Är det stöld att inte betala efter överenskommelse?

2020-08-21 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Vi har ett företag i byggbranchen. En anställd bad om att få köpa material genom bolaget. Vi si sa ja till detta, under förutsättning av hela beloppet ( ca 25000 kronor) betalades till företaget inom 30 dagar. den anställde efterfrågade delbetalningen vilket skriftligen nekades. Förutsättningen för lånet var även att ett skuldebrev skulle antecknas. Den anställda hämtade materialet på fabriken, och lämnade skuldebrevet osignerat. Lånet förföll den 29/7. Trots påminnelser om både betalning och skuldebrev, återkopplade inte den anställde. Det närmar sig nu löneutbetalning för augusti, varför jag via mail meddelade den anställde om skulden, och meddelade att om den inte fanns på vårt konto per 24/8, skulle beloppet dras från hans skuld. Han svarar då att det är olagligt för oss att dra beloppet från hans lön. Det är möjligen sant, och jag undrar vad som gäller kring detta. Vidare undrar jag huruvida det kan klassas som stöld, att ta material från bolaget, och låta bli att både betala samt underteckna skuldebrev, då detta vara överenskommet skriftligen.Jag vore mycket tacksam för svar angående detta. Jag kan bifoga mailkonversationen, men ser ej att det går att bifoga filer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din fråga undrar du dels om du som arbetsgivare får lov att göra avdrag på arbetstagarens lön i detta fall, dels om arbetstagaren kan ha gjort sig skyldig till brottet stöld.Sådant avdrag från lön som du refererar till är vad som benämns kvittning. Regler därom finns i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Utgångspunkten är att kvittning mot lönefordran får ske med arbetstagarens medgivande (2 §). Kvittning utan arbetstagarens medgivande får ske för skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten och aktualiseras främst då arbetstagaren stulit på arbetsplatsen, förskingrat anförtrodda medel eller skadat arbetsgivarens egendom (3 §). Kvittning får endast ske mot den del av lönefordringen som uppenbart överstiger vad som åtgår för arbetstagarens och hans familjs försörjning, underhållsskyldighet m.m. (4 §). Innan sådan kvittning får ske krävs att arbetsgivaren inhämtar besked från kronofogdemyndigheten om hur stor del av lönen som ska vara skyddad mot kvittning (6 §). I det fall du beskriver föreligger det sannolikt inte någon rätt till kvittning från er sida som arbetsgivare.För att brottet stöld ska aktualiseras krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § brottsbalken). I det fall du beskriver är inte alla rekvisit uppfyllda för att ett brott ska vara för handen. Arbetstagaren har inte olovligen tagit något annat; han har fått lov att ta det och haft 30 dagar på sig att betala. Att inte betala en fordran är inte olagligt i sig och det rör sig mest troligt om en civilrättslig tvist mellan er och arbetstagaren. Att arbetstagaren inte undertecknat skuldebrevet innebär inte i sig att det inte finns någon skuld. Ett skuldebrev är ett bevis om att det finns en fordran, däremot kan en fordran uppkomma och bevisas även på annat sätt. Även en muntlig överenskommelse om en skuld, eller som i ert fall, per e-post är bevismedel.Utifrån den information du presenterat har arbetstagaren sannolikt inte gjort sig skyldig till brottet stöld. Det rör sig om en civilrättslig tvist er emellan. Eftersom arbetstagaren inte medgett kvittning från lönen och inget av de fall som aktualiseras för s.k. "tvungen kvittning" är aktuella kan ni inte göra avdrag.Då det rör sig om en civilrättslig tvist är min rekommendation att ni sänder en påminnelse till arbetstagaren att betala den förfallna skulden. Om han inte betalar kan ni ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Bestrider arbetstagaren ansökan blir ni tvungna att stämma honom i domstol för att få ett utslag. Alternativt kan ni stämma honom i domstol direkt för att få fastställt hur mycket han är skyldig att betala. När ni har ett domstolsbeslut kan ni vända er till Kronofogden som kan hjälpa er med indrivning av skulden.Om ni behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jag har lånat ut pengar till en person. Vi har inget skuldebrev men det finns vittnen. Kan jag väcka talan i domstol, och hur ser mina chanser ut i så fall?

