Är ett muntligt låneavtal bindande? Om ja, hur kan jag genomdriva ett muntligt låneavtal?

2018-12-08 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Har en fråga hur bindande juridiskt en transaktion är om man inte har skrivit ett skuldebrev?Och hur bindande är ett meddelande där person säger att den ska återbetala lånet?Hur kan jag göra för att få tillbaka mina pengar?Person som är skyldig mig pengar har tillgångar.Tacksam för svar vad mina möjligheter är att få tillbaka mina pengar via kronofogden.
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFör att besvara dina frågor om avtals giltighet kikar vi närmare på avtalslagen (AvtL) och för att besvara din fråga angående dina möjligheter att genomdriva låneavtalet hos Kronofogdemyndigheten kikar vi närmare på lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Huvudregeln är att även muntliga avtal är bindandeVad avser den juridiska bundenheten spelar det generellt ingen roll i vilken form avtalet tagit sig uttryck. Den starka huvudregeln är att muntliga avtal är precis lika bindande som skriftliga (1 § AvtL).Skillnaden består i bevissvårigheternaDen stora skillnaden består i att det är betydligt svårare att bevisa att ett muntligt avtal föreligger.En vanlig uppfattning är att den som påstår att ett muntligt avtal föreligger också har att bevisa att så är fallet. Du får därför vara beredd på att det kan vara så att du måste bevisa att ni verkligen har ingått ett muntligt låneavtal.Det finns givetvis en överhängande risk att det är att betrakta som en gåva, särskilt om det rör sig om ett mindre belopp.Däremot har hovrätten, som fick medhåll av Högsta Domstolen i rättsfallet NJA 2014 s. 364 kommit till den motsatta slutsatsen, nämligen att personen som har mottagit gåvan har att bevisa att det inte rört sig om ett lån.Jag bör även uppmärksamma dig på att tingsrätten i fallet gjorde bedömningen att det var personen som påstod att ett muntligt låneavtal hade ingåtts som hade bevisbördan härför.Vad en domstol skulle komma fram till i just ditt fall är därför svårt att avgöra.Du kan begära handräckning hos KronofogdemyndighetenDet gör du genom att ansöka om betalningsföreläggande direkt hos Kronofogdemyndigheten (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Ansökan ska göras skriftligen och innehålla information om det belopp som du önskar få tillbaka, på vilka fakta eller omständigheter du stöder din rätt och om du vill ha någon ränta på beloppet.Kronofogdemyndigheten prövar då inte själva tvisten utan endast om den som anspråket riktas mot medger anspråket eller ej. Gör personen det ålägger kronofogdemyndigheten denne ett betalningsföreläggande och driver in din skuld. Skulle ansökan däremot bestridas finns möjlighet att få målet överlämnat till tingsrätt (33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Det är dock att föredra att problemet löses genom betalningsföreläggande då processen är enklare, billigare och tar kortare tid.Mina rådI första hand bör du prata med personen och för säkerhets skull upprätta ett skuldebrev, om personen går med på det. Du kan givetvis nämna att du annars avser ta ärendet vidare.I andra hand bör du vända dig till Kronofogdemyndigheten och se vad de kan göra.I tredje hand bör du överväga en domstolsprocess. I detta skede råder jag dig att konsultera med en yrkesverksam jurist först över dina möjligheter att nå framgång. Rör det sig om ett stort belopp är utrymmet för risker givetvis större.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för dig.Med vänliga hälsningar

Lånet har tagits tillsammans men bara den ene av oss står på skuldebrevet, vem ska betala skulden?

