Erik Bengtsson |Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Jag kan inte utläsa om er dotter och den skuldsatte har en samborelation eller om han endast är inneboende. Jag kommer därför att behandla båda dessa situationer i svaret. Det är heller inte möjligt för mig att utläsa vilken form av lägenhet som ni och er dotter äger. Jag har därför gjort antagandet att det rör sig om en bostadsrätt och inte någon annan, mindre vanlig form av ägarlägenhet. Frågan besvaras med regler som finns i utsökningsbalken (UB) och med information som finns i kronofogdemyndighetens handbok "utmätning" (som jag härefter kommer referera till som "handboken"). Kan lägenheten utmätas? Följande gäller enligt s. 325, handboken. Vid utmätning av en bostadsrätt genomför kronofogdemyndigheten inledningsvis en undersökning i kontakt med den skuldsatte, bostadsrättsföreningen och andra berörda. Om resultatet av undersökningen visar att bostadsrätten tillhör den skuldsatte kan utmätning ske enligt 4 kap. 17 § UB. I ert fall äger endast ni och er dotter bostadsrätten. Lägenheten är dessutom köpt innan den skuldsatte flyttade in. Oavsett om den skuldsatte är inneboende eller sambo med er dotter så är det inte möjligt för kronofogdemyndigheten att genomföra en utmätning av lägenheten. Sammanfattningsvis finns det ingen risk för att bostadsrätten ska mätas ut för den inneboendes skulder. Kan lösöret utmätas? Beträffande lösöret blir bedömningen annorlunda beroende på om er dotter och den skuldsatte bor tillsammans i en samborelation eller om den skuldsatte endast är inneboende. Jag behandlar dessa situationer var för sig.Juridisk definition av sambo respektive inneboendeI juridisk mening föreligger ett samboförhållande om två personer bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Som inneboende räknas en person som bor i annans lägenhet utan att bruka den självständigt. En person som bor gratis eller hyr ett enskilt rum i en väns lägenhet är exempel på en inneboende. Utmätning vid samboförhållande Om två personer bor tillsammans i en samborelation så anses lösöret i lägenheten tillhöra den skuldsatte tills motsatsen bevisas. Detta innebär att lösöret, helt eller delvis, kan utmätas såvida inte er dotter kan visa att lösöret tillhör henne. Det krävs då att hon bevisar sitt ägande av lösöret via faktura, kvitto, utdrag från bankkonto eller liknande, vilket följer av handboken s. 384, samt 4 kap. 19 § UB. Utmätning av egendom som tillhör en inneboende Om den skuldsatte endast är inneboende hos er dotter är det svårare att utmäta lösöre i lägenheten. Det krävs då att kronofogdemyndigheten genomför en utredning som bevisar att lösöret tillhör den skuldsatte. Bevisningen ska i så fall bestå av ett köpekontrakt, kvitto, faktura eller liknande dokument. Detta följer av handboken s. 122, 389-390 samt 4 kap. 19 § 2 st UB Mot en sådan bakgrund är det inte sannolikt att utmätning av lösöret i lägenheten skulle vara möjligt. Ett undantag är om den inneboende hyr ett omöblerat rum, allt lösöre som finns i detta rum kan då antas tillhöra den skuldsatte enligt handboken s. 371 och 4 kap. 17 UB. Riskbilden och förebyggande åtgärder Risk för utmätning finns om någon av följande två situationer är för handen: Den huvudsakliga risken för utmätning föreligger om er dotter är sambo med den skuldsatte. Lösöret kan då bli föremål för utmätning. Regeln i 4 kap. 19 § UB medför att er dotter måste bevisa att lösöret tillhör henne för att undvika utmätning. Enligt handboken, s. 387 är det inte möjligt för samborna att dela upp egendomen med sig via avtal eller bodelning och därigenom undvika utmätning. Situationen är problematisk eftersom det endast finns två sätt för er dotter att förhindra en utmätning av lösöret. Den första sättet är separation, utmätning är