Vad kan jag göra ifall huvudlåntagaren slutar betala på billånet där jag är medlåntagare?

2020-07-17 i Fordringar
FRÅGA |Har ingått som medlåntagare till ett bilköp som gjordes 2016-11-04.Huvudlånetagaren har slutat att betala in månadsamorteringarna och banken vänder sig till mig som medlåntagare och kräver att jag i stället ska betala amorteringarna.Frågan är om jag kan begära att banken i stället ska kräva ut bilen från huvudlånetagaren ?Om jag börjar betala, har jag då något rätt till bilen ?Till vem ska jag vända mig ifall jag har rätt till bilen ?Om jag har rätt till att avsäga mig låneförbindelsen - var ska jag då vända mig ?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är den juridiska frågan?Det framgår av din fråga att du står som medlåntagare till ett bilköp där huvudlåntagaren har slutat betala månadsamorteringarna på bilen. Jag tolkar din fråga som att du undrar över om banken kan ta bilen istället för att du ska betala, om du har rätt till bilen ifall du börjar betala, och om du kan avsäga dig låneförbindelsen. Dina frågor regleras i både skuldebrevslagen (SkbrL) och utsökningsbalken (UB). Dina frågor beror också på hur ni har avtalat mellan de olika inblandade parterna (dig, huvudlåntagaren, banken och försäljaren). Är du betalningsskyldig och kan du avsäga dig låneförbindelsen?Gäldenärerna (låntagarna) för ett lån är solidariskt betalningsansvariga för skulden (1 kap. 2 § SkbrL). Det innebär att borgenären (långivaren) kan välja vilken av gäldenärerna som den vill kräva betalning av. Konsekvensen kan alltså bli som i ditt fall att en låntagare tvingas betala hela skulden eftersom den andra slutar betala. Om du betalar hela eller delar av lånet så innebär det att du får regressrätt mot huvudlåntagaren. Regressrätt betyder att du som har betalat lånet kan kräva den andra låntagaren på den överskjutande delen (1 kap. 2 § andra stycket SkbrL). Det innebär att du kan vända dig till Kronofogden för att få hjälp att driva in skulden, om personen inte betalar till dig. Eftersom du förmodligen skrivit på och bekräftat att du är medlåntagare så finns det sannolikt inget juridiskt sätt att avsäga dig låneförbindelsen, förutom genom att betala av skulden. Det du kan göra är att prata med borgenären (banken) och se om de är villiga att ta bort dig som låntagare från lånet. Kan banken ta bilen istället för att du ska behöva betala?De två vanligaste sätten att finansiera ett bilköp är med hjälp av lån. Man kan antingen ta ett privatlån utan säkerhet, eller ett billån där bilen är säkerhet. Står du som medlåntagare till ett privatlån där bilen inte är säkerhet för lånet innebär det att banken kommer vilja kräva er båda låntagare på pengar i första hand. Om ingen av er betalar skulden kommer ni förmodligen få en påminnelse som brukar inkludera en påminnelseavgift. Betalar man inte efter påminnelsen kan man få ett inkassokrav och om man inte betalar då heller kan banken ansöka om betalningsföreläggande. Banken kan dock ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden utan att du först får ett inkassokrav. Kronofogden kan då besluta om utmätning vilket betyder att Kronofogden tar dina pengar eller delar av det du äger för att betala av skulden. Det vanligaste är avdrag på lönen. Om det rör sig om ett billån med säkerhet så har borgenären rätt att i första hand få utmätning av den egendomen (4 kap. 4 § UB). Alltså att man i första hand utmäter bilen i detta fall. I båda fallen hamnar du hos Kronofogden vilket innebär betalningsanmärkning, som påverkar din möjlighet till framtida lån och krediter. Huruvida banken kan ta bilen istället för att du ska betala beror bland annat på låneupplägget vid bilköpet. Jag rekommenderar att du pratar med banken och förklarar situationen för att se om de kan hjälpa dig då detta främst beror på vad som avtalats mellan er. Har du rätt till bilen ifall du börjar betala på lånet?Äganderätten för bilar regleras genom avtal som huvudregel. Huvudlåntagaren har ingått ett avtal med försäljaren och äger därför bilen. Även om du som medlåntagare betalar på lånet innebär det inte att du får någon äganderätt till bilen. Det är i så fall något du måste avtala med huvudlåntagaren om. Du bör även kontrollera om det finns ett ägarförbehåll i försäljningsavtalet. Ägarförbehåll är ett avtalsvillkor som säljaren kan ställa upp i samband med försäljning på kredit. Det innebär att äganderätten inte övergår på köparen förrän varan är till fullo betald. Sammanfattning och rådDu är alltså betalningsskyldig för lånet och du har ingen möjlighet att avsäga dig låneförbindelsen om inte banken godkänner det. Om du inte betalar kan banken gå till Kronofogden och utmäta din egendom eller bilen, beroende på hur låneupplägget ser ut. Båda fallen resulterar i betalningsanmärkning vilket jag inte rekommenderar. Du kommer sannolikt inte heller att få äganderätt till bilen om du börjar betala på bilen. Jag råder dig att i första hand prata med banken och förklara situationen. Om de inte har möjlighet att hjälpa dig råder jag dig att du betalar av lånet. Du får då en fordran på huvudlåntagaren som du kan driva in med hjälp av Kronofogden. Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till mig på emil.bengtsson@lawline.se. Med vänliga hälsningar