2018-12-05 i Fordringar
FRÅGA |Om det upprättats ett skuldebrev på lån som tagits tillsammans och lånen står på gäldenären och man skiljs (äktenskapsförord finns). Om svaranden inte betalar skulden som står nämnt i skuldebrevet har denne då gjort sig skyldig till avtalsbrott? Har han skyldighet att betala skulden?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I de fall man i talar om betalningsskyldighet så betecknas den som är skyldig att betala pengar till någon gäldenär och den som har rätt att kräva pengar för borgenär. Jag har i det följande utgått från att ni i äktenskapsförordet avtalat om att denna skuld inte ska ingå i bodelning.Huvudregeln i de fall flera personer tillsammans ålagt sig att betala en summa pengar genom exempelvis avtal, är att betalningsansvaret är solidariskt. Detta innebär att var och en av gäldenärerna har skyldighet att betala hela den avtalade summan till borgenären (2 § 1 st. skuldebrevslagen och 10 kap. 11 § handelsbalken). Detta gäller oavsett hur gäldenärerna mellan sig kommit överens om fördelningen av betalningsansvaret. Borgenären kan alltså välja att vända sig till vem som helst av gäldenärerna och begära hela sin fordran. Men har borgenären väl fått betalt av någon av gäldenärerna så kan denne inte vända sig till en annan gäldenär och kräva ut samma summa en gång till, utan när borgenären väl fått den avtalade summan så kan inte borgenären kräva mer. Det är möjligt för parterna att avtala bort det solidariska ansvaret och istället komma överens om att så kallad delad ansvarighet skall gälla. Denna överenskommelse måste ske i förhållande till borgenären vid avtalets ingående för att vara gällande. Det är inte tillräckligt att gäldenärerna inbördes har kommit överens om en fördelning av ansvaret.Det som framgår av skuldebrevet är sålunda att stor betydelse. Står ni båda på lånet ansvarar ni solidariskt, förutsatt att ni inte avtalat om delad ansvarighet tillsammans med borgenären. Står enbart den ena gäldenären på lånet, får denne svårt att bevisa att båda ska svara solidariskt för skulden. Denne ska i sådana fall betala skulden. I annat fall begås avtalsbrott.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Regressrätt vid gemensamt lån?

2018-12-04 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Min vän jar gått igenom en skiljsmässa med en tidigare äkta hälft som gått under jorden. Skiljsmässan med tillhörande bodelning har skett utan hälftens närvaro med hjälp av juridiska ombud.Det fanns en gemensam skuld på ca 300000 kvar efter bodelning.Enl bodelning som är beslutad ska parterna dela på skulden. Dock har som sagt den andra hälften gått under jorden varpå dennes skuld ej kunnat delges.Kommer min vän kunna nå framgång hos banken vid bokat möte eller kommer min vän på betala skulderna och sedan om föredettan kommer tillbaka, driva ärendet civilrättsligt mot denne och stämma på dessa utgifter som min vän fått stå för?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om din vän och dennes f.d. make/maka har tagit lånet gemensamt svarar de som huvudregel solidariskt för skulden (2 § första stycket Skuldebrevslagen). Bestämmelsen innebär att banken kan kräva betalning för hela lånet av vilken som helst av låntagarna. Tyvärr kommer din vän sannolikt inte att nå framgång hos banken med argumentet att låntagarna bara ska stå för halva skulden var.Om din vän betalar även det dennes f.d. make/maka skulle betalt har hen en regressrätt mot vederbörande (2 § andra stycket Skuldebrevslagen). Regressrätten innebär att din vän kan driva in skulden civilrättsligt, antingen genom att kräva sin f.d. make/maka på dennes andel av skulden, ansöka om ett betalningsföreläggande via Kronofogdemyndigheten eller stämma vederbörande i domstol.Som svar på din fråga innebär det att din vän tyvärr inte kommer att nå framgång hos banken om hen och dennes f.d. make/maka står för skulden solidariskt. Precis som du är inne på i din fråga får din vän driva ärendet civilrättsligt för att få tillbaka det den betalt av den andres andel.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

VI fick en faktura som överstiger offerten, vad kan vi göra?

2018-11-27 i Fordringar
FRÅGA |Vi har haft en konferens och fick nu fakturan från konferenshotellet som var mer än dubbelt så dyr mot den underskrivna offerten. Konferenshotellet skyller på mänskliga faktorn och att de ej räknade ihop alla kostnader. Vi å vår sida skulle aldrig ha haft råd att ha konferens hos dem om vi fått den rätträknade offerten och har budgeterat för och valt dem på grund av priset och utifrån godkänd offert. Hur ska vi hantera detta? Kan vi bestrida deras faktura? Har vi en skyldighet att kontrollräkna deras siffror? Vi såg bara på den summerade slutsiffran.Vänligen
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I de fall en offert lämnats till en kund jämställs det inom med ett anbud, det vill säga, huvudregeln är att anbudet är bindande för anbudsgivaren (1 § avtalslagen (1915:218)). En rättshandling (den offert som skickat)s kan vara ogiltig om den enligt 32 § avtalslagen skulle innefatta ett så kallat förklaringsmisstag. Exempelvis uppger man sig vilja köpa 1000 kg socker då man i själva verket vill köpa 10 kg socker. Av paragrafens första stycke framgår följande: "Den, som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg eller bort inse misstaget." Det följer av din fråga att ni inte insåg deras misstag. Det bör även kunna anföras att ni inte bort ha insett misstaget, exempelvis på grund av att priset ni bokade för enligt er var skäligt och för att ni inte vanligtvis bokar konferenser. Det är alltså vissheten hos mottagen avseende misstaget i offerten som blir avgörande. Att den felräknats får stå för dem. Jag rekommenderar att ni bestrider fakturan.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Hur kan jag få tillbaka min deposition vid uppsagt hyreskontrakt?

