Kan jag i efterhand kräva utflyttad exsambo på betalning för vårt gemensamma bolån och andra kostnader förenade med den gemensamt ägda fastigheten?

2019-11-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej Jag och mitt ex separerade i juni 2018 hon flyttade ut några dagar senare, hon skrev sej 2 månader senare på den nya lägenheten. Vi har ett bolån som vi står 50/50 på, jag bor kvar i huset och betalar ju då allt ! Min fråga är om hon inte ska vara med och betala en del av fasta avgifter? jag amorterar 1700kr i månaden och självklart räntan på lånet 8000kr i månaden. Nu är det så att jag äger 90% av fastigheten, så hur ligger det till? Banken berättade för oss när vi fick låna 3,3 att (X) ( ex sambo ) att hon står i dålig dager??? va nu det betyder, vi har ett samboavtal skrivet av en advokatfirma som säger att hon inte kan sälja till någon annan än mej, om vi inte kommer överens om ett pris. SÅ frågan är!! Är hon enligt lag skyldig att vara med att betala en del eller kan hon bara åka med på en "räkmacka" ?. Dom 10 % fick hon av mina föräldrar en gåva, jag fick resterande 90%. Mina föräldrar har ägt tomten vi byggde huset på i 30 år.Mvh
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att du ska kunna tillgodogöra dig mitt svar börjar jag med att förklara hur jag uppfattar din fråga och situation samt klargör några utgångspunkter.- Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det finns någon möjlighet för dig att kräva din exsambo på betalning för en del av de fasta utgifter som löper för den fastighet ni äger tillsammans. Du har under en tid amorterat och betalat ränta på det bolån ni står gemensamt på. - Svaret är därefter disponerat så att jag först kommenterar det samboavtal ni upprättat och det rättsförhållande som råder mellan er med tanke på att ni äger fastigheten tillsammans. Därefter besvaras den huvudsakliga frågan du ställt, vilket följs av ett förslag på handlingsplan. I svaret hänvisar jag till bestämmelser i sambolagen, samäganderättslagen och skuldebrevslagen.-SamboavtalVanligtvis är sambolagen tillämplig lag när sambor separerar och inte är överens om egendomsförhållanden. Genom sambolagen kan samborna begära bodelning, vilket som utgångspunkt innebär att den gemensamma bostaden och bohaget ska fördelas lika. Du nämner dock att ni har ett samboavtal. Vanligt i ett samboavtal är att man "avtalar bort" sambolagens regler, vilket jag utgår från att ni har gjort (se 9 § sambolagen). Oavsett är det så att fristen för bodelningsrätten upphör om ingen av samborna begärt bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, 8 § andra stycket sambolagen.-Samäganderätt till fastigheten Eftersom ni äger fastigheten tillsammans aktualiseras samäganderättslagen (1 § samäganderättslagen). Du skriver att ni i samboavtalet har infört en klausul som säger att din exsambo måste sälja sin del av fastigheten till dig. Jag tolkar det som att ni därför även "avtalat bort" en eller flera bestämmelser i samäganderättslagen.Den bestämmelse jag främst syftar på är 6 § samäganderättslagen. Enligt bestämmelsen kan den som är samägare till exempelvis en fastighet framtvinga en försäljning på offentlig auktion, förutsatt att ägarna inte är överens om försäljningen. Din exsambo verkar genom avtalet också inskränkt sin egen förfoganderätt över andelen, se 2 § samäganderättslagen. Enligt den bestämmelsen har en delägare annars rätt att förfoga rättsligt (exempelvis sälja) sin del av egendomen utan samtycke från övriga delägare. (Däremot måste ägarna vara överens vid förfogande av egendomen som helhet.) Utöver det att ni avtalat bort rätten till tvångsförsäljning och avtalat om ett förfogandeförbud för din exsambo förstår jag det som att samäganderättslagen inte är inskränkt i övriga delar. Något som kan vara bra att veta, men egentligen inte hör till din huvudsakliga fråga, är att det krävs att alla samägare är överens då en förvaltningsåtgärd ska vidtas på egendomen, 2 § samäganderättslagen. Ett exempel på vad bestämmelsen innebär i praktiken är att exsambons samtycke krävs om du vill göra en renovering eller upprustning av fastigheten. Ansvar för bolånet-Solidariskt ansvarNi är sannolikt solidariskt ansvariga för det bolån ni gemensamt tecknat hos banken. Att ni svarar solidariskt för skulden till banken innebär att banken har rätt att kräva betalning av vem som helst av er, för hela skulden. Rättsligt stöd för detta är 2 § skuldebrevslagen. -Regressrätt Enligt samma bestämmelse stadgas även en regressrätt. Regressrätten innebär i detta fallet att den som betalt för annans del av skulden genom ett solidariskt ansvar gentemot borgenären (banken), har en efterföljande rätt att kräva den andra låntagaren på dennes del. Detta gäller så tillvida att du och din exsambo inte har en inbördes överenskommelse sedan tidigare om en annan fördelning av lånekostnaden. Detta blir dock en sak mellan de två låntagarna att reda ut inbördes, och är alltså inte en uppgörelse som banken har någon del i. Det är sannolikt svårt för dig att nu i efterhand kräva av banken att du endast ska stå för halva skulden.