Bevisbördans placering vid gåva

2020-03-31 i Fordringar
FRÅGA |Jag är student och jag har under ett års tid haft en internetvän som är äldre än mig. Han har sedan i början av vår relation betalat saker för mig: en skoldator, mat, räkningar och ibland pengar till annat. Jag har haft det lite knivigt ekonomiskt och jag har varit noga med att få bekräftelse på att han ger mig pengarna som en gåva och inte ett lån. Nu är jag rädd att han ska kräva pengarna han givit mig. Har han rätt till att göra det?
Ayub Akbari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om en transaktion ska utgöra gåva eller lån och vem som har bevisbördan eller bevisskyldighet. Den allmänna utgångspunkten är att det åligger den som lånar ut pengar att bevisa att ett lån ägt rum. Högsta domstolen har i NJA 2014 s. 364 behandlat frågan om en penningöverföring utgjort gåva eller lån. HD kom fram till att det åligger mottagaren att bevisa att överföringen/överföringarna utgjort gåva och inte lån. Det innebär att du som mottagare har bevisbördan för att pengarna som din vän överfört till dig utgjort en gåva. Skälen till att HD placerar bevisbördan på mottagaren är att detta bör minska risken för missbruk från mottagarens sida när det råder oklarhet om bakgrunden till att ett belopp överförts. Det är också en viktig följd av avgörandet att både givaren och mottagaren alltid säkrar bevis för olika transaktioner. Högsta domstolen ändrade dock praxis genom NJA 2017 s. 1094 och NJA 2019 s. 23 och har återgått till huvudregeln som innebär att den borgenär som kräver återbetalning av ett lån ska styrka både överföringen och att den varit villkorad av att återbetalning sker.Du skriver i frågan att du har varit noga med att få bekräftelse på att det handlar om gåva och inte lån. Har du bevis som visar på att det pengarna som du har fått är en gåva så behöver du inte oroa dig för att hen skulle kräva tillbaka pengarna. Även om hen skulle göra det så ska det bevisas att hen lånat ut pengarna till dig med villkor om att det är ett lån.Hoppas att det var svar på din fråga!

Hur gör jag för videoabonnemang jag sagt upp men som fortsätter debiteras mig?

2020-03-27 i Fordringar
FRÅGA |Jag har gjort två köp (abonnemang HBOnordic och Cmore) med ett klarnakort. Nu har jag sagt upp dessa men Klarna godkänner inte dessa uppsägningar. (Jag har vidarebefordrat mailen från Cmore och HBO nordic där de beskriver att jag avslutat abonnemanget med datum etc) Klarna behöver vi skärmdumpar på din uppsägning och mejlkontakt med företagen. Vi behöver även en skärmdump på orderbekräftelsen för köpen. Detta är uppgifter som jag inte har eller kan få tillgång till. Dessa frågor ställde jag till Cmore och HBO nordic vilket innebär att jag får betala för detta i tid och evighet. Finns det något annat jag kan göra eller är det bara att acceptera? Cmore avslutades i maj 2019 och HBO nu i februari