Måste man betala tillbaka lön som betalats ut felaktigen?

2020-07-13 i Fordringar
FRÅGA |Tjenare! Jag ställer denna frågan för min sambo.Hon jobbade på ett ställde under några månader och kontraktet tog slut i mars. Därefter har då arbetsgivaren skickat små summor som lön några månader I streck och nu kräver en återbetalning från henne. Hon har inte sett dessa pengar och har säkerligen spenderat bort dessa.Min fråga är då eftersom hon inte va anställd eller kvar under dessa månader då dem skickade små lön, så kan hon inte se sin lönespec vilket betyder att hon inte är skyldig och följa upp dessa utskick som kom. Behöver hon då skicka tillbaka pengarna?För det verkar ologisk och skicka ut fel utbetalning i minst 4-5 månader efter anställning och nu kräva detta tillbaka. Detta är ingenting min sambo kan skrapa fram på en månad.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan du ställer rör en felaktig utbetalning av arbetsgivaren och till följd av den har det uppkommit en fordran på din sambo. Inom svensk rätt kallas felaktiga utbetalningar för condictio indebiti och är en genom praxis stadgad princip som inte förekommer i någon lag. Huvudregeln vid felaktiga utbetalningar är att beloppet ska gå åter till utbetalaren men det finns undantag till denna huvudregel. För att att mottagaren (din sambo) inte ska behöva betala tillbaka krävs att han i god tro mottagit pengarna samt att hen inrättat sig enligt utbetalningen. Vad innebär det att vara i god tro och att ha inrättat sig?God tro är ett vidsträckt begrepp och måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen av god tro ser man främst till vilka ställningar parterna haft, i detta fallet arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till det är för att göra bedömningen om vem som haft bäst möjlighet att överblicka och förhindra vad som hänt. I detta fall har arbetsgivaren en betydligt starkare ställning än arbetstagaren och således övervältras en del av risken för felaktiga utbetalningar till arbetsgivaren. Vidare spelar även arbetsgivarens passivitet in i bedömningen. Med det menar jag att arbetsgivaren har haft ett par månader på sig att framställa sitt krav men först nu gör det. Detta talar starkt för att din sambo hunnit inrätta sig enligt utbetalningen genom att Exempelvis spendera pengarna eller haft annan nytta för dem. Kan man bestrida arbetsgivarens krav?Det går inte att ge något konkret svar i detta avseendet, det krävs mer information om omständigheterna i ditt fall. Min bedömning är att det kan vara besvärligt att slippa betala tillbaka pengarna, det grundar jag helt i faktumet att ni nu inte kan betala tillbaka beloppen. Det talar för att utbetalningarna varit omfattande och det blir svårt att argumentera för att ni varit i god tro om utbetalningarna (alt. "inte märkt av dem", se rekvisitet: ha inrättat sig). Om du önskar kan vi på lawline hjälpa dig med att bestrida kravet genom att du kontaktar Info@lawline.se och bokar en tid med en av våra jurister. Hoppas du fick svar på din fråga.MVH,

