Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna kring utmätning finns i utsökningsbalken, nedan förkortat UB.Såväl pengar som annan egendom får mätas utNär Kronofogdemyndigheten beslutar om utmätning får egendom som inte är undantagen enligt utsökningsbalken eller undantagen på grund av särskild föreskrift, tas i anspråk (4 kap. 2 § UB). Sådant som kan vara undantaget är t.ex. kläder och möbler som är nödvändigt för hemmet eller egendom som erhållits genom gåva eller testamente med överlåtelseförbud. Även pengar kan vara undantaget i den mån det behövs för att den betalningsskyldige och dennes familj ska klara sig under en månad, s.k. beneficium (5 kap. 1 § UB).Utmätning av fast egendom får ske om den tillhör digFast egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären, den betalningsskyldige (4 kap. 24 § UB). Det innebär att utgångspunkten är att Kronofogden inte får utmäta en bostad som är din dotters om det inte är hon som är betalningsskyldig. Om din dotter har skulder hos Kronofogden och är under utmätning, då kan bostaden utmätas. Däremot kan den inte utmätas för dina skulder.Skulle det däremot vara så att du t.ex. skänkt fastigheten till din dotter (för att undvika utmätning av fastigheten) kan den i vissa fall gå åter och utmätas. Så är fallet om du har skulder och blir försatt i konkurs. I händelse av konkurs kan konkursförvaltaren begära återvinning av gåva och ta den i anspråk för betalning av dina skulder (4 kap. 6 § Konkurslagen).Din fråga var ganska kort ställd varför jag tyvärr inte kan ge ett mer uttömmande svar än ovan. Hoppas du har fått svar på det du undrade om, i annat fall är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olika regler beroende på vilken typ av egendomDet finns olika regler för hur utmätning ska gå till beroende på vad det är för slags egendom. Man har i utsökningsbalken vissa regler för utmätning av s.k. lös egendom och andra regler för utmätning av fast egendom. Med fast egendom menar man den jord ni äger och de hus som står på den jorden. Lös egendom är helt enkelt all egendom som inte är fast.Utmätning av bilarna och annan lös egendomIfall du skulle bli föremål för utmätning av kronofogden finns det vissa s.k. presumtionsregler som de använder sig av i sitt utmätningsförfarande av lös egendom. Med presumtionsregler menar man att man antar att en viss person är ägare till egendomen baserat på vem som har den i sin besittning. Att ha något i sin besittning betyder lite förenklat att man har tillgång till/kontroll över egendomen. Som exempel kan nämnas egendom som finns i huset man bor i eller i ett bankfack som man har tillgång till. Denna presumtion kan sedan brytas genom att man visar att en annan person är ägaren. Om den som ska utmätas bor med en sambo och man har egendomen i gemensam besittning är presumtionen att det är den som ska utmätas som är ägare (4 kap 19 § utsökningsbalken). Med gemensam besittning menas att båda du och din sambo har tillgång till/kontroll över egendomen. Det är dock möjligt att bryta presumtionen och visa att antingen egendomen är samägd eller att det är sambon som är ägaren. "Beviskraven" för att egendomen ska anses vara samägd eller för att den ska anses tillhöra din sambo är dock olika högt ställda. För att bryta presumtionen och göra gällande att egendomen är samägd krävs endast att det görs sannolikt att egendomen är samägd. Det måste alltså framstå som troligare att egendomen är samägd än att den är din. För att bryta presumtionen och göra gällande att det är din sambo som äger egendomen är dock beviskravet högre ställt. Det måste då framgå att egendomen tillhör din sambo. Ifall kronofogden kommer och gör en utmätning hemma hos er kommer de alltså att utgå från att du är ägare till allt du har besittning till. Detta omfattar alltså även bilarna. Ni måste då visa att din sambo är ägare eller göra gällande att egendomen är samägd. Om din sambo står som ägare på bilarna, samt ni kan visa köpekontrakt