Skuldebrev

2021-02-28 i Fordringar
FRÅGA |HejGäller ett skriftligt skuldebrev som enbart är underskrivet av en part, i så fall vilken part måste ha skrivit under (Långivare eller Låntagare)?Måste skriftligt original kunna uppvisas för att gälla eller räcker det med ett foto?
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett skuldebrev är en ensidig rättshandling och det är tillräckligt att låntagaren skriver under (1 kap. 1 § lagen om skuldebrev (SkbrL)). För löpande skuldebrev gäller att du som innehavare av skuldebrevet har rätt att kräva betalning (13 § första stycket, SkbrL). Men, som framgår nedan måste du (borgenären) återlämna skuldebrevet i original när det gäller s.k. löpande skuldebrev. När det gäller enkla skuldebrev kan den betalningsskyldige (gäldenären) som utgångspunkt inte ställa ett sådant krav. Olika typer av skuldebrevDet finns två huvudtyper av skuldebrev, löpande och enkla skuldebrev. Löpande skuldebrev är sådana skuldebrev som är tänkta att kunna gå från borgenär till borgenär, det rör sig alltså om ett slags värdepapper. Det ska framgå av skuldebrevet att det rör sig om ett löpande skuldebrev. I lagtexten anges att skuldebrevet ska vara ställt till "innehavaren" "viss man eller order" (11 § SkbrL). Med det menas att skuldebrevet kan vara ställt till den som är i besittning av skuldebrevet (innehavarskuldebrev) eller till en viss person som sedan genom order kan överlåta skuldebrevet (orderskuldebrev). Ett löpande skuldebrev kan också vara tecknat in blanco d.v.s. att det inte framgår vem som ska ha betalt (11 § andra stycket SkbrL). Är skuldebrevet inte löpande är det enkelt. Ett enkelt skuldebrev är ställt till innehavaren och kan också överlåtas om det inte framgår annat (i lag, avtal eller av skuldebrevet självt). Det enkla skuldebrevet fungerar mer som ett bevismedel för att det föreligger en skuldförbindelse och är alltså inte bärare av en fordran.Skuldebrevet uppvisas i original för att hindra invändningarGäldenären har rätt att få tillbaka ett löpande skuldebrev när denne har betalat sin skuld (21 § SkbrL). Originalet ska också visas fram vid betalning när gäldenären vid delbetalning har rätt att få dessa antecknade på skuldebrevet (21 § andra stycket, SkbrL). Vidare finns det i utsökningsbalken (UB) bestämmelser som säger att du som borgenär måste ge in skuldebrevet i original vid verkställighet av betalningsföreläggande (2 kap. 2 § UB). Undantaget till denna bestämmelse är om skuldebrevet har dödats (dödande av handling sker efter ansökan hos Kronofogdemyndigheten och innebär att handlingen förlorar sin rättsliga betydelse). Vidare ska handlingen kunna tillstyrka att det faktiskt är gäldenären som har skrivit under (utställt) skuldebrevet, gäldenären kan ju exv. invända att skuldebrevet är förfalskat (17 § SkbrL). Enkla skuldebrev och överlåtelseGemensamt för både enkla och löpande skuldebrev är att gäldenären kan komma med betalningsinvändningar gentemot den ursprungliga borgenären om inte annat avtalats (1 § SkbrL). Men här sker överlåtelsen inte genom att ett värdepapper byter ägare utan genom s.k. denuntiation, d.v.s. gäldenären informeras att en ny borgenär har fordran. Gäldenären kan, till skillnad från vad som gäller vid löpande skuldebrev, göra samma invändningar mot den första borgenären som en andra borgenär som övertagit skuldebrevet (27 § SkbrL). Vad gäller betalning kan gäldenären betala till den första borgenären med befriande verkan trots att denne redan har överlåtit skuldebrevet till en annan borgenär. Detta förutsätter att gäldenären inte visste att den andre gäldenären skulle ha betalning (gäldenären ska ha varit i god tro) (29 § SkbrL). Detta hänger samman med att enkla skuldebrev överlåts genom att gäldenären ges besked om att en överlåtelse har skett s.k. denuntiation. Den som först meddelat gäldenären om överlåtelsen är då rätt borgenär (31 § andra stycket, SkbrL). Hoppas att det blev något klarare för dig, välkommen att ställa en ny fråga annars!

