Bestridande av faktura på grund av överlåtelse av betalningsansvar

2019-08-09 i Fordringar
FRÅGA |HejJag vill bestrida en faktura från Telia och behöver hjälp för vad jag har rätt att kräva eller hur jag ska gå tillväga.Detta gäller bredbandsavtal och i avtalet framgår att månadsavgiften betalas i förskott, men inget annat.Jag har betalt in månadsavgift för 190415-190714 i maj månad. 190614 registrerades ett överlåtande av vårt bredbandsavtal, som trädde i kraft samma dag, då vi sålde vårt hus.Redan här har jag betalt inte för en månad mer än datum för överlåtelsen.I juli får jag en faktura för månadsavgift fram till september. Egentligen ligger jag redan på +409kr för en månadsavgift och när jag skriftligen påpekar att jag inte är betalningsskyldig för kommande period så kräver de att jag ändå betalar och att en justering görs på kommande faktura. Men då avtalet är avslutat finns ingen nästa faktura utan endast deras korrigering. De menar att jag ska ligga ute med ca 1500 kr för deras felfakturering, vilket för mig känns helt orimligt även om det inte är stora summor. Vad kan jag kräva av dem för att hantera detta?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör betalning av faktura och vad du har rätt att kräva och hänför sig därför till vad som kallas fordringsrätt. Detta regleras av 3 kap. skuldebrevslagen (analogt tillämplig) och allmänna fordringsrättsliga principer. Jag tolkar din beskrivning av händelseförloppet som att du betalat 409 kronor (motsvarande en månadsavgift) för perioden 15 april - 14 maj, ytterligare 409 kronor för perioden 15 maj - 14 juni och utöver detta ytterligare en månadsavgift för perioden 15 juni - 14 juli. 14 juni registrerades en överlåtelse av bredbandsavtalet som trädde i kraft samma dag. Jag utgår från att Telia godkänt överlåtelsen av bredbandsavtalet från dig till en ny betalningsskyldig fysisk person och om detta är fallet är du inte längre betalningsskyldig gentemot Telia från den 14 juni och framåt. Om den sista månadsbetalningen enligt ert avtal skulle erläggas efter den 14 juni, har du alltså rätt även att återfå denna enligt principen om condictio indebiti (felaktig utbetalning ska gå åter), eftersom att Telia varit underrättad om att du ej längre varit betalningsansvarig vid denna tidpunkt. Om du med hjälp av exempelvis kontoutdrag eller liknande kan bevisa dina utbetalningar för ovanstående månader samt kan visa på att betalningsansvaret har övergått till en annan fysisk person, ska du alltså inte behöva betala Telia mer och kan därmed bestrida fakturan. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur gör vi för att dokumentera ett lån?

2019-07-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Jag vill låna min sambo ett större belopp under en kort tid. Hur gör vi bäst och vilka dokumentkrvs för att säkra att vi gör rätt för varandra?MVHFinn T
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att låna ut pengar och dokumentera lånet med villkor för återbetalning och ränta är min rekommendation att ni upprättar ett skuldebrev.Regler om skuldebrev och dess giltighet finns i skuldebrevslagen (SkbrL).Ett skuldebrev ska vara:1. Skriftligt.2. Till det yttre fristående (dvs det ska bara ge uttryck för en fordran).3. Ensidigt (eventuella motprestationer ska inte framgå).4. En utfästelse om ett penningbelopp.I skuldebrevet kan även skrivas in om hela beloppet ska betalas vid anfordran eller att en viss summa ska betalas t.ex. varje månad eller kvartal. Om man inte skriver in något förfallodatum är huvudregeln att hela beloppet ska betalas när det begärs (5 § SkbrL). För att ha rätt att ta ut ränta (förutom ev. dröjsmålsränta) måste även det skrivas in i skuldebrevet.Jag kan varmt rekommendera att ni använder er av Lawlines avtalstjänst, i vilken ni kan upprätta ett skuldebrev korrekt upprättat till ett konkurrenskraftigt pris.Vänligen,

