Alex Hallström |Hej, Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på frågan är beroende av hur ägandeförhållandena ser ut. Jag tolkar det som att du står som ensam ägare på både bilen och lägenheten, men kommer även undersöka vad som händer om ni skulle stå som gemensamma ägare.Får egendomen utmätas om du ska ses som ensam ägare? Vad som får utmätas regleras i 4:17-19 Utsökningsbalken. 4 kap. 17§ Utsökningsbalken reglerar till att börja med att all lös egendom (både bilen och lägenheten är att ses som lös egendom) där det framgår att den ägs av den skuldsatte får utmätas för skulden.När man är gift finns presumtioner i 4 kap. 19§ UB som man utgår ifrån när man ska fastställa vem som ska anses vara ägare vid utmätning. Vill man påvisa att kronofogdemyndigheten inte kan utmäta egendom för att den andra maken är ensam ägare är beviskravet att detta måste framgå.Både gällande lägenheten och bilen så borde det inte vara några problem att visa att de tillhör dig och inte din make, då detta är registrerat hos diverse myndigheter. Man kan även visa att man står på som ägare på kontraket för lägenheten samt begära ut uppgifterna gällande bilen från trafikverket. Slutsatsen blir alltså att, under förutsättning att du är ensam ägare av bilen och lägenheten, så kan inte dessa utmätas för din makes skulder. Får egendomen utmätas om ni ska ses som gemensamma ägare? Skulle det däremot vara så att ni ska ses som samägare så regleras frågan annorlunda. Enligt 8 kap. 8§ UB får kronofogdemyndigheten om antingen indrivaren eller den skuldsatte yrkar på detta utmäta egendomen. Detta skulle i så fall innebära att du får ut din proportionerliga del av försäljningssumman som baseras på hur stor del av egendomen du ägde. Jag hoppas det var svar på din fråga! Vänligen,

Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kronofogdens beräkning av storleken på det belopp som ska löneutmätasI de fall Kronofogden utmäter lön tar myndigheten hänsyn till hyra, bostadskostnader, vilka inkomster du har, vilka utgifter du har i hemmet och vilka utgifter du har för att ta hand om dina barn (om du har några). I bedömningen räknar Kronofogden bort vissa summor som du får ha själv och som de inte får utmäta. Den summa du får behålla räknas ut på ett förutbestämt sätt och är precis tillräcklig för att du ska klara av att försörja dig och är baserad på dina vanliga levnadskostnader (7 kap. 4-5 § utsökningsbalken). Dina bostadskostnader räknas separat och läggs sedan till i det beloppet som du får behålla [7 kap. 5 § andra stycket utsökningsbalken]. Det finns också en möjlighet att få ett tillägg som innebär att du också får behålla ett visst belopp för de kostnader som uppstår när du tar hand om dina barn eller när du åker på resor i arbetet. Om det är så att du får nya skulder under denna tid som du blir löneutmätt, kommer dessa skulder läggas till på dina sammanlagda skulder till Kronofogden. Därmed kan det vara så att det du blir utmätt på blir högre vissa månader om du har dragit på dig fler skulder eller om du har olika inkomster varje månad, om du har flyttat och din hyra skulle vara lägre än tidigare. Hur mycket som Kronofogden utmäter från din lön beror alltså på hur ditt hushåll ser ut i allmänhet. Det är därför superviktigt att du meddelar Kronofogdemyndigheten om dina livsförhållanden skulle ändras, exempelvis om du flyttar eller om du får högre lön så att de inte utmäter för mycket eller för lite. Om Kronofogden har gjort felOm det nu skulle vara så att Kronofogden har gjort fel och att det faktiskt är så att du betalar mer än du är skyldig dem finns det möjlighet att kontakta dem och begära om en s.k rättelse som innebär att de rättar till så att utmätningsbeloppet blir korrekt framöver. Kronofogden kan bara ändra sådant som