Misstagsbetalning - condictio indebiti

2020-07-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej, min föredetta arbetsgivare kontaktade mig för en månad sedan för att de upptäckt att jag hade fått för mycket lön i oktober 2019. Anställningen var på 75% och jag hade fått lön som om jag jobbat 100%. 31 Oktober hade jag min sista anställningsdag. Vanligtvis hade jag en lön på 19000kr och i oktober fick jag 24000kr i lön. Varje månadslön bestod av grundlön för den aktuella månaden och OB tillägg som släpar från månaden innan. Jag trodde när jag fick lönen att jag fått semesterersättning eftersom att det var min sista månad som anställd. Jag upptäckte aldrig att jag fått för mycket grundlön, så jag anser att det går under god tro, och att jag redan har spenderat pengarna. När de då ringde för en månad sedan frågade de om jag visste att jag fått för mycket lön utbetald svarade jag då helt ärligt att jag inte visste det. Min mamma var även i samma rum när de ringde och hörde hela samtalet. Så hon är potentiellt vittne. Arbetsgivaren vill att jag ska betala tillbaka 6000kr senast 10 augusti. Men vad jag förstått så har de inget stöd i lagen för att kräva tillbaka den summan. Men jag vill bara dubbelkolla att det faktiskt är så, men om de verkligen vill ha tillbaka den måste de gå via domstol först eller kan de bara gå till kronofogd direkt då?MvhErik
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Felaktigt utbetald lönDen misstagsbetalning som skett mellan dig och din arbetsgivare kallas för condictio indebiti. Principen tar sikte på fall när en person betalar ett belopp till en annan i tro att han är skyldig denne beloppet och betalningsmottagaren uppbär beloppet i samma övertygelse. Efter någon tid visar det sig att någon skuld inte förelåg eller att skuldens beloppet var lägre än det som betalats. Som du säger finns det inget stöd i lag för denna princip men enligt huvudregeln har sedan gammalt ansetts gälla att den betalande har rätt att kräva tillbaka det för mycket erlagda. Samtidigt finns ett flertal undantag till denna huvudregeln vilket har att göra med att en betalningsmottagare inte ska behöva fundera på om varje utbetalning är korrekt eller inte. En arbetsgivare som av oaktsamhet felaktigt betalat ut för hög lön till en godtroende arbetstagare riskerar därför att få ta konsekvenserna för sin försumlighet.Som betalningsmottagare kan du under vissa omständigheter få behålla den felaktigt utbetald lönen. Det förutsätter att du haft god anledning att tro att du hade rätt till de 24,000 kronorna och att det sedan förflutit en tid sedan du erhöll pengarna. Ju längre tid arbetsgivaren dröjer med återkrav, desto större skäl har du som mottagare att tro att betalningen är definitiv. Vilket intresse som förtjänar företräde beror på många olika faktorer som kan skifta från fall till fall. Till sådana faktorer brukar räknas vilken av parterna som hade den största möjligheten att bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen samt om någon av parterna har förfarit oaktsamt i samband med betalningen. Motivering till att du har rätt att behålla pengarna motiveras med att en återbetalningsskyldighet skulle innebära att du annars skulle få en skuld till din förra arbetsgivare. Denna motivering för din rätt att behålla den felaktiga summan hör samman med hänsynen till omsättningens intresse i samhället och säkerheten i rättslivet. Eftersom det förflutit mer än ett halvår sedan du erhöll pengarna skulle jag vilja påstå att du har rätt att behålla dessa.Hoppas du fick svar på din fråga!

Jag har riktat ett betalningskrav på en nästan tioårig faktura till min f.d. uppdragsgivare. Vad bör jag tänka på?