2020-08-10 i Fordringar
FRÅGA |Jag lånade ut någon 60 000 kr kontant, och mindre del av pengar har jag skickat honom på swish. Jag har inget skuldebrev och rättsligt bevis men jag har haft två vittnesmål när jag förhandlade med honom om när han ska betala pengar och jag tänker väcka talan vid domstol.Är det möjligt att bevisa vittnenas vittnesmål i domstolen och vinna ärende?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att besvara ifall du kan kräva att få pengarna tillbaka trots att du och den andra personen inte har något skriftligt avtal. Därefter kommer jag att gå igenom hur du ska gå tillväga för att få pengarna tillbaka, samt ge råd om vad du kan göra nu. Kan du kräva att få pengarna tillbaka, trots att du och den andra personen inte har något skriftligt avtal?Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt, men är tyvärr svårare att bevisa. Du uppger att du har två vittnesmål när du har förhandlat med personen om att han ska betala dig pengar, menar du att det är andra personer som har varit närvarande när du har pratat med personen om att han är skyldig dig pengar och ska betala tillbaka? I så fall kan det utgöra bevisning. Om det finns någon annan bevisning på att du har lånat ut pengar, exempelvis kontoutdrag alternativt sms eller andra meddelanden där personen säger att han ska betala eller där du uppmanar honom att betala det han är skyldig dig, kan det utgöra bevisning.Hur ska man gå tillväga för att få pengarna tillbaka?Eftersom du har förhandlat med personen om att han ska betala tillbaka, men du inte har fått några pengar av honom, rekommenderar jag att du ansöker om betalningsföreläggande via Kronofogden (se mer information på Kronofogdens hemsida, länk här. Det kostar 300 kronor att ansöka. Den kostnaden kan man begära ersättning för i sin ansökan. Kronofogden uppger att man i sin ansökan kan ta med kostnader för sitt eget eller sitt ombuds arbete, och att den kostnad som Kronofogden ersätter normalt är 380 kronor.Efter att man har ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogden kommer Kronofogden att ta kontakt med personen som den som ansökte vill ha betalt av. Då kan det hända att personen betalar, men det kan även hända att personen bestrider betalningsföreläggandet, alternativt att personen inte gör någonting. Om personen vägrar betala, alltså bestrider kravet, får den som vill ha betalt välja om hen vill driva ärendet vidare till domstol. Du skriver i din fråga att du vill väcka talan i domstol, men du behöver ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden först för att gå skulden fastställd.Vad du kan göra nu Jag rekommenderar att du tar kontakt med Kronofogden samt ansöker om betalningsföreläggande. Hur stor chans du har att få pengarna tillbaka är svårt att svara på. Om en person är skyldig en pengar men det inte finns skriftlig bevisning kan det vara svårt att få rätt, och det är inte heller säkert att den som är skyldig en pengar har möjlighet att betala skulden. Även om man ansöker om betalningsföreläggande är det alltså inte självklart att man får pengarna tillbaka.Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Fick inte lön utbetalad - vad kan jag göra?

