Måste man betala tillbaka lön som betalats ut felaktigen?

2020-07-13 i Fordringar
FRÅGA |Tjenare! Jag ställer denna frågan för min sambo.Hon jobbade på ett ställde under några månader och kontraktet tog slut i mars. Därefter har då arbetsgivaren skickat små summor som lön några månader I streck och nu kräver en återbetalning från henne. Hon har inte sett dessa pengar och har säkerligen spenderat bort dessa.Min fråga är då eftersom hon inte va anställd eller kvar under dessa månader då dem skickade små lön, så kan hon inte se sin lönespec vilket betyder att hon inte är skyldig och följa upp dessa utskick som kom. Behöver hon då skicka tillbaka pengarna?För det verkar ologisk och skicka ut fel utbetalning i minst 4-5 månader efter anställning och nu kräva detta tillbaka. Detta är ingenting min sambo kan skrapa fram på en månad.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan du ställer rör en felaktig utbetalning av arbetsgivaren och till följd av den har det uppkommit en fordran på din sambo. Inom svensk rätt kallas felaktiga utbetalningar för condictio indebiti och är en genom praxis stadgad princip som inte förekommer i någon lag. Huvudregeln vid felaktiga utbetalningar är att beloppet ska gå åter till utbetalaren men det finns undantag till denna huvudregel. För att att mottagaren (din sambo) inte ska behöva betala tillbaka krävs att han i god tro mottagit pengarna samt att hen inrättat sig enligt utbetalningen. Vad innebär det att vara i god tro och att ha inrättat sig?God tro är ett vidsträckt begrepp och måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen av god tro ser man främst till vilka ställningar parterna haft, i detta fallet arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till det är för att göra bedömningen om vem som haft bäst möjlighet att överblicka och förhindra vad som hänt. I detta fall har arbetsgivaren en betydligt starkare ställning än arbetstagaren och således övervältras en del av risken för felaktiga utbetalningar till arbetsgivaren. Vidare spelar även arbetsgivarens passivitet in i bedömningen. Med det menar jag att arbetsgivaren har haft ett par månader på sig att framställa sitt krav men först nu gör det. Detta talar starkt för att din sambo hunnit inrätta sig enligt utbetalningen genom att Exempelvis spendera pengarna eller haft annan nytta för dem. Kan man bestrida arbetsgivarens krav?Det går inte att ge något konkret svar i detta avseendet, det krävs mer information om omständigheterna i ditt fall. Min bedömning är att det kan vara besvärligt att slippa betala tillbaka pengarna, det grundar jag helt i faktumet att ni nu inte kan betala tillbaka beloppen. Det talar för att utbetalningarna varit omfattande och det blir svårt att argumentera för att ni varit i god tro om utbetalningarna (alt. "inte märkt av dem", se rekvisitet: ha inrättat sig). Om du önskar kan vi på lawline hjälpa dig med att bestrida kravet genom att du kontaktar Info@lawline.se och bokar en tid med en av våra jurister. Hoppas du fick svar på din fråga.MVH,