Behöver man ange namn på den nya borgenären vid överlåtelse av enkelt skuldebrev?

2021-02-21 i Fordringar
FRÅGA |hej,jag har ett enkelt skuldebrev och vill byta borgenär. Då måste jag informera gäldenären om borgensbyte men måste jag uppge i namn den nya borgenären eller räcker det att informera om att byte skett ??? Gör ni hembesök för att hjälpa till med tex testamente ?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Måste den nya borgenären uppges i namn?Precis som du själv skriver krävs att du meddelar gäldenären om borgenärsbytet när ett enkelt skuldebrev överlåts, detta kallas för denuntiation (31 § första stycket skuldebrevslagen).I lagen framgår inget uttryckligt krav på att ange den nya borgenären vid namn när denuntiation sker. Generellt kan dock sägas att man bör vara så tydlig som möjligt. I vissa relationer, framförallt mellan näringsidkare och konsument, ställs till och med höga krav på tydligheten. Det kan därför vara en god idé att uppge den nya borgenären i namn till gäldenären vid denuntiationen.Gör vi hembesök för t.ex. hjälp med testamente?Vi gör i dagsläget inga hembesök för våra juridiska tjänster. Du är däremot varmt välkommen att kontakta oss på följande länk för att boka ett möte: https://lawline.se/boka. Du kan också ringa oss på följande nummer: 08-533 300 04. Utöver det är du givetvis även varmt välkommen att skicka in ytterligare en fråga på samma sätt som du gjort nu med dina funderingar kring t.ex. testamente.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste jag betala tillbaka felaktigt utbetald semesterersättning?

2021-02-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej En tidigare arbetsgivare från vilken jag avslutat min anställning september 2017 skickade ett brev till mig som hävdar att de betalat för mycket semester ersättning 2017 och att de i slutlönen inte justerat felet. De vill således att jag ska betala dem ca 8500. Är detta rimligt? Måste jag betala dem detta?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga har arbetsgivaren betalat ut för mycket semesterersättning till dig år 2017, och har först nu skickat ett brev som förklarar detta. Det är alltså först nu arbetsgivaren gör anspråk på att du ska återbetala det felaktigt erlagda beloppet.Frågan aktualiserar regler om så kallade "misstagsbetalningar" (inom juridiken kallat condictio indebiti). Några lagar som reglerar detta saknas och svaret står istället att finna inom doktrin (juridisk facklitteratur) och praxis (se rättsfallen NJA 2011 s. 739 och NJA 1999 s. 575).Condictio indebitiCondictio indebiti behandlar situationer där någon har betalat ut pengar för en skuld som inte finns eller när någon har betalat ut ett för stort belopp. I detta fall har alltså din arbetsgivare betalat ut mer semesterersättning än du egentligen hade rätt till.Som huvudregel gäller att den som av misstag har gjort utbetalningen har rätt att kräva tillbaka det felaktiga beloppet. Under vissa förutsättningar har man dock som mottagare rätt att behålla pengarna, nämligen om den har förbrukat medlen i god tro eller annars inrättat sig efter betalningen. Att vara i god tro innebär att du som mottagare måste ha insett eller borde ha insett att den erlagda betalningen varit en misstagsbetalning. Bedömningen utgår ifrån vad en person rimligen borde förstå. Om du exempelvis har fått en mycket högre summa än du normalt skulle fått, och som borde gjort att du reagerat, så kan du alltså anses vara i så kallad ond tro.Beträffande att man "annars ska ha inrättat sig efter betalningen" så avses att man ska ha använt pengarna genom att exempelvis ha