Hur gör man för att få sin make att betala tillbaka pengar?

2019-11-26 i Fordringar
FRÅGA |Jag hade lånat pengar av min make i omgångar som jag betalade av. När han sa att jag fortfarande va skyldig honom 12000 då betalade jag det med ett arv jag fått, men tyckte att det va märkligt.. Nu har jag kollat och jag har betalt honom 13000 förmycket och han vägrar att betala tillbaka dom.. Hur ska jag göra?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Även mellan makar finns en övergripande regel om att man svara för sina egna tillgångar och skulder. Eftersom ni två har haft ett försträckningsavtal där det senare uppkommit felaktig pengaöverföring får man anse att du har ett anspråk med berättigande att återfå det du felaktigt betalat. Denna problematik ska egentligen inte lösas på annat sätt än vad som annars hade förekommit i en betalningstvist mellan två parter som inte är makar. Däremot är det inte överraskande om det faktum att ni är makar gör att det blir moraliskt svårare att ta till rättsliga åtgärder. Dina möjligheter att återfå pengarna:Lättast vore ju om du kunde återfå pengarna genom en överenskommelse er emellan. Då din make vägrar återge pengarna skulle du istället kunna vända dig till kronofogden med en ansökan om betalningsföreläggande (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning) Om din make bestrider din ansökan kan du begära att kronofogden lämnar målet till tingsrätten för prövning. Alternativet är att du ansöker om stämning direkt till tingsrätten och därmed struntar i att först gå via kronofogden. Alltså finns det flertalet juridiska tillvägagångssätt, som å ena sidan tyvärr är ganska ingripande och måhända aggressiva att ta till mot sin make men som å andra sidan kan vara nödvändiga för att du ska återfå dina pengar.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma med dessa Med vänliga hälsningar,

Måste jag betala lånet till min sons flickvän?

2019-11-21 i Fordringar
FRÅGA |Min sons flickvän skriver på ett lån som går till en bil. Hon har inte körkort och han har kronofogden så bilen skrivs på mig. Hon anmäler honom för andra saker han sitter häktad, Nu tycker hon jag skall betala lånet. Lånet är inte bindande till bilen ens.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår det skulle din son ta ett lån, men var inte kreditvärdig, varför hans flickvän istället tog lånet. Din son använde sedan pengarna för att köpa en bil. Bilen skrevs på dig. Din son sitter nu häktad och flickvännen kräver att du betalar lånet.Utgångspunkten är att den som skrivit på lånet är betalningsskyldig för det (i förevarande fall flickvännen). Flickvännen har därför det yttersta ansvaret mot banken. Det kan finnas ett avtal mellan flickvännen och din son, innebärande att han är skyldig henne pengar (om han t.ex. lovat att betala hela eller delar av lånet). Däremot har inte du och flickvännen något avtal, innebärande att du inte är betalningsskyldig varken mot banken eller flickvännen. Utifrån hur din fråga är ställd har du ingen skyldighet att betala varken till banken eller din sons flickvän.Vänligen,

Hur gå till väga för att driva in skuld?

2019-11-21 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Lämnade över min hyresrättslägenhet i förtid och kom överens med dem som tog över att dem skulle betala mig mellanskillnaden för hyran jag hade lagt ut. Och även betala för en del gardiner/lampor och små saker som dem ville köpa. Vi kom överens om 4500kr. Hon ville dela upp betalningen på 2 månader, 2500kr första månaden och dem resterande 2000kr nästa månad. Gick med på det och väntade. Nu Har jag bara fått 2500kr och dem vill inte betala dem resterande 2000kr till mig. Hur kan man gå till väga för att få dem att betala?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte om det finns ett skriftligt avtal på skulden eller om ni kommit överens muntligt. Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga avtal. Eftersom du yrkar att ett avtal träffats mellan er ligger bevisbördan för att skulden föreligger ligger hos dig. Detta innebär alltså att det är du som måste bevisa att ett avtal har slutits mellan er som innebär att den nya hyresgästen ska betala totalt 4 500 kronor till dig. Har ni inte skrivit ett skriftligt avtal om skulden kan det dock vara svårt att bevisa skuldens existens. Du behöver då andra bevis för att skuld existerar. Om ni exempelvis skrivit om skulden på sms eller likande kan detta med fördel användas. Eftersom de som tog över din lägenhet inte betalar rekommenderar jag att du vänder dig till kronofogdemyndigheten och ansöker om betalningsföreläggande enligt 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ansökan ska göras skriftligen och innehålla yrkande, grund, fordringens belopp och den ränta som begärs. Kronofogdemyndigheten prövar då inte själva tvisten utan endast om de som anspråket riktas mot medger anspråket eller inte. Gör personerna det ålägger kronofogdemyndigheten dem ett betalningsföreläggande och driver in din skuld. Skulle ansökan bestridas finns möjlighet enligt 33 § i samma lag att få målet överlämnat till tingsrätt. Det är dock att föredra att problemet löses genom betalningsföreläggande då processen är enklare, billigare och tar kortare tid.Hoppas du fått svar på din fråga!