eller dylikt borde det räcka för att visa att det är hen som är ägaren. Att ni har olika inkomstförhållande är också något som ni skulle kunna försöka använda som argument för att visa att egendomen tillhör din sambo. Ifall din inkomst är liten är ju det något som kan tyda på att du inte hade råd att köpa bilarna. När det kommer till de sparade pengarna har du dem inte i din besittning. Du har inte tillgång till eller kontroll över pengarna. Det finns alltså ingen presumtion att du är ägare utan om kronofogden vill utmäta pengarna måste de visa att det är du som är ägaren (4 kap 17 § utsökningsbalken). Utmätning av huset inte möjligtReglerna för utmätning ser lite annorlunda ut vid utmätning av fast egendom. Här finns inga presumtionsregler utan kronofogden får endast utmäta fastigheten om de kan visa att det är du som är ägaren (4 kap 24 § utsökningsbalken). I och med att det är din sambo som är ägaren kommer huset alltså inte kunna utmätas för dina skulder. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga om utmätning regleras i utsökningsbalken (UB).För det första måste understrykas att huvudregeln är att utmätning i första hand ska ske av den egendom som innebär minst skada eller olägenhet för den skuldsatte (se 4 kap. 3 § 2 st. UB). Att utmäta kontanta medel, lön, en bil eller annan lös egendom går alltså normalt före fastigheten som man bor i. Du kan läsa mer om utmätningsordningen här.Om det skulle bli aktuellt att utmäta fastigheten för att täcka skulderna, kan detta göras trots att den skuldsatte sambon som är föremål för utmätning enbart äger hälften av fastigheten (se 8 kap. 8 § UB). Det som i så fall sker är att hälften av summan vid försäljningen går till skulderna och den andra halvan går till den icke-betalningsskyldige sambon. En tänkbar lösning som Kronofogden troligen skulle föreslå i ett sådant läge för att undvika exekutiv försäljning är dock att den icke-betalningsskyldige sambon köper den skuldsatte sambons andel och att de pengarna sedan används för att täcka skulderna.Hoppas du fick svar på frågan. Återkom gärna vid fler frågor!Med vänliga hälsningar,

Jessica Khoo |Hej och stort tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Kan bilen ändå utmätas trots avställning? Först och främst måste kronofogden visa att bilen tillhör personen (jag antar i detta fall att det är du som är personen) som de vill utmäta egendom av, 4:17 utsökningsbalken (UB). Att du avställt bilen innebär att du inte får använda den annat än att köra till och från besiktning. Det innebär i positiv bemärkelse att du slipper att betala fordonsskatt och trafikförsäkring för bilen. Trots avställningen är bilen egendom som tillhör dig (exempelvis kan detta visas via köpekontrakt och registrering i vägtrafikregistret trots att den inte finns hos dig utan i släktings garage) och som har ett värde. Att du ställt av bilen bör tyda på att du på sätt och vis visat att du inte är i behov av bilen och kan avstå den och bör således inte omfattas av undantag från utmätning i 5:1 UB. Detta ger indikation för kronofogden att de kommer att kunna utmäta egendomen. Slutligen måste värdet på bilen täcka fordran som den utmäts för och ge ett överskott som gör utmätningen försvarlig, 4:3 UB. Jag har inte omständigheter att bedöma om detta skulle vara försvarligt men om du vet att bilens värde långt understiger din skuld kan bilen inte tänkas vara utmätbar. Påverkar detta garageägare? Detta påverkar inte garageägare såtillvida ni inte är sammanboende och bilen inte kan visas tillhöra dem istället för dig (jämför omständigheterna i 4:18 och 20 UB). Eftersom det inte verkar vara fallet här kommer jag inte att utreda detta vidare. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga. Behöver du mer hjälp är du välkommen att ställa en ny fråga eller kontakta en av våra duktiga jurister. Vänligen,