betalat räkningar, betalat av lån etc, utan att man vet om att man har fått för mycket betalt. I sådana fall slipper mottagaren normalt sett betala tillbaka det felutbetalda beloppet. Sammanlagt måste det alltså göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Högsta domstolen har dock uttalat att det är viktigt att mottagaren ska känna sig trygg efter att ha mottagit pengarna. Man ska alltså inte behöva gå runt och oroa sig för att behöva betala tillbaka pengar man fått utbetalt (se NJA 1994 s. 177).I bedömningen beaktar man också tidsaspekten. Har mycket lång tid förflutit mellan misstagsbetalningen och återbetalningskravet är det mycket liten risk att du behöver betala tillbaka pengarna (se NJA 1989 s. 224). Exakt hur lång tid som avses är dock inte klarlagt. Det ska dock framhållas att majoriteten av de rättsfall som har behandlat misstagsbetalningar har fallit ut till betalningsmottagarens fördel. Mottagaren behövde alltså i dessa fall inte betala tillbaka beloppet.SammanfattningMot bakgrund av att misstagsbetalningen skett år 2017 och återkravet har kommit först nu så kommer du med högsta sannolikhet inte behöva betala tillbaka beloppet. Jag utgår också ifrån att du har inrättat dig efter betalningen. Arbetsgivaren borde alltså ha reagerat fortare och har nu försuttit sin möjlighet att kräva att du ska betala tillbaka den felaktigt utbetalda semesterersättningen.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vad gör jag när andrahandshyresgästen inte betalt efter överenskommelse?

2021-02-02 i Fordringar
FRÅGA |Har korttidsuthyrt min bostadsrättslägenhet under 7,5 månader. Hyresperiod från 15 juli 2020 tom 28 febr. 2021. Vi kom överens om 15000,- kr mån, för juli mån 7500,- Deposition7500,- . det står i rutan för dep. att hyresgivaren har mottagit depositionen vid undertecknande av detta avtal. Hyran för juli och augusti betalades den 10 juli summa 15000+7500 kr. Hyran har under tiden kommit i tid och det har inte varit några problem. Jag har tyvärr missat att depositionen inte har blivit betald. Vi den sista månadsinbetalningen den 25 januari drar hyrestagaren av depositionen på 7500,- som inte är betalt. Enl bankutdragen är det kommit in 105000,- skulle ha varit 112500 inkl återbetalning av deposition. Har försökt att påtala felet,men tyvärr ingen lycka.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du hyrt ut din lägenhet i andra hand. Du och hyresgästen har kommit överens om hyran samt att en deposition skulle betalas in och sedan dras av på sista hyran. I rutan för deposition står att du tagit emot depositionen i samband med undertecknande av avtalet. I efterhand har du tyvärr upptäckt att depositionen inte blivit betald varför du fått 7.500 kronor för lite betalt. Du har försökt påtala felet, men utan framgång.Utgångspunkten inom svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas. Har du och hyresgästen kommit överens om en viss hyra är hen skyldig att betala det. Hyresfordringar har en preskriptionstid om två år från att hyresgästen lämnade lägenheten (12 kap. 61 § jordabalken). Det innebär att du som hyresvärd måste väcka talan inom två år för att inte förlora chansen till betalning.I ditt fall kan du antingen väcka talan (dvs. stämma hyresgästen på det uteblivna beloppet) eller ansöka om betalningsföreläggande. Ett betalningsföreläggande ansöker du om hos Kronofogden. Kostnaden är 300 kronor vilket du blir fakturerad för. Däremot kan du begära att få tillbaka dessa 300 kronor av motparten. När du ansöker om ett betalningsföreläggande finns det en särskild blankett för ändamålet i vilket du tydligt