2020-06-25 i Fordringar
FRÅGA |Om en faktura anses inkommen och rätt till betalning. Hej. Jag jobbade som konsult med tekniska utredningar och liknande för ett bolag 2004 -- 2009. Det var ofta svårt att få betalt av kunden, som hade 6-7 fast anställda. Pengarna var ofta slut, men jag gillade jobbet och nöjde mig med att få betalt sent omsider. Man gnäller inte som konsult för då kan man lätt mista uppdraget. 1/6 fick jag fast anställning i stället, faktiskt, men månaderna innan dess (2009) fakturerade jag inte. Däremot tog jag mod till mig och det kom en fet faktura från mig den 29/12 2009. Den betalades aldrig. 9/12 2019 postade jag bevisligen ett inkassokrav till bolaget, som bytt ägare och sagt upp mig 2017. Bolagets nya ägare säger nu att fakuran inte finns registrerad och att jag bluffar. Det kan anses att jag fått tillbaka fakturan med en kommentar att den var orimlig. Ärendet är på väg mot domstol via KF, och jag förbereder nu med att samla avtal, utskrifter från mail och mina resultat för att visa att jag verkligen jobbade där under hela 2009. Men dessutom har jag en "intern kopia" på fakturan. Minns ej varför - jag begärde väl en... På kopian ser man att originalet fått en kommentar av bolagets dåvarande ekonomichef till dåvarande VD. I och med att jag har denna kopia anser jag mig plötsligt stark nog att våga ta mitt nästan 10-åriga krav till domstol, eftersom jag anser bevisat att fakturan inkommit! Vad bör jag tänka på?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad som verkar vara avgörande i ditt fall är ifall du kan styrka att företaget tagit emot din faktura från den aktuella perioden. Av de dokument du nämner, och främst den interna kopian av fakturan med en kommentar från den dåvarande ekonomichefen till VD:n, verkar det som att ditt bevisläge ändå kan betraktas som ganska bra (beviskravet i tvistemål, d.v.s. mellan två enskilda i främst förmögenhetsrättsliga frågor, är väsentligt lägre än i brottmål. I de förstnämnda måste anspråket anses "styrkt" för att bifallas, medan det "bortom rimligt tvivel" måste kunna bevisas att den åtalade begått den påstådda brottsliga handlingen i de sistnämnda målen).I fordringsrätt - och framför allt när det gäller preskription av fordringar - pratar man inte särskilt om att fordringar "kommit in" till den svarande. Man pratar snarare om att fordringen kommit gäldenären "till handa", vilket innebär att denne ska ha emottagit handlingen, men inte nödvändigtvis tagit del av handlingens innehåll. Detta kan ske genom att handlingen rent fysiskt inkommer till gäldenären (d.v.s. en pappersfaktura) eller att en e-postfil landar i gäldenärens brevlåda. "Inkomna" handlingar pratar man snarare om inom förvaltnings- eller processrätt, där handlingar inte sällan ska ha inkommit till rätt myndighet/domstol inom en viss tid. Eftersom det verkar finnas belägg för att företaget tagit emot både fakturan (ekonomichefens kommentar till VD:n) och inkassokravet (deras utspel om att fakturan inte finns registrerad och att det är bluff) så är det säkert att säga att handlingarna kommit företaget till handa.PreskriptionEn annan central fråga är själva fordringens preskriptionstid. En fordran preskriberas tio år efter dess tillkomst om inte preskriptionen dessförinnan avbryts (s.k. "preskriptionsavbrott"), vilket exempelvis kan ske genom att borgenären (du) framställer skriftligt krav på betalning eller erinran om betalning till gäldenären (företaget) - givetvis inom ramen för den ordinarie preskriptionstiden. Detta framgår av 2 § samt 5 § 2 p preskriptionslagen (PrskL). Preskriptionstiden började alltså löpa när fordringen tillkom, vilket generellt sett brukar räknas från den tidpunkt som arbetet utförs, inte när själva fakturan skickas. Detta förhållande hade inneburit att fordringen preskriberats innan din faktura skickades 9/12 2019, om det inte vore så att du faktiskt utfärdade "originalfakturan" 29/12 2009. Originalfakturan innebär i det här fallet ett preskriptionsavbrott, och fordringens nya preskriptionsdatum blev således 29/12 2019 (eller ett senare datum om fakturan kom företaget tillhanda senare). Att fordran skulle vara preskriberad är eventuellt något som svaranden i ett framtida mål skulle försöka hävda, men som relativt enkelt går att vifta bort med det faktum att den 29/12 2009 utfärdade fakturan utgjorde ett preskriptionsavbrott och att en ny tioårig preskriptionstid började löpa från den tidpunkten, enligt 6 § PrskL. I och med ditt inkassokrav (som, i likhet med originalfakturan, enligt vad som framförts i stycket ovan verkar har kommit företaget till handa) den 9/12 2009 avbröts preskriptionen ytterligare, vilket innebär att fordringen gäller i ytterligare ca 10 år.ÖvrigtI övrigt kan det även finnas en poäng i att försöka hitta avtal och andra dokument som visar på att det faktiskt fanns ett avtal, eller någon annan typ av överenskommelse, mellan dig och företaget, eftersom då även fordringarna som du under tiden upparbetade är riktiga. Det finns exempel på när arbete utförts utan att själva uppdraget kunnat bevisas, och det är i dessa fall svårt att avgöra om arbetet är ersättningsgillt (man är i svensk rätt relativt snål med att erkänna ersättningsskyldighet för de som får arbetet utfört. Vanligtvis krävs att denne själv är förhindrad att handla, att dennes åsikt inte kunnat inhämtas och att handlandet skyddat denne från särskilda förluster eller skador). Det här är också ett spår som svaranden i ditt eventuella mål skulle kunna gå på, varför det vore bra om du är förberedd på det. Av din fråga verkar det dock som att du redan håller på med just detta.Annars har jag ingenting mer att tillägga än att du bör vara uppmärksam på de regler som gäller för rättsprocessen, och kanske framför allt dess tidsfrister - exempelvis deadlines för inkommande med handlingar. Det är många småsaker som man behöver vara uppmärksam på, men som inte nödvändigtvis innebär att du måste ha ett juridiskt ombud. Om du ändå är intresserad av ett juridiskt ombud (vilket jag kan rekommendera i det fall motparten har ett) kan jag rekommendera att du kontaktar Lawlines juristbyrå (lägger en länk här) eller någon annan byrå som sysslar med avtals- eller fordringsrätt (eller bara allmän affärsjuridik).Om det är så att företaget även i dagsläget har en ansträngd ekonomisk situation kan det också finnas en strategisk poäng i att närma sig dem och komma överens om t.ex. en avbetalningsplan. Om risken är stor för att företaget går i konkurs så kommer du ändå troligtvis inte kunna få ut hela det fordrade beloppet, utan en avbetalning över tid kan vara att föredra för båda parter. Denna lösning kräver dock företagets samtycke (som vilket avtal som helst), och det är nog svårt att få om de inte erkänner skulden, varför det kan vara bra att framhäva att du faktiskt har ett bra bevisläge.Jag hoppas att svaret varit till hjälp! Om du har någon mer specificerad fråga som rör ditt ärende får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så ska jag försöka få den utredd.