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga, dels utifrån det du skrivit, dels utifrån den e-postkorrespondens vi haft, har du haft två abonnemang (HBO Nordic och C-More). Du har sagt upp båda abonnemangen men Klarna godkänner inte uppsägningen då företaget informerat dig om att du behöver sända dem skärmdumpar på din uppsägning och mejlkontakt med företagen. C-More avslutades i maj 2019 och HBO nu i februari.I ditt fall har du ingått ett avtal med leverantörerna av videotjänster (C-More och HBO Nordic). Det är nämnda leverantörer som debiterar dig en månadskostnad under tiden du är kund. När du har sagt upp ditt abonnemang är du inte längre betalningsskyldig för tjänsten. Om du ingått abonnemanget med en bindningstid är du betalningsskyldig tills denne löpt ut, även om du sagt upp abonnemanget tidigare. En bindningstid innebär ett åtagande att betala för tjänsten under viss avtalad tid. Klarnas roll är endast att ta betalt av dig, på begäran av C-More och HBO Nordic. Klarna är en betaltjänst som många företag använder sig av för att själva slippa sköta kortbetalning, kreditprövning, betalningspåminnelser och inkasso.För att du inte ska vara betalningsskyldig ska du säga upp ditt abonnemang med den du ingått avtal med (C-More och HBO Nordic). Du har inte ett avtal om abonnemang med Klarna. Om det fortsatt sker debitering av dig från Klarna är det för att Klarna får en uppmaning från C-More eller HBO att fortsätta debitera. Min rekommendation är därför att du kontaktar C-More och HBO Nordic om det fortsatt sker debiteringar. Klarna är en "mellanhand" som sköter betaltjänsten för företagen, Klarna är inte din avtalspart för abonnemangen. Om abonnemangen är avslutade såsom du beskriver (C-More maj 2019 och HBO februari 2020) bör du kontakta företagen och ifrågasätta varför de fortsatt debiterar dig genom Klarna trots att abonnemanget inte längre är aktivt. Enligt den e-postkorrespondens du delgett mig upphörde ditt abonnemang med C-More den 8 maj 2019. Om det trots uppsägning och trots avsaknad av bindningstid har skett debiteringar har C-More debiterat dig för en tjänst du inte erhållit. Du bör därför kontakta såväl C-More som HBO Nordic och ifrågasätta varför det fortfarande sker debitering för tjänster som du sagt upp. Klarna sköter som sagt endast betalningen på uppdrag av företagen.Tyvärr kan jag utifrån den information du delgett mig inte ge ett klarare svar. Som jag redogjort för ovan är det C-More och HBO Nordic som är dina avtalsparter och det är de du ska kontakta i första hand. Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister nås jag för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är vi betalningsskyldiga till entreprenör för ROT-avdrag som Skatteverket återkrävt?