-Du kan kräva betalning från ex-sambon I praktiken innebär detta att du har en regressfordran på din exsambo för den delen av amorteringar och räntor som hon borde ha betalat för det gemensamma bolånet. Din ex-sambo måste alltså betala av på lånet trots att hon inte bor i huset längre.-Ansvar för andra kostnaderNär det kommer till andra löpande kostnader förenade med fastigheten är det inte lika säkert att du kan kräva något från exsambon. Det kan inte heller anses vara skäligt att din exsambo ska stå för omkostnader för exempelvis uppvärmning, vatten, el och liknande hänförliga till tiden efter hon flyttat ut och skaffat sig en egen bostad. Sannolikt har hon ju haft motsvarande kostnader för sin lägenhet, och har vad jag förstått har hon inte bott i huset under den perioden du nämner.Hur går du vidare för att kräva betalning för regressfordran? För att få betalt från din exsambo måste du kräva betalning på civilrättslig väg, om hon inte frivilligt betalar till dig. Det första du kan göra är att kontakta din exsambo och påtala den regressfordran som uppstått med grund i de avbetalningar du gjort av ert gemensamma lån. Eftersom det verkar röra sig om en förhållandevis stor summa kan ni exempelvis upprätta en betalningsplan. Ni kan även utreda möjligheten för dig att köpa ut exsambons del i fastigheten, och på det sättet kvitta i vart fall en del av skulden mot hennes andel.Observera att banken bestämmer om din exsambo kan lösas ut som låntagare till bolånet, oavsett om du förvärvar hennes andel i huset. Vad som kan hända är såklart att exsambon vägrar att betala. Då har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten för att försöka driva in skulden med myndighetens hjälp. Givetvis kan du även stämma exsambon i tingsrätten för att få skulden fastställd. Min rekommendation är att du så långt det är möjligt försöker nå en överenskommelse med exsambon utan myndigheternas inblandning. Dels med tanke på att en process kan bli kostsam och uppslitande på olika sätt och vis, och dels eftersom ni äger en fastighet med samäganderätt, och du är beroende av exsambons samtycke för de åtgärder du vill vidta med fastigheten. Sammanfattning av svaret Du och din exsambo är sannolikt solidariskt betalningsansvariga för bolånet. Det innebär att du får en regressrätt gentemot din exsambo, vad gäller den del av amorteringar och ränteinbetalningar som du har gjort till banken. Regressrätten innebär att du kan utkräva den del som exsambon ansvarat för enligt låneavtalet. Eftersom ni står 50/50 på bolånet är summan du kan kräva som utgångspunkt 50% av de amorteringar och räntor du betalt in. Har ni tidigare haft en annan inbördes överenskommelse blir det dock svårt att kräva något utöver den fördelningen som ni bestämt då. Vägrar exsambon att betala kan du ansöka om betalningsföreläggande eller stämning för att fastställa och driva in skulden. Observera att detta svar formulerats beroende av hur jag uppfattat informationen i din fråga. Om ert låneavtal eller samboavtal inte är utformade på detta sättet innebär det att svaret kan bli ett annat. Min rekommendation är därför att du ber en jurist granska dina avtal och samtliga omständigheter kring din situation för att du ska kunna få en korrekt bedömning. Det kan även vara klokt att få hjälp med att att fastställa vilket belopp du kan kräva och att utreda de möjligheter som finns att överta exsambons del i fastigheten, om det är något som är aktuellt för dig. Skulle du önska att komma i kontakt med en kvalificerad jurist på Lawlines juristbyrå så hjälper jag dig gärna att komma i kontakt med en kollega. Du får i sådant fall gärna återkomma till mig genom att mejla till hanna.lindqvist@lawline.se. Givetvis är du välkommen att mejla mig om du har några andra frågor rörande svaret. Du har även valt att bli kontaktad genom ett uppföljande telefonsamtal. Jag kommer därför att ringa dig på det telefonnummer du uppgett till oss på torsdag kl. 08.00. Passar inte tiden får du gärna höra av dig på mejl så kan vi komma överens om en annan tid. Observera att jag kommer att ringa med skyddat nummer. Vänligen,