inte möjligt om den skuldsatte tar sina ägodelar och flyttar ifrån lägenheten. Det andra sättet är att er dotter sparar kvitton, fakturor och liknande dokumentation rörande lösöret. Hon kan på så sätt bevisa att lösöret tillhör henne och därigenom undvika utmätning enligt 4 kap. 19 § UB.Den andra risken för utmätning är om den skuldsatte är inneboende och har hyrt ett rum av er dotter. Allt lösöre som finns i det uthyrda rummet kan då utmätas enligt 4 kap. 17 § UB. Er dotter kan då förhindra utmätning av sitt lösöre genom att hålla lösöret avskilt från den uthyrda rummet. I övrigt kan jag inte se någon risk för utmätning. Hoppas ni fick svar på er fråga! Om ni behöver ytterligare rådgivning är ni alltid välkomna att vända er till oss på Lawline via vår hemsida eller på telefon: 08-533 300 04 Vänligen,

Julia Kwapisz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln som regleras i fjärde kapitlet 17 § Utsökningsbalken (UB) säger att egendomen får utmätas om det framgår att gäldenären är ägaren. Man tar då hjälp av 18 och 19 §§ för att undersöka om gäldenären faktiskt är ägare eller om det är någon annan som faktiskt är ägare. Dessa två senare paragrafer används där med bara när det är oklart vem som faktiskt är ägare och gäller enbart lös egendom, alltså inte fast egendom så som fastigheter. Gäldenären ses som ägare om denne har egendomen i sin besittning, vilket betyder att gäldenären har den i sin ägo. Det kan vara att egendomen står hemma hos gäldenären för att den ska räknas som gäldenärens egendom. Om det däremot går att bevisa att egendomen tillhör någon annan spelar det ingen roll att gäldenären har egendomen i sin besittning. Ett bevis kan t.ex. vara ett kvitto som den "riktige" ägaren har hemma (fjärde kapitlet 18 § UB).Vidare i fjärde kapitlet 19 § UB regleras enbart situationer gällande makar och samboende som varaktigt bor tillsammans. Här säger paragrafen att om det inte finns något bevis på att gäldenären INTE äger egendomen ska egendomen räknas som gäldenärens egendom. Det kan t.ex. vara ett gift par som gemensamt köpt en TV och sedan slängt kvittot. Då anses TV:n vara gäldenärens egendom. Gällande Lagen om samäganderätt räcker det oftast med en skriftlig handling för att egendomen ska räknas som gemensam.Andra stycket berättar för oss att även om egendomen är gemensamt ägd får den utmätas ändå, men då MÅSTE det framgå att egendomen tillhör gäldenären. Här gäller alltså inte det som står i första stycket, där allt i hushållet blir gäldenärens egendom om inget annat sägs eller visas.Om Kronofogden redan utmätt egendom eller bestämt vilken egendom som ska utmätas kommer fjärde kapitlet 20 § UB in i bilden. Om tredje man, vilket både kan vara person som gemensamt äger egendomen eller någon som är den "riktige" ägaren till egendomen, anser sig ha bättre rätt till egendomen kan Kronofogden ge den här personen möjlighet att väcka talan mot gäldenären. Så man kan se detta som en form av konsekvensparagraf till de tre föregående paragraferna.Sist har vi om egendom inte kan utmätas på grund av de tidigare paragraferna men som troligtvis är gäldenärens egendom ändå. Denna egendom får utmätas, men med förbehåll för tredje mans rätt. Jag kan tänka mig att ett exempel på detta är om två personer precis har skilt sig och gäldenären har flyttat från hushållet de bodde i. Egendomen var gemensam, men det går inte att visa på att den var det med t.ex. kvitto. Gäldenären har där med inte egendomen i besittning men bodde i hushållet förut. Troligtvis är gäldenären där med delägare till egendomen.SammanfattningAvslutningsvis vill jag nämna din sista fråga gällande hur du parat ihop paragraferna. Som jag skrivit längre upp så är 17 § huvudregeln och 18 och 19 §§ hjälpregler om det är oklart vem som faktiskt är ägare.20 § är en form av konsekvensparagraf och även en hjälpparagraf för tredje man om denne faktiskt äger egendomen som ska bli eller har blivit utmätt.Slutligen är 22 § en undantagsparagraf om inte de ovanstående slår in eller kommer åt gäldenären. Se mitt exempel längre upp!