När förlorar jag rätten att återkräva en skuld?

2020-07-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har lånat ut en stor summa pengar till en person... Han betalade två månader och sen försvann han och lät mig stå för allt. Hur långt tillbaka kan jag kräva skuldenMvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Återkrav av skuld regleras dels i ett eventuellt skriftligt skuldebrev/kontrakt och dels i lag. Har du inte skrivit något typ av skuldebrev är det preskriptionslagen som reglerar när skulden preskriberas.Har du ett skuldebrev som bevis på skuldens existens, kan du kräva betalning enligt det. I situationer då det inte finns något förfallodatum angivet för en skuld förfaller skulden till betalning när borgenären, i detta fall du, kräver betalning (1 kap. 5 § lag om skuldebrev). Det gör att personen blir betalningsskyldig när du kräver återbetalning. Vägrar personen att betala pengarna kan du vända dig till Kronofogden. Ärendet kan även vid senare tillfälle även tas upp i domstol, och personen skulle då behöva bevisa att denne har återbetalat skulden.Om ni inte har avtalat en preskriptionstid regleras det i preskriptionslagen. Gäldenärens skyldighet att betala utgår som huvudregel 10 år efter tillkomsten av skulden (2 § 1 st. preskriptionslagen). Om 10 år löper utan att du vidtar åtgärder för återkrav på betalning går din rätt att återkräva skulden förlorad.En sådan åtgärd kallas för preskriptionsavbrott och innebär att du uppmärksammar gäldenären på att skulden finns (5 § preskriptionslagen). Då börjar börjar preskriptionstiden om på nytt i ytterligare 10 år (6 § preskriptionslagen). Skicka gärna återkrav flera gånger då det juridiskt brukar krävas för att preskriptionsavbrott kommit till stånd. Om du sänder två kravbrev till en adress där personen har anledning att bevaka sin post, är detta normalt tillräckligt som bevis om att preskription har avbrutits enligt rättsfallet NJA 2016 s. 332. Du kan ta ärendet vidare till Kronofogden, mer information om det får du här. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur bör ett enkelt skuldebrev behandlas vid betald fordran?