berör framtida utbetalningar och kan alltså inte ändra sådant som du redan betalat (7 kap. 10 § utsökningsbalken). Om du därefter inte är nöjd kan du väcka talan i domstol mot dem. Rätten att väcka talan i domstol kan du göra när som helst eftersom överklagan av beslut som rör löneutmätning inte är begränsad i tiden (18 kap. 7 § utsökningsbalken). Din överklagan ska du skicka in till Kronofogdemyndigheten (18 kap. 9 § utsökningsbalken).SlutsatsEftersom din fråga inte innehåller så mycket mer information, kan jag dessvärre inte uttala mig mer ingående. Skulle du dock vilja ha hjälp med att upprätta en överklagan, rekommenderar jag att du kontaktar en jurist som kan hjälpa dig med detta. Våra jurister på Lawline hjälper dig gärna med det! Har Kronofogdemyndigheten gjort fel kan du begära rättelse.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen

Sofia Wedin |Hej, och tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om huset går att utmäta eftersom du och din fru äger huset tillsammans. Din fråga berör alltså utmätning av samägd egendom vilket regleras i utsökningsbalken (UB). Vad kan utmätas?Egendom som tillhör gäldenären (dig) kan utmätas (4 kap. 2 § UB). Vilket innebär att egendom som tillhör dig kan kronofogden ta. All egendom kan dock inte utmätas utan vissa saker får inte kronofogden utmäta, detta brukar kallas gäldenärens beneficium. Exempel på en sådan egendom är kläder, vissa möbler (5 kap. UB). Huset faller inte in under den kategorin, vilket innebär att huset kan utmätas, eftersom du äger en del av huset.Spelar det roll att huset är samägt?Utmätning av samägd egendom, som din och din frus hus, får ske (8 kap. 8 § UB). Huset kan utmätas eftersom du äger halva huset. Det är din del i huset som då kronofogden kommer att utmäta. Dock utmäts samägd egendom oftast i sin helhet eftersom egendomen då är lättare att sälja och har högre värde. Eftersom det bara är din del som ska utmätas för dina skulder så kommer halva vinsten från försäljningen av huset tillfalla din fru. Din fru äger halva huset och har rätt till den delen. Du och din fru har rätt till lika delar vid en försäljning (1 § Lag om samäganderätt). Din fru får behålla sin del, den delen kan kronofogden inte utmäta. Din del av vinsten kommer då att utmätas av kronofogden och gå till dina borgenärer som betalning (4 kap. 2 § UB). Din fru kommer att få behålla sin del av vinsten. Hoppas du fick svar på din fråga!

Oskar Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fördelen med ett aktiebolag är att aktieägarna inte blir personligt ansvariga för företagets skulder på samma sätt som för en enskild filma vilket framgår av 1 kap. 3 § aktiebolagslagen, dock finns vissa undantag som jag inte nämner här men som du kan läsa mer om genom att klicka här.Om företaget går i konkurs så kommer företagets tillgångar att mätas ut och tilldelas företagets borgenärer enligt 1 kap. 1 § konkurslagen.Generellt sett kan sägas att när man upprättar ett aktiebolag brukar bankerna kräva att firmatecknaren går i borgen för företagets skulder (10 kap. 9 § handelsbalken). Borgen brukar i regel vara en s.k. generell proprieborgen som innebär att man åtar sig företagets skuld såsom sin egen och att begränsningen inte är till beloppet bestämd. Har du eller din man gjort detta kan man indirekt säga att ni blir personligt ansvariga för företagets skulder. Banken kommer då kräva att den person som ingått borgen ska betala de skulder som företaget inte kan.Eftersom jag inte vet hur det ser ut i ert fall kan vi av pedagogiska skäl anta att din man gått i borgen såsom för egen skuld för företaget. Låt oss säga att borgensåtagandet uppgår till 1 000 000 kr och din man har banktillgodohavanden på 100 000 kr. Kronofogden kommer då att utmäta din mans egendom för att driva