Måste jag betala tillbaka felaktiga utbetalningar?

2021-06-17 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag blev avstängd från mitt arbete den 19 april pga graviditet och risk för att bli smittad av covid-19. Har sedan dess fått ersättning från f kassan( graviditets penning) Min arbetsgivare har i april och maj trots detta betalat ut full lön till mig, så att jag fått lön plus ersättning från f kassan. Jag ser nu för juni månad att jag även kommer få en utbetalning från min arbetsgivare. Jag har inte varit medveten om att jag själv skulle lägga in min frånvaro utan trodde min chef såg till detta. Jag har tänkt att april och maj lönen varit rätt, att det var någon sorts slutlön, utbetalda ob timmar, eventuella semesterdagar och har därför använt pengarna som mina egna. Vad gör jag? Kommer jag tvingas betala tillbaka pengarna för dessa månader? Juni lönen har jag bett dom stoppa då jag förstått att i alla fall denna inte ska ges ut.
Maya Hempel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Pengarna tillbaka vid felaktig utbetalningNär arbetsgivaren gjort en felaktig utbetalning har den i regel rätt att få tillbaka pengarna. Det finns dock inga lagregler som styr detta utan det är en utarbetad princip som kallas "condictio indebiti". Principen har framkommit efter tidigare fall och innebär alltså att den som av misstag gjort en felaktig utbetalning har rätt att få pengarna tillbaka.Rätten att behålla pengarnaDet finns ett undantag dock. Du har rätt att behålla pengarna om du verkligen har trott att summan varit korrekt och alltså inte haft anledning att tro att utbetalningen varit felaktig. Dessutom bör du ha konsumerat pengarna eller åtminstone levt som om de vore dina egna. Har du rätt att behålla pengarna?Det verkar som att du har förstått att de löner du fått utbetalda varit felaktiga men inte förrän nu i juni. Du kan därför inte anses ha varit i god tro (kravet för att du ska få behålla pengarna) gällande den kommande betalningen, som du ju skriver att du själv stoppat. Gällande de två tidigare lönerna däremot blir det en bedömningsfråga där man får undersöka om du varit i god tro. Bedömningen utgår från vad du egentligen ska ha erhållit i lön, om beloppen verkar rimliga i förhållande till ditt antagande att det rört sig om slutlön med mera. Är skillnaden stor kan det betyda att du förväntas ha reagerat på utbetalningen och att du därför inte kan anses vara i god tro. Det spelar även roll hur lång tid det tagit att upptäcka den felaktiga löneutbetalningen, ju kortare tid som gått desto större risk att du måste betala tillbaka pengarna. SammanfattningsvisSammanfattningsvis så kan du inte längre anses vara i god tro eftersom du upptäckt den felaktiga betalningen. Du har då inte rätt att behålla pengarna. Om arbetsgivaren kräver tillbaka lönen så är du dessvärre skyldig att betala tillbaka den. Om det rör sig om en mindre summa som du redan förbrukat och som du inte hade kunnat upptäcka kan det dock anses motiverat att du varit i god tro och därför inte behöver betala tillbaka. Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,

Vad kan jag göra om en säljare inte presterar enligt överenskommelse?