Privat borgen för skulder hos AB

2019-11-20 i Fordringar
FRÅGA |Om man väljer att avveckla sitt aktiebolag, men har ett hyreskontrakt som löper ut först om 1 år, och har borgat för det privat... Vad händer då? Kan man slippa betala återstoden av hyran eller är man skyldig att göra det?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga.I din fråga skriver du att ditt aktiebolag(AB) har ett hyreskontrakt som du har tagit på dig att vara borgensman för privat. Det innebär att du har tagit på dig att, oavsett anledning, täcka skulder som AB:t inte själv betalar (10 kap 8 § Handelsbalken).I det här fallet har AB:t upphört att existera, vilket medför att dess borgenärer delar på det som finns kvar hos bolaget i den ordning som bolaget är skyldiga dem det. Saknas täckning för en skuld har borgenärerna rätt att rikta sina krav mot eventuella borgensmän.Rent tekniskt har i detta fallet en juridisk person som varit skyldig att betala hyra upphört att existera, vilket medför att skulden faller över på dig privat, eftersom du privat har gått i borgen för skulden.Detta medför att du har, som utgångspunkt, en skyldighet att betala detta ur privata medel.En väg kring detta jag kan föreställa mig är följande: Eftersom du likviderar bolaget kommer inte längre lokalen att användas, vilket torde medföra att det inte finns något som hindrar hyresvärden från att hyra ut den till någon annan.Således bör du leta efter en klausul i kontraktet om vad som sker ifall hyreskontraktet sägs upp innan hyresperiodens slut. Om denna ger dig någon respit från kraven kan du hänvisa den för att minska dina skulder. I brist på klausuler av denna typ måste du dock tyvärr betala i samma utsträckning som bolaget hade, eftersom du har gått i borgen.Om du har fler frågor hjälper vi dig gärna även i framtidenMed Vänlig hälsning

Jag har fått för mycket lön utbetald, behöver jag betala tillbaka?