Misstagsbetalning - condictio indebiti

2020-07-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej, min föredetta arbetsgivare kontaktade mig för en månad sedan för att de upptäckt att jag hade fått för mycket lön i oktober 2019. Anställningen var på 75% och jag hade fått lön som om jag jobbat 100%. 31 Oktober hade jag min sista anställningsdag. Vanligtvis hade jag en lön på 19000kr och i oktober fick jag 24000kr i lön. Varje månadslön bestod av grundlön för den aktuella månaden och OB tillägg som släpar från månaden innan. Jag trodde när jag fick lönen att jag fått semesterersättning eftersom att det var min sista månad som anställd. Jag upptäckte aldrig att jag fått för mycket grundlön, så jag anser att det går under god tro, och att jag redan har spenderat pengarna. När de då ringde för en månad sedan frågade de om jag visste att jag fått för mycket lön utbetald svarade jag då helt ärligt att jag inte visste det. Min mamma var även i samma rum när de ringde och hörde hela samtalet. Så hon är potentiellt vittne. Arbetsgivaren vill att jag ska betala tillbaka 6000kr senast 10 augusti. Men vad jag förstått så har de inget stöd i lagen för att kräva tillbaka den summan. Men jag vill bara dubbelkolla att det faktiskt är så, men om de verkligen vill ha tillbaka den måste de gå via domstol först eller kan de bara gå till kronofogd direkt då?MvhErik
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Felaktigt utbetald lönDen misstagsbetalning som skett mellan dig och din arbetsgivare kallas för condictio indebiti. Principen tar sikte på fall när en person betalar ett belopp till en annan i tro att han är skyldig denne beloppet och betalningsmottagaren uppbär beloppet i samma övertygelse. Efter någon tid visar det sig att någon skuld inte förelåg eller att skuldens beloppet var lägre än det som betalats. Som du säger finns det inget stöd i lag för denna princip men enligt huvudregeln har sedan gammalt ansetts gälla att den betalande har rätt att kräva tillbaka det för mycket erlagda. Samtidigt finns ett flertal undantag till denna huvudregeln vilket har att göra med att en betalningsmottagare inte ska behöva fundera på om varje utbetalning är korrekt eller inte. En arbetsgivare som av oaktsamhet felaktigt betalat ut för hög lön till en godtroende arbetstagare riskerar därför att få ta konsekvenserna för sin försumlighet.Som betalningsmottagare kan du under vissa omständigheter få behålla den felaktigt utbetald lönen. Det förutsätter att du haft god anledning att tro att du hade rätt till de 24,000 kronorna och att det sedan förflutit en tid sedan du erhöll pengarna. Ju längre tid arbetsgivaren dröjer med återkrav, desto större skäl har du som mottagare att tro att betalningen är definitiv. Vilket intresse som förtjänar företräde beror på många olika faktorer som kan skifta från fall till fall. Till sådana faktorer brukar räknas vilken av parterna som hade den största möjligheten att bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen samt om någon av parterna har förfarit oaktsamt i samband med betalningen. Motivering till att du har rätt att behålla pengarna motiveras med att en återbetalningsskyldighet skulle innebära att du annars skulle få en skuld till din förra arbetsgivare. Denna motivering för din rätt att behålla den felaktiga summan hör samman med hänsynen till omsättningens intresse i samhället och säkerheten i rättslivet. Eftersom det förflutit mer än ett halvår sedan du erhöll pengarna skulle jag vilja påstå att du har rätt att behålla dessa.Hoppas du fick svar på din fråga!

Jag har riktat ett betalningskrav på en nästan tioårig faktura till min f.d. uppdragsgivare. Vad bör jag tänka på?