Felaktigt utbetalda pengar - nu kräver utbetalaren annan summan än den som betalat ut?

2019-10-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej. jag har under augusti månad fått en månads lön på 24.746 kr av Helsingborgs kommun som är felaktig betald till mitt konto, jag är inte anställd i Helsingborgs kommun och ej varit anställd i Helsingborgskommun sedan 201707, nu krävs jag på att återbetala hela bruttosumman på 32.500 kr där även skatten är medräknad i återbetalningskravet fastän jag har bara fått 24.746 kr i lön, jag vill och kommer att återbetala pengarna tillbaka men bara de jag fick alltså 24.746 kr hur gör jag , jag vill ha rättvisa eftersom jag vet att det är inte mitt fel att jag blev betald felaktig lön fastän jag är inte anställd av Helsingborgs kommun. jag vill bara betala det jag fått alltså 24.746 kr tacksam för svar.
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är det juridiska problemet?Du har mottagit pengar som inte tillhör dig. Denna typ av situation regleras inte specifikt i någon svensk lag. Däremot finns det en huvudregel som kallas condictio indebiti som innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning som du vet är felaktig så säger principen att du ska överföra tillbaka pengarna till avsändaren.ÅterbetalningDet är ostridigt att du ska betala tillbaka summan på 24 746 kr, det vill säga den summan som har kommit in på ditt konto. Jag ser ingen anledning till att du bör betala även den delen av bruttolönen som avser skatt. Detta eftersom det inte är pengar som har kommit dig till handa. Det är den summa som har felaktigt inkommit på ditt konto som ska återbetalas. Vad innebär detta för dig?Huvudregeln är att du är återbetalningsskyldig, vilket du verkar vara fullt medveten om. Den summan som ska återbetalas är den summan som du fick in på ditt konto. Min rekommendation är att du kontaktar utbetalaren med din invändning om betalning för skatten. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Kan en fordringsägare ges prioritet över övriga genom att detta skrivs i skuldebrevet?

2019-10-28 i Fordringar
FRÅGA |HejKan jag skriva ett skuldebrev så att långivare blir en mer prioriterad fordringsägare än övriga fordringsägare. Hur skall en sådan text i sådant fall formuleras?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Så som jag tolkar din fråga undrar du över möjligheterna att se till att en fordringsägare får betalt framför andra fordringsägare. Från och med nu hänvisar jag till fordringsägare med beteckningen borgenär och till den som är betalningsskyldig med beteckningen gäldenär.Till att börja med kan det vara på sin plats att konstatera att så länge gäldenären har tillräckliga ekonomiska tillgångar för att betala alla sina skulder så spelar det ingen roll i vilken inbördes ordning skulderna blir betalda. Gäldenären kan alltså välja att betala till en viss borgenär först så länge övriga borgenärer får betalt innan inom den överenskomna tiden.Hur blir det när gäldenären inte kan betala då? När gäldenären har blivit insolvent så kan det om det vill sig illa till bli fråga om konkurs eller utmätning. Då räcker inte gäldenärens tillgångar till för att betala alla borgenärer. Frågan är då vilken borgenär som ska få betalt först och denna fråga regleras i den så kallade förmånsrättslagen. Förmånsrättslagen reglerar i vilken ordning borgenärerna ska få betalt och hur mycket. För att nämna några exempel på förmånsrätter så finns det olika typer av pant i både skepp, flygplan, fastigheter eller lös egendom.Så för att gå över till svaret på din fråga, kan man ge prioritet åt en borgenär genom att skriva det på skuldebrevet? Svaret är nej, en sådan text kommer i sig själv inte att få någon rättslig verkan. För att ge en borgenär prioritet måste man antingen komma överens med samtliga andra borgenärer om att dom ska få betalt efter den borgenär man vill prioritera eller så måste man skapa en förmånsrätt åt den borgenären.En av dom enklaste sätten att skapa en förmånsrätt är genom en handpant. Det går till på så sätt att man lämnar över någonting värdefullt till borgenären så som exempelvis en bil eller några smycken. Det är då mycket viktigt att man själv ger upp kontrollen över egendomen, annars kommer panten inte godkännas. Skulle man sen inte kunna betala sina skulder kan borgenären använda panten för att få betalt och vara garanterad att få åtminstone vad panten är värd om skulderna överstiget pantens värde. Det finns som sagt många andra förmånsrätter så som exempelvis pant i fastigheter och dylikt. Det skulle ta alldeles för stor plats i anspråk att beskriva alla här. Kontentan av mitt svar är dock att det inte räcker att skriva att borgenären är prioriterad på skuldebrevet, det krävs att man skapar en riktig förmånsrätt.Med vänliga hälsningar

