Hur kan jag få betalt för en muntlig fordran?

2019-10-13 i Fordringar
FRÅGA |En kollega lånade 70000kr av mig och en annan kollega att för han behövde pengar omgående för att köpa ett hus, vi swishade honom och han lovade att vi skulle få igen pengarna den sista september. Men helt plötsligt har han inte dykt upp på jobbet, han har tagit bort alla kollegor från Facebook, stängt av sin telefon. Han bara försvann, han är från Bulgarien. Så troligtvis drog han dit. Men han är fortfarande skriven på en hyres lägenhet här i Sverige. Kan man på nått vis göra nånting för att få tillbaka pengarna när man har bevis från swish och mina andra kollegor som hörde när han frågade om han fick låna pengar?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar på vilket sätt du kan få tillbaka dina utlånade pengar. Först kommer jag att beskriva avtalet som ni har ingått och sedan beskriva en valmöjlighet du har för att få betalt.Muntliga låneavtalSom jag uppfattar din fråga har du och din kollega inte upprättat ett skriftligt låneavtal. Muntliga avtal är giltiga och den muntliga fordran du har på din kollega betraktas som en enkel fordran (26 § SkbrL). Till stöd för fordrans existens har du bland annat dokumentation på överföringar samt vittnen. Ni har även avtalat förfallodag, vilket är den sista september. När den sista september inträder ska din kollega enligt avtalet betala tillbaka lånet.Vad kan du göra om personen inte betalar?Ett alternativ är att du vänder dig till Kronofogdemyndigheten och ansöker om ett betalningsföreläggande enligt lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. En av förutsättningarna för en sådan ansökan är att förfallodagen har passerat (2 § BfL). Ansökan ska göras skriftligen och i din ansökan ska du ange vilket belopp du yrkar samt grunderna för detta (9-10 § BfL). Du kan även yrka eventuell ränta (11 § BfL). Grunden i ditt fall är att du och din kollega har avtalat om ett lån som har förfallit till betalning. En ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr.Efter ansökan om betalningsföreläggandeEfter en ansökan om betalningsföreläggande skickar Kronofogdemyndigheten ett brev till låntagaren med ett föreläggande om att personen ska yttra sig (25 § BfL). Föreläggandet ska även delges (29 § BfL).När Kronofogdemyndigheten har skickat brevet kan följande ske: 1. Låntagaren kan välja att betala din skuld till dig. 2. Låntagaren kan invända skriftligen mot din ansökan till Kronofogdemyndigheten. Det ger dig en möjlighet att ta din ansökan vidare till en tingsrätt. 3. Låntagaren väljer att inte yttra sig. Om din kollega blir delgiven och inte invänder mot betalningskravet resulterar det i ett utslag (42 § BfL). Kronofogdemyndigheten kan använda utslaget för att utmäta din kollegas egendom eller lön för att täcka skulden.DelgivningsproblemDelgivning krävs för att betalningsföreläggandet ska kunna resultera i ett utslag. Delgivning sker normalt genom att den som får ett betalningsföreläggande skriver på ett delgivningskvitto och skickar till Kronofogdemyndigheten. Om delgivning misslyckas, ska Kronofogdemyndigheten pröva om försöken till delgivning ska fortsätta och du själv kan bli erbjuden att ombesörja delgivningen (30 § BfL). Delgivning kan ske på flera olika sätt, till exempel genom stämningsmannadelgivning där en person söker upp din kollega (31 § delgivningslag).SammanfattningMitt råd är att du ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Problem kan dock uppstå om din kollega befinner sig utomlands och undviker att bli delgiven. Det finns då alternativa sätt för att delgivning ska komma till stånd. Hoppas du fick svar på din fråga! Du är alltid välkommen att vända dig till Lawline igen.Vänligen

Återbetalningsskyldighet vid felbetalning?