2018-12-06 i Fordringar
FRÅGA |Flyttade från en hyreslägenhet i höstas och hade betalat en deposition 2014, tror jag. 3600:-, inga stora pengar. Finns nåt lätt sätt att försöka få tillbaka dessa? Har hört av mig två gånger på telefon.Med vänlig hälsning
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En deposition är menad att utgöra säkerhet för hyresvärden. Om hyresgästen t.ex. tillfogar skador på bostaden eller låter bli att betala hyra så kan pengarna från depositionen hållas inne, hyresgästen kan nämligen ha en skyldighet att ersätta skada som uppkommer på bostaden (12 kap. 24 § jordabalken).Det finns inga uttryckliga lagregler om dessa typer av depositioner, men om du inte har orsakat skada och betalat dina hyror så ska du få tillbaka depositionen vid utflyttning.Om du inte lyckas få tillbaka pengarna genom att kontakta hyresvärden så kan du begära att få ut ett betalningsföreläggande från kronofogdemyndigheten (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning).Vad bör du göra nu?För att få ut dina pengar så bör du kontakta kronofogdemyndigheterna. De kan sedan hjälpa dig med hur du ska gå vidare.Vänligen,

Driva in penningfordran med betalningsföreläggande

2018-12-05 i Fordringar
FRÅGA |Jag fick för ett tag sedan lite extra pengar. Dum som man är försökte jag hjälpa en granne som hade " tillfällig kris" med 8.000. Vi känner varandra sedan många år. Vi bestämde att hon skulle betala mig 1000/månaden. Jag har fått tillbaka 2000 av de 8000. Men först efter väldigt mycket tjatande. Nu har hon blivit vräkt och svarar inte när jag ringer. När jag ringer från dolt eller ifrån något annat nr, så blir hon vansinnigt och skriker både det ena och det andra åt mig. Hon har inga pengar säger hon och lägger på. Jag pratat med hennes mor som berättade att hon har spelproblem). Hon ska ha betalat av 3000 till efter vår deal nu i slutet av December. Som det verkar så struntar hon blankt i det. Sedan att hon pratar illa om mig för att få de få människor hon ännu har kvar i sitt liv, berör mig inte i ryggen så sätt - förutom när de för hennes talan vad gäller lånet. De har ingen aning om vad de pratar om ju - de säger bara vad hon vill att se ska framföra. Jag har bevis på att hon lånat av mig och dealen vi gjorde - samt att hon får utbrott varje månad då jag påminner henne om att betala. Jag är nog jobbig för henne - jag misstänker att hon tror att jag ska släppa det. Jag har i efterhand fått reda på att hon har fler skulder till andra - som hon heller inte betalat. Hur kan jag bäst gå till väga med detta? Hoppas jag gjorde mig förstådd med problematiken. Mvh
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mina utgångspunkter/antaganden Nedan kommer jag benämna den person som du lånat ut pengar till för "X".Jag tolkar situationen på det viset att det rör sig om en ostridig fordran. Med andra ord innebär detta att X inte förnekar att denne har en skuld till dig, utan problemet är snarare att X inte har tillräckligt med pengar för att betala av skulden.Som jag uppfattar läget uppgår den kvarvarande skulden till 6 000 kr. Du skriver att X har åtagit sig att betala tillbaka 3 000 kr senast i slutet av december. Denna delen av skulden har alltså inte förfallit till betalning, eftersom X fortfarande har tid på sig att betala in detta belopp till dig.Vad gäller de övriga 3 000 kr utgår jag från att ni kommit överens att dessa pengar också ska betalas senast på ett givet förfallodatum. Därmed har jag utgått från att inte heller denna del av skulden förfallit till betalning.Jag råder dig att ansöka om betalningsföreläggande I det aktuella fallet har du två alternativ:1. Väcka ordinarie talan vid en tingsrätt enligt 13 kap. 1 § rättegångsbalken.2. Ansöka om betalningsföreläggande enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Detta kallas också för summarisk process.Vid ostridiga fordringar är det bättre att ansöka om betalningsföreläggande. En summarisk process är båda billigare och snabbare än en domstolsprocess.Du har endast rätt att få betalt för skulder som förfallit till betalning Som framgått ovan utgår jag i min bedömning av denna fråga från att denna skuld inte förfallit till betalning. En ansökan om betalningsföreläggande förutsätter att fordringen är förfallen till betalning (2 § första tycket BfL). Därmed måste du i det här fallet vänta på att skulden är förfallen till betalning innan du kan ansöka om betalningsföreläggande.Efter att de 3 000 kr som ska erläggas till dig senast i december förfallit till betalning har du förvisso möjlighet att endast ansöka om betalningsföreläggande för detta belopp. Jag skulle dock råda dig att invänta förfallodatumet för de resterande 3 000 kr och sedan lämna in en ansökan om betalningsföreläggande för hela skulden på 6 000 kr. Hur ansöker man om betalningsföreläggande? Ansökningen prövas av Kronofogdemyndigheten (1 § BfL). Den ska vara skriftlig samt innehålla ett yrkande och grund (9 och 10 § BfL). Yrkandet är det utslag du önskar med den ansökan. I det här fallet skulle yrkandet exempelvis kunna vara att du önskar få 6000 kr av X.Ett yrkande vilar alltid på en grund. Grunden är de sakomständigheter som förklarar varför ditt yrkande ska vinna bifall. I det här fallet är grunden ett avtal om utlåning av pengar.Ansökan om betalningsföreläggande ger upphov till mindre kostnader. Du har dock rätt att i ansökningen begära att dessa kostnader ska ersättas av X (17 § BfL).Hur går processen till sedan man ansökt om betalningsföreläggande? Förutsatt att ansökningen uppfyller de formella krav som uppställs kommer X föreläggas att svara på om yrkandet bestrids eller inte (25 § BfL). Ifall X inte svarar i rätt tid (oftast 10 dagar), kommer Kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med din ansökan.X har dock rätt att bestrida ansökningen (31 § BfL) och målet kommer således överlämnas till tingsrätten om du önskar det, varvid en ordinarie domstolsprocess inleds (33 § BfL).Jag har dock svårt att tro att X i en sådan här situation skulle bestrida en ansökan om betalningsföreläggande.Om Kronofogdemyndigheten meddelar ett utslag i enlighet med din ansökning sker verkställighet automatiskt av dem. Med andra ord ordnar Kronofogdemyndigheten att du får betalt för din skuld (16 § BfL).Här kan du ansöka om betalningsföreläggande samt läsa mer om hur processen går till.Vänligen,