2020-07-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag fick inte min lön utbetald denna månaden 23/7 och fick inte heller min lönespecifikation. Kontaktade min chef samma dag och hen hänvisade till ett annat företag som sköter utbetalning av våra löner. Men de har semester fram till mitten av augusti och nås bara på mail som besvaras en gång i veckan. Min chef sa att hen inte kunde hjälpa mig eftersom hen har semester och inte är tillbaka förrän om några veckor. Jag väntar nu på svar på mitt mail som jag skickat. Men jag undrar om det finns något mer jag kan göra? Jag är inte med i facket och jobbar som timvikarie. Som ni kanske förstår kan jag inte vänta tills allas semestrar är slut med att få min lön. Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med hänsyn till avtalsförhållandet mellan dig och din arbetsgivare är denne ytterst ansvarig att se till att din lön betalas ut, och i rätt tid. Den skyldigheten försvinner inte på grund av pågående semester. Eftersom det är avtalat vilken dag din lön ska komma har du rätt till dröjsmålsränta direkt från att den dagen passerats enligt 3 och 6 §§ räntelagen.Först och främst tycker jag att du ska höra av dig till chefen igen och göra gällande ditt löneanspråk samt dröjsmålsränta. Alternativet är att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Kronofogden kommer då kontakta din arbetsgivare, vilket kan fungera som ett bra påtryckningsmedel för att lönen utbetald. Bestrider arbetsgivaren din rätt till lön kan inte kronofogden göra något, utan då är domstol enda utvägen. Observera att ansökningsavgiften för betalningsföreläggande normalt ligger på 300 kronor (vilket du kan begära ersättning för av din arbetsgivare när du ansöker)Vad jag tycker du ska göra är att fortsätta kontakta din chef och göra gällande dina anspråk. Hänvisar denne till sin semester eller på annat sätt krånglar tycker jag att du upplysa chefen om dina möjligheter att gå till kronofogden eller till domstol. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Måste man betala en skuld?

2020-07-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag och min familj har bestämt oss för att flytta till vårt hemland och detta är akut. Hur gör man med fakturor som är obetalda?Kan man "makulera" bort fakturan eller måste man betala dem? Vad händer om man inte betalar dem?Faktura på tillexempel Klarna och lån som man har tagit
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Om du har ett lån eller är gäldenär (den som är skyldig) i ett fordringsförhållande så innebär det att du har en förpliktelse gentemot borgenären (alltså den som äger skulden). Ett fordringsförhållande kan uppkomma på olika sätt, t.ex. genom ett köp eller genom att du tar ett lån från en bank. Om du tagit ett lån så sker det genom att gäldenären (den som tar lånet) utställer ett skuldebrev till borgenären (i det här exemplet banken) där denne förpliktar sig att betala borgenären den summa eller den sak som skuldebrevet dikterar. På skuldebrev är skuldebrevslagen tillämplig. Fakturor är en form av fordran som skuldebrevslagen också är tillämplig på. En faktura kan uppkomma t.ex. på grund av ett köp eller en prestation som utförts av en näringsidkare. Gemensamt för dessa fordringsförhållanden är att de är bindande, innebärande att du som gäldenär är skyldig att prestera enligt fordran (1 kap. 1 § skuldebrevslagen). Du som gäldenär är alltså betalningsskyldig för det som du förpliktat dig att betala. Om du inte betalar en skuld så kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (1 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Isåfall så kan kronofogdemyndigheten eller domstol utfärda en exekutionstitel (3 kap. 1 § 1 st. p 1 och p 8 utsökningsbalken, men det finns flera andra saker som också kan utgöra exekutionstitlar. Det gemensamma är att de omnämns i utsökningsbalken 3 kap. 1 § som grundande för verkställighet). Med hjälp av denna kan sedan borgenären ansöka om verkställighet, vilket innebär att myndigheten utmäter dina tillgångar för att driva in fordran (3 kap. 1 § utsökningsbalken). Sammanfattningsvis: om man förpliktat sig att ersätta någon för en prestation eller annars ingått i ett fordringsförhållande som gädenär så är man skyldig att betala beloppet. Om man inte gör det kan borgnären med hjälp av myndighet utmäta dina tillgångar. Jag hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Krävs för en fordrans giltighet att den förenas med ränta?

