Kan man gå i borgen muntligt?

2019-06-16 i Fordringar
FRÅGA |Hejsan! Har en fråga... För ca 8 år sedan hade min tjej en resteuran och hon lånade 50 000 av min bror loch sen gick restaurangen i konkurs strax efter det.. Så nu kom min bror idag och hotade att jag måste betala honom dom pengarna för att enligt honom sa han att jag hade sagt att om hon inte betalade skulle jag göra det och han har vittne till detta.. Så har jag något att oroa mig och måste jag betala denna gamla skulld?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga påstår din bror att du gått i borgen för din tjej. Borgen innebär att du lovar att betala skulden om inte hon kan göra det. Ett borgensavtal kan ingås såväl skriftligen som muntligen. Vid tvist om det finns ett avtal är det den som påstår det som har bevisbördan. Det innebär att det är din bror som har en skyldighet att bevisa att du lovat att betala skulden om din tjej inte kan göra det. Om din bror väljer att stämma dig till domstol måste han lägga fram bevisning, vilket kan vara bland annat vittnen. Det är dock upp till domstol att avgöra om vittnet är trovärdigt och vilket bevisvärde det har.I ditt fall innebär det att du kan vara betalningsskyldig, om din bror kan bevisa att du gått i borgen för din tjej. Rent generellt är det däremot svårt att visa muntliga avtal. Ett vittne kan förvisso underlätta, men det är inte säkert att ett vittne är tillräckligt.Vänligen,

Uppdatering angående betalningskrav för fildelning.

2019-06-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Tänkte höra vad ni vet ang utskick från advokatfirmor ang nedladdning. Vad är det senaste ang deras förlikningsbrev? Hur stora är chanserna att de går till domstol?Konstig situation det här, har inte fildelat, samtidigt vill jag inte dras inför domstol som de hotar att göra. Bland alla reportage också läst om att betalande gör mig och alla andra som fått brev mer sårbara, mängder med rättighetsinnehavare i filmen kan fortsätta vilja ha ersättning. När det gäller uppkopplingen också att en inte har något ansvar för sitt ab o wifi, därmed kan nån annan mycket väl ha surfat på mitt ab med min ip. Har ni några uppdateringar, tips, råd eller senaste nytt?
Christoffer Edvardsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som du beskriver är den centrala frågan hur ansvaret ska bestämmas i förhållande till den IP-adress en fildelning konstaterats. Rättighetsinnehavare genom sina ombud (advokatbyråer) har genomgående försökt framställa det som att ägaren till en IP-adress är eller ska vara ansvarig för all olaglig aktivitet på sin IP-adress. Påståendet är minst sagt tvivelaktigt.Problemet är just så som du beskriver det. Vad gäller om någon annan använt IP-adressen eller liknande? Dessvärre har, mig veterligen, frågan inte prövats ännu av domstol. Den allmänna uppfattningen bland jurister och experter tycks dock vara att det uppstår stora bevissvårigheter för käranden, dvs. rättighetsinnehavarna. Det är nämligen rättighetsinnehavarna genom sina ombud som måste styrka att både ett intrång skett, samt att en viss person har utfört det. Ett exempel på när det kan tänkas vara uppfyllt är om det skett upprepad fildelning under längre period. Slutligen, att andra personer betalar betyder inte nödvändigtvis att du hamnar i en sämre sits. Eftersom det rör sig om ett förlikningserbjudande kan advokatbyrån ta tillbaka det eller ändra villkoren, men det är ytterst domstol som är behörig att avgöra frågan. Du har inte heller någon skyldighet att besvara eller bemöta kravet. Det är först om du mottar en skrivelse från inkasso, kronofogden eller domstol du bör meddela din inställning skriftligt. Om du är intresserad av en mer ingående beskrivning av den rättsliga bakgrunden till varför betalningskravet skickas ut i första hand, se nedanstående länkar. Har du mer frågor är du välkommen att använda kommentarsfältet. https://lawline.se/answers/betalningskrav-for-fildelning.-vad-ska-jag-gorahttps://lawline.se/answers/hur-ska-man-hantera-kravbrev-for-fildelningMed vänlig hälsning,

