Skuldsanering och rätt till ersättning för en fordran

2020-11-18 i Fordringar
FRÅGA |Skuldsanering Jag har en fordran på en person som jag är tilldela av tingsrätten efter blivit utsatt för ett grovt brott.Nu har han inlett en skuldsanering, vad händer då med min fordran? kommer den inte utbetalas.// Borg
Andrea Vrcic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Gällande lag: Den fråga du ställer regleras i skuldsaneringslagen (SksanL). Vilka skulder som ingår i en skuldsanering är oftast alla personers skulder enligt 30 § SksanL. Som huvudregel ingår därför din fordran i skuldsaneringen. Det förekommer fem undantag från detta. Dom innebär att de inte ingår i skuldsaneringen, och är följande:Underhållsfordringar, till exempel underhåll för ett barn.Fordringar som är säkrade med pant.Utmätningsfordringar, det vill säga fordringar då borgenären har krävt utmätning.Fordringar som inte är förfallna och som är beroende av att den som har fordran gör en motprestation. Ett typexempel på detta är hyresfordringar.Tvistiga fordringar, det vill säga fordringar som personen med skuldsanering har bestridit (31 § SksanL). Hur stor del av din fordran kommer att bli betald beror på vilken betalningsförmåga den personen som är i ett skuldsaneringsförfarande har. Har skuldsaneringen beviljas skrivs din fordran ned. Som huvudregel kommer betalningarna (för alla gäldenärer, liksom din fordran) att fördelas proportionerligt utifrån din fordrans andel av de totala skulderna som personen har. Om personen saknar betalningsförmåga finns en risk att din fordran inte kommer kunna bli betald enligt 37 § 1 st. SksanL. Till huvudregeln om att alla fordringar ska fördelas proportionerligt finns två undantag, nämligen:Om du som borgenär samtycker till att din fordran ges en sämre rätt, samt Om Kronofogden anser att en fordran som i förhållande till andra fordringar är så liten att den bör ges en bättrer rätt än övriga fordringar (31 § 2 st SksanL).Om du har rätt till någon betalning kommer Kronofogden betala ut ett belopp till dig en gång om året (41 § SksanL). Betalning sker till det konto du uppgett till myndigheten. I din fråga framkommer dock att din fordran tilldelats till följd av att personen dömts för att ha begått grov brottslighet. Om det rör ett skadeståndsbelopp och den dömde personen inte har några möjligheter att betala kan du vända dig till Brottsoffermyndigheten för att få hjälp. Du kan även i vissa fall få rätt till ersättning från ditt försäkringsbolag. Då finns en risk att den skadeståndsskyldige blir skyldig försäkringsbolaget pengar istället. Mer om detta finns att läsa på Brottsoffermyndighetens hemsida.

När måste vi betala tillbaka lånet till min f.d. svärmor?