Cessionsavtal (överlåtelse av fordran) och ansvarsgenombrott

2018-11-29 i Fordringar
FRÅGA |Min fru äger en bostadsrätt (40 kvm) som hon med Brfs tillstånd hyr ut till sitt Aktiebolag (databolag) som bildades 2014. 2015 köpte hon lägenheten där hon bedrivit verksamhet (som enskild firma) sedan 2000 och blev alltså medlem i föreningen som privatperson. År 2011 (då bedrevs verksamheten fortfarande som enskild firma) fick hon skriftligt tillstånd av Brf att sätta upp en skylt på fasaden. 2017 fick hon skriftligt tillstånd att sätta upp ett luftaggregat/AC på fasaden (då var hennes firma ett AB) . 2018-01-01 sattes luftaggregatet upp på fasaden. Kort efter uppsättandet av luftaggregatet krävde Brf att hon skulle ta ned skylten (som då suttit uppe i sedan 2011) och också montera ned luftaggregatet samt söka bygglov för skylten och luftaggregatet. Bygglov beviljades inte och hon blev tvungen att montera ned såväl skylt som luftaggregat. Total kostnad för inköp av skylt och aggregat var c:a 50 000 kr och kostnad för nedmontering var c:a 20 000 kr, inkomstförlust pga att kontoret var stängt pga nedmontering var 10 000 kr. Brf vägrar betala och medverka i hyresnämnden.Brf har vållat såväl den enskilda F som AB ekonomisk skada. Men vem är Brf motpart? Är det både min fru privat (skylten) och Aktibolaget för luftaggregatet eller är det min fru privat i båda fallen? Kan min fru överlåta sitt skadeståndskrav på Brf till sitt aktiebolag (cessionsavtal) så att hennes aktiebolag kan driva en process mot Brf? Gäller Bo-rättsL o FöreningsL för AB?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du beskriver att din fru äger en bostadsrätt och är medlem i bostadsrättsföreningen. Denna köpte hon 2015. År 2011 fick hon tillstånd från föreningen att sätta upp en skylt på fasaden. Därefter började din fru hyra ut bostadsrätten (med tillstånd) till sitt aktiebolag. Därefter fick din fru tillstånd att sätta upp ett luftaggregat på fasaden. Din fru har nu blivit tvungen att ta ned såväl skylten som fasaden, vilket har orsakat kostnader. Det kan först och främst konstateras att bostadsrättsföreningen endast står i ett rättsförhållande med din fru (som privatperson) och inte med hennes aktiebolag. Det är ju genom ägandet av bostadsrätten och medlemsskapet i föreningen som rättsförhållandet till föreningen uppstår. Detta rättsförhållande (mellan din fru och föreningen) regleras bl.a. av bostadsrättslagen och föreningslagen. Huruvida föreningen är skyldig att betala ersättning till din fru på grund av det du beskriver kommer alltså att bedömas enligt bl.a. bostadsrättslagen och föreningslagen. Detta kan beskrivas som att din fru eventuellt har en fordran på föreningen. Det är, precis som du nämner, inom svensk rätt fullt möjligt att överlåta fordringar (det kallas ibland borgenärsbyte). Det innebär då att förvärvaren av fordran "inträder" i det rättsförhållande som gällde mellan den tidigare borgenären (din fru) och gäldenären (föreningen) avseende fordran. Detta är tillåtet och inget ovanligt. Om din fru således överlåter sin fordran på föreningen till sitt aktiebolag, kommer aktiebolaget att inträda i rättsförhållandet avseende fordran i förhållande till föreningen. Aktiebolaget kan då väcka talan mot föreningen och göra gällande fordringen. Huruvida aktiebolaget har rätt