2020-08-15 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Vår muslimsk ideella förening vill att låna ut runt 5 000 000.00 kronor utan ränta till ett företag (Aktiebolag) enligt Islamiska principer (löptid 10 år). Kan vi utföra ett skuldebrev utan ränta (0:- kr. ränta)? Mvh
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ränta på fordringar?Fordringar regleras främst genom reglerna om skuldebrev i skuldebrevslagen (SkrbL) och regler om ränta återfinns i räntelagen (RL). Det finns inte någonstans i skuldebrevslagen ett krav på att ett skuldebrevs giltighet är beroende av om en räntesats anges eller inte. Istället gäller avtalsfrihet om den saken.Däremot finns regler om vad som gäller vid betalningsdröjsmål ("dröjsmålsränta"), d.v.s. när betalningen inte erläggs på den på förhand bestämda förfallodagen eller den dag då borgenären kräver betalning (i det fall förfallodag inte bestämts på förväg). I det förstnämnda fallet utgår ränta från förfallodagen, och i det sistnämnda fallet utgår ränta 30 dagar efter att betalningskravet framställdes. Dessa regler är dock dispositiva, vilket innebär att de kan avtalas bort. Detta görs helt enkelt genom att ni för in en skrivelse i skuldebrevet om att räntelagens regler om dröjsmålsränta inte skall gälla för fordringen.Sammanfattningsvis behöver ni inte ange någon räntesats för att fordringen ska vara giltig - svensk lag anger inte något sådant krav. Dröjsmålsräntan - som anges i räntelagen - går dessutom enkelt att avtala bort.Bra att tänka på - organisatoriska hinderSlutligen finns det även anledning att se till att saken går rätt till rent organisatoriskt, eftersom lånet är tänkt att ges ut av en juridisk person (ideell förening). Utställandet av fordran behöver göras av styrelse, VD, eller någon annan med s.k. firmateckningsrätt (kompetens att företräda föreningen) för att vara giltigt. Ideella föreningar har sällan eget bundet kapital, men i den mån det i föreningens stadgar anges att föreningen exempelvis ska ha någon typ av reservfond eller liknande, måste denna fond tas hänsyn till när denna typ av fordringar ställs ut. Detta är dock enbart ett hypotetiskt fall och ingenting som följer av lagtext, men det kan vara bra att tänka på och konsultera föreningens stadgar innan fordringen ställs ut. Ett beslut som inte gått rätt till kan klandras av föreningens medlemmar och krav ställas på dess återgång.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga! Om det är någonting i din fråga som jag missuppfattat eller om någonting är oklart så kan du maila mig på lucas.cyren@lawline.se.

Hur räknar man ut dröjsmålsränta och hur kan man driva in en lönefordran?

2020-08-03 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag blev askedad från ett företag, anställning i ca 6 år och dem har inte betalat ut klumpsumman som jag skulle få med sista lönen som avgångsvederlag enligt avtal.Hur räknar man ut dröjsmålsränta på den summan?Tex om summan är 100 000 före skatt och dem är 25 dagar försenade med utbetalningen, hur mycket kan jag kräva i skadestånd då?Hur går jag tillväga då?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer jag redogöra för när och hur dröjsmålsränta beräknas samt ge dig ett räkneexempel med en formel som du sedan kan använda för att beräkna räntan på just ditt belopp. Din fråga regleras i räntelagen (ränteL). Vad är dröjsmålsränta?Inledningsvis kan sägas att räntelagen är s.k dispositiv (jfr 1 § RänteL). Det innebär att om det framkommer annan räntesats eller bestämmelser i ditt anställningsavtal eller kollektivavtal gäller dessa reglerna framför de som står i räntelagen. I mitt svar kommer jag redogöra för hur ränta beräknas enligt lagen. Ditt krav på lön betecknas inom juridiken som att du har en fordran på din arbetsgivare, en lönefordran. Om det framgår av ditt anställningsavtal att du ska få lönen utbetald den 25e varje månad så börjar ränta löpa från och med det datumet fram tills att din arbetsgivare betalar ut din lön (3 § och 6 § ränteL). I ditt fall ska du alltså erhålla ränta för 25 dagar. Hur beräknas dröjsmålsränta?Räntan beräknas enligt en årlig räntefot, den s.k referensräntan (9 § ränteL) med tillägg om åtta procentenheter (6 § ränteL). Idag är dröjsmålsräntan 8 %. För att beräkna vilket räntebelopp du har rätt till kan du använda formeln: ( (Belopp x dröjsmålsränta) /365) x antalet försenade dagar. Jag använder mig av en fiktiv summa i mitt exempel: ((100 000 x 0,08) /365) x 25 = 547 kr Hur kan du kräva betalning för din fordran?Du kan vända dig till kronofogden för att ansöka om betalningsföreläggande. Således hjälper kronofogden dig att driva beloppet Mellan dig och din arbetsgivare har det uppstått en fordran där du har egenskapen av borgenär och motparten är gäldenär. Det påtryckningsmedel du kan tillgripa är att ansöka om betalningsföreläggande (2 § första stycket BFH). Sådan ansökan ska innehålla ett krav (förfallna betalningar), grund för kravet (avtal/anställningsavtal) samt eventuell önskad ränta (9 -11 § BFH). Ärendet prövas av kronofogden (1 §; Jfr 19 § BFH) som även meddelar ett utslag om ärendet inte bestrids av din arbetsgivare (42 § BFH). Så fort utslag meddelas verkställs en utmätning (2 kap. 1 § tredje stycket UB). Utmätning innebär att gäldenärens egendom tas i beslag av kronofogden för att säkerställa betalning för ditt anspråk samt de kostnader som förfarandet medför. Om gäldenären är på obestånd och inte kan betala kan det hela rendera i ett konkursförfarande.SlutsatsFörst och främst ska du förvissa dig om vad dröjsmålsräntan är enligt ditt anställningsavtal eller kollektivavtal. Det gör du lämpligen via att kontakta antingen din arbetsgivare eller din arbetsgivarorganisation. Sedermera ska du alltid försöka lösa konflikten med din arbetsgivare direkt. Om detta inte funkar kan du ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden. Om du behöver ytterligare hjälp med ditt ärende är du välkommen att kontakta oss här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Hur får jag betalt för en skuld när den som lånat pengar undandrar sig?

2020-07-28 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag har nu lånat ut pengar till en närstående person som jag misstänker har bedragit mig. Han har bett mig att överföra pengar till ett bankkonto och jag har ingen aning om det är hans bankkonto. Vi har inget skulderbrev skrivet men jag har en rad med sms där vi har samtalat om lånen och han har skrivit detaljerat vad som gäller och vilken ränta jag får. Nu har personen försvunnit med mina pengar och bytt adress och telefonnummer.
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag (1936:811) om skuldebrev (förkortat SkbrL) innehåller bestämmelser om skuldebrev.Vad är ett skuldebrev? Skuldebrev kan antingen vara löpande (11 § SkbrL) eller enkla (26 § SkbrL). Vad som skiljer dem åt är att löpande skuldebrev är enklare för innehavaren av skuldebrevet (dvs den som har rätt att kräva utfärdaren på pengarna) att sälja vidare.Enligt motiven till lagen så är ett skuldebrev en skriftlig utfästelse om betalning, och handlingen ska i allmänhet vara undertecknad.Detta innebär att den skuld din bekanta har (som inte är undertecknad) inte manifesterats i ett regelrätt skuldebrev. Det betyder dock inte att fordringar såsom den du äger inte omfattas av lagen, man talar då istället om en enkel fordran, och det är reglerna för enkla skuldebrev som är tillämpliga. Det är alltså fortfarande reglerna för enkla skuldebrev som gäller.Vad innebär det att man utfärdar ett skuldebrev?1 § SkbrL är tillämplig både på enkla och löpande skuldebrev, och i den stadgas att den som utfärdat ett skuldebrev (vilket din motpart gjort enligt en analog tillämpning av 26 § SkbrL) svarar för sin förskrivning. Den som utfärdar skuldebrevet bär alltså ett ansvar för att skulden blir betald, och motparten har rätt till betalning. Enligt 5 § SkbrL är gäldenären (den som står i skuld) pliktig att betala när borgenären (den som har rätt till betalning) kräver det, om det inte avtalats när betalningen ska ske. Eftersom du skriver att ni i SMS reglerat räntan så kan ni även ha reglerat när den ska betalas, varför det då är den betalningsplanen som gäller. Om ni inte avtalat när skulden förfaller så gäller att du får kräva in pengarna när du vill. Hur kan