in resterande skuld om 900 000 kr.Det skulle i praktiken innebära att all den lösa egendom som din man står som ägare på eller som han har i sin besittning presumeras tillhöra honom och kommer ingå i utmätningen. Dock kan räcka att du gör det sannolikt att du är gemensam ägare till egendomen (4 kap. 19 § utsökningsbalken) vilket visserligen innebär att Kronofogden kan sälja egendomen men du är berättigad till häften av dess försäljningspris. För att hindra Kronofogden från att sälja egendomen helt och hållet måste det framgå att egendomen enbart tillhör dig vilket innebär ett högre ställt beviskrav, till skillnad från sannolik (4 kap. 17 § utsökningsbalken).Observera att stycket ovan endast gäller lös egendom. När det istället gäller fast egendom, alltså er fastighet gäller andra regler. Härvid blir 8 kap. 8 § utsökningsbalken tillämplig som stadgar att Kronofogden kan utmäta fastigheten trots att den är samägd av er båda. Det skulle i praktiken innebära att Kronofogden säljer huset på exekutiv auktion och du som delägare tilldelas värdet av din del medan din mans borgenärer skulle få resterande del. Huruvida ni gifter er eller ej spelar i denna situationen ingen större juridisk roll. Det framgår också av 1 kap. 3 § äktenskapsbalken att varje make svarar för sina egna skulder. Skulle skuldsättningen för din make i det ovan angivna exemplet innebära att han skulle få en väldigt begränsad ekonomi åligger det dig som make att bidra till dennes underhåll enligt 6 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken. Utöver detta kan inte jag se någon större skillnad mellan att vara sambos eller makar när det gäller frågan om skuldsättning.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om utmätning finns i utsökningsbalken.Förutsättningarna för att utmätning ska få ske är att egendomen ska ha ett ekonomiskt värde (4 kap. 3 §), inte utgöra beneficium (5 kap. 1-4 §§), vara överlåtbar (5 kap. 5 §) samt tillhöra gäldenären. Fast egendom anses aldrig utgöra beneficium. Har personen lagfart på fastigheten ska personen anses vara ägare av fastigheten (4 kap. 24 §). Av de omständigheter du uppgett torde din kompis fastighet vara sådan egendom som kan utmätas. Utmätning får dock endast ske om det belopp som beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig (4 kap. 3 §). KFM bör i första hand ta i anspråk sådan utmätningsbar egendom som medför minst kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. I första hand bör kontanter, banktillgodohavanden som kan lyftas omedelbart eller liknande likvida tillgångar utmätas. Utmätning av lön är ofta fördelaktigt för såväl gäldenär som KFM. I övrigt bör annan lös egendom tas i anspråk, t.ex. bilar osv. Fast egendom bör alltid utmätas i sista hand. Rättspraxis har flera avgöranden avseende just försvarbarheten av utmätning av en fastigheter. Ett exempel är NJA 2010 s. 397 I och II där utmätning av fastighet har, i fall då det saknats andra utmätningsbara tillgångar, ansetts försvarlig både när skulderna avsett ett i förhållande till fastighetens värde begränsat belopp (I) och när endast en liten del av sökandens fordran kunde beräknas bli täckt genom utmätningen (II). Domstolen konstaterar att utmätning av fastighet kan aktualiseras så snart överskottet täcker mer än de kostnader som beräknas uppkomma efter utmätningen (mäklarkostnader osv). Domstolen konstaterar vidare att oavsett vilken av de värderingarna som läggs till grund för bedömningen, kan utmätning ske om den beräknas ge ett överskott som kommer att räcka inte bara till samtliga kostnader utan också till själva fordringen med ett inte obetydligt belopp. Att det i så fall blir fråga om en förhållandevis liten del av fordringen medför inte att utmätningen inte skulle vara försvarlig. Utmätning kan alltså