Ansöka om betalningsföreläggande om man inte får betalt

2019-05-30 i Fordringar
FRÅGA |hej! min sambo levde på mig i ett halvår när vi flyttade ihop då han inte hade jobb. vi skrev upp en skuld redan då om månadshyra, internet och sånt för jag inte skulle få stå för allt. han fick ett jobb och lämnade mig. vi skrev om skulden och han godkände den, var villig att betala och jag skrev även ett kontrakt (dock inget vittne) om vad skulden var på, minimum som skulle betalas varje månad och vad det var för pengar. han började betala en del, men nu har han skaffat en ny sambo och anser inte längre att han vill betala mig. kan jag dra detta längre? han säger att eftersom kontraktet han skrev på om skulden inte är bevittnat så kan jag inte göra någonting och han vägrar betala för han inte har råd.
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att kontraktet inte är bevittnat är inte avgörande för huruvida skulden finns eller inte. Du har fortfarande rätt att få betalt. När någon inte vill betala tillbaka en skuld finns det två tillvägagångssätt. Betalningsföreläggande hos kronofogden Ett alternativ är att ansöka om s.k. betalningsföreläggande hos kronofogden. Det kostar 300 kr att göra en ansökan och du kan i ansökan begära att ditt ex ska betala för anmälningskostnaden (17 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Kronofogden kommer efter att de fått din ansökan vända sig till ditt ex och han får då tillfälle att yttra sig kring hur han ställer sig till betalningsanspråket. Skulle han bestrida finns det inget kronofogden kan göra då de inte får pröva huruvida det faktiskt finns en skuld eller inte. Du kommer i så fall få frågan om du vill ta målet vidare till tingsrätt (33 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Om ditt ex inte skulle bestrida betalningsansvar kommer kronofogden meddela ett utslag i enlighet med din ansökan och kunna driva in skulden åt dig (42 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Du kan ansöka om betalningsföreläggande här. Direkt till tingsrättenDitt andra alternativ är att direkt ansöka om stämning vid tingsrätt och där yrka på att få betalt. Att kontraktet inte är bevittnat är som sagt inget problem, utan så länge du kan bevisa att det finns en skuld har du såklart rätt att få betalt. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Betalningskrav för fildelning. Vad ska jag göra?

2019-05-29 i Fordringar
FRÅGA |Jag har tidigare fått ett brev från en advokatbyrå, som jag ignorerade, då jafick ett betalkrav på 4500 för att inte driva ärendet till domstol. Jag polisanmälde då detta, och igår fick jag en påminnelse om detta, och ombads samtidigt ta kontakt med en advokat som är kunnig i detta område vid bestridande.Jag känner inte till filmtiteln, och har heller inter fildelat något. Måste jag nu betala detta, eller kan jag ignorera detta igen?
Christoffer Edvardsson |Tack för du att vänder dig till Lawline!Inledningsvis bör man se till vad som står i Upphovsrättslagen (URL). Enligt 1 § URL har den som skapat ett konstnärligt eller litterärt verk upphovsrätt till sin prestation. Det inkluderar t.ex. musik, filmer och datorprogram. Prestationer som har ett nära samband med upphovsrättsliga verket skyddas som närstående rättigheter. Upphovsrätten innebär som utgångspunkt en uteslutande rätt att förfoga över verket (2 § URL och 46 § URL för framställare av ljud- och bildupptagningar). Det får numera anses klart fildelning utgör ett upphovsrättsligt intrång om inte rättighetsinnehavens samtycke inhämtats innan (se Högsta domstolen avgörande NJA 2014 s. 859). Om ett upphovsrättsligt intrång konstaterats har upphovsmannen eller rättighetsinnehavare under vissa förutsättningar rätt till skälig ersättning för intrånget (se kriterier 54 § URL).Det ovanstående utgör antagligen grunden för det betalningskrav du nämner. Som utgångspunkt har du två val: 1) Acceptera betalningskravet och betala, eller 2) besvara skrivelsen med att bestrider kravet på alla punkter. Generellt är det viktigt att besvara betalningskrav för att undvika stigande kostnader (t.ex. brev från inkassobolag). Om du väljer att betala betalningskravet utgör det en form av förlikning. Se till att spara all kommunikation mellan dig och byrån, samt gör en ordentlig genomläsning av villkoren innan. Om du istället väljer att bestrida betalningskravet är det ytterst en domstol som är behörig att avgöra frågan. Det är rättighetsinnehavaren eller dess representanter (byrån) som då måste inleda en process. I övrigt har ämnet du beskrivit blivit mycket uppmärksammat på senare tid. Bakgrunden återfinns i att flera stora rättighetsinnehavare gått samman och begärt ut IP-adresser som misstänkts för fildelning. Problemet är att en IP-adress i många fall kan ha använts av flera personer, t.ex. ett WIFI-nätverk som lånats ut till vänner eller helt enkelt varit oskyddat. Den åsikt som framförts av dessa rättighetshavare är att den som står på anslutningen ytterst är ansvarig för att hålla den säker. Personligen, har jag varken läst eller hört att frågan blivit avgjord ännu. Jag hoppas att mitt svar hjälper dig! Om du är intresserad erbjuder Lawline en tjänst där du kan få komma i kontakt med en jurist. Läs mer på https://lawline.se/contactMed vänlig hälsning,