2019-10-02 i Fordringar
FRÅGA |Pengar har gått till fel konto nummer via bank hur anmäler jag detta då den som fått pengarna ej betalar tillbaka dom? Kan jag polisanmäla detta?
Jakob Westling |Hej!Tack för att du kommer till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar dels hur man hanterar dessa och hur lagen ställer sig i den här frågan. Generellt ska du kontakta din bank och se om de har kan lösa problemet. Banken kan nog i många fall spåra vem som mottog pengarna och kontakta hen och därifrån be om en återbetalning.Utöver det finns det en civilrättslig princip i Sverige som kallas condictio indebiti: Principen föreskriver att den som mottar en felaktig betalning som hen inte är berättigad till är skyldig att betala tillbaka. (se t.ex. NJA 1999 s. 575).Huvudregeln att pengarna ska återbetalas har undantag som tillkommit i praxis (se t.ex. NJA 2001 s. 353), där mottagaren har haft rätt att behålla dem. Domstolen avgjorde att mottagaren har rätt till pengar såvida hen är av god tro d.v.s inte ens misstänkt att det var en felbetalning, och förbrukat pengarna. Skulle du kontakta mottagaren bryter det även mottagaren goda tro vilket gör hen återbetalningsskyldig. Vill inte mottagaren göra en återbetalning har du rätt att gå via domstol för att de ska döma ett s.k fullgörelsedom, som skulle tvinga mottagaren att betala. Hoppas det besvarade på din fråga!

Är jag återbetalningsskyldig om jag har fått en felaktig utbetalning?

2019-09-26 i Fordringar
FRÅGA |Jag har varit kassör i en studentförening med låg omsättning, varför kontot öppnades i mitt namn. Jag avslutade min roll där 2017. De har en ny kassör och nytt bankkonto och jag har lämnat över alltihop rätt och riktigt. Det visar sig att långt tid (över ett år) efter att jag avslutat mitt uppdrag har någon i nationella styrelsen satt in pengar på mitt privata konto (notera: inte det konto jag startat enbart för föreningens skull utan mitt privata), vid två tillfällen. Detta har de gjort utan min vetskap och utan mitt samtycke. (Den lokala föreningen kanske t.o.m har ansökt om pengar från nationella styrelsen i mitt namn?). Jag har inte märkt detta. Har nationella styrelsen rätt att kräva åter hela summan nu? På hur kort tid i så fall?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är det juridiska problemet? Du har mottagit pengar som du förmodar inte skulle ha kommit dig tillhanda. Denna typ av situation regleras inte specifikt i någon svensk lag. Däremot finns det en huvudregel som kallas condictio indebiti som innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning som du vet är felaktig så säger principen att du ska överföra tillbaka pengarna till avsändaren. Vilka är undantagen från principen? I praxis har det gjorts vissa undantag från den ovannämnda principen. Vid en bedömning av om undantag föreligger ska en helhetsbedömning göras. Följande är exempel på undantag som har tagits fram genom praxis:– God tro. Detta innebär att du som mottagare av den felaktiga utbetalningen måste har varit omedveten om att betalningen varit felaktig. – Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen. Detta innebär att pengarna i princip ska ha förbrukats. – Partsförhållandet, det vill säga vem som är mottagaren och vem som är avsändaren samt vilken typ av relation som föreligger mellan parterna. – Passivitet från parterna. Föreligger preskription? Preskription regleras av preskriptionslagen (1 § preskiptionslagen). En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § 1 st preskriptionslagen).Vad innebär detta för dig? Huvudregeln är att du är återbetalningsskyldig. Du är däremot inte skyldig att återbetala pengarna tills dess att avsändaren, i detta fall studentföreningen, framställer krav på detta. Studentföreningen har 10 år på sig tills dess att fordran preskriberas. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Vad gör jag när jag inte kan få ut min lön på grund av att min arbetsgivare har gått i konkurs?