2020-11-11 i Fordringar
FRÅGA |Jag och min dåvarande fru köpte ett hus 2009. Utöver lån från banken lånade vi även drygt 400 000 kr från min frus far för att bl.a. täcka kontantinsats m.fl. kostnader relaterade till husköpet. Skuldebrev skrevs utan att specificera hur lånet skulle betalas tillbaka, men vi gjorde strax efteråt en muntlig överenskommelse om att lånet skulle betalas tillbaka med 500 kr/månad räntefritt. Denna avbetalningsplan följdes under ca 6 års tid, då vi avbröt återbetalningen pga att min fru önskade det. Vi pratade aldrig med hennes far om saken och han påtalade aldrig det hela. Vi befinner oss nu i skilsmässa och ska bodela. Min f.d. svärmor som ärvt fordringen på oss efter att min f.d. svärfar gick bort för några år sedan, har skickat ett kravbrev där hon kräver att lånet ska återbetalas i sin helhet i samband med att vi säljer den gemensamma fastigheten eller att den ene löser ut den andre. Jag anser att det muntliga avtal för återbetalning som gällde när lånet togs fortfarande gäller och kan styrka det med återbetalningsspecifikationerna från de första sex åren. Eftersom både jag och min f.d. fru är ansvariga för lånet så anser jag att vi ska dela på återbetalningen av lånet tills detta är återbetalt och att jag då ska fortsätta betala tillbaka med 250 kr/månad (samt hälften av den summa som vi underlåtit att betala under de senaste åren) tills min del av lånet är betalt. Detta oavsett om vi säljer huset eller någon löser ut den andre. Vad gäller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår omständigheterna i det du beskriver har köpte du och din dåvarande fru en fastighet år 2009. I samband med det lånade ni 400.000 kronor från din frus far. Lånet var för att täcka kontantinsats m.m. Det skrevs ett skuldebrev utan att det skrevs hur lånet skulle betalas tillbaka. Strax därefter gjorde ni en muntlig överenskommelse om att lånet skulle betalas tillbaka med 500 kronor/månad räntefritt. Avbetalningsplanen följdes i sex år tills ni avbröt återbetalningen då din fru önskade det. Nu befinner ni er i en skilsmässa och ska bodela. Din f.d. svärmor som ärvt fordringen har skickat ett kravbrev där hon kräver att lånet ska återbetalas i dess helhet i samband med att ni säljer den gemensamma fastigheten eller att den ene av er löser ut den andre. Du är av uppfattningen att det muntliga avtalet gäller och att det kan styrkas med återbetalningsspecifikationerna från de första sex åren. Då både du och din f.d. fru är ansvariga för lånet anser du att ni ska dela på återbetalningen tills att lånet är återbetalt och att du då ska fortsätta betala tillbaka 250 kronor/månad tills din del av lånet är återbetald. När ska ett lån betalas tillbaka?Bestämmelser om skuldebrev finns i skuldebrevslagen. Om förfallotid inte är avtalad är låntagaren skyldig att betala när långivaren begär det. Man brukar beskriva det med att lånet ska betalas vid anfordran (jfr 5 § skuldebrevslagen). I det fall du beskriver är det åtminstone inte skriftligt avtalat om någon avbetalningsplan innebärande att långivaren har rätt att kräva tillbaka hela lånet närhelst den vill. Ett muntligt avtal om en avbetalningsplan är däremot lika giltigt som ett skriftligt sådant. Problemet med muntliga avtal är att de är svårbevisade. I regel är det den som påstår att ett muntligt avtal finns som har bevisbördan för det. Tyvärr går det inte att avgöra i det här skedet om det är tillräckligt att det skett avbetalningar månadsvis under sex år för att styrka att ni har ett muntligt avtal därom. I det fall du beskriver är således ett muntligt avtal giltigt. Kan du däremot inte visa att det finns ett muntligt avtal har långivaren rätt att begära betalning närhelst den vill. Om långivaren begär betalt och du vägrar kan den vända sig till domstol för att få beslutat om rätt till betalning. Kan du i det skedet inte visa att det finns ett muntligt avtal om avbetalning kommer domstolen att döma till din nackdel.Vem är betalningsskyldig för lånet?Du har i din fråga skrivit att ni är gemensamt ansvariga för lånet; därav är min uppfattning att ni ingått lånet tillsammans. I det fallet föreligger det ett solidariskt ansvar. Det solidariska ansvaret innebär att långivaren kan vända sig mot vem av er den vill med krav på lånet. Det är således inte tillräckligt att "din halva" av lånet betalas tillbaka för att du ska vara skuldfri i förhållande till långivaren. Om vi tänker oss att du nu direkt skulle betala "din halva" av lånet kan långivaren vända sig mot dig med krav på resten av lånet med; anledningen är det solidariska ansvaret. I det fallet har du däremot en regressrätt och får vända dig med krav mot den du innehar det solidariska ansvaret tillsammans med (i det här fallet din f.d. fru).Sammanfattningsvis ska ett lån betalas tillbaka utifrån vad som avtalats. Har ingen tid för återbetalning avtalats ska återbetalning ske när långivaren begär betalt. Ett muntligt avtal om avbetalning är giltigt, men kan vara svårt att bevisa. I ditt fall går det inte att ge besked om det är tillräckligt att ni under flera år gjort månatliga betalningar för att det ska vara styrkt att det finns ett muntligt avtal om avbetalningsplan.Det solidariska ansvaret innebär att långivaren kan vända sig mot vilken av låntagarna den vill. Den av låntagarna som blir tvungen att betala även den andres andel har en regressrätt mot vederbörande och har rätt att kräva tillbaka sin andel.Om det blir en tvist om lånet och du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

A har under hot om allvarlig misshandel av B tvingats upprätta skuldebrev. Fråga om C som köper skuldebrevet av B kan kräva betalt av A.