Josefine Björling |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kronofogden har uttalat att livförsäkringar som utgångspunkt inte ska utmätas om det kan förväntas att utbetalning av ersättningen kommer att ske om mer än ett år. Utmätning kan dock bli aktuellt även om betalningen av ersättningen sker om över ett år, om det är motiverat i det enskilda fallet. Faktorer som kan påverka detta är om det rör sig om stora summor eller om personen som riskerar att få sina tillgångar utmätta försöker undandra denna egendom från utmätning. Om ersättningen kommer att utbetalas inom ett år är det alltså troligt att livförsäkringen kommer att utmätas. Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Vänliga hälsningar

Paula Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga!Bestämmelser om utmätning och tvångsförsäljning regleras av bestämmelserna i Utsökningsbalken (UB). När en person har obetalda skulder följer Kronofogden (Krf) en viss ordning när det gäller utmätning, och försöker alltid att utmäta det som är till minst skada för den skuldsatte. Egendom som är enklast att utmäta ska i första hand utmätas. En utmätning går till på så sätt att Krf utreder vilka tillgångar som den skuldsatte har, detta kan ske genom att Krf inhämtar upplysningar från andra myndigheter, företag eller kommer till bostaden där den skuldsatte bor. Kronofogden får i princip ta all egendom som tillhör eller anses tillhöra gäldenären för utmätning, se 4 kap. 2 § UB. Egendom som i vissa fall undantas från utmätningDet finns dock viss egendom som är undantagen från att utmätas, vilket kallas beneficium, se 5 kap. 1 § UB. En bostadsrätt som den skuldsatte använder som stadigvarande bostad utgör i regel beneficieegendom och kan undantas från utmätning om det inte vore oskäligt att undanta den från utmätning på grund av dess höga värde. Utmätningsordningen Utmätning ska bara ske om det belopp som kan beräknas flyta in, med avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. I första hand bör alltså kontanter, banktillgångar lön eller andra liknande likvida tillgångar utmätas. Det kan även vara bil, sommarstuga eller exempelvis en båt. I övrigt bör lös egendom som är lämplig att realisera och som den skuldsatte kan avvara med minst olägenhet tas i anspråk. Fast egendom och bostadsrätt bör i regel utmätas sist, se 4 kap. 3 § UB. Beroende på hur stor eller liten skulden är, kan det alltså vara så att det i första hand kan bli aktuellt att utmäta annan egendom innan det kan bli aktuellt att utmäta bostadsrätten. Det finns även vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kronofogden ska kunna utmäta några saker. Det framgår bland annat att egendom bara får utmätas om det framgår att egendomen tillhör den skuldsatte, 4 kap. 17 § UB. Egendom som finns i den skuldsattes besittning anses tillhöra den skuldsatte, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan 4 kap. 18 § UB Om det skulle bli aktuellt för Kronofogden att utmäta bostadsrätten, kan ni alltså behöva bryta äganderätts presumtionen genom att styrka att bostadsrätten inte tillhör, i detta fall er son utan att det är ni som är ägare av bostadsrätten för att Kronofogden inte ska kunna utmäta egendomen. Ni kan exempelvis genom köpehandlingar visa att ni köpt bostadsrätten för att styrka äganderätten till bostaden. SammanfattningKronofogden bör alltså i första hand ta i anspråk egendom som med minsta olägenhet, kostnad eller förslut för den skuldsatte, exempelvis kontanta medel såsom lön eller annan lös egendom. Eftersom det är ni och inte er son är ägare av bostadsrätten kan ni genom att styrka äganderätten till bostaden, förhindra en utmätning om det skulle bli aktuellt. Vill ni läsa mer om hur en utmätning går till skulle jag rekommendera Kronofogdemyndigheten hemsida, som ni hittar här. Det finns även möjlighet att kostnadsfritt kontakta de per telefon om ni har vidare frågor kring utmätning. Hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om utmätning regleras i Utsökningsbalken (UB), den hittar du här!Indragningsregeln i 8 kap. 8 § UB gäller när en utmätning