Kan en överlåtare av löpande skuldebrev bli ansvarig om gäldenären inte kan betala?

2019-10-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Om en person överlåter ett löpande skuldebrev och gäldenären sedan går i konkurs och inte kan betala skulden, är den gamla borgenären då skyldig att ersätta den nya borgenären eller går kreditrisken över vid överlåtelsen?
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna kring skuldebrev regleras i skuldebrevslagen (SkbrL).Utgångspunkten är att köparen av ett löpande skuldebrev även köper "risken" för skuldebrevet. Med andra ord så är säljaren av ett löpande skuldebrev som utgångspunkt inte skyldig att ersätta köparen om gäldenären går i konkurs (9 § 2 stycket SkbrL).Undantaget är om säljaren samtycker till att ersätta köparen för beloppet om gäldenären skulle gå i konkurs eller inte kan betala av andra anledningar. Hoppas att detta gav svar på din fråga, har du några fler frågor får du gärna höra av dig till oss igen. Med vänliga hälsningar

Hur minimerar man sina risker vid utställande av lån till en annan privatperson?

2019-11-16 i Fordringar
FRÅGA |Hej Lawline,Jag har en viss summa pengar som jag har sparat genom mitt jobb. Jag blev kontaktad av en privatperson som vill gärna låna en summa på 50,000 och är beredd att betala tillbaka summan plus någon tusenlapp i avkastning, efter drygt en månad av lånedatumet. Nu undrar jag vad det finns för rikser för min del? Hur bör jag göra för att vara säker på mina pengar kommer att betalas tillbaka i tid?Mvh
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagI din fråga kommer jag att beröra skuldebrev, vilket finns reglerat i skuldebrevslagen. Även förmånsrättslagen kommer beröras. Hur kan man minimera riskerna? Det finns, precis som du skriver, alltid en risk att inte få sina pengar återbetalda när man lånar ut dem till någon. Vid en eventuell konkurs kommer borgenärerna (långivarna) med någon säkerhetsrätt, exempelvis inteckning i en fastighet, ha företräde till betalning framför någon som inte har någon säkerhetsrätt (en så kallad oprioriterad borgenär) (1, 6, 15 och 18 § förmånsrättslagen). Detta gör att du bör kontrollera låntagarens betalningsduglighet innan du medger att låna ut pengarna. För att minimera riskerna kan du även begära att få någon lös egendom i pant (s.k. handpanträtt) om det är möjligt. Detta ger dig då en särskild förmånsrätt, vilket i förhållande till andra borgenärer är en bra ställning då du vid en eventuell konkurs har rätt att sälja saken och behålla värdet till och med det belopp som motsvarar skulden (4 § tredje punkten förmånsrättslagen). Det krävs dock att egendomen har överlämnats till dig för att säkerhetsrätten ska vara giltig. SkuldebrevDu bör i vart fall upprätta ett skuldebrev, vilket kan ses som ett kvitto på att du har lånat ut pengarna och har rätt att få tillbaka motsvarande belopp och ränta. Om det är utställt till just dig, dvs att det är du som låntagaren ska betala till, så är det ett enkelt skuldebrev (26 § skuldebrevslagen). Detta är ett starkt bevismedel om du skulle behöva hjälp med att driva in skulden. Hjälp med att driva in skuldOm du skulle behöva hjälp med att driva in en skuld är det första du ska göra att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Detta innebär att Kronofogden hjälper dig att fastställa skulden, som ett bevis på att personen är skyldig dig pengar. Kronofogden skickar då ett föreläggande till låntagaren samt ett delgivningskvitto som personen ska skriva under och skicka tillbaka. Mer information om detta hittar du på Kronofogdens hemsida. Sammanfattning För att minimera dina risker bör du kontrollera låntagarens ekonomi innan du beviljar lånet och se till att ni upprättar ett skuldebrev. Skulle du behöva hjälp med det kan jag rekommendera Lawlines avtalstjänst. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur får man tillbaka pengar man lånat ut?