2020-11-04 i Fordringar
FRÅGA |"A" har under hot av om allvarlig misshandel undertecknat ett skuldebrev ställt till "B" eller order. "B" överlåter skuldebrevet till "C" som kräver "A" på betalning. Är "A" skyldig att betala?
Vilhelm Oxhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den situationen du beskriver handlar giltigheten av löpande skuldebrev samt rätten att kräva betalning. Jag kommer först behandla giltigheten av skuldebrevet i din fråga för att därefter se om "C" kan kräva betalt. Ett skuldebrev som upprättats under hot är inte giltigtReglerna om skuldebrev finns i Lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL). Ett sådant skuldebrev som du beskriver kallas för "löpande skuldebrev" och regleras i 11 § SkbrL. Där framgår att skuldebrev ställt till innehavaren eller till viss man eller order ses som löpande. Enligt st. 2 i 11 § SkbrL framgår att detsamma gäller om det i skuldebrevet inte framgår till vem som betalningen ska ske till, vilket brukar kallas för att skuldebrevet är ställt "in blanco". Enligt 13 § SkbrL så är den som har skuldebrevet i sina händer också den som har rätten att göra fordringen gällande. Enl. 13 § st 2 SkbrL gäller att den som står skriven eller om det är skrivet in blanco, har rätt att kräva betalt. Huvudregeln är alltså att den som innehar det löpande skuldebrevet, eller som är skriven på skuldebrevet som innehavare, också har rätt att kräva betalt. Ett skuldebrev som tillkommit genom tvång, hot, svek, eller annat typ av förhållande som avses i 28 – 33 § § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), så är det som huvudregel inte giltigt. Detta betyder att skuldebrevet som upprättats i detta fall inte kan göras gällande av B mot A. Ett skuldebrev som upprättats under tvång kan vara giltigt för den som förvärvar skuldebrevetLöpande skuldebrev kan trots sin ursprungliga ogiltighet överlåtas vidare. För det fall som den som förvärvar ett skuldebrev fått det i sin besittning i god tro, gäller dessutom ett par undantag som gör att tredje man, d.v.s. förvärvaren, kan göra gällande skuldebrevet mot gäldenären. I 15 § st. 1 p. 1 SkbrL framgår nämligen att det inte må göras gällande att skuldebrevet är ogiltigt på grund av tvång som avses i 29 § AvtL, eller på grund av svek eller annat förhållande som avses i 30 – 33 § AvtL. En förvärvare (I detta fall C), är inte i god tro om han inte kände till eller hade skälig anledning att misstänka att en sådan omständighet som nämnts förelåg. I ditt fall innebär detta att C kan göra gällande skuldebrevet mot A, om C inte visste om eller haft skälig anledning att misstänka att A tvingats upprätta skuldebrevet under hot om misshandel. Hot om allvarlig misshandel kan alltid göras gällande mot den som förvärvat skuldebrevetI 17 § SkbrL framgår dock att även om förvärvaren var i god tro kan vissa invändningar ändå få göras. I ditt fall är det relevant att titta på om hot om allvarlig misshandel kan utgöra sådant tvång som utövats genom hot som innebär trängande fara enl. 28 § AvtL, vilket är en sådan grund som alltid kan göras gällande oavsett om förvärvaren var i god tro eller inte. Det finns stora möjligheter att hot om allvarlig misshandel skulle falla in under bestämmelsen. Troligen skulle det därav i det fall som du beskrivit kunna göras gällande av A att denne av B under hot som innebar trängande fara tvingats upprätta skuldebrevet. Skuldebrevet skulle då bli ogiltigt både mellan A och B men även mellan C och A.SammanfattningI ditt fall skulle skuldebrevet mellan A och B vara ogiltigt enligt bestämmelserna i AvtL. Om C inte visste om eller haft anledning att misstänka att B tvingat A att upprätta skuldebrevet, kan skuldebrevet vara giltigt enl. bestämmelserna i SkbrL. Troligen skulle dock hot om allvarlig misshandel falla in under bestämmelsen i 28 § AvtL, vilket enl. 17 § SkbrL alltid kan göras gällande, och därav blir skuldebrevet ändå ogiltigt. A behöver alltså inte betala. Om det fortsatt är några oklarheter är du välkommen att återkomma med en till fråga.

Är jag skyldig att återbetala felaktigt utbetalda pengar?