Lånade pengar

2019-06-16 i Fordringar
FRÅGA |Hej jag lånade ut pengar till en kompis på 90.000 kr och jag har kontoutdrag på att lånade ut pengar till honom men vi har inte skrivit något skuldebrev men han betalar inte tillbaka och han säger att han har tagit ett lån och han säger att han fick lånet på 65.000 kr den 9maj som vi kom överens om och resten skulle jag få sen och det godkände jag men jag har ej fått pengarna och när man ringer till honom så svarar han inte och skriver sms till honom men inget där heller så jag undrar hur jag ska göra kan man polisanmäla det
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att en person har lånat pengar av en annan person utan att betala tillbaka pengarna, behöver inte vara ett brott. Avgörande för om personen har gjort sig skyldig till bedrägeri (9 kap 1 § Brottsbalken) är om personen hade för avsikt att låna pengarna utan att betala tillbaka vid tidpunkten då lånet upptogs. Om låntagaren hade tänkt att betala tillbaka, men senare inte kan göra det, har inget brott begåtts. I sådant fall hjälper inte en polisanmälan. Personen är givetvis ändå skyldig att betala tillbaka pengarna till dig. Om han fortsätter att ''hålla sig undan'' eller vägrar betala tillbaka, kan du stämma honom vid allmän domstol och yrka att tingsrätten ska förplikta honom att betala tillbaka. Om du vinner målet, har du dessutom rätt till dröjsmålsränta och att få dina rättegångskostnader (t.ex. advokatskostnader) ersatta av motparten. Du är välkommen att höra av dig till vår juristbyrå på info@lawline.se om du behöver hjälp med att upprätta en stämningsansökan. Hoppas att du fick svar på din fråga.

Kan vi skriva avtal om att mitt borgensåtagande inte ska gälla om vi separerar?

2019-06-11 i Fordringar
FRÅGA |Jag ska gå i borgen för min sambo som ska ta ett lån på banken för att betala av alla sina skulder. Min sambo har ingen annan än mig som kan gå i borgen. Vi skulle vilja skriva ett juridiskt bindande avtal, där om vi skulle gå isär så skrivs jag av från min borgen och är därmed inte längre betalningsskyldig till banken överhuvudtaget. Är detta möjligt? Skulle banken gå med på det? Eller kan man skriva något annat sorts avtal på ett annat sätt där jag kan säkra upp min och mina barns framtid utan att bli satt i skiten om det nu skulle ta slut mellan mig och min sambo eller något annat skulle hända? Eller att han struntar i att betala. Vi har också tänkt skriva att han ska fortsätta betala av lånet till banken även om det skulle ta slut mellan oss. Kan man skriva ett juridiskt bindande avtal själva? Hur går man tillväga om detta avtalet bryts? Mvh Malin Lundgren
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett borgensåtagande är i praktiken ett avtal mellan dig och banken, innebärande att du lovar att betala om den du går i borgen för inte kan betala. Ditt borgensåtagande är en säkerhet för banken och sannolikt kommer ingen bank att gå med på ett avtal om att du ska avskrivas för det fall att ni gör slut. Anledningen är att det skulle vara lätt att fingera att ett förhållande tar slut; banken vill ha sin säkerhet oavsett om ni är tillsammans eller ej. Detta är även anledningen till att man bör vara restriktiv med vem man går i borgen för.Reglerna om borgen finns i Handelsbalken, HB (10 kap. 8-9 § HB). Bestämmelserna innebär att du antingen går i enkel borgen eller proprieborgen. Det vanligaste, framförallt när det gäller banker, är proprieborgen. Proprieborgen innebär att banken kan välja vem av er den ska vända sig till för att få betalt. Med borgen följer dock en regressrätt. Regressrätten innebär att om den du går i borgen för inte betalar, har du rätt att få tillbaka det du blir tvungen att betala. Skulle det ta slut mellan er kommer du således fortsatt att vara i borgen för din sambo. Om han skulle sluta betala blir det du som får betala till banken. Däremot har du då rätt att få betalt av honom. Risken är dock att om han slutar att betala för att han inte har några tillgångar, då kommer du att få svårt att få betalt av honom med (även om du använder dig av domstol och Kronofogden).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Förklaringsmisstag i enkla skuldebrev

