När kan man återkräva misstagsbetalningar?
Jag är förvaltare till en person som från en bekant felaktigt fått 4500 kr överfört till sitt kortkonto, detta har hänt två gånger. Min huvudman har gjort slut på dessa pengar, och eftersom han inser att det var felaktiga överföringar vill han betala tillbaka pengarna. Detta går dock inte på en gång eftersom han sedan tidigare har maximal utmätning från kronofogden. Vad gäller de felaktigt överförda pengarna, ska de ses som att min huvudman nu har en skuld till den som överförde, eller går det till och med att tala om stöld? Eller något tredje alternativ?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Tolkning av frågan.
Som jag förstår din fråga har din huvudman fått två betalningar till sig som skett av misstag. Din huvudman har sedan spenderat dessa pengar men vill nu betala tillbaka då han inser att överföringarna var felaktiga. På grund av andra skulder finns det dock inte pengar till att göra en sådan återbetalning. Du undrar nu vad som gäller i denna situation för din huvudman.
Reglerna om detta är ganska långa, men jag ska förklara dem så enkelt som möjligt. Om du endast är intresserad av resultatet i situationen kan du hoppa över allt och gå till rubriken ”vad gäller i din situation” i slutet av svaret.
Allmänt om misstagsbetalningar.
På juridiskt språk kallas misstagsbetalningar för den latinska termen ”condictio indebiti”, och som huvudregel gäller att den som av misstag har gjort betalning har rätt att återfå pengarna. För att detta ska bli aktuellt ställs dock ett antal krav upp. Dessa är:
1. Betalaren faktiskt trott att något ska betalas, och
2. att ingen fordran, det vill säga krav eller anspråk, faktiskt existerade.
Det måste således röra sig om ett faktiskt misstag. Om överföringen skedde avsiktligt med vetskap om att ingen skyldighet att göra så fanns har man ingen rätt att kräva tillbaka pengarna med stöd i läran om condictio indebiti.
Det finns dock undantag om när återkrav ändå inte kan ske trots att de ovan nämnda kraven är uppfyllda. Så är fallet om mottagaren:
1. Haft befogad anledning att tro att den haft rätt till misstagsbetalningen (godtroskravet),
2. i befogad god tro inrättat sig efter den felaktiga prestationen (inrättandekravet),
3. samt vid en allmän intresseavvägning ska det framstå som motiverat att återkravs rätten faller.
Lite enklare förklarat kan sägas att om mottagaren trodde att han hade rätt till pengarna och därefter agerade som om han hade det, exempelvis genom att spendera dem, så finns inte längre en återkravsrätt.
Om mottagaren varit i ond tro, det vill säga vetat om att han inte haft rätt till pengarna, kan återkravsrätten ändå falla bort ifall betalaren förhåller sig passiv, alltså faktiskt inte kommer och kräver tillbaka pengarna. Motiveringen här är att man anser att den förflutna tiden tillslut ger mottagaren ett befogat intryck om att han har rätt till pengarna. Ingen exakt gräns finns för när tillräckligt lång tid av passivitet har förflutit, men i praxis har ett par månader generellt ansetts räcka (se bl.a. NJA 2001 s. 353 och NJA 2018 s. 127).
Vad gäller i din situation?
Det verkar som att en misstagsbetalning har skett och reglerna om misstagsbetalningar ska således tillämpas. Generellt sett innebär detta en återkravsrätt för betalaren.
Eftersom din huvudman vetat om att han inte haft rätt till pengarna egentligen så faller inte återbetalningsrätten med stöd av godtroskravet. Däremot kan återkravsrätten falla bort ändå ifall tillräckligt lång tid har passerat (ett antal månader) och inget återkrav faktiskt har skett.
Sammanfattning.
Om det var ett antal månader sedan betalningen skedde och inget återkrav har kommit så har troligtvis återkravsrätten fallit bort och din huvudman har då rätt till pengarna och ingen skuld har då uppkommit.
Din huvudman har inte gjort något brottsligt i situationen och behöver inte oroa sig för det.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen, antingen genom att ställa en fråga till eller boka tid med en jurist här.
Vänligen,