2019-11-23 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Ekonomiavdelningen på mitt jobb påstår att jag fått för liten timlön i två månader och för mycket i timlön i tre månader nu i efterhand. Jag har inte vetat om att dom ändrat min timlön 3 gånger. Nu fick jag ett mail om att jag behöver betala tillbaka dom en summa på 9000. Jag undrar om jag är skyldig att betala tillbaka dessa pengar.
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan aktualiserar regler om s.k. "misstagsbetalningar" (condictio indebiti på latin). Principen om condictio indebiti behandlar situationer där någon har betalat en skuld som egentligen inte finns, eller har betalat ett för stort belopp. I ditt fall har ekonomiavdelningen på ditt jobb betalat för mycket lön till dig, då detta inte verkar vara avsiktligt har det skett en betalning av misstag, och principen om condictio indebiti blir därför tillämplig.Det finns ingen lagreglering om condictio indebiti i svensk rätt, däremot finns det en hel del praxis (avgöranden från högsta domstolen) på området. Huvudregeln är att betalningar som skett av misstag skall betalas tillbaka (se bland annat NJA 2011 s 739 och NJA 1999 s 575). Den som tagit emot en betalning, kan dock i vissa fall ha rätt att behålla pengarna. Mottagaren kan få behålla betalningen om denne är i god tro samt har inrättat sig efter betalningen.Att vara i "god tro" innebär att den mottagande personen, inte insett eller borde ha insett att betalningen var just en misstagsbetalning. Bedömningen görs rent objektivt utefter vad en normal och rimlig person hade kunnat tro. Med inrättade menas exempelvis att mottagaren spenderat pengarna eller planerat sin ekonomi efter de pengar som mottagaren fått i misstag.För att en privatperson skall anses ha inrättat sig efter betalningen torde det dessutom krävas att en viss tid har förflutit från det att betalningen skedde. Om misstaget uppdagas någorlunda snabbt är chansen mindre att mottagaren får behålla pengarna eftersom att denne knappast hunnit inrätta sig.Jag uppfattar det som att du fått 9000 kr för mycket och att dessa 9000 kr inte betalats ut vid ett och samma tillfälle. Till att börja med ska sägas att det ställs relativt höga krav på att anställda själv håller koll på sin lön, och kollar igenom sin lönespecifikation varje månad. Att ekonomiavdelningen inte informerat dig om att din timlön ändrats, och eftersom att den ändrats flera gånger talar dock för att du skulle kunna anses vara i god tro. Huruvida du hunnit inrätta dig efter betalningarna kan jag dock inte bedöma utefter den information jag fått, har du t.ex. spenderat pengarna har du inrättat dig efter betalningen. Jag vet inte hur lång tid det gått sedan den första betalningen med för mycket lön gjordes, men jag antar att det är för ca tre månader sedan. Om så är fallet verkar det som att det har gått en tid sendan åtminstone den första och andra utbetalningen med för mycket lön gjordes, alltså den för tre respektive två månader sen, varför åtminstone de delarna skulle kunna vara befriad från återbetalning. Eftersom att jag inte vet hur lång tid som förflutit sedan den senaste betalningen gjordes fram tills dess att ekonomiavdelningen hörde av sig kan jag inte säga vad som gäller för den betalningen, i praxis har två veckor däremot inte ansetts vara tillräckligt för att mottagarna skulle få behålla pengarna (se NJA 1970 s 539). Jag saknar tyvärr information för att ge dig något mer exakt svar på vad som gäller, men mitt råd är att du argumenterar för att du varit i god tro om betalningarna. Mvh

Är avtal via sms bindande?

2019-11-21 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Om en person lovat via sms att ersätta mig för en handpenning som jag lagt ut för ett gemensamt inköp och sedan inte betalar tillbaka, är det avtalsbrott? Om det är av betydelse så handlar det om 100 tkr.
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Att komma överens om något över sms torde inte kunna jämställas med ett skriftligt avtal, däremot torde det kunna tolkas som ett muntligt avtal ni ingått med varandra. Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga avtal. Att personen inte betalar innebär alltså ett avtalsbrott. Det är du som har bevisbörda för att avtal har ingåtts. För att kunna bevisa detta kan smsen ni skrivit med varandra med fördel användas.Eftersom personen inte betalar sin skuld rekommenderar jag att du vänder dig till kronofogdemyndigheten och ansöker om betalningsföreläggande enligt 2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ansökan ska göras skriftligen och innehålla yrkande, grund, fordringens belopp och den ränta som begärs. Kronofogdemyndigheten prövar då inte själva tvisten utan endast om den person som anspråket riktas mot medger anspråket eller inte. Gör personen det ålägger kronofogdemyndigheten den ett betalningsföreläggande och driver in din skuld. Skulle ansökan bestridas finns möjlighet enligt 33 § i samma lag att få målet överlämnat till tingsrätt. Det är dock att föredra att problemet löses genom betalningsföreläggande då processen är enklare, billigare och tar kortare tid.Hoppas du fått svar på din fråga!