2019-10-28 i Fordringar
FRÅGA |Vad ska jag göra då min man inte betalar tillbaka sin skuld till mig på 250.000kr? Finns det något man kan göra?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga regleras främst i lag om betalningsföreläggande och handräckning, men även i utsökningsbalken (UB).Ansök om betalningsföreläggandeNär någon är skyldig en pengar som man inte får tillbaka kan man börja med att ansöka om betalningsföreläggande. Det finns två krav för att få ansöka om betalningsföreläggande (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning):Skulden ska avse pengar.Skulden ska vara förfallen till betalning.Kronofogdemyndigheten kommer då att försöka driva in pengarna från personen. Om personen motsätter sig skulden kan man i sista hand ansöka om stämning vid tingsrätten, men har du bevis för att skulden finns brukar det inte behöva gå så långt. Om personen som är skyldig en pengar erkänner skulden meddelar Kronofogdemyndigheten utslag (42 § lag om betalningsföreläggande och handräckning) och detta blir en exekutionstitel (3 kap. 1 § UB) vilket betyder att Kronofogdemyndigheten i sista hand kommer utmäta personens egendom om inte personen betalar.Hoppas detta var till hjälp för dig! Vill du läsa mer om ansökan om betalningsföreläggande rekommenderar jag att du tittar på Kronofogdemyndighetens hemsida, den hittar du här.

Fråga om potentiellt borgensåtagande

2019-10-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Vi har en fordran på ett privat företag som vi samarbetat med under flera år. Fakturan förföll för två månader sedan. Vi har blivit försäkrade, både skriftlig och muntlig, att fakturan ska betalas, men företagets ägare betalar inte utan vill ha mer tid för att reglera skulden (väntar på"privata" pengar från ett dödsbo) Nu misstänker vi att företaget är på obestånd och vi tror att det kommer att sluta med konkurs! Vår fråga är följande: En av delägarna (styrelseledamot) har skriftligen lovat att betala skulden även om han nödgas att betala privat ! Kan det räknas som ett bindande avtal? Kan vi kräva betalning från honom privat om företaget sätts i konkurs?Tacksam för svar
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Styrelseledamotens utfästelse skulle nog närmast kunna anses utgöra ett borgensåtagande. Lagen innehåller inte några formkrav på hur ett borgensåtagande måste utformas för att vara giltigt. Vägledning får hämtas från lagrummets stadgande att "Går någon i löfte för annan mans gäld; betale han det gäldenär själv ej gälda gitter.". Däremot finns det olika former av borgensåtaganden, där utgångspunkten om inget annat framgår är att det rör sig om en så kallad enkel borgen (10 kap. 8 § handelsbalken (HB)). Vid en enkel borgen är borgensmannen subsidiärt betalningsansvarig, vilket innebär att ni som borgenärer endast har rätt att kräva betalt av borgensmannen först om ni kan visa att gäldenären är insolvent, det vill säga oförmögen att betala skulden. Som utgångspunkt kan det bevisas antingen genom ett misslyckat utmätningsförfarande eller om gäldenären försätts i konkurs då antingen genom att någon form av bevisning kan visa att ni sannolikt inte kommer kunna få skulden betald genom konkursförfarande och i annat fall efter ett avslutat konkursförfarande (se rättsfallet NJA 1990 s. 245). En annan form av borgen är så kallad proprieborgen, vilken kräver att det framgår att borgensmannen ansvarar för skulden såsom för egen så kan betalning krävas antingen från gäldenären eller borgensmannen (10 kap. 9 § HB).Frågan kretsar då alltså främst kring om styrelseledamotens utfästelse skulle kunna anses vara ett löfte om ett enkelt borgensåtagande. Det framgår inte av frågan exakt hur utfästelsen har utformats varför något definitivt svar ej kan ges. Men ett borgensåtagande bör peka ut vilken huvudförbindelse som borgensmannen borgar för eller om det avser ett generellt åtagande för gäldenärens alla förpliktelser. Det går alltså inte ge ett definitivt svar, men det skulle kunna vara så att den skriftliga utfästelsen är att anse som ett enkelt borgensåtagande.För ytterligare hjälp skulle jag rekommendera att du bokar tid med en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Jag hoppas mitt svar har varit behjälpligt och lycka till!Med vänlig hälsning