ska förklara varför du kräver betalt. Kronofogden gör ingen prövning av om ditt krav är riktigt eller ej utan kommer efter att ansökningsavgiften betalts skicka ut ett föreläggande till den du vill få betalt av. Det som sker när motparten får föreläggandet är antingen att: (1) motparten betalar enligt ditt krav, (2) motparten svarar inte, eller (3) motparten bestrider. Om motparten betalar är ditt problem löst. Om motparten inte svarar kommer Kronofogden att meddela ett utslag som du kan ha till underlag för att begära in skulden (genom utmätning). Om motparten bestrider ärendet kommer Kronofogden att höra av sig till dig och då får du välja om du vill gå till domstol eller ej. Går du till domstol måste du kunna bevisa att du inte fått de 7.500 kronorna ni avtalat om. Det som talar till din fördel är, som du själv anför, att det endast finns registrerat inbetalningar om 105.000 kronor. Det som talar till din nackdel är däremot att du skrivit under på att du tagit emot de 7.500 kronorna i samband med undertecknandet av kontraktet. Det är ju fullt möjligt att erlägga betalning exempelvis kontant varför det antagligen inte är avgörande att det endast gjorts inbetalningar om 105.000 kronor istället för 112.500 kronor.Min bedömning utifrån den information jag har i din fråga är att det finns en risk att du inte når framgång just på grund av att du skrivit under på att du fått pengarna. Givetvis kan du ansöka om ett betalningsföreläggande, eller att du tar hjälp av en jurist som skickar ett kravbrev till motparten. Ett kravbrev brukar innehålla en begäran om att motparten ska betala, varför och att du i annat fall kommer att stämma hen. Även om min bedömning är att det kan vara svårt för dig att nå framgång i domstol kan det ibland vara tillräckligt med att skicka ett krav eller att ansöka om betalningsföreläggande för att motparten ska ge med sig och betala.Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När måste ett skuldebrev utan förfallodatum betalas?

2021-02-24 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har ett skuldebrev till en vän där jag står som låntagare. Men vi har inte skrivit i vårt avtal när skulden ska vara återbetald. Kan hen kräva dom pengarna från mig nu, trots att vi inte skrivit något datum när pengarna ska vara återbetalda?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningRegler om skuldebrev finns i lagen om skuldebrev. Lagen ger dock ingen ledning för hur exakt ett skuldebrev ska vara utformat. Av praxis och lagförarbeten framkommer dock följande. Ett skuldebrev ska vara:1. Skriftligt. 2. Till det yttre fristående (dvs det ska bara ge uttryck för en fordran). 3. Ensidigt (eventuella motprestationer ska inte framgå). 4. En utfästelse om ett penningbelopp.I teorin krävs det inte att skuldebrevet är undertecknat, däremot är det ur bevisskäl en god idé att ha det underskrivet. I skuldebrevet kan man även skriva in och avtala om eventuell ränta och betalningsplan. Om ni inte skriver in när lånet ska betalas (förfallodatum eller avbetalningsplan) gäller reglerna i lagen om skuldebrev. Enligt 5 § första stycket lagen om skuldebrev är gäldenären (du) skyldig att betala när borgenären (den som lånat ut pengar) begär det. Detta är vad som brukar benämnas med att skulden ska betalas vid anfordran.Svaret på din fråga är att din vän kan kräva pengarna från dig, inte bara trots att ni inte skrivit in något förfallodatum, utan just därför. I avsaknad av avtalat förfallodatum är du skyldig att betala skulden när hen begär det.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur formulerar man ett skuldebrev?