Lagen om redovisningsmedel och principen om condictio indebiti

2019-11-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Min fråga berör lag (1944:181) om redovisningsmedel. Som jag förstår det så ska mellanhanden i situationer där denna lag tillämpas, ha redovisningsskyldighet för att separationsrätt ska föreligga. Min fråga är: ifall man gör en misstagsbetalning till en privatperson som egentligen skulle till en annan privatperson, har man då enligt denna lag separationsrätt? För som privatperson har man ju ingen redovisningsskyldighet. Eller ska man använda sig av principen Condictio indebiti?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om redovisningsmedelLagen om redovisningsmedel tillämpas då någon mottagit medel för annan persons räkning och då med redovisningsskyldighet. Medlen kan bestå av pengar eller annan fungibel egendom (generisk egendom som mäts i mått och vikt, exempelvis olja). Lagen blir tillämplig först vid insolvens, då den som är ägare till medlen vill separera dessa från exempelvis en konkurs hos den redovisningsskyldige. För att separationsrätt ska föreligga vid en sammanblandning av egendom, krävs att den som innehar medlen avskiljer dem från annan förmögenhetsmassa som tillhör denne. Detta avskiljande måste ske utan dröjsmål för att beloppet eller den fungibla egendomen ska vara förbehållet huvudmannen, det vill säga den rätte ägaren och därmed inte ingå i en konkurs. Lagen är även tillämplig om ett belopp avskilts senare (dock högst 3-4 dagar) om den redovisningsskyldige inte var på obestånd när beloppet avskildes. Principen om condictio indebitiPrincipen om condictio indebiti innebär att en felaktig utbetalning som huvudregel ska gå åter. En felaktig utbetalning kan bestå i att någon betalat en skuld som inte finns eller betalat en för stor penningsumma. Om man därmed, som du beskriver ovan, gör en utbetalning av misstag till fel person, är denne person skyldig att återbetala pengarna enligt denna princip. Dock tillämpas principen om condictio indebiti med vissa undantag. För det fall att mottagaren av betalningen förbrukat medlen i god tro eller annars har inrättat sig efter betalningen, kan detta räcka för att den som tagit emot en betalning ska ha rätt att behålla pengarna. Det brukar uttalas i rättspraxis att det är av betydelse om den ena eller andra parten förfarit oaktsamt i samband med utbetalningen, vilket förstås då kan bedömas till dennes nackdel. Det är den som felaktigt utbetalat som har bevisbördan för att mottagaren inte var i god tro angående betalningen. Att vara i god tro innebär att mottagaren inte insett eller borde ha insett att det rörde sig om en felaktig utbetalning. Bedömningen av om god tro föreligger görs objektivt utifrån vad en person hade kunnat tro utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.Att annars ha inrättat sig efter en betalning avser situationer då mottagaren fått en för stor penningsumma utbetald till sig. Hur mycket beloppet som betalats ut skiljer sig från det korrekta beloppet kan påverka bedömningen. Om mottagaren saknat vetskap om hur beloppet beräknades eller enbart fått en uppskattat siffra för hur stor utbetalningen kunde tänkas bli, kan mottagaren ha rätt att behålla penningsumman. Endast i de fall man insett eller borde insett en feldebitering (exempelvis vid fakturor) ska man bli återbetalningsskyldig på grund av omsättningens intresse.SlutsatsSom huvudregel ska den felaktiga utbetalningen återgå enligt principen om condictio indebiti. Om mottagaren var i god tro och inrättat sig efter betalningen eller om den som utbetalat förfarit oaktsamt i samband med betalningen, slipper dock mottagaren återbetala och kan därmed behålla pengarna.Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Kan jag i efterhand kräva utflyttad exsambo på betalning för vårt gemensamma bolån och andra kostnader förenade med den gemensamt ägda fastigheten?