till ersättning kommer att bedömas enligt de regler som gällde i förhållande mellan din fru och föreningen avseende fordringen, d.v.s. bostadsrättslagen och föreningslagen. Det är således som du undrar möjligt för din fru att genom ett avtal (t.ex. ett cessionsavtal) överlåta sitt skadeståndsanspråk på föreningen till sitt aktiebolag, varvid aktiebolaget kan väcka talan. Därmed är din fråga besvarad. Jag vill dock erinra om något som kan vara värt att tänka på. Jag utgår från att anledningen till att din fru vill överlåta skadeståndsanspråket mot föreningen till sitt aktiebolag (och låta aktiebolaget väcka talan) är en viss rädsla för att behöva betala rättegångskostnader. Huvudregeln är att den part som förlorar ett tvistemål får betala såväl sina egna som motpartens rättegångskostnader (se 18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om din fru hade väckt talan själv (d.v.s. om hon väljer att inte överlåta skadeståndsanspråket till aktiebolaget) hade alltså din fru (personligen) blivit skyldig att betala föreningens rättegångskostnader om din fru förlorar. Om det istället är aktiebolaget som för talan, skulle det vara aktiebolaget som får betala rättegångskostnaderna om aktiebolaget förlorar. Om aktiebolaget inte har tillräckligt med kapital kommer aktiebolaget få försättas i konkurs, med följden att föreningen inte får betalt för sina rättegångskostnader. Att överlåta anspråket till aktiebolaget kan alltså vara ett sätt för din fru att undvika att bli personligt ansvarig för rättegångskostnaderna. En aktieägare svarar ju som utgångspunkt inte för aktiebolagets skulder. Det ska dock noteras att det finns praxis och diskussioner i den juridiska litteraturen som tyder på att en aktieägare till ett aktiebolag kan bli personligt ansvarig för aktiebolagets rättegångskostnader (se t.ex. NJA 1947 s 647 som dock inte rörde rättegångskostnader). Detta gäller visserligen endast under särskilda förutsättningar, såsom att aktiebolaget är underkapitaliserat. För att veta med större säkerhet huruvida ett sådant "ansvarsgenombrott" skulle kunna bli aktuellt i din frus fall, med följden att hon får stå för aktiebolagets rättegångskostnader om aktiebolaget förlorar processen, behöver samtliga omständigheter utredas, vilket jag inte kan göra här. Jag nämner det dock för att ni ska vara medvetna om att det inte är en garanti att din fru slipper betala eventuella rättegångskostnader om skadeståndsanspråket överlåts till aktiebolaget. SammanfattningJag har således konstaterat att det i dagsläget är din fru (personligen) som står i ett rättsförhållande med föreningen och att det således är din fru som eventuellt har rätt till ersättning från föreningen. Din fru kan, om hon så önskar, överlåta detta eventuella skadeståndsanspråk till sitt aktiebolag. Aktiebolaget kan då väcka talan mot föreningen. Huruvida aktiebolaget har rätt till ersättning kommer då att bedömas enligt de regler som gällde i förhållandet mellan din fru (personligen) och föreningen avseende fordringen, d.v.s. bl.a. bostadsrättslagen och föreningslagen. Jag har vidare kortfattat upplyst om att det inte är säkert att ett sådant upplägg fungerar vad gäller rättegångskostnaderna, om det är för sådant ändamål ni funderar på upplägget. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.Vänligen,