2021-02-18 i Fordringar
FRÅGA |Hur formulerar man ett skuldebrev från en privatperson till en ekonomisk förening?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis blir skuldebrevslagen (1936:81) (SkbrL) tillämplig på din fråga. Det är väsentligt att nämna att det finns två typer av skuldebrev; enkla- och löpande skuldebrev. Dessa olika skuldebrev har olika typer av rättigheter och risker. Eftersom det inte framgår av din fråga vilket behov du har, kommer jag redogöra för innebörden av dem båda. Vidare bör också poängteras att det inte finns några formkrav när ett skuldebrev utformas mellan en privatperson och en ekonomisk förening Enkla skuldebrev Bestämmelser om enkla skuldebrev återfinns i 3 kap. SkbrL. Ett enkelt skuldebrev är ställt till viss man; det finns en tydlig mottagare, vilken antingen kan vara en fysisk eller juridisk person enligt 26 §. Skuldebrevet i sig är inte bärare av rättigheter, utan det är den angivna långivaren i skuldebrevet som ska ha betalt. Betalt får långivaren alltså genom att identifiera sig. Långivaren för ett enkelt skuldebrev kan inte överlåta skuldebrevet utan att berätta för låntagaren om ägarbytet. Löpande skuldebrev 2 kap. SkbrL reglerar löpande skuldebrev. Till löpande skuldebrev hör dels innehavarskuldebrev, dels orderskuldebrev. Ett innehavarskuldebrev innebär att innehavaren av skuldebrevet har rätt att kräva betalning av låntagaren. Ingen legitimering krävs, utan skuldebrevet i sig räcker gott och väl. Ett orderskuldebrev krävs att innehavaren av skuldebrevet visar ett kvitto på förvärvet av skuldebrevet. Det förutsätts alltså att innehavaren kan bevisa, genom exempelvis ett kvitto, är den rätta ägaren av skuldebrevet. Det kan vara mer riskabelt för låntagaren eftersom en obehörig person, genom att inneha skuldebrevet, skulle kunna kräva betalning av låntagaren. I en sådan situation skulle låntagaren kunna få betala flera gånger, enligt 15 § SkbrL. Skuldebrevets innehåll För att skuldebrevet ska fungera som ett bevis på att du exempelvis har lånat ut pengar till den ekonomiska föreningen, och har rätt att få tillbaka pengarna, finns det viss information som skuldebrevet bör innehålla. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte finns några formkrav på hur ett skuldebrev måste se ut. Det är parterna själva som bestämmer om skuldebrevets innehåll. Nedan kommer dock rekommendationer på vad som bör framgå av skuldebrevet: 1. Hur fordringsförhållandet ser ut (Det vill säga, vem som är långivare och låntagare)2. Vilken summa som utlånats3. Om avtalet ska ha någon ränta och hur beräkning ska ske utav denna4. Om det ska finnas en återbetalningstid, hur lång denna ska vara5. Hur återbetalning ska ske 6. Parternas underskrifter 7. Datering (datum) Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Skillnad mellan fastighetspantbrev och inteckning

2021-02-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har en fråga som jag har svårt att förstå. Om jag t.ex. tar ett lån från banken så kan jag pantsätta min bostad som säkerhet, och som bevis på detta så får jag ett pantbrev. Vad är inteckning för något? Vad är skillnaden mellan inteckning och att pantsätta en fastighet? Tacksam för svar!
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi kika i Jordabalken (JB).Precis som du säger så vill banken ofta ha en säkerhet i utbyte mot att ge ut kredit. En vanlig sådan säkerhet är en så kallad fastighetspant, vilket regleras i 6 kap JB. För att banken ska få en giltig säkerhetsrätt i form av fastighetspant krävs att banken fysiskt får pantbrevet från fastighetsägaren. Om pantbrevet är ett datapantbrev krävs istället att banken registreras som panthavare (6 kap 2 § JB).För att få ett pantbrev krävs dock att fastighetsägaren ansöker om en inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet fastighetsinskrivning enligt reglerna i 22 kap JB (6 kap 1 § JB). Fastighetsägaren gör då en inteckning i fastigheten på ett visst belopp och som bevis på inteckningen får fastighetsägaren då ett pantbrev (22 kap 5a § JB). Pantbrevet är alltså ett bevis på inteckningen, vilket är det som överlämnas till baken som säkerhet för en fordran.Man kan också göra flera inteckningar i fastigheten, och därmed utfärda flera pantbrev till flera olika kreditgivare. ExempelMan kan till exempel ansöka om en inteckning om 200 000 kr och då får man ett pantbrev på 200 000 kr inom 200 000 kr.Om fastighetsägaren senare vill upplåta ytterligare en panträtt i fastigheten ansöker ägaren om en ny inteckning. Säg att