2020-10-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Fick en återbetalning från en bank jag betalat ett internetköp genom tidigare. Jag trodde det var ett paket jag glömt hämta ut eller liknande. Nu, 2,5 veckor senare meddelar de att de betalt till fel person. Vad gäller? Jag tycker det gått lång tid och trodde det var en återbetalning till mig, eftersom de bad om mina kontouppgifter och var kopplat under mina sidor och mina fakturor på hemsidan.
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är det juridiska problemet?Jag tolkar din fråga som att du har mottagit pengar som egentligen inte skulle ha kommit dig tillhanda. Denna typ av situation regleras inte specifikt av någon svensk lag. Däremot finns det en princip som kallas condictio indebiti, som är huvudregeln vid denna typ av frågor, och innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning som är felaktig så säger principen att du ska betala tillbaka pengarna till avsändaren.Vilka är undantagen från principen?I praxis har det gjorts vissa undantag från den ovannämnda principen. Vid en bedömning av om undantag föreligger ska en helhetsbedömning göras. Följande är exempel på undantag som har tagits fram genom praxis:– God tro. Detta innebär att du som mottagare av den felaktiga utbetalningen måste har varit omedveten om att betalningen varit felaktig.– Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen. Detta innebär att pengarna i princip ska ha förbrukats.– Partsförhållandet, det vill säga vem som är mottagaren och vem som är avsändaren samt vilken typ av relation som föreligger mellan parterna.– Passivitet från parterna.Föreligger preskription?Preskription regleras av preskriptionslagen (1 § preskiptionslagen). En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § 1 st preskriptionslagen). Således är fordran inte preskriberad.Vad innebär detta för dig?Huvudregeln är att du är återbetalningsskyldig. Däremot finns det undantag från denna huvudregel. Dock pekar omständigheter i detta fallet på att något undantag troligtvis inte kan göras gällande, vilket innebär att pengarna ska återbetalas. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Är jag skyldig att betala skuld till dödsboet efter min fars bortgång?

2020-11-15 i Fordringar
FRÅGA |Hej Min far dog 2016 , under år 2013 överlät han och min mor sin gård till min bror. Då till ett värde mellan taxeringsvärde och marknadsvärde , min bror löste då ut mig och min syster med pengar. Min far slutbetalade då två lån han haft i Stadshypotek. Jag hade två reverser på dessa lån skrivet år 2005. Jag betalde ränta och amortering tom år 2012. Det hade alltså inte gått 10 år så reverserna hade inte förfallit. Min mor har nu avlidit 2020. Fråga : Gäller reverserna fortfarande eller anses de betalda i och med att min far slutbetalt /löst dessa lån medans han levde. Har fått höra att reverserna kan gå vidare till dödsboet efter min far till min mor och att jag nu kanske måste betala vad som återstod av lånen trots att min far betalt/ löst lånen 2013.Taclsam för snabbt svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån hur din fråga är ställd överlät år 2013 din far sin gård till dig och din bror. Överlåtelsen skedde till ett värde mellan taxerings- och marknadsvärde. Din bror löste i samband med detta ut dig och din syster med pengar, varvid din far slutbetalade sina lån. Du hade två reverser på lånen skrivna år 2005 för vilka du betalde räntor och amorteringar fram till år 2012. Din far avled år 2016 och din mor har avlidit i år. Du undrar nu om reverserna fortfarande är giltiga och ingår i dödsboet eller om de anses betalda i och med att din far slutbetalt lånen.För att redogöra för svaret på din fråga måste det först fastställas vilka avtalsförhållanden som är aktuella i frågan. En revers (ett skuldebrev) är en skriftlig utfästelse att betala en penningsumma. Det har således förelegat ett avtalsförhållande mellan din far och banken för vilket det fanns ett skuldebrev. För detta skuldebrev var din far betalningsskyldig i förhållande till banken. Det skuldebrev du ställt ut till din far är mellan dig och din far. Skuldebrevet innebär att du är förpliktigad att betala enligt skuldebrevet till din far. Utifrån hur du beskriver det i din fråga talar det för att du är förpliktigad att betala enligt skuldebrevet, även om din far slutbetalt sina lån. Ett skuldebrev kan ärvas och ingår i dödsboet. För din del innebär det att dödsboet har en fordran på dig. Att dödsboet har en fordran på dig innebär att dödsboet har rätt att begära betalt av dig och att det i praktiken innebär att ditt arv blir mindre.Mitt svar till dig är generellt och utifrån vad som gäller för skuldebrev i allmänhet. Förpliktelsen till din far är inte beroende av skulden han har till banken, vilket talar för att skuldebrevet fortfarande är giltigt. Det kan vara en idé att du låter en jurist gå igenom ärendet med dig och gå igenom hur reversen är skriven. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan ditt aktiebolag krävas på betalning för ett borgensåtagande som du har skrivit under som privatperson?