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Josef Lindström Habta |SvarHej och tack för att du vänder dig till Lawline! Av UB 4:24 Framgår att om fastigheten tillhör gäldenären får den utmätas. Lagfarten har i detta sammanhang en viss bevisverkan, den medför en presumtion. Denna presumtion kan dock motbevisas. Detta kan göras genom att precis som du säger, visa upp rättsligt giltiga köpehandlingar det vill säga köpekontrakt enligt JB 4:1. Även köpebrev kan vara bra att visa upp förutsatt att det avtalats att ett sådant skall upprättas, se JB 4:5. På så vis kan alltså inte fastigheten utmätas för säljarens skulder om du kan bevisa att fastigheten tillhör dig. Av din andra fråga misstänker jag att du menar regeln i UB 5:1 p. 7? Med den regeln menas att gäldenären får undanta pengar för sin försörjning fram till nästa inkomst. Om du t.ex. får lön den 25:e varje månad och det är den 1:a när utmätningen sker så får du behålla pengar så du klarar dig i fyra veckor. Kronofogden får utmäta lön. Löneutmätning behandlas i UB 7 kap. I praktiken går det till som att Kronofogden räknar ut ett belopp som skall dras från din lön och förlägger sedan din arbetsgivare att hålla inne detta belopp och betala det till Kronofogden. Dessa vidarebefordrar sedan pengarna till din borgenär. Hoppas du fick svar på dina frågor! Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta.

Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som gäller vi utmätning och försäljning av pantsatt lös egendom för annan borgenärs fordran (dvs. inte panthavaren). När sådan egendom utmäts görs förbehåll för panthavarens rätt. Det innebär att egendomens värde måste överstiga den fordran som den pantsattes för. Nämligen får inte pantsatt egendom säljas om inte köpeskillingen också räcker för att betala panthavarens fordran (se 9 kap. 4 § andra stycket utsökningsbalken (UB)). Om så är fallet är panthavaren skyldig att ta emot betalning även om hans fordran inte har förfallit till betalning (se 8 kap. 11 § UB). Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Julia Kwapisz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som får undantas i en utmätning regleras i femte kapitlet i Utsökningsbalken (UB). I 5 § samma kapitel står det att egendom som enligt föreskrift vid gåva eller i testamente eller på annan grund som gäller mot envar ej får överlåtas, får ej heller utmätas. Om personen i fråga har ärvt pengar genom testamente eller gåva och att dessa pengar är satta med ett överlåtelseförbud, får pengarna inte utmätas. Detta är hur jag tolkar lagtexten. Det krävs där med ett testamente. Det måste också uttryckligen stå i testamentet att pengarna inte får överlåtas.Jag vill bara poängtera en sista gång att detta är hur jag tolkar lagtexten, vilket betyder att det inte måste stämma till 100 %. Avslutningsvis vill jag säga att om dessa stegen följs, som jag nämnt ovan, så borde egendomen inte kunna utmätas.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om man är gift och varaktigt sammanbor med sin make så anses man som gäldenär vara ägare till lös egendom som man har i sin gemensamma besittning, såvida det ej görs sannolikt att man är samägare till egendomen eller att egendomen tillhör den andre maken eller någon annan, se Utsökningsbalken 4 kap. 19§. Det betyder att man presumerar att egendomen tillhör dig och kommer utmätas såvida ni inte kan styrka att smyckena tillhör din fru. Det skulle exempelvis kunna ske genom köpekvitton eller om hon fått något av smyckena genom gåva och kan