2020-03-26 i Fordringar
FRÅGA |HejJag håller på och tvistar om rotavdrag med min entreprenör som de vill ha betalt för eftersom skatteverket avslog ansökan.Innan arbetet påbörjades var jag tydlig med entreprenören att vi inte var nsvariga för rotavdraget eftersom detta var ett nytt hus och vi inredde ovanvåning själva.Entreprenören hävdade att det kan gå.Entreprenören skickade offerter med rotavdrag.Vi tyckte att det såg bra ut men påpekade att vi inte var ansvariga för rotavdraget men att vi har utrymme för det.Vi skrev det via mail dessutom.Efter ett tag fick vi ett mail från entreprenören att vi inte kunde ta rot eftersom fastigheten inte var omtaxerad, det var bara tomt.Vi skrev ett mail till skatteverket och då fick vi reda på att huset skulle omtaxerad nästkommande år.Vi meddelade entreprenören detta och samtidigt påpekade en gång till att vi inte var ansvariga eftersom han menade på att det gick.Dessutom passade vi på att reklamera en del av jobbet eftersom det inte var utfört ordentligt och behövdes göras om.Svaret vi fick var att vi skulle avvakta med betalningen och att vi skulle testa igen då entreprenören skulle också åtgärda allting innan betalning. Vi fick avslag igen,då kom det en faktura för rotavdraget och med texten att vi har sagt att det går att göra jobbet med rotavdrag.vilket vi inte har alls sagt utan entre. Själv. Vi överklagade detta.Fick inkasso, överklagade och nu brev från advokat, där man hotar med att ta till rättsliga åtgärder.Vi skrev att han må åtgä. Jobbet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det du skrivit i din fråga tvistas det mellan dig och hantverkaren om huruvida du är betalningsskyldig på grund av att företaget fått avslag på ansökan om ROT-avdrag vid arbete på din fastighet. Entreprenören har innan arbetet skickat ut offert med ROT-avdrag. Enligt din mening har ni varit tydliga med att ni inte skulle hållas ansvariga för ROT-avdraget, men att ni hade utrymme för att göra avdrag. När företaget en andra gång fick avslag på ansökan om ROT-avdrag tillsändes ni en faktura för avdraget med texten att ni sagt att det gick att göra jobbet med ROT-avdrag. Ni är av annan mening och har bestridit fakturan och inkassokrav och nu fått brev från advokat med hot om rättsliga åtgärder.Skyldigheten att betala det avslagna ROT-avdraget för er är helt och hållet beroende på hur avtalet ser ut er emellan. Ett rättsfall som tydligt åskådliggör avtalets betydelse är en dom från Svea Hovrätt 2018 (mål nr T 9821-17). I fallet hade en entreprenör och en konsument kommit överens om ett arbete med priset 100.000 kronor varav konsumenten skulle betala 50.000 kronor. Resterande skulle ersättas genom ROT-avdrag. Hantverkarformuläret användes vid avtalsskrivningen. Konsumenten betalde 50.000 kronor mot faktura i enlighet med avtalet medan resterande belopp betalades ut till entreprenören av Skatteverket. Skattereduktionen återkrävdes dock från entreprenören av Skatteverket en tid efter utbetalningen då Skatteverket bedömde att det inte kunde uteslutas att det fakturerade beloppet till viss del avsett material. Skatteverkets beslut vann laga kraft. När så skedde hade ROT-avdrag redan skett löpande i fakturorna till konsumenten som betalt totalt 50.000 kronor. Tvist uppstod mellan parterna om huruvida konsumenten var skyldig att ersätta entreprenören med ytterligare 50.000 kronor.I hantverkarformuläret (avtalet) hade priset angetts till 100.000 kronor. Under punkten "Övrigt" hade angetts: "Rot avdrag ska användas på 100 000 kr så ni betalar 50 000 kr." På entreprenörens efterföljande fakturor framgick den tydligare formuleringen att om ansökan om skattereduktion skulle avslås så skulle fakturans totala belopp betalas av konsumenten. Både tings- och hovrätt kom fram till att lydelsen i avtalet inte på ett tydligt sätt klargjort att entreprenören förbehållit sig rätten att kräva ytterligare betalning för det fall att skattereduktion nekades. Att det fanns en tydlig uppgift om detta i fakturorna förändrade inte bedömningen eftersom de tillkommit efter avtalets undertecknande och ställts ut ensidigt av entreprenören. Att fakturorna betalats ansågs inte heller utgöra en accept av villkoret på fakturorna utan konsumenten hade enligt hovrätten rätt att förlita sig på att dennes förpliktelser reglerades av avtalet och inte av fakturorna. Utgången i målet blev därför att konsumentens betalningsskyldighet stannade vid 50.000 kronor och inte behövde betala det avslagna ROT-avdraget om ytterligare 50.000 kronor.I ditt fall finns det således skäl att undersöka hur avtalet er emellan ser ut. Om det inte är avtalat om att ni ska betala för det avslagna ROT-avdraget ska ni inte heller vara skyldiga att betala det. Då din motpart anlitat en advokat finns det en risk att vederbörande har för avsikt att ta ärendet till domstol om du inte betalar. Min rekommendation är därav att du anlitar en jurist som kan hjälpa dig att gå igenom hur avtalet ser ut och även att företräda dig för det fall att ärendet går till domstol. Våra jurister på Lawline juristbyrå har god erfarenhet av tvister och kan hjälpa dig vidare. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig för ett kostnadsförslag och tidsbokning. Vi erbjuder möten även per telefon och Skype. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