Driva in pengar från privatperson

2019-07-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående lån mellan privatpersoner. Det är såhär att jag har lånat mina pengar till en privatperson men inte skrivit på skuldbrev eller avtal. Jag har inte fått pengarna tillbaka efter överenskommen tid och jag tror inte att jag kommer få dom tillbaka genom bara att fråga. Så jag behöver hjälp med att få mina pengar tillbaka. Finns det något sätt att gå tillväga? Det är tydligt att det är ett lån det handlar om, det finns bevis på det genom textmeddelanden, som jag kan printa ut. Mvh Daniela
Johan Tivéus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kan sägas att avtal kommer till stånd genom utbyte av sammanstämmande viljeförklaringar. Det innebär att anbud och accept som sammanfaller ger upphov till avtal. Dessa kan ingås inte bara skriftligen utan även muntligen, med några få undantag. Detta innebär att även om ni inte skrivit ett skuldebrev så är det muntliga avtalet er emellan bindande och du har en giltig fordran gentemot privatpersonen.Om privatpersonen (gäldenären) inte betalar tillbaka dina pengar vid överenskommen tid eller vid anmodan att betala kan du påbörja indrivning av skulden. För att få hjälp med att kräva in skulden kan du vända dig till Kronofogden genom att ansöka om ett betalningsföreläggande. I ansökan ska ditt krav, samt grunderna för det, tydligt framgå. När du har gjort detta skickas ett brev (det så kallade föreläggandet) till gäldenären i vilket denne kan välja att antingen betala skulden (erkänna den) eller bestrida den. Om gäldenären varken erkänner eller bestrider föreläggandet fastställer Kronofogden skulden genom ett så kallat utslag. Det är när den är fastställd som Kronofogden kan påbörja indrivning genom utmätning. För det fallet att gäldenären bestrider (och Kronofogden inte kan fastställa) skulden kan du driva vidare ärendet till domstol i vilken du, genom din bevisning, kan få en dom som fastställer skuldens giltighet. När skulden är fastställd genom en dom kan du återigen vända dig till Kronofogden som verkställer utslaget/domen genom utmätning. Mer information om betalningsföreläggande och ansökan (blanketter m.m.) hittar du härVänligen

Vad gäller om en fordran skickats till kronofogdemyndigheten?

2019-07-03 i Fordringar
FRÅGA |HejHar Försäkringskassan rätt att skicka sin fodran vidare till kronofogdenyndigheten trots en bestridan skett av oss!Försäkringskassan påstos skickat faktura i ett beslutat ärende 2013! Nu 2019 kommer det en påpekan om ff skuld! Och hot om kronofogdemyndigheten om ej betalning sker inom tid! Vid samtal med försäkringskassan så vill man inte ta bort räntan som är efter sålång tid enorm!!!Hur ska jag gå tillväga tacksam för snabb hantering ;)Underbart med denna typ av hjälp ;)Hälsn
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur länge får en borgenär kräva en fordran?Inledningsvis tänker jag redogöra för preskriptionstiden för skulder (fordringar), detta regleras i preskriptionslagen (preskL). Med preskriptions avses den period en borgenär (den som du är skyldig pengar) får kräva sin fordran (8 § preskL). För konsumentfordringar är preskriptionstiden 3 år (2 § andra stycket preskL), den allmänna preskriptionstiden är 10 år (2 § första stycket preskL). En borgenär kan avbryta preskriptionstiden genom att bland annat skicka skriftliga kravbrev till dig eller påbörja ett ärende hos kronofogden (5 § andra - tredje punkten preskL). vilket är den troligaste metoden i ditt fall. Det finns inget krav på att du ska ta del av dessa breven men borgenären måste kunna styrka att de ankommit till din brevlåda eller annan posthantering (Jfr NJA 1996 s. 809). Om borgenären avbryter preskriptionstiden löper ny preskriptionstid. Således kan en fordran hållas vid liv i princip hur länge som helst. Kort om vad som gäller om kronofogdemyndigheten tagit över en fordranDin fordran ägs fortfarande av försäkringskassan det är enbart så att kronofogden nu driver in skulden för deras räkning om försäkringskassan skaffat en exekutionstitel. Kronofogden har fler medel att tillgripa om du inte betalar din skuld, exempelvis tvångsvis utmäta din egendom om du inte betalar (2 kap. 15 - 17 § utsökningsbalken). Om du bestrider din fordran genom att du bevisa att du betalat eller annan omständighet som inte kan lämnas utan avseende får inte kronofogden verkställa en utmätning (3 kap. 21 § utsökningsbalk). SlutsatsUtifrån det du nämner i frågan är det svårt att avgöra hur just din situation regleras juridiskt. Min bedömning är att du lämpligen vänder dig till kronofogden och försäkringskassan och försöker förvissa dig om vilka åtgärder du kan vidta för att underlätta din situation. Om du vill ha hjälp med hur du ska utforma din kommunikation med kronofogden eller annan rådgivning i ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka en tid hos en av våra verksamma jurister här. Hoppas du fick svar på din fråga. MVH,