2020-11-06 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Om jag skrivit på som borgenär och som privatperson... tvingas betala.Kan inkassobolaget då även försätta mitt AB i Konkurs? eller kan de bara söka indrivning på uttagen lön ?Jag skrev på som privatpersonJag har ett AB som inte har ngt med borgensåtagandet.
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har skrivit under en borgensförbindelse och förbundit dig att vara borgensman i förhållande till den aktuella skulden, och att du inte har skrivit under skulden som borgenär. Detta eftersom en borgenär är den som har lånat ut exempelvis pengarna och har rätt att kräva betalt för skulden. Bestämmelser om borgensåtagande finns i handelsbalken (HB) 10 kap. Det är endast den som faktiskt har skrivit under borgensåtagandet/borgensavtalet som är den faktiska borgensmannen (HB 10 kap 8 §). Visserligen kan juridiska personer ingå borgensåtaganden och vara borgensmän. I ditt fall skriver du att du har ett AB och att detta inte har något att göra med borgensåtagandet. Därmed är det du som privatperson som är borgensman och det är du som privatperson som därmed har förpliktigat dig att betala skulden som borgensman.Det är en skiljelinje mellan dig som privatperson och ditt aktiebolag eftersom aktiebolaget är en juridisk person. Ditt aktiebolag har inget att göra med dina privata skulder. Utan det är en klar skiljelinje mellan ett aktiebolags skulder och tillgångar och ägarnas skulder och tillgångar. Ditt aktiebolag kan därmed inte försättas i konkurs om du inte betalar för den skulden som är kopplad till borgensåtagandet. Borgenären kan inte heller kräva utmätning i egendom hos ditt aktieför skulden som är kopplad till borgensåtagandet. Det ska dock poängteras att borgenären exempelvis istället kan kräva utmätning hos dig som privatperson eller begära dig personligen i konkurs om det går så pass långt. Sammanfattningsvis så kan inte ditt aktiebolag försättas i konkurs för att du inte betalar för skulden som är kopplad till borgensåtagandet. Borgenären kan exempelvis endast kräva utmätning hos dig som privatperson eller kräva andra sanktioner mot dig personligen för att du inte betalar för skulden som är kopplad till borgensåtagandet där du som privatperson är borgensman. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vad gör jag om mitt ex inte betalar tillbaka pengar som han lånat av mig?