preskription av skuldebrev

2020-03-22 i Fordringar
FRÅGA |Min mamma avled i december. Hon hade en skuld till mig på skuldebrev som inte har någon förfallodatum. Även min avlidne far hade ett skuldebrev utan förfallodatum till mig. Han dog 1997. Min mamma satt i orubbat bo. Kan jag ta upp båda skuldebreven i bouppteckningen? Skuldebreven är skrivna samtidigt och är skrivna 1985. Är de för gamla? Jag har inte krävt in skulden då jag inte behövt pengarna. Har tänkt att det kan vänta. Tacksam för snabbt svar.
Betül Duran |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan är huruvida du har rätten att begära betalning för några skuldebrev.Vilken tidpunkt förfaller ett skuldebrev till betalning?Om förfallotid har ej bestämd, förfaller skulden till betalning vid borgenären kräver betalning (1 kap. 5 § första stycket lag (1936:81)om skuldebrev). Betalning ska ske omedelbart för att gäldenären inte ska hamna i dröjsmål med betalningen. Det finns vissa undantagsfall. Om förfallodagen inträffar på en helgdag, förskjuts förfallodagen till närmast följande arbetsdag (1 kap 5 § andra stycket lag (1936:81) om skuldebrev). Bestämmelsen är tillämplig oavsett om förfallodagen är bestämd eller ej. När preskriberas rätten till fordran?Preskription betyder att rätten till att göra en fordran gällande upphör. Allmänna preskriptionstiden är 10 år från fordringens uppkomst (2 § preskriptionslagen). En ny preskriptionstid löper om man avbryter den (6 § preskriptionslagen). Både gäldenären och borgenären kan göra preskriptionsavbrott. Gäldenären avbryter preskriptionstiden genom att betala en del av skulden eller erkänner sin fordran på något sätt ( 5 § 1 p. preskriptionslagen). Borgenären avbryter preskriptionstiden genom att ställa ett skriftligt krav till gäldenären eller väcker talan vid domstol (5 § 2-3 p. preskriptionslagen). Det är borgenären som ska visa att ett preskriptionsavbrott skett och tiden började löpa från början.Vad innebär detta för dig?Av det ovan förda kan det konstateras att det har gått mer än 10 år sedan ni utfärdade skuldebreven. Rätten till att begära betalning från din mammas bo gått förlorad om inte du eller någon av dina föräldrar har gjort preskriptionsavbrott under den tiden. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Kan man kvarhålla en häst som pant och går det att sälja den?

2020-03-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej jag har en privatperson som hyr in sina två hästar här, vi har skrivit kontrakt på månadshyra 3300 kr för båda hästar men hon har inte betalt nog mycket sista månaderna så nu är skulden på 13000kr.Kan jag kräva att hon säljer en häst o betalar skulden eller kan jag kräva att få ta en häst i pant? Om inget av detta är möjligt finns det nåt annat sätt jag kan göra? //Elin
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag kommer i mitt svar att utgå från att du ingått hyresavtalet i egenskap av näringsidkare. I sådant fall aktualiseras allmänna principer om retentionsrätt samt lagen om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats.Vad gäller vid kvarhållande av annans egendom?I det fallet att en förvarare lägger ner en nödvändig kostnad på egendom åt annan, och ägaren till egendomen inte betalar denna kostnad, har näringsidkaren rätt att kvarhålla egendomen som säkerhet för sin fordran mot ägaren. Denna rätt kallas för retentionsrätt och går att utläsa ur 12 kap. 8 § handelsbalken men utgör även en allmän princip som kan aktualiseras också när en fordran uppstått på grund av ett förvaringsuppdrag. Retentionsrätten innebär dessutom en förmånsrätt (en slags panträtt) för den som kvarhåller egendomen i enlighet med 4 § p. 3 förmånsrättslagen. Utöver vad som nu har sagts gäller att egendomen som kvarhålls har ett särskilt samband med den fordran som förvararen har mot ägaren (s.k. konnexitet). I ditt fall finns ett tydligt samband mellan hästen och din fordran, och du har därmed rätt att kvarhålla hästen under tiden som hästägaren inte har betalat fordringen.Får du sälja av hästen om fordringen inte betalas?En sak som inte har hämtats får säljas under förutsättning att uppdraget har slutförts eller avtalet har upphört att gälla, den som har beställt förvaringen därefter har anmanats att hämta saken och i anmaningen har upplysts om att saken annars kan komma att säljas efter viss tid (se 3 § lagen om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats). Om näringsidkaren har en fordran på beställaren för förvaringen av saken, skall det av anmaningen framgå vilket belopp som skall betalas (2 st. samma lag).Av det nu nämnda lagrummet framgår att du alltså under vissa förutsättningar har rätt att sälja av hästen. Dessa förutsättningar är att avtalet först och främst har upphört att gälla, vilket troligen är fallet då hästägaren inte klarat av att följa avtalet. Därefter måste du anmana hästägaren att hämta hästen med villkoret att fordringen på 13 000 kr betalas. I anmaningen måste du upplysa hästägaren att hästen annars kan säljas efter viss tid. För närmare detaljer om hur försäljningen ska gå till m.m., se nämnd lag.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur får jag tillbaka pengarna för utebliven leverans av traktor från utlandet?