ske oavsett ifall fastigheten är värd mycket eller lite i förhållande till fordran eller ifall bara en del av fordran kommer att täckas. Domstolen konstaterar även att inte heller det förhållandet att utmätningen avser en bostadsfastighet med barn i kan hindra en utmätning.I ett hovrättsmål skedde utmätning av en pensionärs fastighet. Pensionären var svårt sjuk, hade svårt att äta, skriva, läsa osv. Pensionären levde på existensminimum, men det ansågs ändå befogat att sälja fastigheten eftersom försäljningen skulle innebära ett förväntat överskott som motsvarade en betydande del av skulderna samtidigt som den pågående löneutmätningen skulle pågå under lång tid. Gäldenärens intresse att behålla fastigheten ansågs därför inte utgöra skäl för att hindra att fastigheten skulle utmätas. Svensk rättspraxis har alltså haft en hård inställning till utmätning av fastigheter och det har inte funnits särskilt många omständigheter som inneburit att försvarbarheten av utmätningen bör ifrågasättas. På senare tid har Sverige dock blivit kritiserad av Europadomstolen vilket inneburit att synen på utmätning förändrats något. I målet Rousk v. Sverige konstaterade Europadomstolen att KFM gått för långt när de avhyst en familj från en fastighet och sålt denna för 250 000 kr för en skuld på 6 721 kronor. Europadomstolen ansåg att detta stred mot rätten till privat- och familjeliv och egendomsskyddet, särskilt när det även fanns en bil som var möjlig att utmäta. Efter målet Rousk kom KFM med ett ställningstagande där de konstaterade att utmätning av fastigheter endast får göras om åtgärden anses vara försvarbar och proportionerlig, särskilt i förhållande till andra åtaganden, t.ex. barnkonventionen. En intresseavvägning ska göras mellan borgenärens och gäldenärens intressen i fråga om vilken egendom som ska tas i anspråk. En utmätning av en fastighet får endast ske om åtgärden inte kan anses vara mer ingripande, omfattande eller varaktig än att den står i proportion till vad som kan vinnas med åtgärden. Förändringen i tankesättet kring utmätning av fastigheter syns även i NJA 2013 s 1241. Där konstaterades att gäldenärens intressen bör ha betydelse i bedömningen, särskilt i förhållande till borgenärens behov av att få betalningen snabbt. HD bedömde att försäljningen av fastigheten i målet skulle ge ett snarlikt resultat som en löneutmätning av gäldenären och att det därmed var att föredra, eftersom försäljningen inte kunde ske utan olägenhet för familjen. Sammanfattningsvis finns det inget tydligt svar på vad som är en giltig invändning mot en utmätning av en fastighet. Rättsläget får anses va oklart, särskilt eftersom det väldigt nyligen skett en förändring i uppfattningen av rättsfrågan. Eftersom det inte finns särskilt mycket ny praxis, är det svårt att avgöra vilken betydelse de äldre rättsfallen ska mätas. Det kan emellertid konstateras att KFM och domstolarna haft en tradition av att inte godta i princip några invändningar mot en utmätning av en fastighet. På senare tid verkar detta dock ha luckrats upp, särskilt avseende det resultat som utmätningen ger och huruvida gäldenären har familj och barn (särskilt barnkonventionen). Det måste dock alltid göras en samlad bedömning av samtliga omständigheter. Är skulden liten i förhållande till värdet av fastigheten anses det vara kränkande mot rätten till privat- och familjeliv och egendomsskyddet att utmäta fastigheten. Detsamma gäller ifall personen har barn och det finns andra utmätningsmöjligheter som ger snarlikt resultat. Men har gäldenären ingen annan utmätbar egendom och en försäljning skulle täcka en betydande del av skulden, får det anses vara oklart vilken betydelse det faktum att gäldenären har barn har. Den omständigheten verkar ha olika betydelse beroende på de andra