2021-06-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Jag hade en privat affär men någon som sålde begagnad teknik till mig för en summa av 700:-. När varan kom fram saknades ungefär 40% av det utlovade innehållet, resterande hade ett mycket sämre skick än utlovat. Efter lite turer fram och tillbaka gick säljaren med på att återbetala hälften. Dessa pengar har inte återbetalats och det har nu gått ca 2 månader. Jag har meddelat säljaren ett sista datum för återbetalning som passerade för en vecka sedan.Nu till frågan: Bör jag gå till kronofogden för att återkräva pengar, direkt till tingsrätten eller istället anmäla för bedrägeri?Summan är inte stor och jag vet att åtgärder ovan innebär utgifter. Vad som är viktigast för mig är dock att säljaren inte kommer undan. Vad är mitt bästa alternativ? Tack!
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag rivstartar och föreslår att du inledningsvis använder dig av den summariska processen med anledning av bakgrunden till ditt fall. Detta innebär helt enkelt att du vänder dig till kronofogdemyndigheten (KFM) och begär att de riktar ett betalningsföreläggande gentemot säljaren. Då det inte handlar om en stor summa pengar som du nämner, kan det kanske inte kännas värt att riskera att betala höga rättegångskostnader och/eller andra avgifter. Att rikta ett betalningsföreläggande med hjälp av KFM kostar i skrivande stund endast 300 kr. Skälet till varför jag föreslår just detta förfarandesätt är för att det verkar som att ni ändå är ense över att säljaren ska återbetala halva köpesumman. En summarisk process fungerar i praktiken endast om båda parter är eniga om avtalsvillkoren, och har som syfte att "skrämma" säljaren i ditt fall att betala, med den alternativa följden att ärendet kan tas till domstol. Detta förfarandesätt är ett effektivt sätt att snabba på din motpart att prestera på det sätt ni kommit överens om. Hur den summariska processen går till:Reglerna om betalningsföreläggande finns i lag (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister (BfL). I 2 § BfL framgår det att betalningsföreläggande får användas på alla typer av betalningskrav.I 11 § BfL framgår också ett förfallokrav vilket innebär att din fodring måste vara förfallen för att betalningsföreläggande ska bli aktuellt (vilket den är).I 31 § BfL står det att om svaranden bestrider ett betalningsföreläggande skall detta ske skriftligen. Bestrids anspråket skall sökanden meddelas omgående enligt 33 § BfL varpå han antingen kan låta anspråket förfalla, eller ta det vidare till tingsrätten enligt 33 § BfL. Begärs överlämnande till tingsrätten skall detta göras enligt 36 § BfL, annars skall målet avskrivas enligt 37 § BfL.Processen fortsätter sedan som ett vanligt tvistemål i tingsrätten, dvs. med förberedelse och huvudförhandling. Ansökan om betalningsföreläggande skall anses som stämningsansökan enligt 60 § BFL.Som du ser kan en summarisk process leda till ett vanligt tvistemål om säljaren i ditt fall inte godkänner betalningsföreläggandet. Att något sådant skulle ske är vanligtvis rätt otroligt med anledning av er överenskommelse. Du har dock genom hela processen valet att avskriva hela ärendet i stället för att låta det gå till domstol (du har alltså lite makt över hur det hela ska utspela sig). Skulle det på ett civilrättsligt plan inte fungera att få din vilja igenom så har du alltid möjlighet att göra en polisanmälan om bedrägeri i 9 kap. 1 § brottsbalken. En polisanmälan är gratis och är absolut ett sätt att "inte låta säljaren komma undan", men vanligtvis brukar sådana här tvister gå att lösa innan man behöver vända sig till polismyndigheten för hjälp. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Finns det formella krav på hur ett kravbrev ska utformas?

2021-06-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Föreligger det formella krav hur ett kravbrev skall skrivas för att kräva betalning av (privat) skuld samt ränta. Vad skall stå i kravbrevet och ska det undertecknas. Tacksam för svar!Med vänlig hälsning
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det föreligger inte några formella krav på hur ett kravbrev ska utformas när det gäller en privat skuld och du är alltså fri att formulera kravbrevet på egen hand. I kravbrevet bör dock framgå vad kravet avser, alltså vilken skuld det rör sig om och hur stort skuldbeloppet är. Det bör också innehålla en uppmaning om att personen som är skyldig dig pengar ska betala skulden till dig, inom vilken tid skulden ska betalas och att personen ska betala dröjsmålsränta på skulden. Vad gäller räntan bör också framgå hur mycket ränta personen är skyldig. Det är också bra att ta med dina personuppgifter och vem det är som kravbrevet är ställt till. Om du vill ha hjälp att formulera ditt kravbrev och fastställa eventuell ränta på skulden kan du vända dig till någon av juristerna här på Lawline. Här hittar du mer information om hur du i så fall gör. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Skulle du ha någon annan fundering är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Vad gäller om ett löpande innehavarskuldebrev blir stulet?