2020-03-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag har antagligen blivit lurad på en utlandsbetalnig. Jag svarade på en annons angående en traktor som var utannonserad i Tyskland. Alltså en import. Allt verkade ok. Kontrakt och betalningen gjordes till ett sk trust and trade. Så säljaren skulle inte få pengarna förrän jag skrivit på att jag fått traktorn. Jag har fått ett datum när traktorn skulle komma men det har inte hänt. Och säljaren svarar ej på mail en längre. Hur gör jag? Kan min bank begära tillbaka pengarna? Banken hjälpte mig att föra över pengar till utlandsbanken och allt var ok.. Så kvitto på insättningen finns..
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du haft för avsikt att köpa en traktor från Tyskland. Ni skrev kontrakt och betalningen gjordes till ett "trust and trade" med meningen att säljaren inte skulle få pengarna förrän du skrivit på att du fått traktorn. Traktorn har inte kommit till Sverige och säljaren svarar inte längre på mail och du undrar vad du kan göra och om din bank kan begära tillbaka pengarna.Din bank har till uppgift att förmedla den betalning du ger den i uppdrag. Bankens ansvar avslutades således när den hade utfört betalningen enligt dina instruktioner. Du kan därför inte begära att banken ska begära tillbaka pengarna den hjälpt dig att sända. Det ligger inte inom bankens ansvarsområde. Du kan givetvis kontakta din bank för att se om den har någon vetskap om förfarandet för att begära tillbaka pengar till ett "trust and trade". I ditt fall vet jag inte exakt hur det fungerar med den "trust and trade" du och säljaren använt er av. Sannolikt bör du ha tagit del av någon form av villkor med företaget om när pengarna ska återbetalas och hur du gör för att få tillbaka dem vid utebliven leverans. Min rekommendation är därför dels att du går igenom eventuella villkor du tagit del av, dels att du kontaktar nämnda "trust and trade".Jag har dessvärre inte mycket information att tillgå i ditt ärende i övrigt. Om du inte får kontakt med den "trust and trade" du och säljaren använt er av kan det handla om ett bedrägeri mot dig. Om så är fallet är det en straffrättslig fråga och du bör göra en polisanmälan.Sammanfattningsvis har banken inget ansvar eller ens någon befogenhet att begära tillbaka de pengar den betalt ut för din räkning. Du kan givetvis kontakta din bank för att se om den har någon vetskap om hur det fungerar med en sådan "trust and trade" ni använt er av. I annat fall är min rekommendation att du kontaktar den "trust and trade" pengarna betalts in till. Det bör finnas någon form av villkor och information om hur du begär tillbaka pengar vid utebliven leverans, hur långt dröjsmål som krävs innan återbetalning kan krävas osv.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Betalningskrav när man redan har betalat - vad ska man göra?

2020-03-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Behöver lite hjälp. Vi har en bil på leasing där vi fått fordringskrav nu (utan några påminnelser). Kostnaderna ska omfatta 2 månader som de hävdar att vi inte betalt men vi har bevis på att vi har det. Månadskostnaden är cirka 3800kr och fordringskravet är på mer än 14000kr. Vi har som sagt redan betalat och har skärmbild från betalningen båda månaderna. Vad ska vi göra? Med vänlig hälsning
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag använda termen borgenär. Med borgenär menas den första fysiska eller juridiska personen ni har varit skyldiga pengar. Med borgenär avses också senare fordringsägare ex. inkassobolag som har köpt skulden av den första borgenären. När det kommer till betalningskrav avseende fordringar som ni har betalat finns det inte mycket ni kan göra annat än bestrida kravet. Det bästa vore att kontakta borgenären och försöka få denne att förstå att skulden inte finns. Eftersom det är någon som kräver er på pengar är det upp till denne att agera. Antingen kan borgenären fortsätta skicka betalningskrav, vända sig till kronofogden eller stämma er i domstol. Vad ni bör göra är att bestrida alla betalningskrav oavsett om det kommer från borgenärer eller från kronofogden. Lättast vore att så snabbt som möjligt försöka nå samförstånd med borgenären om att pengarna är betalda. Detta för att undvika fler betalningskrav och domstolsprocess. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

​Måste man betala tillbaka sin skuld från privatperson?

