Kan en skuld regleras om gäldenären har avlidit och hur går man i så fall tillväga?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB), rättegångsbalken (RB) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att dödsboet skulle vara insolvent varför konkursaspekten inte kommer att behandlas nedan.
Allmänna hållpunkter
Inledningsvis ska sägas att svaret på din andra fråga, dvs. hur du ska gå tillväga, i mångt och mycket är avhängig i vilken form revisorn bedrev sin näringsverksamhet. Om han eller hon agerade i egenskap av enskild näringsidkare, alltså om revisorn idkade näring i eget namn, är det dödsboet som formellt ska kravställas. Förhåller det sig däremot på det viset att revisorn utförde sina uppdrag via en av honom eller henne helägd juridisk person, t.ex. aktiebolag, är det mot bolaget eventuella ersättningsanspråk ska riktas. Ett aktiebolag dör ju inte bara för att bolagets enda ägare avlider. Liksom all övrig kvarlåtenskap efter den avlidne kommer även aktierna att ingå dödsboets förmögenhetsmassa. Det är således dödsboet som fram till arvskiftet och boets upplösning blir (är) ägare av bolaget. Om revisorn hade ett sådant vill säga.
Ansöka om betalningsföreläggande - En möjlig väg att gå - Vad gäller?
I den sistnämnda situationen kan du, istället för att hänskjuta frågan direkt till domstol, ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM), vilket ofta blir aktuellt när eventuella kravbrev visat sig vara verkningslösa. En ansökan om betalningsföreläggande får avse åläggande för svaranden (bolaget) att betala en penningfordran som är förfallen till betalning, om förlikning är tillåten i saken (vilket är fallet här), 2 § BfL. Din fordran är förfallen när du vill ha betalt eftersom någon förfallodag inte är avtalad, jfr 5 § 1 st. lagen om skuldebrev. En ansökan ska för övrigt göras skriftligen och i ansökan ska sökanden (du) ange sitt (ditt) yrkande (krav på betalning) och grunden för det, 9-10 §§ BfL. Vidare ska belopp, förfallodag och den ränta som begärs anges, 11 § BfL.
Därutöver gäller följande. Om sökanden begär ersättning för kostnader med anledning av målet ska det anges i ansökningen och samtidigt ska det uppges vilka kostnaderna är, 17 § BfL. I 19 § BfL sägs slutligen att en ansökan ska skrivas under av sökanden eller hans eller hennes ombud och ges in till KFM. Tar myndigheten upp ansökningen ska svaranden föreläggas att till myndigheten yttra sig inom viss tid från det att ansökningen delgavs honom eller henne och tiden får inte utan särskilda skäl bestämmas till mer än två veckor, 25 § BfL. Målet kan dessutom komma att avgöras även om din motpart skulle förhålla sig passiv och vägra inkomma med ett svaromål, 26 § BfL.
Men vill bolaget, genom dödsboet, bestrida din ansökan ska även detta göras skriftligen och därefter kommer målet, om du så vill, att överlämnas till domstol och då till en tingsrätt som första instans. En sådan begäran ska också den göras skriftligen och inom fyra veckor från den dag då underrättelsen sändes till dig, se 33-37 §§ BfL. För det fall ärendet slutligen måste hänskjutas till domstol bör en s.k. fullgörelsetalan väckas mot bolaget enligt 13 kap. 1 § RB. Det handlar med andra ord om en sedvanlig stämningsansökan.
Dödsboets skulder - Vad gäller?
I 18 kap. 1 § 1 st. ÄB sägs att om inte särskild dödsboförvaltning har anordnats enligt 19 kap. ska efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, dvs. dödsbodelägarna, gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. Vidare anges att de därvid företräder dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Men notera att dödsboet fortfarande är egen juridisk person som kan ikläda sig både rättigheter och skyldigheter.
Varken bodelning eller arvskifte får genomföras innan den dödes skulder liksom boets eventuella andra skulder har betalats, vilket framgår av 21 kap. 4 § 1 st. ÄB. Om så ändå skulle ske föreligger en återbäringsplikt. Detta innebär, som svar på din första fråga, att du har rätt att få din fordran reglerad. Detsamma gäller naturligtvis även i den ovan nämnda situationen, alltså för det fall det skulle vara ett aktiebolag som egentligen är skyldig dig pengar. När det gäller dödsboet förutsätter dock en utbetalning att det finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet efter revisorn.
Det ska också tilläggas att det, i förhållande till dödsboet, även går att ansöka om ett betalningsföreläggande. Det är även fullt möjligt, likt ovan, att väcka en talan mot dödsboet, dvs. stämma det om dödsboet (i praktiken dödsbodelägarna) skulle trilskas med skuldens reglerande.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,