2021-06-10 i Fordringar
FRÅGA |hej jag har en fråga om skuldebrev, vad gäller om ett löpande innehavarskuldebrev blir stulet? kan den som har stulit det göra det gällande mot gäldenären? är det bättre som gäldenär att upprätta ett orderskuldebrev istället för att ha bättre skydd mot t.ex. stöld?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns två typer av löpande skuldebrev. Ett skuldebrev som är ställt till innehavaren kallas innehavarskuldebrev medan ett skuldebrev som är ställt till viss man eller order kallas orderskuldebrev (11 § SkbrL). Ett löpande skuldebrev (både innehavarskuldebrev och orderskuldebrev) som ofrivilligt kommit ur gäldenärens besittning kan göras gällande mot gäldenären när den som förvärvat skuldebrevet är i god tro (15 § SkbrL och 35 § AvtL).Med andra ord måste den som förvärvat skuldebrevet från en annan person varken insett eller borde ha insett att den tidigare innehavaren verkligen var behörig att inneha skuldebrevet. En person som har stulit ett skuldebrev och därefter kräver gäldenären på pengar kan inte anses vara i god tro. Den som olovligen tar ett löpande skuldebrev för att sedan kräva gäldenären på pengar är i ond tro. Gäldenären har då ingen skyldighet att betala till tjuven. Problemet är att den som innehar ett innehavarskuldebrev presumeras ha rätt att göra gällande fordringen. Den som innehar ett orderskuldebrev presumeras också vara rätt innehavare, men då måste innehavaren kunna visa en sammanhängande kedja av överlåtelser (13 § SkbrL). Ett orderskuldebrev kan därför anses vara något säkrare eftersom en främmande innehavaren måste kunna styrka hur överlåtelsen skett genom att visa en överlåtelsekedja.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Vad gäller när jag fått för lite lön utbetalt?

2021-06-16 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag jobbar som timanställd som lokalvårdare och har precis fått veta att jag under en längre tid haft 24 kr mindre lön per timme än vad jag egentligen har rätt till. Detta vill jag ha ut retroaktivt men min chef säger att det inte går. Stämmer detta?/
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett anställningsavtal mellan dig och din arbetsgivare är bindande varav att betala ut korrekt lön är en av arbetsgivarens främsta skyldigheter i detta avtal. När din lön uteblir uppstår en fordran gentemot din arbetsgivare för det belopp som den uteblivna lönen motsvarar (4 § lagen om anställningsskydd).För lönefordringar gäller som huvudregel en preskriptionstid på tio år. För semesterlön och semestersättning gäller dock två års preskriptionstid. Att lönefordringen preskriberas innebär att den som har rätt till betalning förlorar sin rätt att kräva betalt (2 §, 8 § preskriptionslagen och 33 § semesterlagen).Löneanspråk som grundar sig på kollektivavtal eller bestämmelser i lagen om medbestämmande gäller särskilda regler angivna där (se eventuellt kollektivavtal på arbetsplatsen samt 64-67 § lag om medbestämmande). Förutsatt att lönefordringen inte aktualiserar regler i semesterlagen, kollektivavtal eller lagen om medbestämmande så gäller som utgångspunkt en preskriptionstid på tio år för den lön du inte fått utbetalt till dig. Detta innebär att du har rätt att få betalt för den lön som du inte fått sedan tio år tillbaka. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Har du några fler funderingar eller om något är oklart är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Vänligen,

Hur ska man gå tillväga när arbetsgivaren vägrar att betala ut lön?