2019-09-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej. JAg får inte min lön av min före detta arbetsgivare. Han har lurat mig och satt företaget i konkurs utan min vetskap. jag är nu helt lost och vet inte hur jag ska få min lön+semesterersättning.
Binh Tran |Hejsan! I Sverige finns något som kallas för lönegaranti när företag inte kan betala sina arbetstagare på grund av konkurs eller rekonstruktion. Lagen kallas för lönegarantilagen.Detta garantibelopp som motsvarar din uppsägningslön och semesterersättning betalas utav länsstyrelsen. Länk finner du nedan där du kan läsa mer om vad för dokument som de kräver för att du ska få ut lönen. Det är konkursförvaltaren som fattar beslut om du ska få ut lön av bolaget eller inte och länsstyrelsen skickar pengar till dig när förvaltaren har gjort detta beslut. Jag rekommenderar att du ringer eller mejlar dem om du har mer frågor kring hur det går till i praktiken. Länk: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/privat/livshandelser/lonegaranti.html Länken är till stockholms länsstyrelse. Om du bor inom ett annat län så rekommenderar jag att du tar kontakt med din länstyrelse.Allt gott och lycka till.

Vad menas med sakrättslig verkan?

2019-10-09 i Fordringar
FRÅGA |Vad menas med sakrättslig verkan?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sakrättslig verkan innebär i princip bäst rätt till en sakNär exempelvis en bil säljs med ett återtagandeförbehåll, det vill säga ett villkor som ger säljaren rätt att återfå bilen om köparen inte betalar, så ges förbehållet sakrättslig verkan, endast under förutsättning att alla krav för ett giltigt återtagandeförbehåll iakttagits.Om samtliga krav iakttagits när återtagandeförbehållet skrevs in i kontraktet och köparen sedermera inte betalar, så ges förbehållet sakrättslig verkan, vilket i praktiken innebär att man säger att säljaren har bäst rätt, och att denne därmed ska återfå bilen. Säljarens rätt till bilen är därigenom skyddad gentemot alla andra personer som kan tänkas ha ett anspråk på betalning hos köparen.Rent krasst kan det förstås som att borgenären (personen som äger en fordran/har ett anspråk på något), endast är skyddad mot övriga borgenärer, om vederbörande iakttagit samtliga krav som ställs upp i det enskilda fallet.Skulle säljaren däremot inte iakttagit alla krav för att ett giltigt återtagandeförbehåll ska anses föreligga, så ges förbehållet ingen sakrättslig verkan, och säljaren får då "slåss" med övriga borgenärer om rätten att få betalt för sitt anspråk.Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en fortsatt fin dag!Med vänliga hälsningar

Påverkar ett åtagande av borgen framtida chans till lån?

2019-09-29 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Har inga lån på mitt hus. Om jag går in som borgenär för ett lån min dotter vill ta,har jag då svårare att ta eget lån på mitt hus om jag skulle behöva?Med vänlig hälsning.
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att använda mig av handelsbalkens bestämmelser vid besvarande av din fråga. Vad innebär det att gå i borgen för någon? Det finns två olika borgensåtaganden. Den första kallas enkel borgen och innebär att du kan krävas på betalning om personen du gått i borgen för inte kan betala och inte har några betalningsmöjligheter alls kvar (10 kap. 8 § HB)Den andra kallas proprieborgen och då kan du krävas om personen du gått i borgen inte betalar. Skillnaden i dessa två olika borgensåtaganden är om personen är insolvent eller inte (10 kap. 9 § HB). Blir det svårare att själv ta lån som borgesman?När banken gör en bedömning om borgesmannen är lämplig för att gå i borgen så tittar det bland annat på vilka tillgångar som finns. De vill se att du har möjlighet att betala åt din dotter om hon själv inte betalar. De vill säkerställa att det finns något som kan täcka den fordran de har. Eftersom borgensåtagandet kan försämra borgensmannens egen framtida betalningsförmåga så sänks borgensmannens egen kreditvärdighet. En borgensman kan därför få svårare att få en egen kredit beviljad så länge borgensansvaret kvarstår.SammanfattningEtt borgensåtagande kan komma att påverka din framtida möjlighet till lån men beroende på hur betalningsförmågan ser ut så kan den påverkas i olika utsträckning. Jag skulle råda dig att taka med din bank och se hur möjligheterna ser ut för er. Hoppas du fått svar på din fråga och att svaret kan vara till hjälp. Du får gärna skriva till oss igen om du har fler frågor eller något annat du undrar. Allt gott,