2019-11-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej Jag och mitt ex separerade i juni 2018 hon flyttade ut några dagar senare, hon skrev sej 2 månader senare på den nya lägenheten. Vi har ett bolån som vi står 50/50 på, jag bor kvar i huset och betalar ju då allt ! Min fråga är om hon inte ska vara med och betala en del av fasta avgifter? jag amorterar 1700kr i månaden och självklart räntan på lånet 8000kr i månaden. Nu är det så att jag äger 90% av fastigheten, så hur ligger det till? Banken berättade för oss när vi fick låna 3,3 att (X) ( ex sambo ) att hon står i dålig dager??? va nu det betyder, vi har ett samboavtal skrivet av en advokatfirma som säger att hon inte kan sälja till någon annan än mej, om vi inte kommer överens om ett pris. SÅ frågan är!! Är hon enligt lag skyldig att vara med att betala en del eller kan hon bara åka med på en "räkmacka" ?. Dom 10 % fick hon av mina föräldrar en gåva, jag fick resterande 90%. Mina föräldrar har ägt tomten vi byggde huset på i 30 år.Mvh
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar börjar jag med att förklara hur jag uppfattar din fråga och situation samt klargör några utgångspunkter.- Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det finns någon möjlighet för dig att kräva din exsambo på betalning för en del av de fasta utgifter som löper för den fastighet ni äger tillsammans. Du har under en tid amorterat och betalat ränta på det bolån ni står gemensamt på. - Svaret är därefter disponerat så att jag först kommenterar det samboavtal ni upprättat och det rättsförhållande som råder mellan er med tanke på att ni äger fastigheten tillsammans. Därefter besvaras den huvudsakliga frågan du ställt, vilket följs av ett förslag på handlingsplan. I svaret hänvisar jag till bestämmelser i sambolagen, samäganderättslagen och skuldebrevslagen.-SamboavtalVanligtvis är sambolagen tillämplig lag när sambor separerar och inte är överens om egendomsförhållanden. Genom sambolagen kan samborna begära bodelning, vilket som utgångspunkt innebär att den gemensamma bostaden och bohaget ska fördelas lika. Du nämner dock att ni har ett samboavtal. Vanligt i ett samboavtal är att man "avtalar bort" sambolagens regler, vilket jag utgår från att ni har gjort (se 9 § sambolagen). Oavsett är det så att fristen för bodelningsrätten upphör om ingen av samborna begärt bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, 8 § andra stycket sambolagen.-Samäganderätt till fastigheten Eftersom ni äger fastigheten tillsammans aktualiseras samäganderättslagen (1 § samäganderättslagen). Du skriver att ni i samboavtalet har infört en klausul som säger att din exsambo måste sälja sin del av fastigheten till dig. Jag tolkar det som att ni därför även "avtalat bort" en eller flera bestämmelser i samäganderättslagen.Den bestämmelse jag främst syftar på är 6 § samäganderättslagen. Enligt bestämmelsen kan den som är samägare till exempelvis en fastighet framtvinga en försäljning på offentlig auktion, förutsatt att ägarna inte är överens om försäljningen. Din exsambo verkar genom avtalet också inskränkt sin egen förfoganderätt över andelen, se 2 § samäganderättslagen. Enligt den bestämmelsen har en delägare annars rätt att förfoga rättsligt (exempelvis sälja) sin del av egendomen utan samtycke från övriga delägare. (Däremot måste ägarna vara överens vid förfogande av egendomen som helhet.) Utöver det att ni avtalat bort rätten till tvångsförsäljning och avtalat om ett förfogandeförbud för din exsambo förstår jag det som att samäganderättslagen inte är inskränkt i övriga delar. Något som kan vara bra att veta, men egentligen inte hör till din huvudsakliga fråga, är att det krävs att alla samägare är överens då en förvaltningsåtgärd ska vidtas på egendomen, 2 § samäganderättslagen. Ett exempel på vad bestämmelsen innebär i praktiken är att exsambons samtycke krävs om du vill göra en renovering eller upprustning av fastigheten. Ansvar för bolånet-Solidariskt ansvarNi är sannolikt solidariskt ansvariga för det bolån ni gemensamt tecknat hos banken. Att ni svarar solidariskt för skulden till banken innebär att banken har rätt att kräva betalning av vem som helst av er, för hela skulden. Rättsligt stöd för detta är 2 § skuldebrevslagen. -Regressrätt Enligt samma bestämmelse stadgas även en regressrätt. Regressrätten innebär i detta fallet att den som betalt för annans del av skulden genom ett solidariskt ansvar gentemot borgenären (banken), har en efterföljande rätt att kräva den andra låntagaren på dennes del. Detta gäller så tillvida att du och din exsambo inte har en inbördes överenskommelse sedan tidigare om en annan fördelning av lånekostnaden. Detta blir dock en sak mellan de två låntagarna att reda ut inbördes, och är alltså inte en uppgörelse som banken har någon del i. Det är sannolikt svårt för dig att nu i efterhand kräva av banken att du endast ska stå för halva skulden.