2021-06-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag har ett samordningsnummer och har jobbat inom handel i en butik. Jag fick sluta min anställning på grund av min chef, då vi var osamsa om vissa saker och hon visade mig vägen ut till dörren. Sen dess har jag inte jobbat men fick inte heller någon lön för de timmarna som jag jobbat och semesterersättning. Chefen vägrar att betala min lön!!! Hur kan jag gå tillväga? Hjälp snälla
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Först och främst vill jag beklaga att denna jobbiga situation har uppstått för dig men jag ska försöka förklara hur du kan gå tillväga för att få dina pengar.Ett anställningsavtal mellan dig och din arbetsgivare är bindande varav att betala ut lön är en av arbetsgivarens främsta skyldigheter i detta avtal. När din lön uteblir uppstår en fordran gentemot din arbetsgivare för det belopp som lönen motsvarar. Denna fordran förfaller den dagen som lönen skulle ha utbetalats till dig (4 § tredje stycket lagen om anställningsskydd).Vid förfallen fordran kan du själv ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten och därigenom begära att arbetsgivaren ska betala din lön. Om din arbetsgivare har ekonomiska problem kan du även ansöka om att sätta företaget i konkurs och få ut så kallad statlig lönegaranti.Om du dessutom misstänker att eventuell uppsägning eller avsked har gått till på fel sätt kan du bland annat begära skadestånd. Vill du vidare hjälp med din fråga rekommenderar jag dig att kontakta din fackliga organisation, om du är medlem i en sådan alternativt boka tid med en av våra kunniga jurister. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Om något är oklart eller om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Överlåtelse av skuldebrev

2021-06-10 i Fordringar
FRÅGA |Jag har ett skuldebrev och vill få tillbaka lånet. Hon som har lånat vill vänta till augusti och att jag tar med mig skuldebrevet till banken. Där ska hon, låntagaren, jag och den person, som hon nu ska låna av, träffas för att den nya låntagaren ska föra över pengarna till mig. Är det fel av mig att föreslå att den nya långivaren för över pengarna snarast till mig och när jag ser att pengarna finns på mitt konto skickar jag det kvitterade skuldebrevet? Vi bor på 100 mils avstånd.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ska en skuld betalas?I första hand ska skuldebrevet betalas senast den dag som har avtalats. Om inget förfallodatum har avtalats ska låntagaren betala skulden när du som långivare begär det (5 § SkbrL). Du har ingen skyldighet att överlåta skuldebrevet till en ny långivare. Du har rätt att kräva låntagaren på pengarna.Överlåta ett skuldebrevJag tolkar det som att den nya långivaren ska överta skuldebrevet. Det är möjligt att överlåta skulden som du har på låntagaren till en ny långivare. För att överlåta ett skuldebrev ska du teckna en överlåtelse, antingen i skuldebrevet eller en separat handling. Om det är ett löpande skuldebrev ska det också överlämnas till den nya långivaren. Den nya långivaren ska ha fått det löpande skuldebrevet i sin besittning för att en giltig överlåtelse ska ha skett (22 § SkbrL). Om det i stället är ett enkelt skuldebrev ska låntagaren meddelas om överlåtelsen för att överlåtelsen ska vara giltig (31 § SkbrL). Huruvida parterna träffas och om det sker på distans är upp till parterna att avgöra.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Utgör det ursäktlig omständighet för att slippa kontrollavgift om det inte går att blippa reskassa på SL:s bussar?