Har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på lönen för att korrigera tidigare felaktiga utbetalningar?

2019-09-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Vi fick en ny chef på vår arbetsplats i april som vi har även idag. Han meddelar för ca 2 veckor sen att han gjort fel med övertid (Vi har mycket övetid) sedan han började i april och att företaget kommer kräva tillbaka pengarna. Ingen av oss har märkt av detta och många var chockade, kan röra sig om 200kr för vissa och kanske 1500 för vissa per månad. Vill även påpeka att vi har olika lön varje månad just pga övertid och ingen har kunnat se att han gjort fel i varken tidsredovisning eller lönespec. Nu har företaget börjat dra av folks löner utan godkännande eller ens mer info än mötet där han sa att han gjort fel. Allt från 26kr - 800kr dras av för oss beroende på timmar. Har de rätt att göra detta? När ingen godkänt, eller varit medveten samt spenderat pengarna redan?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Felaktiga utbetalningar, då ett för högt belopp erlagts av misstag, kallas med juridiska termer för solutio indebiti. Det är inte helt ovanligt att en arbetsgivare av misstag erlägger ett för högt lönebelopp till arbetstagaren. Huvudregeln i ett sådant fall är att den som fått den felaktiga utbetalningen ska betala tillbaka överskottet. Det rör sig om en slags återkravsrätt, eller som det även kallas, condictio indebiti. Bestämmelsen är inte stadgad i någon lag, men följer av domstolens praxis. I vissa fall är det befogat att göra avsteg från huvudregeln, varvid den som fått överskottet får behålla det. Då den som fått betalningen är i god tro samt inrättat sig efter betalningen, kan undantaget aktualiseras. Det rör sig om en individuell bedömning från fall till fall.Undantagsvis kan betalningsmottagaren få behålla överskottetGod troVad som menas med god tro, är att arbetstagaren (i ert fall), inte är medveten om misstaget, och inte heller borde ha upptäckt det.Du beskriver att på er arbetsplats varierar lönen på grund av övertid, vilket innebär att det såklart krävs mer för att upptäcka ett fel i utbetalningen än då en fast summa utgår varje månad. Jag uppfattar det även som att ni är noga med att granska både utbetalningar, lönespecifikation samt stämmer av med tidsredovisningen vid varje lönetillfälle, vilket talar för god tro.Bedömningen är dock beroende av övriga omständigheter, och storleken på det belopp som betalats ut har betydelse. Sådana felaktiga utbetalningar som utgörs av mindre summor som betalats ut regelbundet under längre tid kan typiskt sett aktualisera undantaget. I praxis kan andra faktorer utläsas. Exempelvis då det varit svårt att förstå innehållet i lönespecifikationen. Hänsyn har även tagits till då arbetstagaren exempelvis är ung och inte har någon arbetslivserfarenhet. Om det har gått lång tid sedan utbetalningarna är ytterligare en faktor som talar för att återbetalning inte ska ske.Att inrätta sig efter betalningen -Att arbetstagaren har inrättat sig efter betalningen innebär att pengarna redan har konsumerats eller använts på annat sätt. Av detta följer att undantaget inte blir tillämpligt om den felaktiga betalningen upptäckts på lönekontot. Mottagaren kan då inte anses ha inrättat sig efter betalningen, och är därför inte längre i god tro. Arbetsgivaren ska bevisa ond tro hos arbetstagarenMotsatsen till god tro kallas för ond tro. Det är upp till arbetsgivaren att bevisa att arbetstagaren var i ond tro, och alltså borde ha reagerat på den felaktiga utbetalningen. Arbetsgivarens rätt till kvittningEn arbetsgivare får inte hur som helst göra avdrag på lönen. Arbetsgivarens rätt att kvitta ett krav mot arbetstagaren regleras i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen). Frivillig