Kan ansöka om betalningsföreläggande för att få skuld betald

2019-07-29 i Fordringar
FRÅGA |Jag och min sambo gick ifrån varandra och jag stod på ett lån åt honom på 300.000kr.Vi skrev ett skuldebrev när vi flyttade ifrån varandra.Han skulle lösa det sista maj som stod på skuldebrevet.Han vägrar nu lösa lånet och säger att han inte får ta ett lån för att lösa det jag står på.Vad kan jag nu göra?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ifall någon inte vill betala tillbaka en skuld finns det två olika vägar man kan ta för att försöka få betalt. Ett sätt att försöka få en skuld betald är genom att ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden. Det finns dock ingen garanti för att man kommer få betalt. Kronofogden har nämligen ingen rätt att besluta huruvida en skuld faktiskt föreligger eller inte då det endast är domstolar som har denna befogenhet. Kronofogden kommer istället att vända sig till din ex-sambo som får en möjlighet att bestrida din ansökan om betalningsföreläggande (25 § lag om betalningsföreläggande). Om din ex-sambo bestrider skulden kommer kronofogden att fråga om du vill skicka ärendet vidare till domstol eller ej (33 § lag om betalningsföreläggande). Ifall skulden inte bestrids inom rätt tid kommer kronofogden att ge ett utslag i enlighet med din ansökan som sedan kan användas för att driva in skulden (42 § lag om betalningsföreläggande). Du kan ansöka om betalningsföreläggande här. Ansökan kostar 300 kr och du kan i din ansökan begära att din motpart ska betala ersättning för ansökningskostnaden (17 § lag om betalningsföreläggande). Ditt andra alternativ är att vända dig direkt till domstol och väcka talan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

​Måste jag betala min exmakes del av lånet?​​

2019-07-13 i Fordringar
FRÅGA |Jag och min före Detta man har en bodelning där det står tydligt att vi är båda två betalningsansvarig för ett lån vi tog under äktenskapet. Finns det något sätt att dela upp detta lån? Han åkte tillbaka till sitt hemland och jag måste nu stå för hela summan.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Äktenskapsbalken (här förkortad ÄktB) reglerar frågor om äktenskap. Utgångspunkten i svensk rätt är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder, 1:3 ÄktB. Vad det innebär är att du, som utgångspunkt, aldrig ska behöva stå för skulder som din make har åtagit sig. Du skriver dock att ni har tagit lånet gemensamt. Bestämmelserna i skuldebrevslagen (SkbrL) tillämpas på banklån. Har ni gemensamt tagit lånet så är ni sk. solidariskt betalningsansvariga om ingenting annat har avtalats, 2 § SkbrL. Det innebär att om din man inte kan betala, så kan banken kräva dig också på hans del av lånekostnaden. Står det alltså ingenting om att du t.ex. endast svarar för ½ av lånet, utgår banken från att de kan vända sig till var och en av er för att kräva in pengarna. Om banken kräver dig på hans del kan du alltid vända dig till honom med en regresstalan, dvs. ett krav på att han ska betala tillbaka det du har fått betala till banken för hans del av lånet, 2 § andra stycket SkbrL. Banken kommer troligen inte att gå med på att ni "delar upp lånet" om deras utsikter att få betalt är dåliga i och med att han har flyttat utomlands.Med vänlig hälsning,