avser andel i viss egendom som samägs av flera personer men endast den ena av dem är utsatt för exekutivt förfarande. Kronofogdemyndigheten kan då normalt sälja hela egendomen. Före 2015 hade Högsta domstolen (HD) i praxis (NJA 1995 s.478) ansett att indragningsregeln inte var tillämplig på bostadsrätter. Skälet var då att bostadsrätter ansågs ha så låga värden att bostadsrättshavarnas behov av att kunna känna trygghet till sin bostad skulle gå före borgenärernas intresse. I NJA 2015 s.72 valde HD dock att frångå sin tidigare praxis och numera är indragningsregeln fullt tillämplig även på andelar i bostadsrätter. Det här innebär att även om bara din pappa är föremål för utmätning så kommer även din andel att säljas exekutivt. Vid försäljningen kommer du erhålla pengar motsvarande din andel av bostadsrätten – alltså 10% av försäljningslikviden. Avslutningsvis så säger 8 kap. 1 § 3st UB att bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller även när egendom ska säljas exekutivt under konkurs. Därav torde det inte utgöra någon skillnad om din far skulle försättas i konkurs – utgången skulle bli densamma som jag redogjort för ovan. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Mattias Törnström |SvarHej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Tillämplig lagDå din fråga rör utmätning av egendom kikar vi närmare på utsökningsbalken (UB) och eftersom det rör samägd egendom kikar vi även på samäganderättslagen (SamL).Kronofogdemyndigheten kan som huvudregel utmäta all gäldenärens egendomHuvudregeln, något förenklad, är att all egendom som tillhör bröstarvingen kan utmätas, så länge egendomen inte är undantagen utmätning genom lag eller särskild föreskrift (4 kap. 2 § första stycket UB).Vidare krävs det att det framgår att halva huset tillhör bröstarvingen i fråga, men det kravet bör vara uppfyllt genom diverse olika handlingar som upprättas i samband med arv och bytande av ägarskap (4 kap. 24 § UB).Därutöver bör kronofogdemyndigheten i första hand se till att utmäta egendom som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet. Jag vet inte hur bröstarvingens tillgångar ser ut i ditt fall, men i den mån han eller hon har andra tillgångar som är mindre omständliga att sälja, bör huset inte tas i utmätning (4 kap. 3 § andra stycket UB).Följande utmätningsordning, i det följande något förenklad, står att finna på Kronofogdemyndighetens hemsida: 1.Kontanter, 2 Skatteåterbäring, 3.Lön, 4.Fonder och aktier,5. Bilar och andra lösa saker, 6.Hus, 7.Skepp, flygplan, tvistiga anspråk osv. Det ovannämnda ger visserligen inget skydd mot utmätning, men pekar på att huset inte nödvändigtvis måste utmätas, beroende på bröstarvingens övriga tillgångar och hur stora skulderna är. Som du ser själv kommer hus ganska långt ned på Kronofogdemyndighetens prioriteringslista.Enbart samägandet ger inget skydd i sigDå det av förutsättningarna i din fråga framgår att bröstarvingen får hälften av huset genom arv, förutsätter jag att det finns en annan bröstarvinge med i bilden, som får resterande del.De två arvingarna har då samäganderätt (1 § SamL).Samäganderätten ger inte i sig skydd från indragning, dvs. att huset säljs i sin helhet på exekutiv auktion efter utmätning, trots att endast den ena av de två samägarna är föremål för utmätning hos kronofogdemyndigheten (8 kap. 8 § första stycket UB).Givetvis får bara bröstarvingens del i huset tas i anspråk. Resterande del av pengarna får ges tillbaka till den andre ägaren av huset efter försäljningen.Huset kan skyddas från utmätning genom att ett överlåtelseförbud skrivsFör att helt och hållet förhindra att huset tas i anspråk för utmätning hos kronofogdemyndigheten kan det, mycket riktigt, i testamentet skrivas in att huset exv. ska stanna i släkten i generationer och att det inte får överlåtas genom exv. försäljning.Egendom med överlåtelseförbud får inte utmätas (5 kap. 5 § första stycket UB).Däremot riskerar den andre ägaren att inte heller kunna sälja