2020-10-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej ! Jag har en fd pojkvän som lånade pengar av mig när han bodde och jobbade i Sverige (har medborgarskap i Storbrittanien) när vi gjorde slut skulle han betala resterande men åkte tillbaka hem och blockerade mig överallt . 6 mån senare får jag tag på hans mamma som gör 2 mindre betalningar men sedan 3 månader tillbaka inget mer . Det har nu gått lite mer än ett år och jag får ingen respons från varken mamman eller sonen . Vad kan jag göra ? Har jag andra möjligheter om han befinner sig och arbetar i Sverige igen ?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur du kan gå tillväga för att få tillbaka de pengar du lånat ut till någon. Svaret är beroende på hur skulden har reglerats mellan er. Återkrav av skuld framgår dels i ett eventuellt skriftligt skuldebrev, eller avtal (även muntligt), och dels i lag. Det finns möjlighet att genom Kronofogdemyndigheten (KFM) driva in din skuld. Om han bor utomlandsAtt han flyttar utomlands medför inte att hans skulder per automatik försvinner. Det som försvinner är din förmåga som borgenär att indriva dem, eftersom svenska KFM enbart kan utmäta de tillgångar som någon har i Sverige, och inte utomlands. KFM kan dock ansöka om att få hjälp med skuldindrivningen hos den andra staten. Du har även möjlighet att anlita internationella inkassobolag för att försöka driva in skulderna trots att han har bosatt sig utomlands.Om han bor i SverigeBevis på skuldens existensHar du ett skuldebrev som bevis på skuldens existens, kan du kräva betalning enligt det. I situationer då det inte finns något förfallodatum angivet för en skuld förfaller skulden till betalning när borgenären, i detta fall du, kräver betalning, (1 kap. 5 § lag om skuldebrev). Det gör att ditt ex blir betalningsskyldig när du kräver återbetalning. Detta förutsätter att du har något typ av bevis på skuldens existens. Muntliga överenskommelser är desto svårare att bevisa. Vägrar ditt ex att betala pengarna kan du vända dig till KFM eller ett inkassoföretag. Om ditt ex skulle hävda att det inte finns någon bevisning som styrker ett avtal om lån mellan er, måste frågan avgöras av domstol. Om domstolen kommer fram till att det finns en skuld bör ditt ex betala tillbaka summan som han är skyldig dig. Om han ändå inte göra det kan KFM hjälpa dig driva in skulden genom verkställighet, (3 kap. 3 § utsökningsbalken). Se sista stycket i svaret. Ansök om betalningsföreläggande hos KronofogdemyndighetenDu kan ta ärendet vidare till KFM, mer information om det får du här. Det du kan göra då är att ansöka om ett avgiftsbelagt betalningsföreläggande. Då kan KFM hjälpa dig att fastställa skulden, som ett bevis på att ditt ex faktiskt är skyldig dig pengar. KFM skickar då ett föreläggande till personen du vill få betalt av (ditt ex). Ansökan om betalningsföreläggande kan ske om förfallodatumet har passerat, skulden avser pengar och att förlikning är tillåtet i saken, (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om ni inte bestämt en betalningsdag anses skuldens förfallodatum vara den dagen när du kräver betalning, vilket du har gjort inom preskriptionstiden på 10 år, (2 § 1 st. preskriptionslagen). Om 10 år löper utan att du vidtar åtgärder för återkrav på betalning går din rätt att återkräva skulden förlorad.Om han betalar därefter är tvisten löst. Då måste du meddela KFM detta så ärendet kan läggas ned. Du måste även meddela myndigheten om han endast skulle betala en del av skulden. Om han ändå vägrar att betala, får du avgöra om KFM ska överlämna frågan till domstol för att slutligen få fastställt att han är skyldig att återbetala pengarna som du lånat ut till honom. Ansökan därefter om verkställighet hos KronofogdemyndighetenEfter fastställelse från KFM eller dom från domstol på skulden kan du ansöka om verkställighet hos KFM, vilket innebär att KFM ger ditt ex en viss tid på sig att betala innan hans ekonomi undersöks efter utmätningsbara tillgångar, ex: lön eller tillgångar av större värde som kan säljas, för att du i slutändan ska kunna få tillbaka dina utlånade pengar. Om det inte finns några utmätningsbara tillgångar finns skulden kvar tills dess att du återkallar ärendet, (4 kap. utsökningsbalken).Att tänka på gällande dessa alternativ är att de är förenade med olika kostnader, mindre avgifter hos KFM och större kostnader för att genomgå en domstolsprocess, speciellt om du förlorar målet. Du bör alltså i första hand försöka lösa det med din före detta pojkvän, i andra hand vända dig till inkassoföretag eller Kronofogdemyndigheten och i tre hand finns möjligheten att stämma i domstolen. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Varför räknar banken ett delat lån till dess fulla belopp?

2020-10-31 i Fordringar
FRÅGA |Jag har separerat från min sambo och vi har gjort en bodelning på huset men vi beslöt att behålla sommarstugan På stugan har vi ett lån där det på bankens papper står att vi har lån 50% varNär jag nu vill ta ett nytt bolån för att köpa lägenhet räknar banken på att jag har hela lånet själv även om det är halva lånet som är mitt Detta leder till att jag verkar vara dubbelt belånad o får således inte lika högt lån ifall banken räknade på halva lånet på sommarstugan Banken förklarade det med att de räknar hela lånet som mitt även om vi har separerat för om min ex inte betalar så är jag betalnings skyldig Vad ska vi göra för att lånet ska delas och inte räknas som helhet ?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Anledningen till att banken vid beräkning räknar som att du själv står på lånet hänger samman med det så kallade solidariska ansvaret (2 § 1 st skuldebrevslagen). Att låntagare svarar solidariskt för skulden innebär att långivaren kan kräva återbetalning av lånet av vilken låntagare de vill. I realiteten står du därmed för lånets fulla belopp i det fall din före detta sambo slutar amortera sin del samt betala räntekostnaderna. Därför bör banken ta med lånets fulla belopp vid beräkning av ett nytt lån. För att lånet inte ska räknas i dess helhet behöver du lösa lånet i det fall kalkylen för det nya lånet inte går ihop. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,