2020-06-25 i Fordringar
FRÅGA |Om en faktura anses inkommen och rätt till betalning. Hej. Jag jobbade som konsult med tekniska utredningar och liknande för ett bolag 2004 -- 2009. Det var ofta svårt att få betalt av kunden, som hade 6-7 fast anställda. Pengarna var ofta slut, men jag gillade jobbet och nöjde mig med att få betalt sent omsider. Man gnäller inte som konsult för då kan man lätt mista uppdraget. 1/6 fick jag fast anställning i stället, faktiskt, men månaderna innan dess (2009) fakturerade jag inte. Däremot tog jag mod till mig och det kom en fet faktura från mig den 29/12 2009. Den betalades aldrig. 9/12 2019 postade jag bevisligen ett inkassokrav till bolaget, som bytt ägare och sagt upp mig 2017. Bolagets nya ägare säger nu att fakuran inte finns registrerad och att jag bluffar. Det kan anses att jag fått tillbaka fakturan med en kommentar att den var orimlig. Ärendet är på väg mot domstol via KF, och jag förbereder nu med att samla avtal, utskrifter från mail och mina resultat för att visa att jag verkligen jobbade där under hela 2009. Men dessutom har jag en "intern kopia" på fakturan. Minns ej varför - jag begärde väl en... På kopian ser man att originalet fått en kommentar av bolagets dåvarande ekonomichef till dåvarande VD. I och med att jag har denna kopia anser jag mig plötsligt stark nog att våga ta mitt nästan 10-åriga krav till domstol, eftersom jag anser bevisat att fakturan inkommit! Vad bör jag tänka på?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad som verkar vara avgörande i ditt fall är ifall du kan styrka att företaget tagit emot din faktura från den aktuella perioden. Av de dokument du nämner, och främst den interna kopian av fakturan med en kommentar från den dåvarande ekonomichefen till VD:n, verkar det som att ditt bevisläge ändå kan betraktas som ganska bra (beviskravet i tvistemål, d.v.s. mellan två enskilda i främst förmögenhetsrättsliga frågor, är väsentligt lägre än i brottmål. I de förstnämnda måste anspråket anses "styrkt" för att bifallas, medan det "bortom rimligt tvivel" måste kunna bevisas att den åtalade begått den påstådda brottsliga handlingen i de sistnämnda målen).I fordringsrätt - och framför allt när det gäller preskription av fordringar - pratar man inte särskilt om att fordringar "kommit in" till den svarande. Man pratar snarare om att fordringen kommit gäldenären "till handa", vilket innebär att denne ska ha emottagit handlingen, men inte nödvändigtvis tagit del av handlingens innehåll. Detta kan ske genom att handlingen rent fysiskt inkommer till gäldenären (d.v.s. en pappersfaktura) eller att en e-postfil landar i gäldenärens brevlåda. "Inkomna" handlingar pratar man snarare om inom förvaltnings- eller processrätt, där handlingar inte sällan ska ha inkommit till rätt myndighet/domstol inom en viss tid. Eftersom det verkar finnas belägg för att företaget tagit emot både fakturan (ekonomichefens kommentar till VD:n) och inkassokravet (deras utspel om att fakturan inte finns registrerad och att det är bluff) så är det säkert att säga att handlingarna kommit företaget till handa.PreskriptionEn annan central fråga är själva fordringens preskriptionstid. En fordran preskriberas tio år efter dess tillkomst om inte preskriptionen dessförinnan avbryts (s.k. "preskriptionsavbrott"), vilket exempelvis kan ske genom att borgenären (du) framställer skriftligt krav på betalning eller erinran om betalning till gäldenären (företaget) - givetvis inom ramen för den ordinarie preskriptionstiden. Detta framgår av 2 § samt 5 § 2 p preskriptionslagen (PrskL). Preskriptionstiden började alltså löpa när fordringen tillkom, vilket generellt sett brukar räknas från den tidpunkt som arbetet utförs, inte när själva fakturan skickas. Detta förhållande hade inneburit att fordringen preskriberats innan din faktura skickades 9/12 2019, om det inte vore så att du faktiskt utfärdade "originalfakturan" 29/12 2009. Originalfakturan innebär i det här fallet ett preskriptionsavbrott, och fordringens nya preskriptionsdatum blev således 29/12 2019 (eller ett senare datum om fakturan kom företaget tillhanda senare). Att fordran skulle vara preskriberad är eventuellt något som svaranden i ett framtida mål skulle försöka hävda, men som relativt enkelt går att vifta bort med det faktum att den 29/12 2009 utfärdade fakturan utgjorde ett preskriptionsavbrott och att en ny tioårig preskriptionstid började löpa från den tidpunkten, enligt 6 § PrskL. I och med ditt inkassokrav (som, i likhet med originalfakturan, enligt vad som framförts i stycket ovan verkar har kommit företaget till handa) den 9/12 2009 avbröts preskriptionen ytterligare, vilket innebär att fordringen gäller i ytterligare ca 10 år.ÖvrigtI övrigt kan det även finnas en poäng i att försöka hitta avtal och andra dokument som visar på att det faktiskt fanns ett avtal, eller någon annan typ av överenskommelse, mellan dig och företaget, eftersom då även fordringarna som du under tiden upparbetade är riktiga. Det finns exempel på när arbete utförts utan att själva uppdraget kunnat bevisas, och det är i dessa fall svårt att avgöra om arbetet är ersättningsgillt (man är i svensk rätt relativt snål med att erkänna ersättningsskyldighet för de som får arbetet utfört. Vanligtvis krävs att denne själv är förhindrad att handla, att dennes åsikt inte kunnat inhämtas och att handlandet skyddat denne från särskilda förluster eller skador). Det här är också ett spår som svaranden i ditt eventuella mål skulle kunna gå på, varför det vore bra om du är förberedd på det. Av din fråga verkar det dock som att du redan håller på med just detta.Annars har jag ingenting mer att tillägga än att du bör vara uppmärksam på de regler som gäller för rättsprocessen, och kanske framför allt dess tidsfrister - exempelvis deadlines för inkommande med handlingar. Det är många småsaker som man behöver vara uppmärksam på, men som inte nödvändigtvis innebär att du måste ha ett juridiskt ombud. Om du ändå är intresserad av ett juridiskt ombud (vilket jag kan rekommendera i det fall motparten har ett) kan jag rekommendera att du kontaktar Lawlines juristbyrå (lägger en länk här) eller någon annan byrå som sysslar med avtals- eller fordringsrätt (eller bara allmän affärsjuridik).Om det är så att företaget även i dagsläget har en ansträngd ekonomisk situation kan det också finnas en strategisk poäng i att närma sig dem och komma överens om t.ex. en avbetalningsplan. Om risken är stor för att företaget går i konkurs så kommer du ändå troligtvis inte kunna få ut hela det fordrade beloppet, utan en avbetalning över tid kan vara att föredra för båda parter. Denna lösning kräver dock företagets samtycke (som vilket avtal som helst), och det är nog svårt att få om de inte erkänner skulden, varför det kan vara bra att framhäva att du faktiskt har ett bra bevisläge.Jag hoppas att svaret varit till hjälp! Om du har någon mer specificerad fråga som rör ditt ärende får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så ska jag försöka få den utredd.