2020-07-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej,jag har förstått att när en revers lösts in (ett enkelt skuldbrev) bör borgenären "anteckna detta" på reversen samt lämna tillbaka den till gäldenären som i sin tur bör makulera reversen.Finns det några rekommendationer eller krav på hur borgenenären skriver sin kvittens på reversen eller räcker det med "skulden är betald" följt av datum och signatur?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När en fordran är betald bör lämpligen en anteckning göras på handlingen precis som du säger. Hur denna anteckning utformas bör vara med erlagt belopp, fordrans kvarvarande värde (om något) samt datum och till vem betalningen erlagts. Även om ett enkelt skuldebrev är ställt till särskild person ska man alltid eftersträva att vara väldigt tydlig i dessa sammanhang för att undvika tvister, därför kan det vara relevant att även infoga till vem skulden är betald. Det är även att rekommendera att skuldebrevet återställs till gäldenären. Om det finns några digitala skuldebrev bör motsvarande anteckning göras på dessa samt återställas till gäldenären. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Kontraktsbrott - åtgärder.

2020-06-30 i Fordringar
FRÅGA |Min syster dåvarande man fick låna 30000kr som han inte betalat tillbaka.Min syster är skild sedan länge och våra föräldrar har gått bort. Min syster vill inte betala mannens skuld. Hur gör man!
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man går tillväga när någon som du lånat ut pengar till inte betalar tillbaka sin skuld i tid.I frågan framgår inte detaljer såsom om lånet finns dokumenterat, när lånet är förfallen till betalning, m det finns tidigare konversationer sparade m.m. Utgångspunkten är dock att du som lånat ut pengar har rätt att kräva tillbaka pengarna genom att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om den som lånat pengarna bestrider betalningsföreläggandet hänvisas du till att stämma honom enligt vanlig rättsprocess i domstol. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Preskription av fordran. Vad gäller?

2020-06-22 i Fordringar
FRÅGA |Hej, företaget som jag jobbar på har varit hemma hos mig och grävt, det är 2,5 år sedan nu. Jag har fortfarande inte fått någon faktura fast att jag har frågat flera gånger. Hur lång tid behöver gå för att jobbet dom gjorde hos mig ska bli preskiberat? Just nu känns det som en hållhake för att jag inte ska sluta jobba hos dom.
Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till fordringar, vilket i ditt fall handlar om rätten till betalning för utfört arbete, kan de mycket riktigt preskriberas. Det innebär enligt 8 § i preskriptionslagen att borgenären (i ditt fall företaget) förlorar rätten att utkräva betalning för utfört arbete.När det kommer till fordringar mot konsumenter följer det av 2 § stycke 2 i den aktuella lagen att fordran preskriberas efter tre år förutsatt att fordran avser en vara eller tjänst som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit dig som konsument för huvudsakligen enskilt bruk. Med tanke på det du beskriver anser jag att det är en rimlig utgångspunkt att förutsättningarna i bestämmelsen är uppfyllda och således att preskriptionstiden för den aktuella fordran ligger på tre år. Det framkommer inte av din fråga huruvida avtal har ingåtts mellan dig och företaget men om så är fallet så är det tre år från och med avtalets ingående som gäller. Jag vill här göra dig uppmärksam på att det finns vissa omständigheter som gör att preskriptionen avbryts vilket i förlängningen medför att borgenären förlänger den tid denne har på sig att begära betalning. Detta regleras närmare i 5 § i preskriptionslagen och kan exempelvis vara att du erkänner skulden genom att till exempel betala ränta eller be om en avbetalningsplan, du får ett skriftligt krav eller en påminnelse om skulden från borgenären eller borgenären ansöker om verkställighet hos Kronofogden. Sammanfattningsvis. Företagets fordran på dig kommer alltså att preskriberas efter tre år räknat från dess tillkomst. Det innebär att du efter denna tid inte kommer att vara skyldig att betala företaget för det arbete som omfattades av den aktuella fordran. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Vänligen,