-Du kan kräva betalning från ex-sambon I praktiken innebär detta att du har en regressfordran på din exsambo för den delen av amorteringar och räntor som hon borde ha betalat för det gemensamma bolånet. Din ex-sambo måste alltså betala av på lånet trots att hon inte bor i huset längre.-Ansvar för andra kostnaderNär det kommer till andra löpande kostnader förenade med fastigheten är det inte lika säkert att du kan kräva något från exsambon. Det kan inte heller anses vara skäligt att din exsambo ska stå för omkostnader för exempelvis uppvärmning, vatten, el och liknande hänförliga till tiden efter hon flyttat ut och skaffat sig en egen bostad. Sannolikt har hon ju haft motsvarande kostnader för sin lägenhet, och har vad jag förstått har hon inte bott i huset under den perioden du nämner.Hur går du vidare för att kräva betalning för regressfordran? För att få betalt från din exsambo måste du kräva betalning på civilrättslig väg, om hon inte frivilligt betalar till dig. Det första du kan göra är att kontakta din exsambo och påtala den regressfordran som uppstått med grund i de avbetalningar du gjort av ert gemensamma lån. Eftersom det verkar röra sig om en förhållandevis stor summa kan ni exempelvis upprätta en betalningsplan. Ni kan även utreda möjligheten för dig att köpa ut exsambons del i fastigheten, och på det sättet kvitta i vart fall en del av skulden mot hennes andel.Observera att banken bestämmer om din exsambo kan lösas ut som låntagare till bolånet, oavsett om du förvärvar hennes andel i huset. Vad som kan hända är såklart att exsambon vägrar att betala. Då har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten för att försöka driva in skulden med myndighetens hjälp. Givetvis kan du även stämma exsambon i tingsrätten för att få skulden fastställd. Min rekommendation är att du så långt det är möjligt försöker nå en överenskommelse med exsambon utan myndigheternas inblandning. Dels med tanke på att en process kan bli kostsam och uppslitande på olika sätt och vis, och dels eftersom ni äger en fastighet med samäganderätt, och du är beroende av exsambons samtycke för de åtgärder du vill vidta med fastigheten. Sammanfattning av svaret Du och din exsambo är sannolikt solidariskt betalningsansvariga för bolånet. Det innebär att du får en regressrätt gentemot din exsambo, vad gäller den del av amorteringar och ränteinbetalningar som du har gjort till banken. Regressrätten innebär att du kan utkräva den del som exsambon ansvarat för enligt låneavtalet. Eftersom ni står 50/50 på bolånet är summan du kan kräva som utgångspunkt 50% av de amorteringar och räntor du betalt in. Har ni tidigare haft en annan inbördes överenskommelse blir det dock svårt att kräva något utöver den fördelningen som ni bestämt då. Vägrar exsambon att betala kan du ansöka om betalningsföreläggande eller stämning för att fastställa och driva in skulden. Observera att detta svar formulerats beroende av hur jag uppfattat informationen i din fråga. Om ert låneavtal eller samboavtal inte är utformade på detta sättet innebär det att svaret kan bli ett annat. Min rekommendation är därför att du ber en jurist granska dina avtal och samtliga omständigheter kring din situation för att du ska kunna få en korrekt bedömning. Det kan även vara klokt att få hjälp med att att fastställa vilket belopp du kan kräva och att utreda de möjligheter som finns att överta exsambons del i fastigheten, om det är något som är aktuellt för dig. Skulle du önska att komma i kontakt med en kvalificerad jurist på Lawlines juristbyrå så hjälper jag dig gärna att komma i kontakt med en kollega. Du får i sådant fall gärna återkomma till mig genom att mejla till hanna.lindqvist@lawline.se. Givetvis är du välkommen att mejla mig om du har några andra frågor rörande svaret. Du har även valt att bli kontaktad genom ett uppföljande telefonsamtal. Jag kommer därför att ringa dig på det telefonnummer du uppgett till oss på torsdag kl. 08.00. Passar inte tiden får du gärna höra av dig på mejl så kan vi komma överens om en annan tid. Observera att jag kommer att ringa med skyddat nummer. Vänligen,