omständigheterna i målet.Jag skulle absolut råda dig/honom till att överklaga beslutet, om än jag inte kan ge något svar på om överklagandet skulle vara lyckat på grund av det oklara rättsläget. Enligt tidigare praxis verkar fastighetens värde inte spela så stor roll i förhållande till skulden så länge försäljningen inbringar ett försvarligt överskott, vilket inte torde behöva vara mycket. Den omständigheten tillsammans med att gäldenären har barn skulle dock kunna få betydelse. Det här är det jag tänker att ni framförallt borde trycka på i en överklagan. Kanske skulle ni även kunna hävda att det finns annan egendom som kan utmätas istället, eventuellt löneutmätning? Möjligheten för gäldenären att få ett hyreskontrakt eller gäldenärens tidigare utmattningsdepression torde dock inte ha någon betydelse för utmätningen sett till tidigare praxis. I överklagan skulle det även kunna vara möjligt att ifrågasätta värderingen av huset genom att inkomma med egen värdering av mäklare.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Sambos har ingen lagstadgad skyldighet att försörja varandra. MEN Kronofogden utgår, vid sin beräkning av löneutmätningen, från att sambos hjälper varandra med hushållets ekonomi. Om hon har inkomst nog att betala halva hyran, kommer Kronofogden utgå från att ni delar på den. Du kommer därför med största sannolikhet inte kunna få behålla 6000 kr. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utmätning av egendom Huvudregeln vid utmätning är att det endast är gäldenärens (dvs. den som är skuldsatt) egen egendom som kan utmätas, detta framgår av 4 kap 17 § utsökningsbalken (UB). Vid utmätningsförfaranden är det dock relativt vanligt att gäldenären påstår att egendom/tillgångar tillhör någon annan för att undvika att bli utmätt. Dock har man skapat presumtionsregler för att komma undan denna problematik. Egendom i det gemensamma hemmetAv 4 kap 19 § UB framgår det att när den skuldsatte sammanbor tillsammans med make eller sambo är utgångspunkten att den egendom som kronofogden påträffar i gäldenärens och dennes make/sambo gemensamma besittning ansestillhöra den skuldsatte om inte annat visas. För att egendomen inte ska utmätas krävs det att den icke skuldsatte makan gör det mer sannolikt att hen är ägare till egendomen.Vad som menas med att ha besittning till något är att man har absolut rådighet eller kontroll över egendomen. Hittar exempelvis kronofogden vid en utmätning en tv i vardagsrummet i parets gemensamma bostad så kommer kronofogden förutsätta att tv:n tillhör den skuldsatte. För att tv:n inte ska bli utmätt så krävs det att den icke skuldsatte makan kan visa på att hen är ensam ägare till egendomen genom att exempelvis visa upp kvitto eller kontoutdrag. Är det något av större värde exempelvis bil kan man styrka sin äganderätt med hjälp av köpekontrakt eller något annat form av registerbevisning som kan göra det sannolikt att hen är ensam ägare till egendomen. (det räcker alltså inte bara med ett påstående utan man ska på något sätt övertyga kronofogden att man är ägare till egendomen. Kan man visa på ensam äganderätt som icke skuldsatt maka/sambo så blir egendomen inte utmätt. Kan man inte visa på det så är kronofogden rätt att utmäta egendomen. Utmäts ändå egendomen har den icke skuldsatta makan, inom en månad, rätt att höra av sig till Kronofogden och väcka talan för att försöka få tillbaka egendomen. (4 kap 20 § utsökningsbalken)Kan kronofogden utmäta min frus lägenhet som hon fick i gåva av mig?