kvittningFörst och främst får arbetsgivaren göra en kvittning om arbetstagaren ger sitt medgivande till det (2 § kvittningslagen). Om arbetstagaren bestrider arbetsgivarens krav bör arbetsgivaren pröva om ovan nämnda undantag om återbetalningsskyldighet kan vara tillämpligt. Tvungen kvittningFinns inte arbetstagarens medgivande får arbetsgivaren endast kvitta om den fordran som uppkommit är klar, och det därför inte råder något tvivel om att fordran är riktig. Den måste även vara förfallen till betalning, samt grundas på anställningsförhållandet. Om ni arbetstagare bestrider fordran är den inte att betrakta som klar (3 § kvittningslagen). Det kan vara bra att veta att tvångskvittning kan stödjas i kollektivavtal, och därför inte i alla situationer måste komma uttryckligen från den enskilde arbetstagaren, men kravet på en klar fordran finns även här (3 § tredje stycket, kvittningslagen). I ert fall är min bedömning att det är oklart om ni arbetstagare faktiskt är återbetalningsskyldiga, varför kvittningsrätten isåfall måste följa av kollektivavtal. I annat fall har arbetsgivaren inte rätt till kvittning, se 1 § kvittningslagen.Vid tvungen kvittning måste arbetsgivaren kontakta kronofogdemyndigheten Skulle arbetsgivaren ha stöd för kvittning i kollektivavtalet följer ytterligare kriterier. Det är nämligen inte tillåtet att dra av så mycket av lönen att arbetstagaren inte längre kan försörja sig själv och sin familj, eller inkräktar på eventuell underhållsskyldighet (4 § kvittningslagen). För att detta ska undvikas ska arbetsgivaren kontakta kronofogdemyndigheten, och inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som ska vara skyddad. Det kallas för ett förbehållsbelopp. (6 § kvittningslagen).Underlåter arbetsgivaren att göra detta är kvittning inte tillåten, och kan till och med resultera i en skyldighet att ersätta arbetstagaren genom skadestånd (8 § kvittningslagen). Ytterligare en dimension att ta hänsyn till är den tid som förflutit mellan utbetalningen och återkravet.Sammanfattning1. Huvudregeln är att felaktig utbetalning ska gå åter. 2. Det är möjligt för en arbetstagare att få behålla en felaktigt utbetald lön, förutsatt att hen var i god tro och har inrättat sig efter betalningen. Det rör sig om en individuell bedömning från fall till fall. 3. Arbetsgivaren har bevisbördan för att arbetstagaren var i ond tro gällande betalningen, för att få rätt till återkrav.4. Arbetsgivaren kan dra av på lönen för att kvitta sin fordran mot arbetstagaren, men för detta krävs medgivande från arbetstagaren. Rätten kan annars följa av kollektivavtal. Förutsättningen är att fordran är ostridig, och förfallen till betalning. 5. Om en sådan tvungen kvittning genomförs måste arbetsgivaren ha kontrollerat om fordringen rör ett skyddat belopp. En sådan kontroll ska göras genom kontakt med kronofogdemyndigheten. Underlåter arbetsgivaren detta kan det grunda skadeståndsskyldighet gentemot arbetstagaren.Mina råd Jag rekommenderar er att kontrollera arbetsgivarens kvittningsmöjligheter i kollektivavtalet, om sådant finns. I annat fall talar mycket för att arbetsgivaren inte har rätt att dra in lönen. Slutligen, så vill jag upplysa dig om att arbetsgivaren kan ha ett "vanligt krav" på betalning (fordran) på arbetstagaren, som består även om arbetsgivaren inte har lov att kvitta mot lönefordran. Det följer av huvudregeln att felaktig utbetalning ska gå åter. Jag hoppas att du genom detta svar har fått ett underlag för att bedöma din situation. En rekommendation om du tror att du behöver mer ingående juridisk hjälp är att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Önskar dig och dina kollegor ett lycka till, med förhoppning att ni kan nå en lösning med arbetsgivaren! Med vänlig hälsning,