2020-03-21 i Fordringar
FRÅGA |Tja! Är det olagligt att låna pengar av någon privatperson och sen skita i att betala tillbaka? Det är en person som gett mig 4000 under utspridda tillfällen till olika saker, men personen har börjat bete sig jävligt konstigt och jag vill inte ha nån som helst kontakt med personen, dock känns det som personen försöker ha i hållhake att jag är skyldig honom 4000? Han swishade mig pengar och sa typ "stressa inte" men nu helt plötsligt så vill han ha pengar direkt, sjukt konstig kille.. Undrar det alltså
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstått det rätt har du lånat 4 000 kronor av en person, och nu vill du inte längre betala. Jag kommer anta att du inte utfärdat ett fysiskt skuldebrev för lånet. Lag (1936:811) om skuldebrev (förkortat SkbrL) är den tillämpliga lagen. Ett skuldebrev är ett handling som dokumenterar ett skuldförhållande mellan gäldenären (den som lånat exempelvis pengar) och borgenären (den som har rätt att kräva gäldenären på pengarna).Skuldebrev kan antingen vara löpande (se 11§ SkbrL) eller enkla (se 26§ SkbrL). Vad som skiljer dem åt är främst att löpande skuldebrev är lättare för innehavaren av skuldebrevet (dvs den som har rätt att kräva utfärdaren på pengarna) att sälja vidare. Enligt motiven till lagen så är ett skuldebrev en skriftlig utfästelse om betalning, och handlingen ska i allmänhet vara undertecknad. Detta innebär att den skuld du har (som inte är skriftlig) inte manifesterats i ett skuldebrev. Det betyder dock inte att muntliga skulder såsom din inte omfattas av lagen, man talar då istället om en enkel fordran, och det är reglerna för enkla skuldebrev som är tillämpliga.1§ SkbrL är tillämplig både på enkla och löpande skuldebrev, och i den stadgas att den som utfärdat ett skuldebrev (vilket du gjort enligt en analog tillämpning av 26§ SkbrL) svarar för sin förskrivning. Enligt 5§ SkbrL är gäldenären pliktig att betala när borgenären kräver det, om det inte avtalats när betalningen ska ske.Att han sagt "ingen stress" är i det sammanhanget en aning besvärligt, särskilt med tanke på att jag inte vet hur lång tid det gått från att du lånade pengarna till det att kravet kommit.Är det olagligt att inte betala sin skuld?Regeln i 1§ SkbrL är klar, man ansvarar för sin skuld. Det finns i ditt fall en enkel fordran som regleras med tillämpning av reglerna om enkla skuldebrev. är du pliktig att betala allt direkt (infria skulden) eftersom ni inte avtalat om förfallotid. Om du väljer att inte betala din skuld till din borgenär kan denne stämma dig och kräva betalning jämte ränta (se 6§ SkbrL) enligt reglerna i Räntelag (1975:635). Det är din borgenär som då har bevisbördan för att det finns en skuld.Att personen, som du säger, "beter sig konstigt" är inte en omständighet som medför att du slipper betala. Enligt 5§ SkbrL är du pliktig att betala direkt eftersom ni inte avtalat om förfallotid. Om du inte kan betala allt direkt kan du i varje fall höra av dig till personen och meddela det, samt komma med ett förslag på hur ni kan dela upp betalningen i en takt som båda gillar. Jag hoppas att din fråga har blivit besvarad, och att det löser sig. Tveka inte på att höra av dig igen om du har ytterligare frågor!Med vänlig hälsning