Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att 15 kap UB har upphörde att gälla genom lag 1995:298. Jag hittar tyvärr inte heller den exakta tidigare lydelsen av 15 kap 6 a § UB, däremot hittade jag ett rättsfall (NJA 1994 s. 429) där domstolen hänvisade till bestämmelsen och uttalade sig på följande sätt:"Enligt 15 kap 6 a § UB får bl a lön tas i anspråk endast i den mån lönen överstiger vad gäldenären behöver för eget underhåll och familjens behov. Detta belopp (förbehållsbeloppet) bestäms enligt samma paragraf med ledning av ett normalbelopp som räknas fram på närmare angivet sätt. Normalbeloppet skall anses täcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnader. Normalbeloppet räknas fram för varje kalenderår av Riksskatteverket, som även meddelar närmare föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet…"Tidigare fanns nämligen två former av löneexekution, införsel och utmätning av lön (15 kap UB handlade om införsel). Genom lagändringen 1995 lade man ihop införsel och utmätning av lön till en verkställighetsform kallad utmätning av lön m.m. och finns idag i 7 kap UB. Innehållet i 15 kap 6 a § UB motsvaras i stora delar av 7 kap 4-5 §§ UB. Om du vill veta mer om införsel och löneutmätning:Vid både införsel och utmätning av lön skedde verkställigheten genom att Kronofogden ålade gäldenärens arbetsgivare eller annan utbetalare att innehålla viss del av gäldenärens lön eller motsvarande förmån och inbetala beloppet till Kronofogden. Införsel fick dock endast ske för vissa typer av fordringar vars indrivning ansetts särskilt angelägen (t.ex. underhållsbidrag, skatter och allmänna avgifter samt böter och viten). Vidare fick löneutmätning endast äga rum under sex månader per år, medan införsel fick ske utan särskild tidsbegränsning. Dessutom var det belopp som skulle förbehållas gäldenären något större vid löneutmätning än vid införsel, men införsel hade företräde framför löneutmätning. Den företrädesrätt som tidigare fanns för fordringar som fick tas ut genom införsel har behållits inom ramen för det nya verkställighetsformen (7 kap 14 § UB). Verkställighet får för alla fordringar fortgå utan särskild tidsbegränsning mot en årlig grundavgift; Kronofogden kan dock under pågående löneutmätning bevilja anstånd med verkställigheten (7 kap 11 § UB). Förbehållsbeloppet beräknas enligt samma normer oberoende av vad slags fordran som sökanden åberopar (7 kap 5 § UB).Vänligen,

Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Utmätning med hjälp av kronofogdemyndighetenI ditt fall har du fått en lagakraftvunnen dom på att den här kunden är skyldig dig 30 000 kr. Det betyder att du har tagit dig igenom det största hindret man behöver övervinna i situationer där någon inte vill göra rätt för sig. Nämligen att rättsligen få det fastslaget att den här kunden faktiskt är skyldig dig pengar. Så hur ska du nu gå till väga för att faktiskt få dina pengar?När någon inte på frivillig väg betalar en skuld som den personen otvivelaktigt är skyldig att betala så kan kronofogdemyndigheten hjälpa till att driva in skulden. Detta kallas för utmätning och regleras i utsökningsbalken. Utmätning innebär att kronofogdemyndigheten försöker hitta egendom hos den betalningsskyldige som kan användas för att betala den skuld som exekutionstiteln avser. Det kan vara pengar på bankkonton, men även annan värdefull egendom som kan säljas för att få in pengar till att betala skulden.För att få still stånd en utmätning krävs att du som sökande har något som kallas för en exekutionstitel. En exekutionstitel är en typ av dokument eller handling som visar att du har rätt att begära utmätning. En dom från en domstol räknas som en exekutionstitel (3 kap. 1 §). När en dom har vunnit laga kraft, alltså när tiden för överklagande har gått ut, så kan domen verkställas (3 kap. 3 §).Hur begär man utmätning?Domen från tingsrätten är alltså en exekutionstitel som du kan använda för att få hjälp av kronofogdemyndigheten. För att få till stånd en utmätning behöver du skicka in domen till kronofogdemyndigheten tillsammans med ett yrkande där du förklarar att du vill att kronofogdemyndigheten ska utföra utmätning hos din kund (se 2 kap utsökningsbalken).I din ansökan bör du ange att du misstänker att kunden har dålig ekonomi och att hon kan tänkas fly landet för att undvika betalningsansvar. Du bör även i övrigt lämna in all information du tror kan ha betydelse för utmätningen. Ju utförligare din ansökan är desto större är chansen att kronofogdemyndigheten kommer att agera snabbt efter att din ansökan har kommit in.Vill du veta mer om utmätning kan du läsa mer på kronofogdemyndighetens hemsida, där det även finns information om hur man kontaktar myndigheten.Med vänliga hälsningar