Vad händer med skulden till min sambo när jag avlider?

2020-06-17 i Fordringar
FRÅGA |Jag lånade en större summa pengar av min sambo för 20 år sedan. Har betalat av endast en mindre del. Behöver jag ta upp skulden i mitt testamente? Är det så att min skuld till min sambo ska regleras av dödsboet, som endast består av mina två söner varav den ena är särkullbarn och den andra är min sambo mor till, och först därefter får mina söner dela på tillgångarna? Att skulden är 20 år gammal saknar väl betydelse? Likaså att det är min sambo som är långivaren?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen dag du avlider ska det göras en bouppteckning efter dig. I bouppteckningen ska både dina tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 § ärvdabalken, ÄB). Innan det kan ske en fördelning av din kvarlåtenskap ska dödsboet betala dina skulder. Det som blir kvar efter att skulderna är betalda fördelas som arv, antingen enligt den legala arvsordningen eller enligt testamente. Arvingarna ärver aldrig en skuld, är tillgångarna i dödsboet mindre än skulderna kommer det att innebära att dödsboet går i konkurs. Går dödsboet i konkurs saknas det tillgångar för att dela ut något arv. Det är således riktigt, precis som du själv anför, att dödsboet ska reglera skulden till din sambo (och även övriga skulder) innan dina söner får dela på kvarvarande tillgångar.Det gör inte någon skillnad i sig att du har lånat pengarna av din sambo; ett lån är lika giltigt i det fallet. Att skulden är tjugo år gammal saknar som utgångspunkt betydelse. En fordran kan dock i vissa fall preskriberas. Att en skuld preskriberas innebär att den inte kan drivas in. Preskriptionstiden för allmänna fordringar är tio år, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § preskriptionslagen). Preskriptionsavbrott sker genom att man betalar något på skulden, betalar ränta på den eller på annat sätt erkänner fordringen, genom att man får ett skriftligt krav om fordringen eller genom att det väcks talan om fordringen (jfr 5 § preskriptionslagen). Sker det ett preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid om tio år att löpa. I praktiken kan man därmed hålla en fordran levande hur länge som helst. Att fordringen är tjugo år gammal talar i sig för att den är preskriberad och inte kan drivas in. Däremot antar jag att du betalt en del på den eller att du på annat sätt erkänt skulden och att den inte bara glömts bort. I sådana fall är den inte preskriberad och en skuld som kan drivas in och som ska betalas av ditt dödsbo.Sammanfattningsvis ska det göras en bouppteckning när du avlider. I bouppteckningen ska dina tillgångar och skulder antecknas. Innan det kan ske en uppdelning av arv ska dödsboet betala skulderna. Betalningen gäller såväl skulden till din sambo som andra skulder. Dina barn kan inte ärva dina skulder, skulle det inte finnas tillräckliga tillgångar i dödsboet kommer det att gå i konkurs och resultatet blir att det inte finns något att dela ut som arv. Du behöver däremot inte ta upp skulden i ditt testamente. Skulden till din sambo är en skuld precis som andra skulder (t.ex. hyra, telefon, krediter m.m.).Om du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur bör ett enkelt skuldebrev behandlas vid betald fordran?