Vilka kostnader kan jag åläggas som borgensman?

2019-08-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Jag har en vuxen son med diagnoser och rättigheter inom LSS, kommunen nekade honom boende så jag gick in som borgenär för att min son skulle få tak över huvudet. (skulder hos KF omöjligör eget kontrakt) Min fråga är då: Är JAG som borgnär skyldig att stå för skador min son orsakat i vredesutbrott? Det står så här i kontraktet: " Undertecknad går i borgen en för båda och båda för en såsom för egen skuld för hyresgästens skyldigheter enl ovan angivet hyreskontrakt eller enl 12 kap jordabalken tills full betalning sker." Min son har nu efter nu mycket krånglande med myndigheter, äntligen blivit beviljad ett särskilt boende.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAtt gå i borgen innebär att man påtar sig en förpliktelse gentemot en fordringshavare (borgenär) att betala annans (gäldenärs) skuld om denne inte själv gör det. Syftet med en borgensförbindelse är att ge borgenären en säkerhet för gäldenärens förpliktelse. Den som går i borgen kallas för borgensman och blir genom sin borgensförpliktelse medgäldenär i förhållande till borgenären. Som borgensman ansvarar du därför för att huvudgäldenären (din son) uppfyller sina förpliktelser.När det gäller borgen finns det två typer, enkel borgen och proprieborgen. Den tryggaste formen av borgen för borgenären är proprieborgen. Proprieborgen innebär att borgensmannen påtar sig betalningsansvar för gäldenärens förpliktelse såsom för egen skuld (jfr 10 kap. 9 § Handelsbalken). Borgensmannen har vid proprieborgen ett direkt och primärt ansvar, innebärande att borgenären kan välja om den vill begära betalt av gäldenären eller borgensmannen. Så som borgensförbindelsen du skrivit under är formulerad har du ingått en borgensförbindelse av typen proprieborgen.Enligt borgensförbindelsen har du åtagit dig att ansvara för hyresgästens (din sons) skyldigheter enligt hyreskontraktet eller enligt 12 kap. Jordabalken (JB). Nu vet jag inte exakt vad som är stadgat i hyreskontraktet, men de skyldigheter som bland annat kan uppkomma enligt 12 kap. JB är betalning av hyra men även skadeståndsskyldighet om hyresgästens vårdplikt åsidosätts. Vårdplikten innebär att hyresgästen är ersättningsskyldig för all skada som uppkommer genom hyresgästens eget vållande, genom vårdslöshet och genom försummelse. Ersättningsskyldigheten är långtgående och innebär att hyresgästen ansvarar även för familjemedlemmars, gästers och hantverkares vårdslösa handlingar. Däremot är hyresgästen inte ansvarig för rena olyckshändelser (jfr 12 kap. 24 § första stycket JB). I din sons fall innebär det att utöver förpliktelsen att betala hyran, kan det uppkomma andra förpliktelser, om han t.ex. har sönder någonting i lägenheten och det inte rör sig om en olycka. Då du ingått en borgensförbindelse kan hyresvärden välja att vända sig till dig för betalning av sådan skuld när den förfallit.Hoppas att ovanstående gav dig svar på den fråga du ställde. Om något är oklart eller du framöver behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,