Reglera skuld i ett samboförhållande

2018-11-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har köpt ett gemensamt hus där vi står som 50/50 på lån och ägandet. Vi har dock renoverat den del, där min sambo haft möjlighet att lägga in mer pengar i renoveringen än mig. Planen är att jag, som har en mer stabil månadsinkomst, ska "betala av" genom att själv betala lån, mat odyl. En tid framåt. Vi har dock tänkt att skriva ett skuldbrev för att trygga upp. Jag har läst att man måste ha skrivit ett samboavtal för att kunna skriva skuldbrev. Stämmer det?I så fall, eftersom jag varje månad kommer att betala av ca 10 000 av skulden, kan vi gemensamt skriva ett eget samboavtal/skuldbrev med våra signaturer samt 2 vittnen för att slippa springa till en jurist tätt och reglera skulden? Skulle detta kontakt gälla, om vi flyttar isär?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamboavtalMed samboavtal antar jag att du åsyftar bestämmelsen i 9 § sambolagen som har samma syfte som ett äktenskapsförord fast för samboförhållanden. Genom ett samboavtal kan ni komma överens om fördelningen av eran egendom vid en eventuell bodelning. Det kan t.ex. gälla att helt undanta all eller viss egendom från bodelningen. Eftersom din fråga handlar om att reglera ett lån förefaller det mer lämpligt att utfärda ett skuldebrev.SkuldebrevDet finns två typer av skuldebrev, löpande och enkla skuldebrev (se 2 kap. 11 § respektive 3 kap. 26 § skuldebrevslagen (SkbrL)). Ett löpande skuldebrev utgör ett värdepapper som måste kunna uppvisas för att ha rätt att kräva betalt (2 kap. 13 § SkbrL). Reglerna kring löpande skuldebrev är utformade för att de enkelt ska kunna överlåtas och med ett omfattade skydd mot invändningar från den som utfärdat det löpande skuldebrevet (se exempelvis 2 kap. 15 § SkbrL). Vid avbetalningar bör detta antecknas på skuldebrevet, och vid full betalning bör det också antecknas och därefter har du rätt att kräva tillbaka skuldebrevet (2 kap. 21 § SkbrL).Ett enkelt skuldebrev å andra sidan utgör inget värdepapper i sig, utan får störst praktiskt betydelse såsom ett bevismedel för föreliggande fordran. Den som utfärdat ett enkelt skuldebrev har rätt att göra samma invändning mot någon övertagit skuldebrevet som mot den som det ställdes till (3 kap. 27 § SkbrL).FormkravEtt löpande skuldebrev kan utfärdas genom att ställas till antingen innehavaren, till viss man eller order eller utan att ange till vem betalning ska ske (2 kap. 11 § SkbrL).Ett enkelt skuldebrev kan utfärdas genom att ange en viss person som mottagare (3 kap. 26 § SkbrL).Gemensamt för skuldebrev är att de ska utgöra en ensidig förpliktelse i form av en penningfordran, det vill säga att det inte får förekomma några motkrav för rätten att kräva in fordran. Vidare bör skuldebrevet åtminstone undertecknas av den som utfärdar det (1 kap. 1 § SkbrL). I övrigt skadar det inte att ni båda undertecknar skuldebrevet samt anger ort och datum.Det kan det vara av intresse att ange ett visst förfallodatum eller avbetalningsplan i skuldebrevet för om inget förfallodatum anges kan hela fordran krävas in när som helst (1 kap. 5 § SkbrL). SammanfattningSamboavtal används för att reglera egendomsförhållanden vid bodelning och är således inte den lösning ni söker. Skuldförhållandet regleras lämpligare genom ett skuldebrev, antingen genom ett löpande eller enkelt. Vilket som är att föredra är upp till er. Ett löpande skuldebrev är främst av intresse för den som erhåller det eftersom det är lättare att sälja vidare.Hoppas mitt svar varit behjälpligt och lycka till!Med vänliga hälsningar