2020-07-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej,jag har förstått att när en revers lösts in (ett enkelt skuldbrev) bör borgenären "anteckna detta" på reversen samt lämna tillbaka den till gäldenären som i sin tur bör makulera reversen.Finns det några rekommendationer eller krav på hur borgenenären skriver sin kvittens på reversen eller räcker det med "skulden är betald" följt av datum och signatur?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När en fordran är betald bör lämpligen en anteckning göras på handlingen precis som du säger. Hur denna anteckning utformas bör vara med erlagt belopp, fordrans kvarvarande värde (om något) samt datum och till vem betalningen erlagts. Även om ett enkelt skuldebrev är ställt till särskild person ska man alltid eftersträva att vara väldigt tydlig i dessa sammanhang för att undvika tvister, därför kan det vara relevant att även infoga till vem skulden är betald. Det är även att rekommendera att skuldebrevet återställs till gäldenären. Om det finns några digitala skuldebrev bör motsvarande anteckning göras på dessa samt återställas till gäldenären. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Kontraktsbrott - åtgärder.

2020-06-30 i Fordringar
FRÅGA |Min syster dåvarande man fick låna 30000kr som han inte betalat tillbaka.Min syster är skild sedan länge och våra föräldrar har gått bort. Min syster vill inte betala mannens skuld. Hur gör man!
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man går tillväga när någon som du lånat ut pengar till inte betalar tillbaka sin skuld i tid.I frågan framgår inte detaljer såsom om lånet finns dokumenterat, när lånet är förfallen till betalning, m det finns tidigare konversationer sparade m.m. Utgångspunkten är dock att du som lånat ut pengar har rätt att kräva tillbaka pengarna genom att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om den som lånat pengarna bestrider betalningsföreläggandet hänvisas du till att stämma honom enligt vanlig rättsprocess i domstol. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Preskription av fordran. Vad gäller?