sin del av huset. Även om överlåtelseförbudet bara skulle gälla den skuldsatte, kan det vara svårt att hitta någon som är villig att köpa den andra halvan av huset. Jag vet inte vad det gäller för typ av hus, men det borde i regel vara enklare att exv. sälja vidare ena halvan av ett flerfamiljehus, än att sälja hälften av ett enplanshus.Genom en sådan föreskrift sätter man nämligen samäganderättslagens regler ur spel och möjligheten för den andra arvingen att få hela huset sålt på offentlig auktion går då om intet (jfr. 6 § SamL).Huset kan också skyddas från utmätning genom ett arvsavståendeSom du själv är inne på skulle en utmätning av huset kunna skyddas genom att den skuldsatte arvingen avstår sin rätt till arvet när arvet ska fördelas, vilket följer av ett rättsfall av Högsta Domstolen (NJA 1993 s. 34).Detta förfarande förutsätter dock ett ovillkorligt arvsavstående, dvs. att den skuldsatte avstår sitt arv till förmån för hans egna närmaste arvingar i ett direkt nedåtgående led, i första hand vanligtvis egna barn.Viktigt att ha i åtanke är då också att barnen ska vara över 18 år gamla och ha flyttat hemifrån. Annars anses arvet ändå tillhöra den skuldsatte arvingen. Ett riktat arvsavstående (närmast att likställa med gåva), om den skuldsatte skulle peka ut en specifik person som ska få arvet istället, kan återvinnas och tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten, varför det inte är ett alternativ.Sammanfattning och rådHuvudregeln är att all egendom som tillhör den skuldsatte kan utmätas. I det här fallet innebär det att huset säljs och att den andre arvingen får hälften av pengarna från försäljningen.Däremot kommer hus ganska långt ned på Kronofogdemyndighetens prioriteringslista och om det finns annan egendom att utmäta, bör de i första hand utmäta denna. Det sagda ger visserligen inget skydd mot utmätning, men visar att huset inte nödvändigtvis kommer att utmätas, trots att den andra arvingen har mycket skulder.Sedan konstaterade vi att samägandet i sig inte gav något skydd mot utmätning. Kronofogdemyndigheten kan trots det utmäta hela huset och sedan ge den andra arvingen hälften av pengarna efter avslutad försäljning.Vill man vara helt säker på att huset inte kan utmätas gör man bäst i att skriva ett överlåtelseförbud i testamentet. I det här fallet gör man kanske bäst i att bara ge den skuldsatte ett överlåtelseförbud, eftersom den andra arvingen då fortfarande har en möjlighet att sälja sin del av huset och få ut pengar, i den mån man skulle vilja det. Vill man bevara huset i släkten kan man med fördel ge båda arvingarna ett överlåtelseförbud.Vet du om den skuldsatte arvingen har mycket tillgångar i övrigt och att dessa täcker skulderna behöver ingenting skrivas. Jag anser att ingenting då heller bör skrivas, eftersom det, som vi sett, kan bli problematiskt med överlåtelseförbud. Detta förutsätter givetvis att man inte är orolig för att den skuldsatte kommer att skuldsätta sig än mer, vilket givetvis alltid är en risk.En sådan föreskrift är dock i praktiken problematisk, som tidigare nämnt, i den mån det rör sig om exv. ett enplanshus och ingen är villig att köpa endast hälften av huset. Då kan det bli så att båda arvingarna får nöja sig med att ha kvar huset, men aldrig kommer kunna sälja det för att få ut pengar.Ett annat alternativ är också att den skuldsatte arvingen vid arvsdelningen villkorslöst avsäger sig arvet till förmån för sina egna släktingar i ett direkt nedåtgående led (vanligtvis egna barn). Viktigt att tänka på är då att barnen ska vara över 18 år gamla och ha flyttat hemifrån, eftersom arvet annars ändå anses tillhöra den skuldsatte.Ett mot en viss person riktat arvsavstående är nämligen att anse som en gåva och kan återvinnas, varpå Kronofogdemyndigheten kommer kunna utmäta arvet.Vad man bör göra beror därför i första hand på vad den andra arvingen vill åstadkomma.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en trevlig helg!Med vänliga hälsningar