Linda La |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Som du nämner är utsökningsbalken tillämplig vid utmätning (1 kap. 1 § utsökningsbalken).Vid utmätning är utgångspunkten att gäldenärens egendom får tas i anspråk för borgenärernas fordringar, d.v.s. din egendom får utmätas för att betala av dina skulder. Eftersom det i praktiken är mycket svårt för kronofogdemyndigheten att utreda vilka tillgångar som ägs av dig, presumeras du vara ägare till saker som du har i din besittning, d.v.s. saker som du har hos dig och/eller som du har tillgång till (4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken).För att bryta denna presumtion måste det framgå att egendomen tillhör din sambo, alternativt måste du göra det sannolikt att ni äger sakerna gemensamt. Du ska styrka detta genom t.ex. kvitto, faktura, kontoutdrag m.m. Du kan också hänvisa till äktenskapsförord, testamente eller liknande. Notera att alla former av bevisning är till fördel för dig eftersom dessa inte bedöms var för sig – det görs en helhetsbedömning utifrån samtliga omständigheter.Med vänlig hälsning,

Christoffer Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag förstår er fråga som att kronofogdemyndigheten (KFM) beslutat om utmätning, men att ni överklagat och fått fastställt att den varit felaktig. Först och främst bör man därför undersöka ifall utmätningen går att häva i efterhand. Reglerna finns i Utsökningsbalken (UB), särskilt 4 kap. Det går att häva en utmätning i efterhand om egendomen tillhörde annan. I ert fall är egendomen såld och då har ni ändå en chans att få tillbaka pengarna (4 kap 33 § UB). Vad som är viktigt att tänka på är dock att det företaget som hyrt ut egendomen som måste göra sin rätt gällande.När det kommer till ersättningskravet beror det på vad ni inbördes avtalat i hyresavtalet. Vanligtvis innehåller hyresavtal villkor för vad som gäller vid omständigheten att hyresobjektet skulle gå förlorat. Regler om skadestånd går att hitta i Skadeståndslagen (SKL). I denna situation krävs att man kan konstatera att en skada uppstått, och att skadan skett på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning (3 kap 2 § SKL). En individuell prövning måste göras i varje fall, men det är mycket möjligt att en felaktig utmätning kan utlösa sådant skadeståndsansvar. Sammanfattningsvis är min bedömning att du i första hand borde undersöka möjligheten att häva utmätningen i efterhand. En sådan begäran bör i första hand göras av företaget ni hyrt egendomen av.Hoppas du fått svar på din fråga! För mer ingående hjälp rekommenderar jag att du bokar tid med en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på https://www.lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad och hur kronofogden får utmäta något regleras i Utsökningsbalken. Där framgår att som utgångspunkt får kronofogden utmäta vilken egendom som helst som anses tillhöra personen som utsätts för utmätningen (4 kap. 2 § utsökningsbalken).Dock gäller flera undantag och modifieringar. Kronofogden får utmäta pensioner, men då gäller särskilda regler och villkor (7 kap. 1 § fjärde punkten och 2 § utsökningsbalken). Pension får bara utmätas till den del det överstiger vad personen behöver för sitt och sin familjs underhåll – det brukar kronofogden räkna ut genom att sätta ett s.k. förbehållsbelopp (vilket man också kan kalla för existensminimum) (7 kap. 4 och 5 § utsökningsbalken). Har personen inte en förmögenhet som täcker existensminimum får kronofogden inte utmäta pensionen. Täcks existensminimum till viss del av den privata pensionsförsäkringen, kan kronofogden bara utmäta den andelen som stiger över existensminimum.Om du klickar här kan du läsa mer om förbehållsbeloppet.Hoppas att detta varit till hjälp, Med vänlig hälsning,

Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Eftersom din fråga rör utmätning av egendom så blir utsökningsbalken tillämplig. Huvudregeln vid utmätning av lös egendom är att endast det som tillhör gäldenären (alltså dig) kan utmätas enligt 4 kap. 17 § utsökningsbalken (UB). Lös egendom är exempelvis bilar, möbler och annat bohag, saker som går att flytta på. Enligt 17 kap. 18 § UB anses gäldenären vara ägare till den lösa egendom som han har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. Eftersom du bor hos och tillsammans med dina föräldrar så blir även presumtionsregeln i 4 kap. 19 § 2 st. UB tillämplig. Om gäldenären (du) och annan än som avses i första stycket har lös egendom i sin gemensamma besittning, får egendomen eller andel däri utmätas endast om det framgår att egendomen eller andelen tillhör gäldenären. Det ligger alltså på kronofogden att bevisa att egendomen tillhör dig. Skulle det vara så att de hävdar att något tillhör dig som egentligen tillhör dina föräldrar så kan du motbevisa detta till exempel med hjälp av kvitton etc. Dock vill jag tillägga att eftersom det ofta uppstår problematiska äganderättsfrågor när kronofogden ska genomföra en utmätning är det faktiskt ganska sällan som kronofogden utmäter egendom hemma hos folk. I 5 kap. i utsökningsbalken finns undantag till utmätning som kallas beneficieegendom som är till exempel kläder, möbler som är nödvändig för ett hem och dess skötsel etc. Det som brukar utmätas är dyrbarare föremål som gäldenären inte är i direkt behov av och är ofta dyrare saker som klockor eller värdefull konst exempelvis. Om gäldenären har familj måste kronofogden dessutom ta hänsyn även till familjens behov av egendomen enligt 5 kap. 2§ UB.Eftersom dessa beneficieregler finns som utesluter en stor mängd egendom från utmätning så finns det sällan egendom som är tillräckligt värdefull för att det ska vara värt för kronofogden att utmäta den. Av dessa anledningar väljer kronofogden oftast att istället genomföra så kallade "kontorsutmätningar", vilket innebär att delar av gäldenärens lön eller tillgodohavanden på banken utmäts.Med vänlig hälsning,

Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att du undrar om norska Kronofogden kan utmäta din lön i Sverige för skulder som du har på olika krediter i Norge.Det korta svaret är att norsk myndighet inte kan utmäta inkomst i Sverige. Endast svenska Kronofogden har den befogenheten. Den norska Kronofogden kan alltså inte driva in pengar från din lön i Sverige nu när du arbetar och är bosatt här.Beroende på vad det är för typ av skulder kan dock norska Kronofogden begära s.k. handräckning så att svenska Kronofogden beslutar om utmätning i din inkomst. Detta är dock endast aktuellt om det rör sig om skulder som härrör från obetald skatt eller dylikt och är en skuld till den norska staten (se förordning (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna). Eftersom du skriver att det rör sig om "skulder på olika krediter" är det alltså inte aktuellt med handräckning.Sammanfattningsvis kommer inte löneutmätning att ske (såvida det inte rör sig om en skuld till den norska staten). En viss risk som kvarstår är dock att privatpersonen eller företaget i Norge som du är skyldig pengar ger sig in i en process i Norge för att försöka få betalt.Hoppas du fick svar på frågan! Återkom gärna vid fler frågor!Med vänliga hälsningar,

Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 5 kap 8 § Utsökningsbalken (UB) framgår att livränta får utmätas i den mån den inte behövs för gäldenärens försörjning och fullgörande av underhållsskyldighet. Detta innebär att utmätning inte får ske utöver vad man behöver för att klara existensminimum. Det belopp som ska vara undantaget från utmätning kallas för förbehållsbelopp och ska då motsvara existensminimum. Det är Kronofogdemyndigheten som bestämmer hur stort detta förbehållsbelopp ska vara och det bestäms utifrån ett normalbelopp som fastställs varje år. I förbehållsbeloppet ingår dels ens boendekostnad och dels det normalbelopp som ska täcka de vanliga levnadskostnaderna. Normalbeloppet omfattar alltså vanliga levnadskostnader förutom boendekostnad. För 2019 är normalbeloppet 4923 kronor för en ensamstående vuxen, beloppet är alltså högre om man har familj. Efter utmätning ska man ha kvar minst förbehållsbeloppet.Innan Kronofogden genomför en utmätning görs en bedömning av gäldenärens ekonomiska situation och utifrån den bestäms sedan vilka belopp som ska utmätas. Med anledning av detta är det bra att se till att Kronofogden har all information som behövs om ens ekonomiska situation för att beloppen som sedan utmäts inte blir för stora. Livränta får alltså utmätas i den mån den inte behövs för gäldenärens försörjning, dvs för att klara existensminimum. Hoppas svaret gett dig klarhet i frågan och tveka inte att höra av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,