fastighetsägaren då ansöker om en inteckning på 500 000 kr i syfte att upplåta fastighetspant till en andra panthavare. Då får den andra panthavaren ett pantbrev på 500 000 kr inom 700 000 kr (eftersom 700 000 kr är värdet på sammanlagda inteckningar).Fastighetsägaren kan senare upplåta en tredje panträtt i fastigheten. Säg att fastighetsägaren ansöker om en inteckning om 100 000. Då får ägaren ett ytterligare pantbrev, då på 100 000 kr inom 800 000 kr, osv. Ju fler pantbrev man har upprättat, desto högre blir alltså det intecknade värdet på fastigheten, men samma panthavare behöver inte äga samtliga pantbrev. En inteckning behöver alltså inte motsvara värdet på endast ett pantbrev. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Bestrida faktura eller betala under protest

2021-01-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej Vad bör en göra om han/hon har betalt en faktura och företag skickar en till faktura trots att betalt redan. Dessutom meddela dig om inte faktura blir betald så kommer företag dra pengar från ditt bank varje månad för betala pengarna.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UtgångspunkterJag kommer försöka reda ut hur du kan gå tillväga för att bestrida fakturan som företaget har skickat.Kontakta företagetDet framgår inte från din fråga om du kontaktat företaget, men om du inte har det är detta första steget. Börja med att kontakta företaget skriftligen, t.ex. via mail, och förklara vad som har hänt. Det kan vara ett misstag från företagets håll. Om inte detta fungerar har man valet att antingen betala, bestrida fakturan eller att betala under protest. Bestrida fakturanAtt bestrida en faktura innebär att du meddelar företaget om att du inte kommer att betala då du protesterar. Viktigt att ha med är personnummer, vilken faktura det gäller och hur stor del av fakturan du bestrider. Skriv också varför du bestrider fakturan, alltså att du redan har betalat. Du måste även här kontakta företaget skriftligen så att man kan bevisa att du har bestridit fakturan och inte bara struntat i att betala den. Om du skriver ett brev är ett tips att skicka det som rekommenderat brev, och att fota eller kopiera brevet. Om du skickar med fakturan, vilket du inte behöver, är det viktigt att du behåller originalet själv och skickar en kopia. Vad händer sen?Efter bestridandet kan du vänta och se hur företaget reagerar. Om företaget inte skickar några fler krav behöver du inte göra något. Dock är det viktigt att veta att om det skulle gå vidare till tvistlösningsnämnd eller domstol och det skulle vara så att man bestridit en faktura utan grund kan man behöva betala dröjsmålsränta, inkassokostnader och andra kostnader till företaget. Betala under protestAtt betala under protest är som det låter, du betalar företaget den summa de kräver men man meddelar också att man tycker att fakturan är felaktig. Man kan få ärendet prövat i efterhand och på så sätt få tillbaka sina pengar om man har rätt till det. Detta är det bästa alternativet om du känner dig osäker på om du verkligen kan bestrida kravet. Då du betalar kan man inte bli tvungen att betala påminnelseavgifter eller dröjsmålsränta eller att företaget skall vända sig till Kronofogden. Dock är det du som behöver vara drivande i efterhand för att få tillbaka dina pengar. Skriftligt meddelandeDet är samma princip här kring meddelandet som när man bestrider fakturan, det viktigaste är att meddelandet är skriftligt och sparat så man kan bevisa att man skickat det. Här meddelar du företaget att du kommer betala men att det sker under process. Prövning av ärendetOm du vill få ärendet prövat efter att du betalat under protest får du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden, de kommer bedöma om du har rätt att få tillbaka summan som betalades under protest eller inte. Det kostar inget att få ärendet prövat hos ARN. SammanfattningDu kan alltså välja att antingen betala fakturan under protest eller att bestrida fakturan, dessa alternativen har olika fördelar och nackdelar. Det viktigaste i dessa fallen är att vara en aktiv motpart mot företaget, med det menar jag att du inte bara "struntar" i att göra något för att det är felaktigt utan agerar. Om du vill läsa mer om vad som händer om du skulle få påminnelser eller inkassokrav från företaget, eller om företaget vänder sig till kronofogden, rekommenderar jag starkt denna hemsidan: www.hallakonsument.se/konsumentratt-process/bestrida-felaktig-fakturaHoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,