ni varaktigt sammanbott. Ni ska även bo "under äktenskapsliknande förhållanden" för att bevislättnadsregeln ska bli tillämplig. Som jag förstår din fråga lever ni en parrelation, och då är detta uppfyllt.För att din sambo ska få ut sin andel av köpeskillingen vid exekutiv försäljning krävs då alltså att hon kan göra sannolikt att hon är samägare till bostadsrätten. Du skriver att lägenheten är införskaffad tillsammans med din sambo men skriven på dig. Jag tolkar det som att det inte finns en öppen samäganderätt mellan dig och din sambo utan att bostadsrätten är förvärvad i ditt namn. Utifrån din beskrivning förefaller det som bostadsrätten har förvärvats för ert gemensamma bruk och att syftet var att den skulle ägas av er gemensamt. Din sambo skulle då kunna visa på dold samäganderätt genom att till exempel visa att hon bidragit till köpeskillingen, att hon står på ett lån för bostadsrätten eller liknande. Att din sambo utfört en renovering av köket i bostadsrätten har ingen betydelse för den dolda samäganderätten då det är till själva förvärvet av bostadsrätten som hon måste ha lämnat ett ekonomiskt bidrag.Även om din sambo gör sannolikt att hon är samägare kommer bostadsrätten enligt indragningsregeln utmätas och försäljas exekutivt. Då har din sambo dock rätt till den andel av köpeskillingen som motsvarar hennes andelsägande i bostadsrätten, vilket om inget annat har avtalats utgör hälften av bostadsrätten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utmätning av ersättning från LÖF och andra sjuk- eller olycksfallsförsäkringarErsättning från LÖF eller andra sjuk- eller olycksfallsförsäkringar kan inte anses utgöra sådan ersättning som träffas av löneutmätning (se 7 kap. 1 § UB). Ersättning från sjuk- eller olycksfallsförsäkring bör anses vara en sidoinkomst, vid sidan av huvudinkomsten. Däremot kan sådan ersättning bli föremål för utmätning vid beslut om utmätning av andra tillgångar. I sådana fall gäller följande.Huvudregeln är att Kronofogdemyndigheten inte kan utmäta ersättning från en sjuk- eller olycksfallsförsäkring som den försäkrade får (15 kap. 10 § första stycket FAL).Det finns dock ett undantag som innebär att en sjuk- eller olycksfallsförsäkring får utmätas om ett ersättningsbelopp som den försäkrade fått inte hålls avskilt efter utbetalningen (15 kap. 10 § andra stycket FAL). Det utbetalda beloppet från försäkringen får därför inte sammanblandas med dina övriga tillgångar.För att pengarna inte ska kunna utmätas måste avskiljande ske. Det ska vara möjligt att identifiera beloppet som kommer från försäkringen. Avskiljande kan ske på olika sätt. För att hålla pengarna avskilda kan du skapa ett separat bankkonto för försäkringsersättningen. Att sätta in pengarna på ett vanligt privatkonto där du gör insättningar och uttag, räknas inte som avskiljande. Beloppet kan också avskiljas genom att du förvarar pengarna i ett kuvert. Det kan också ske genom förvaring hos tredje man.Det är viktigt att avskiljandet sker utan dröjsmål. Vad som avses med dröjsmål får avgöras i det enskilda fallet. I vanliga fall bör avskiljande ske inom 3–4 dagar för att dröjsmål inte ska ha inträffat.Trots att pengarna hålls avskilda kan även dessa utmätas efter en viss tid. När det gått två år efter att beloppet skulle betalas får även de avskilda pengarna utmätas. Det avskilda beloppet får dock inte utmätas om pengarna behövs för den försäkrades försörjning. Inte heller om pengarna behövs för att kunna fullgöra eventuell underhållsskyldighet (15 kap. 10 § andra stycket FAL).Utmätning av ersättning för sjukdom från FörsäkringskassanLöneutmätning avser bl.a. sjukpenning eller annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta eller olycksfall (7 kap. 1 § UB). Därmed kan ersättning för sjukdom från Försäkringskassan bli föremål för löneutmätning. Utmätning av ersättningen får ske endast om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in (7 kap. 3 § andra stycket UB). Dessutom får ersättningen endast utmätas till den del den överstiger vad den betalningsskyldige behöver för sitt och familjens underhåll (7 kap. 4 § första stycket UB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om vad kronofogden kan utmäta finns i utsökningsbalken, förkortad UB. Jag kommer beskriva och förklara de regler som är aktuella, och sedan besvara din fråga med hjälp av dessa.Vad kan kronofogden utmäta?Kronofogden får utmäta lös egendom om det framgår att den tillhör gäldenären och som gäldenären har i sin besittning (4 kap. 17 § och 18 § UB). Det betyder att utmätning sker av saker som tillhör den skuldsatta och som den skuldsatta har hos sig. Det kan exempelvis vara möbler som den skuldsatta äger och har i sin bostad som inte är nödvändiga för hemmet och dess skötsel (5 kap. 1 § 2 punkten UB).Kronofogden kommer dock i första hand ta i anspråk sådana tillgångar som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären (4 kap. 3 § 2 stycket UB). Detta innebär att kronofogden kommer först och främst göra en utmätning av pengar, om detta finns tillgängligt. Detta kan vara lön, men också pengar i form av aktivitetsstöd (7 kap. 1 § UB). Det betyder att kronofogden kan utmäta det aktivitetsstöd som försäkringskassan betalar ut.BeneficieegendomKronofogden kan dock inte utmäta hur mycket av lön, aktivitetsstöd eller andra pengar som helst. Utmätning sker på ett belopp som inte överstiger vad gäldenären behöver för att kunna försörja sig och eventuell familj (7 kap. 4 § UB). Det betyder att finns det ingen annan inkomst eller om aktivitetsstödet är lågt, så kan inte kronofogden utmäta hela aktivitetsstödet då den skuldsatte fortfarande ska kunna försörja sig. Sådan egendom som inte kan utmätas kallas för beneficieegendom.SammanfattningSvaret på din fråga är ja, kronofogden kan utmäta ett aktivitetsstöd som försäkringskassan betalar ut. Kronofogden kan dock inte ta hela aktivitetsstödet, utan den skuldsatte måste fortfarande kunna försörja sig och eventuell familj.Du kan läsa mer om detta på kronofogdens hemsida via dessa länkar:https://kronofogden.se/Loneutmatning2.htmlhttps://kronofogden.se/Utmatning3.htmlMed detta, hoppas jag att jag besvarat din fråga! Om du har fler funderingar, är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline.Vänligen,