Jag fick för mycket i lön - måste jag betala tillbaka? Conditio indebiti

2019-07-04 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Min arbetsgivare har gett mig dubbel jourersättning under ett års period från förra året som de nu kräver tillbaka 1,5 år senare. 18,139kr gäller det. I snitt har jag fått ut ca 1000kr mer varje månad (efter skatt). Jag har i god tro använt pengarna då jag gick från att vara vikarie till tillsvidare från den perioden den dubbla jourersättning började gälla. Jag har alltså fått dubbel jourersättning från min första lön. Då min totala lön var högre trodde jag det var för att jag hade blivit tillsvidareanställd. Jag jobbar på en arbetsplats där vi jobbar helger, högtider och nätter, därmed är våran lönespecifikation olika varje månad beroende på hur mycket helger osv vi jobbat. Är jag skyldig att betala tillbaka?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den rättsfråga som det här fallet berör kallas conditio indebiti där huvudregeln är att pengarna som utbetalats felaktigt ska återbetalas. Däremot finns det undantag; om mottagaren har varit i god tro, dvs inte insett eller borde ha insett att det var fråga om en felaktig betalning, och att denne därför inrättat sig eller förbrukat pengarna. Genom domar från högsta domstolen och arbetsdomstolen följer att fler omständigheter i dessa fall kan beaktas. Det kan var hur lång tid som har gått från att den felaktiga betalningen har gjorts till dess att återbetalningskravet kommer. Om det var fråga om stora eller små belopp och hur svårtolkad lönespecifikationen var. Jag tolkar din fråga som att återbetalningskravet avser betalningar från tidigast 1,5 år tillbaka. Dvs att senaste gången du fick för mycket i jourersättning var 1,5 år sedan. Det innebär att alla misstagsbetalningar avser ganska lång tid tillbaka, vilket talar till din förmån. Jag kan inte riktigt svara på om det är fråga om små belopp som utbetalats. De genomsnittliga 1 000 kronorna måste jämföras mot din totala lön varje månad. Inte heller vet jag hur tydliga dina lönespecifikationer har varit, men i det fall de inte närmare har redogjort för din lön talar det till din fördel. Vad som också talar till din fördel är att du övergick till en tillsvidareanställning i samband med att utbetalningarna blev felaktiga. Dessutom talar det för din goda tro att på grund av ditt dynamiska arbete (helger, högtider och nätter), du fick olika summor i lön varje månad. Såvida lönespecifikationen också var otydlig är min uppfattning att du varken insett eller borde ha insett att du mottog felaktiga belopp. Jag bedömer dig därför ha varit i god tro. Slutsats En sammantagen bedömning av omständigheterna i fallet talar för att du har varit i god tro när du har inrättat dig efter de felaktiga betalningarna. Min bedömning är då alltså att, givet den information jag har, det finns möjlighet att du inte ska behöva betala tillbaka. Däremot skulle en närmare granskning av lönespecifikationen vara behövligt för att säkrare kunna veta. Rättsfrågan utgör vanligtvis svåra gränsdragningar och det är viktigt att komma ihåg att huvudregeln är att du ska betala tillbaka.Jag hoppas mitt svar varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Hyresvärd betalar inte tillbaka depositionen efter hyrestidens slut

2019-07-02 i Fordringar
FRÅGA |Jag har hyrt en lägenhet i andra hand och den Killen vill inte betala depositionen på 5000kr, har fick tillbaka lägenheten fin och ten och han sa att jag skulle få pengar tillbaka i januari men alltid ge mig ursäkt och dra längre tid... nu svara inte mina meddelande och inte telefonen heller. Jag har kontrakten och meddelande angående Jag skulle få tillbaka depositionen. Vad kan jag göra?Tack,
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Allmänt om depositionerEn deposition är tänkt att fungera som ett skydd för hyresvärden under den tid som hyresförhållandet pågår. Depositionen ska betalas tillbaka när hyresförhållandet tar slut så länge hyresgästen inte orsakat någon skada på lägenheten. Detta verkar inte vara läget i ditt fall, utan hyresvärden har själv medgivit att du ska få tillbaka pengarna.Vad bör du göra nu?Eftersom du redan kontaktat hyresvärden och denne inte svarar kan du vända dig till kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Ansökan kan göras via kronofogdens hemsida (se här) eller på en blankett (se här) som du skriver ut och skickar in till ett kontor. Vilket kontor du ska skicka till hittar du här. I din ansökan behöver du ange dina personuppgifter, ditt krav (5000 kr) och grunden för det (deposition som du betalat och ska få tillbaka eftersom hyresförhållandet är slut och ingen skada finns på lägenheten). Att ansöka hos Kronofogden kostar 300 kronor och denna kostnad kan du begära ersättning för i din ansökan. Själva indrivandet av skulden kostar 600 kronor och denna kostnad kommer Kronofogden ta ut av din hyresvärd.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,