man få sin fordran betald när gäldenären inte går att nå?Om din motpart väljer att inte betala sin skuld till dig kan du ansöka om stämning i tingsrätt och kräva betalning. Du kan även kräva ränta på förfallna fordringar. När man ansöker om stämning för att en motpart ska uppfylla sin del av ett avtal eller dylikt kallas det för en fullgörelsetalan. Om du får rätt i domstol så har du en exekutionstitel som kan användas för att få kronofogdemyndigheten att utmäta pengar eller annan egendom hos personen motsvarande skulden. Det är dock du som har bevisbördan för att det finns ett skuldförhållande. Om du har smsen kvar ska du åberopa dem som bevis, och gör gärna säkerhetskopior på dem ifall du inte har tid att ansöka om stämning på en gång. Att du inte vet vems bankkonto du överfört pengar till kan spela roll, men med det informationsunderlaget jag har fått skulle jag råda dig till att helt enkelt skriva i din stämningsansökan till vilket bankkonto du skickat pengarna till. Det verkar som om du inte får tag i personen. Det nog lättare för dig att hitta dennes nuvarande kontaktuppgifter genom exepelvis skatteverket istället för att försöka kontakta personen själv. Dessa uppgifter behöver du när du ska fylla i stämningsansökan som du hittar här. Om du är osäker på hur du bäst ska gå till väga för att bevaka din rätt råder jag dig till att kontakta vår byrå för hjälp i ärendet. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Telefon: 08-533 300 04Öppettider: mån-fre kl. 10.00 - 16.00Jag hoppas att din fråga har blivit besvarad, och att det löser sig.

ska min föredetta sambo stå för förvaltningskostnader och lånekostnader vi har haft för gemensamma lån och fastighet?

2020-07-24 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag och min före detta har separerat för 12 månader sedan, vi äger en fastighet tillsammans som jag fåttbetala kostnaden för fram tills nu då den är såld för 2.8 milj.Min fråga är om hon ska kompensera mig för mina utlägg på vår gemensamma fastighet som vi ägde 50/50samt våra gemensamma Blancolån. Vi var inte gifta, bara sambo.Skulder Vitån 6:21 Wictor kostnad 12 mån sedan separation.Wictor betalt själv Sparbanken Nord bolån 1 755 250 37 344Sparbanken Nord bolån 192 000 71 256Komplett bank 495 845 73 500Nordax 288 159 44 976Wasa Kredit skåp 25000 9332Folksam försäkring 13183Dolda fel försäkring 4500 4500 2 760 754 Tot: 254 091 Jennie kostnad 12 mån sedan separationSeven day lån 238 180 33 600 Renhållning 6:21 6000 Dolda fel försäkring 4500 Tot: 44 100
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: samäganderättslagen och skuldebrevslagen.Kostnader för förvaltning av samägd egendom När två personer äger något gemensamt och inte är gifta så är samäganderättslagen tillämplig, detta gäller lös som fast egendom, se 1§ samäganderättslagen. I 15§ samäganderättslagen står det att både står för förvaltningen av fastigheten och de kostnader som uppkommer på grund av förvaltning ska delas i förhållande till deras ägande i fastigheten. Om ni äger 50% var så ska ni därför stå för 50% av förvaltningen av fastigheten. Kostnader för lån När det gäller lånen så står ni både för detta och är solidariskt ansvariga för att lånen betalas om inget annat står på lånet, se 2§ skuldebrevslagen. Om den ena betalar mer än den andra så har den ena så kallad regressrätt mot den andra, se andra stycket samma paragraf. Det innebär att om du betalar mer än henne för ett lån så kan du begära detta belopp från henne om inget har avtalats mellan er. SammanfattningSvaret är ja, du kan begära att hon betalar 50% av de kostnader du har haft på er gemensamma lån och fastighet om inte ni har avtalat om något annat. Om ni har gemensamt har betalat 298 191 (44 100 + 254 091) så ska ni både egentligen ha betalar 149 096 kr (298 181/2) var för lånen samt fastighet. Hon ska alltså ge dig 104 996 kr, gör hon detta så har ni gemensamt betalat lika mycket var. Detta kan lätt göras genom att du får detta belopp från den eventuella vinsten ni gör på fastigheten (efter skatt). Jag hoppas jag har kunnat svara på din fråga, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. vänligen,