2021-06-01 i Fordringar
FRÅGA |Hej Lawline,Vad är chansen att en eventuell Tingsrättsdom går till min fördel? Klargörande efter e-post: Frågeställaren tilldelades en kontrollavgift från SL pga avsaknad av giltig biljett.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det har det utförts en biljettkontroll av SL varvid du tilldelats en kontrollavgift. Anledningen att det tilldelades en kontrollavgift är att du stigit på en buss där det saknas möjlighet att blippa kortet innan. Tanken var att blippa när du kom fram till Brommaplan och skulle resa vidare. Du hade vid tillfället pengar på ditt reskassekort. Du har bestritt kontrollavgiften och fått besked från SL som anfört att när det inte finns möjlighet att blippa kortet ombord på bussen ställer det högre krav på resenären att planera sitt resande för att säkerställa giltig biljett. Om det inte finns någon valideringsstolpe måste man hitta ett annat biljettalternativ. SL föreslår att du skulle aktiverat en appbiljett. SL informerar i sitt svar även om att det är ditt ansvar som resenär att se till att du har giltig biljett som kan uppvisas under hela resan, med hänvisning till sina allmänna villkor. Du har bestritt betalningsskyldighet med hänvisning till 2 § i lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Eftersom SL anser att dina skäl inte är tillräckliga har det informerats om att det kommer att ansökas om stämning i tingsrätt för att få skuldfrågan prövad.Efter en genomgång av SL:s allmänna villkor så finns det enligt dessa en skyldighet för dig som resenär att ha giltig biljett. För att biljetten ska vara giltig måste du blippa den. Enligt en tolkning av villkoren skulle du därmed blippat biljetten i bussen. Saknades möjlighet därom skulle du letat upp en valideringsstolpe eller köpt en annan typ av biljett (t.ex. en appbiljett). Saknas giltig biljett utfärdas det enligt villkoren en tilläggsavgift på 1500 kronor samt att du behöver betala kostnaden för en enkelbiljett. I praktiken har du rest utan att ha en giltig biljett. Utifrån SL:s villkor fanns det därmed grund att utfärda en kontrollavgift.I din korrespondens har du hänvisat till 2 § i lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Bestämmelsen lyder "Tilläggsavgift får ej tagas ut om avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet.". Det du särskilt refererar till är det sistnämnda, annan omständighet. Av förarbetena till lagen framgår att det normalt åligger resenären att försäkra sig om att han eller hon har en giltig biljett för resan. Undantag kan vara motiverade när det är fråga om utlänningar eller besökande på orten som saknar kännedom om det biljettsystem som tillämpas i lokaltrafiken där. Vidare bör, enligt förarbetena, någon tilläggsavgift inte avkrävas barn under 15 år som inte har sällskap med vårdnadshavare. En annan grupp, mot vilken utkrävandet av tilläggsavgift skulle te sig stötande, är sådana gamla eller sjuka människor som kan ha svårt att uppfatta vilka avgifter eller taxebestämmelser som gäller (prop. 1976/77:11 s. 14). I en dom från Svea hovrätt (FT 4612-12) tolkade domstolen det som att avsaknaden av giltig biljett får anses vara ursäktlig om resenären har gjort vad som kan krävas för att försäkra sig om att en biljett gäller. Utifrån den bedömningen går det (tyvärr) att argumentera för att du antagligen inte gjort vad som kan krävas för att försäkra dig om att du hade en giltig biljett (sett till att du kunde ordnat t.ex. en appbiljett).I ett senare rättsfall, NJA 2019 s. 414, hade en resenär blippat sin reskassa och spärrarna öppnades trots att det saknades reskassa på kortet och någon biljett inte registrerades. Resenären anförde att tilläggsavgift inte borde utfärdats i och med att hen hade blippat biljetten och att spärrarna öppnades. Högsta domstolen uttalade att utöver de skäl till undantag som anges i förarbetena kan som andra omständigheter som är ursäktliga vara om t.ex. SL:s system för tillhandahållande av biljetter inte skulle fungera på grund av tekniska brister. Vidare uttalade domstolen att det innebär att det ligger på den resenär som använder kollektivtrafiken att se till att hen har en giltig biljett. Avsaknaden av biljett kan endast anses ursäktlig under speciella omständigheter. I målet kom domstolen fram till att det var resenärens skyldighet att se till att hen hade tillräckligt saldo på kortet och var betalningsskyldig för tilläggsavgiften, trots att spärrarna hade öppnats. Att spärrarna släppte igenom resenären, trots avsaknaden av reskassa, befriade inte hen från ansvar och avsaknaden av biljett var inte ursäktlig.I ditt fall är min bedömning, sett till såväl SL:s villkor som praxis, att risken är stor att du bedöms skyldig att betala tilläggsavgiften även i domstol. Det åligger dig som resenär ett stort ansvar att se till att du har en giltig biljett. I det refererade rättsfallet från Högsta domstolen blev resenären betalningsskyldig, trots att hen hade blippat sitt kort och spärrarna öppnats, men det saknades reskassa varför någon biljett inte utfärdades. I ditt fall är det därmed troligt att din skyldighet att se till att du har en giltig biljett väger tyngre. Att det inte fanns möjlighet att blippa på bussen kommer sannolikt inte att ses som ursäktligt eftersom du kunde ordnat biljett på annat sätt. Om du vill ha vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,