2019-05-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Om jag vill låna 500 kr av en vän, men råkar skriva 5000 kr i skuldebrevet istället, dvs gjort en felskrivning, är jag skyldig att betala 5000 kr då? Och om min vän nu skulle överlåta skuldebrevet till någon annan, fast än det är ställt till min vän, kan överlåtaren kräva mig på de 5000 kr trots att det är en felskrivning?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Din fråga regleras av avtalslagen (1915:218) (AvtL) samt skuldebrevslagen (1936:81) (SkbrL). Till att börja med har du i förevarande fall, som du säger, gjort en felskrivning; detta kallas också för förklaringsmisstag. Bestämmelser om rättshandlingars ogiltighet hittar du i AvtL och förklaringsmisstag regleras särskilt i 32 § AvtL. Där anges att den som till följd av en felskrivning gett en viljeförklaring (i t.ex. ett skuldebrev) som inte stämmer överens med det innehåll som var tanken, inte heller är bunden av viljeförklaringen så länge den andra parten är i sk. ond tro: insåg eller borde insett att summan var felaktigt angiven. Du är alltså inte bunden av din felskrivning om din vän insåg att det skulle stå 500 kr istället för 5000 kr. Det räcker med att vännen hade en insikt om att ett förklaringsmisstag förelåg; då är den summa ni i själva verket hade avtalat om innan med andra ord bindande (oavsett om det skedde genom skriftväxling eller muntligt). Däremot kan det vara svårt att bevisa vad ni har avtalat om innan brevet skrevs, då huvudregeln inom civilrätten är att bevisbördan ligger hos den som påstår något. Den påstående ska alltså styrka att det faktiskt skulle stå en summa istället för den som blev nedskriven.Vad gäller skuldebrevet verkar det röra sig om ett enkelt skuldebrev enligt 26 § SkbrL, eftersom det är ställt till viss man (din vän). Enkla skuldebrev kan som huvudregel överlåtas. I 27 § SkbrL anges dock att tredje man (den som din vän överlåter skuldebrevet till) inte har bättre rätt än överlåtaren (din vän) i förhållande till gäldenären (du), eller med andra ord: du som gäldenär kan göra samma invändningar mot den nya ägaren av skuldebrevet som du skulle ha gjort mot din vän. Förvärvaren kan alltså inte göra ett godtrosförvärv av det enkla skuldebrevet och hävda att du ska betala 5000 kr, med hänvisning till att hen inte visste om att det förelåg en felskrivning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan arbetsgivaren kräva tillbaka felaktigt utbetald lön två månader senare?

2019-05-29 i Fordringar
FRÅGA |Hej får arbetsgivaren dra av på lönen 2 månader senare när det upptäckts att det hat betalats ut en för hög extra utbetalning på 15 000 kr efter skatt? Arbetstagaren menar att den använde pengarna i god tro, då den samtidigt fick en slutlön från sin tidigare arbetsgivare i samma skede. Denne person har granskat varje lönespec tidigare och efter, men just denna månad hördes inget, och denne menar på att den inte tittat på lönespec?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är arbetstagaren återbetalningsskyldig? Det finns ingen lag som reglerar arbetstagares skyldighet att återbetala en felaktig löneutbetalning, utan reglerna har uppstått från rättspraxis. Det finns en huvudregel som säger att den som mottagit en felaktig utbetalning ska betala tillbaka denna men det finns vissa undantag när det gäller löneutbetalningar. Arbetstagaren är inte återbetalningsskyldig om denne varit i god tro då denne mottagit utbetalningen och dessutom hunnit rätta sig efter denna. Detta betyder att arbetstagaren ska ha insett eller i vart fall borde ha insett att det rörde sig om en felaktig löneutbetalning och att denne hunnit spendera pengarna. Det är viktigt att båda kriterierna är uppfyllda för att arbetstagaren ska bli återbetalningsskyldig. Det framgår av din fråga att arbetstagaren har använt pengarna men för att göra en bedömning om huruvida denne varit i god tro behöver jag veta mer om situationen. Jag kan därför inte med säkerhet säga om arbetstagaren är återbetalningsskyldig eller inte i det här fallet.Vad kan arbetsgivaren göra om arbetstagaren är återbetalningsskyldig?Om arbetstagaren är återbetalningsskyldig har arbetsgivaren rätt att kräva tillbaka pengarna. Detta kan i regel antingen göras genom kvittning enligt reglerna i kvittningslagen (här) eller genom en vanlig fordran. I det här fallet har alltså arbetsgivaren valt att kvitta motfordran två månader senare. Det är viktigt att korrigeringen sker i nära samband med den felaktiga utbetalningen. Enligt rättspraxis har arbetsgivare dröjt för länge med att korrigera en för stor löneutbetalning när man dröjt mellan nio månader till drygt ett år. Två månader får därför anses vara inom en rimlig tidsram.Vänligen,