bevisa detta. För beviskravet styrkt kan du se rättsfallen NJA 1983 s 410, NJA 1984 s 45 och NJA 1986 s. 443.Om din fru kunde visa sannolika skäl (vilket kräver mindre bevis än "styrkt") för att hon är ägare till smyckena så kan hon få utmätningen uppskjuten. I vissa fall kan det räcka med att visa skäl, vilket i sin tur innebär ännu lägre krav på bevisning. Det skulle dock antagligen krävas att hon åtminstone tagit upp smyckena i sin deklaration, se UB 4 kap. 20§ och exempelvis NJA 1983 s 410 II. Förrättningsmannen kan alltså utgå från att smyckena tillhör dig om din fru inte kan visa några omständigheter över huvudtaget som talar för att hon är ägare till dessa.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om överklagande av utmätningsbeslut finns i 18 kapitlet Utsökningsbalken (1981:774) samt i 17 kapitlet Utsökningsförordningen (1981:981).Att ett beslut upphävts betyder att du kommer att få tillbaka pengar. Utifrån den information som finns i din fråga är dock svårt att säga hur mycket pengar du kommer att få tillbaka. Precis som du beskriver är du inte skyldig att betala det som KFM räknat fel. Maximalt bör det räcka med att skulden täcks. Vad gäller pengarna utöver detta är det mycket troligt att du får tillbaka dessa, För ett fullständigt svar på frågan behövs mer information. Du är välkommen att ställa en ny fråga med fler detaljer!Hoppas det var till någon hjälp!Vänliga hälsningar,

Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om kronofogdemyndigheten har rätt att utmäta ett belopp av 750 kr från din pension på 5500 kr. Jag utgår i mitt svar från att du inte har några sidoinkomster eller andra förmåner och att beloppet 5500 kr gäller efter skatt. Jag räknar också med att du inte har några extra kostnader utöver "normala" utgifter. Med extra kostnader menar jag saker som underhållsbidrag med mera. Vad säger lagen? Utmätning regleras i utsökningsbalken (UB). I 5:8 UB kan man utläsa att pension eller livränta inte får utmätas i den mån som den behövs för gäldenärens försörjning och fullgörande av underhållsskyldighet. Detta betyder i princip att man inte får utmäta över det man behöver för att klara ett visst existensminimum. Lagen specificerar inte exakt vilka belopp som skyddas från utmätning, alltså får man söka vägledning från andra källor. Bedömningen i ditt fall Som sagt ovan kan man inte utläsa direkt i lagen hur mycket som ska undantas från utmätning, kronofogden räknar dock själva fram ett belopp som de kallar för förbehållsbelopp, detta ska motsvara "existensminimum". Det betyder att man efter utmätningen ska ha kvar minst förbehållsbeloppet. För 2018 är detta belopp 4814 kr för en ensamstående vuxen. Om man enbart går på de uppgifter du lämnat ser det ut som att kronofogden utmäter 64 kr för mycket. Det är dock svårt att göra några säkra uttalanden utan att känna till mer om din ekonomi. Kronofogden gör själva en bedömning om gäldenärens ekonomiska förhållanden innan de mäter ut lön eller pension och bestämmer vilka belopp som ska utmätas baserat på den bedömningen. Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med kronofogden för att se till att de har en så riktigt underlag som möjligt då detta minskar risken för att utmätningen blir för stor. Kronofogdens kontaktuppgifter finns på adressen https://www.kronofogden.se/Kontaktaoss.html. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att kronofogden har rätt att mäta ut pension i den mån man inte behöver den för att klara ett visst existensminimum. Vad detta existensminimum är räknar kronofogden själva fram varje år. För att försäkra dig om att utmätningen inte blir för ingripande bör du ta kontakt med kronofogden och ge dem relevant information om din ekonomiska situation. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,