2020-06-22 i Fordringar
FRÅGA |Hej, företaget som jag jobbar på har varit hemma hos mig och grävt, det är 2,5 år sedan nu. Jag har fortfarande inte fått någon faktura fast att jag har frågat flera gånger. Hur lång tid behöver gå för att jobbet dom gjorde hos mig ska bli preskiberat? Just nu känns det som en hållhake för att jag inte ska sluta jobba hos dom.
Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till fordringar, vilket i ditt fall handlar om rätten till betalning för utfört arbete, kan de mycket riktigt preskriberas. Det innebär enligt 8 § i preskriptionslagen att borgenären (i ditt fall företaget) förlorar rätten att utkräva betalning för utfört arbete.När det kommer till fordringar mot konsumenter följer det av 2 § stycke 2 i den aktuella lagen att fordran preskriberas efter tre år förutsatt att fordran avser en vara eller tjänst som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit dig som konsument för huvudsakligen enskilt bruk. Med tanke på det du beskriver anser jag att det är en rimlig utgångspunkt att förutsättningarna i bestämmelsen är uppfyllda och således att preskriptionstiden för den aktuella fordran ligger på tre år. Det framkommer inte av din fråga huruvida avtal har ingåtts mellan dig och företaget men om så är fallet så är det tre år från och med avtalets ingående som gäller. Jag vill här göra dig uppmärksam på att det finns vissa omständigheter som gör att preskriptionen avbryts vilket i förlängningen medför att borgenären förlänger den tid denne har på sig att begära betalning. Detta regleras närmare i 5 § i preskriptionslagen och kan exempelvis vara att du erkänner skulden genom att till exempel betala ränta eller be om en avbetalningsplan, du får ett skriftligt krav eller en påminnelse om skulden från borgenären eller borgenären ansöker om verkställighet hos Kronofogden. Sammanfattningsvis. Företagets fordran på dig kommer alltså att preskriberas efter tre år räknat från dess tillkomst. Det innebär att du efter denna tid inte kommer att vara skyldig att betala företaget för det arbete som omfattades av den aktuella fordran. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Är jag återbetalningsskyldig för felaktigt utbetald lön?

2020-06-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Min fru har fått utbetald lön 3ggr.Feb-April 2020Under denna tid har har min fru varit hemma sjukskriven. (En svår depression)Men hon har även beviljad föräldrar ledighet fram tom 2020-augusti.Hennes lön har kommit in på vårat huskonto.Vi bytte bank i augusti 19.Vårt barn föddes 24juli 19.Sedan september 19 har min fru varit sjukskriven.På insättningen som kommit till vårat huskonto står det LÖN.Jag som tagit hand om 2barn, hus & hund samt haft koll på min sjukskrivna fru, jag har inte reflekterat på att det kommit in "extra" pengar på huskontot. Då vi sätter in pengar där och betalar alla räkningar därifrån, dras pengar.Min frus chef kontaktade henne 2020-06-02.Om återbetalning.I mitten på maj skulle min fru förlänga föräldrar ledigheten med samordnaren, då såg samordnaren att dom betalt ut lön & stoppa dom kommande.Idag skickade chefen att hon hade ca 70.000kr brutto att betala tillbaka + 6 betalda semester dagar.Vid förra veckans samtal med chefen sa chefen att frun hade 22st semester dagar som kunde dras på skulden och att de då var 2st Lön att betala tillbaka. Är vi återbetalningsskyldiga?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är det juridiska problemet?Jag tolkar din fråga som att din fru har mottagit pengar som egentligen inte skulle ha kommit henne tillhanda. Denna typ av situation regleras inte specifikt av någon svensk lag. Däremot finns det en princip som kallas condictio indebiti, som är huvudregeln vid denna typ av frågor, och innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning som är felaktig så säger principen att du ska betala tillbaka pengarna till avsändaren, i detta fall din arbetsgivare.Vilka är undantagen från principen?I praxis har det gjorts vissa undantag från den ovannämnda principen. Vid en bedömning av om undantag föreligger ska en helhetsbedömning göras. Följande är exempel på undantag som har tagits fram genom praxis:– God tro. Detta innebär att du som mottagare av den felaktiga utbetalningen måste har varit omedveten om att betalningen varit felaktig.– Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen. Detta innebär att pengarna i princip ska ha förbrukats.– Partsförhållandet, det vill säga vem som är mottagaren och vem som är avsändaren samt vilken typ av relation som föreligger mellan parterna.– Passivitet från parterna.Föreligger preskription?Preskription regleras av preskriptionslagen (1 § preskiptionslagen). En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § 1 st preskriptionslagen). Således är fordran inte preskriberad.Vad innebär detta?Huvudregeln är att hon är återbetalningsskyldig. Det finns undantag från denna princip men de tillämpas däremot i regel mycket restriktivt. Sammanfattningsvis har arbetsgivaren rätt att kräva henne på denna summa.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,