Kan man ansöka om betalningsföreläggande trots att motparten redan har bestritt betalningsansvar?

2019-10-16 i Fordringar
FRÅGA |HejHar en kund som bestridit en faktura via mail.Får jag/vi nu vända oss till Kronofogden med en ansökan om Betalningsföreläggande, eller måste direkt gå vidare till Tingsrätten med en stämningsansökan?Med Vänlig Hälsning
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är nej, ni måste inte nu direkt gå vidare med en stämningsansökan till tingsrätten. Jag kommer nedan att översiktligt förklara hur en ansökan om betalningsföreläggande kommer att behandlas hos Kronofogdemyndigheten och varför det kan vara lönsamt att i första hand ansöka om betalningsföreläggande istället för att direkt vända sig till tingsrätten.Även om du har haft kontakt med din kund och denne bestrider betalningsansvar för en faktura, kan du ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Att du tidigare har haft samtal med din kund om betalningsansvaret där denne har invänt mot betalningsansvaret utgör inget hinder mot att du ansöker om betalningsföreläggande.En ansökan om betalningsföreläggande ska göras skriftligen till Kronofogdemyndigheten. I ansökan ska du ange att du vill att kunden ska åläggas att betala fakturan, samt varför du menar att kunden är betalningsansvarig i enlighet med fakturan (10 § lag om betalningsföreläggande och handräckning, LBH). Kronofogden kommer sedan att förelägga svaranden att yttra sig över din ansökan. Kunden kan då välja att agera på främst tre sätt:1) Kunden väljer att betala i enlighet med fakturan.2) Kunden bestrider din ansökan inom den angivna svarstiden (31 § LBH).3) Kunden bestrider inte ansökan i tid eller svarar inte alls på den (42 § LBH)Väljer kunden att bestrida din ansökan inom rätt tid, blir det upp till dig att bestämma om du vill stå fast vid att kunden är skyldig att betala fakturan. Gör du detta kommer målet att överlämnas till tingsrätten för prövning (33 § LBH). Tingsrätten får då pröva om kunden är skyldig att betala fakturan eller inte.Skulle kunden dock svara för sent eller inte alls svara på din ansökan, kommer Kronofogden att meddela så kallat utslag helt i överensstämmelse med din ansökan (42 § LBH). Detta utslag kommer sedan att verkställas självmant av Kronofogden exempelvis genom en utmätning hos kunden. Du kommer då, förutsatt att kunden har egendom som Kronofogden kan ta i anspråk, att få betalt för fakturan genom Kronofogdens försorg. Sammanfattande råd i ditt fallMånga gånger kan det vara klokt att vid en tvist om betalning först undersöka om det finns någon möjlighet att komma överens med kunden direkt om betalningsansvaret. Är detta inte möjligt, kan det ibland vara bra att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden snarare än att direkt vända sig till tingsrätt med en stämningsansökan. Genom att du ansöker om betalningsföreläggande kommer kunden troligtvis inse att du är seriös med ditt anspråk på betalning, och kunden kommer förhoppningsvis då också att självmant betala fakturan. Skulle kunden fortsätta bestrida betalningsansvar kan tvisten enkelt överlämnas till tingsrätten för prövning.Hoppas du fick svar på din frågaMed vänliga hälsningar