Hur beräknar man tillägg i en sakägarförteckning?
Hej!
Jag pluggar till fastighetsmäklare och har just nu fastighetsrätt där vi ska uppföra en sakägare förteckning. jag undrar vad som är skillnaden mellan inteckning och fordran.
Jag såg att ni hade svarat på en liknande fråga tidigare där ni skrev såhär i en uträkning:
"År, inteckning, rättshavare, fordran, täcks
1990, 400.000, A-bank, 1.300.000, (700.000 x 1,18 =) 826 000"
så jag undrar även hur ni kommer fram till 700 000 och varför ni gångrar med 1,18?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag har läst det tidigare svar här på Lawline du hänvisar till (här) och uppfattar det som att du vill veta vad skillnaden på fordran och inteckning är samt hur vissa uträkningar i en sakägarförteckning görs.
Fordran och inteckning
Fordran är den förpliktelse en person har att till fordringsägaren betala en skuld. Alltså är fordran skulden som finns till fordringsägaren. En inteckning, vilken kan bevisas i form av ett pantbrev, är den summa som fordringsägaren har ställt säkerhet för. Exempelvis kan en fordringsägare ha gett ett lån till en gäldenär på 1 000 000 kr, men bara ha ett pantbrev som omfattar 800 000 kr. Fordran är då 1 000 000 kr och inteckningen är 800 000 kr.
Tillägg
När en fordran inte täcks helt av den inteckning som finns kan tillägg göras för att få bättre täckning. Tillägget delas upp i två delar – ett fast tillägg på upp till 15 % samt ett tillägg motsvarande högst referensräntan ökad med 4 procentenheter (6 kap. 3 § Jordabalk). En fordringsägare kan inte få ut mer än den aktuella fordran, tillägg kan alltså bara göras om fordringsägaren inte får täckning för hela skulden. I exemplet som du nämner i frågan finns två fordringar från samma fordringsägare som kommer direkt efter varandra i sakägarföretckningen.
A-banken har i det fallet två fordringar på totalt 1 300 000 kr som kommer direkt efter varandra i sakägarförteckningen. Där finns inteckningar på 400 000 respektive 300 000 kr. När tillägg ska beräknas ska två fordringar från samma fordringsägare med samma rätt eller som kommer direkt efter varandra i sakägarförteckningen slås ihop och tillägget beräknas för den totala summan (6 kap. 3 § andra stycket Jordabalk).
Summan på 700 000 som det räknas på i exemplet kommer alltså från en sammanslagning av de två inteckningarna på 400 000 och 300 000 kr. Skulden på 1 300 000 överstiger dock inteckningarna och fordringsägaren får därför göra tillägg. Det fasta tillägget på 15 % räcker inte till för att täcka fordran, därför får även det rörliga tillägget läggas på. I exemplet är referensräntan 2 %, vilket ska ökas med 4 procentenheter. Det gör att det rörliga tillägget i exemplet uppgår till 6 % årligen. Därefter ska procentsatsen minskas så att den motsvarar perioden från utmätningen tills medlen fördelas. I exemplet var det 6 månader mellan utmätning och fördelning vilket gör att det årliga tillägget på 6 % halveras till 3 % (6 av 12 månader = 50 %). Det totala tillägget uppgår till 15 % (fast) + 3 % (rörligt) = 18 %. Tillägg kan alltså göras på upp till 18 % vilket är anledningen till att inteckningsbeloppet multipliceras med 1,18.
Hoppas du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta oss igen om du har fler frågor.
Vänligen,