Är det som så att lägenheten ägs av din fru så kan den som huvudregel inte utmätas. Dock är det inte säkert att bostadsrätten är skyddad enbart av att du har givit bort den i gåva till din fru. Om du som gäldenär ger bort egendom i gåva för att på något sätt undgå att den tas i anspråk för skulder kan den komma att utmätas i alla fall. Detta förutsätter dock att du har försatts i personlig konkurs. Går det så långt att du försatts i personlig konkurs kan gåvor nämligen återvinnas enligt 4 kap 6 § Konkurslagen. En gåva som ges till någon närstående, exempelvis sina barn eller sin hustru kommer att återgå för att täcka skulder om det gått kortare tid än tre år från det att gåvan fullbordats till det att gäldenären försätts i konkurs. Detta gäller dock inte om du som gäldenär kan visa att du vid tiden för gåvan hade kvar egendom som uppenbart motsvarade dina skulder. Det vill säga har du skulder för 1000 kr och egendom för 1000. kr så har du kvar egendom som motsvarar dina skulder. Är det som så att du hade skulder för 1500 kr och egendom för 1000 kr så motsvarar egendomens värde inte dina skulder och lägenheten kan då återvinnas för att betala dina skulder. Har du haft egendom som motsvarar värdet eller det har det gått mer än tre år så kan lägenheten inte återvinnas och kronofogden kan inte utmäta egendomen för dina skulder. Har du skänkt något annat så ska du komma ihåg att en gåva som har fullbordats kortare tid än sex månader före konkursen går alltid åter.Kan lägenheter utmätas? Dock är det lite speciellt när det kommer till bostadsrätter. Huvudregeln är alltså att Kronofogden kan utmäta all egendom som gäldenären äger (i detta fall om den har återvunnits). Det finns dock vissa undantag. En bostadsrätt får undantas från utmätning om bostaden är gäldenärens stadigvarande bostad och det med hänsyn till bostadens värde och gäldenärens behov skulle anses oskäligt att utmäta den (5 kap. 1 § 1 st. 6 p. utsökningsbalken). En lägenhet kan tillhöra de s.k beneficiereglerna vilket innebär att enligt dessa regler får gäldenären behålla vad denne behöver för sin försörjning. Beneficiereglerna ger även ett visst skydd för hem och personliga tillgångar. Frågan om vad som bör undantas från utmätning skall bedömas i det enskilda fallet med hänsyn till gäldenärens egna behov samt familjemedlemmarnas.När det kommer till en lägenhet ska utmätas gör man även bedömningen av lägenhetens värde. I praxis har även relativt låga värden på bostadsrätter medfört att lägenheten har kunnat utmätas. Det är dock svårt att säga exakt vilket värde en lägenhet får ha idag utan att utmätning får ske. År 1989 fick en lägenhet som väsentligt översteg 200 000 kr i värde utmätas (NJA 1989 s. 409). År 2004 ansåg HD att en familjelägenhet som var värd 265 000 kr fick utmätas (NJA 2004 s. 373). Därutöver måste man ta hänsyn till lån och övriga förhållanden. SammanfattningsvisDet ska rätt mycket till för att kronofogden ska utmäta din frus lägenhet.1. För det första för att det ens ska gå så måste du sättas i personlig konkurs och lägenheten måste därmed återvinnas till dig. (för som huvudregel vet vi ju att egendom som inte är din kan inte utmätas)2. Det kommer krävas att det inte finns någonting annat att utmäta än just lägenheten för att täcka dina skulder. Det sista kronofogden kommer att utmäta är någons bostad. Det är den absolut sista utvägen om det inte finns någonting annat för att täcka skulderna. Sammantaget så ska det väldigt mycket till för att kronofogden ska utmäta bostadsrätten.Hoppas det var svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar

Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!I viss fall kan inte egendom utmäts vilket anges i 5 kap. Utsökningsbalken. Ett av dessa undantag är att egendom på grund av dess beskaffenhet inte kan utmätas. I 5 kap. 5 § Utsökningsbalken kan egendom som inte får överlåtas inte heller utmätas. Det krävs alltså att din gåva är förenad med ett överlåtelseförbud för att denna även ska kunna undandras en eventuell utmätning av Kronofogden. Med vänlig hälsning,