Skillnaden på borgensman och medgäldenär
Hej,
Jag förstår inte helt skillnaden mellan "proprieborgen" och låntagare. Om jag förstått det rätt kan en långivare (borgenär) kräva en gäldenär (låntagare) på betalning när en skuld förfaller till betalning. Om låntagaren (gäldenären) inte betalar kan långivaren (borgenären) kräva en borgensman på betalning. Vad blir så skillnaden mellan en borgensman och en medlåntagare? Det finns något som kallas proprieborgen vilket är en borgensman som borgenären kan vända sig direkt till för betalning, men det är även av den funktionen att personen är som en säkerhet. Vad blir då skillnaden mellan en borgensman med proprieborgen och en medlåntagare? Det låter som samma sak. Har läst på annat ställe att det är en borgensman som borgenären kan vända sig till direkt då låntagaren (gäldenären) inte betalat, utan att sätta gäldenären (låntagaren) i konkurs! Dvs. att den inte behöver "bevisa" att låntagaren inte kan betala?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.
Den praktiska skillnaden mellan en medgäldenär och en proprieborgensman kan vara svår att se, men det finns några betydande olikheter. Jag ska gå igenom vad medgäldenärskap och borgensmannaskap innebär i det följande, för att sedan kunna ge dig ett summerande svar på frågan.
Gäldenärer och borgenärer
En gäldenär är den som är skyldig att infria en förpliktelse mot någon (till exempel en låntagare som är skyldig att amortera och betala ränta på lånet). Den som har rätt till förpliktelsen (i detta exempel långivaren) kallas för borgenär. Om flera personer gemensamt ansvarar för infriandet av en förpliktelse gentemot en borgenär kategoriseras dem som medgäldenärer. Det kan till exempel vara aktuellt när flera personer tar ett gemensamt lån.
Medgäldenärskap
Medgäldenärer har (om inte annat avtalats) solidariskt betalningsansvar gentemot borgenären, och andelsmässig regressrätt mot sina medgäldenärer (2 § skuldebrevslagen). Det solidariska betalningsansvaret innebär att borgenären har rätt att kräva full betalning av vilken medgäldenär han vill när skulden är förfallen till betalning. Den andelsmässiga regressrätten innebär vidare att den betalande medgäldenären har rätt att i nästa led kräva sina medgäldenärer på betalning. Regressrätten kan då (om inte annat avtalats) utövas i förhållande till hur många medgäldenärer som finns. Det innebär att om det i en situation finns tre medgäldenärer och en av dem betalar en gemensam skuld på 90 000 kr, har den betalande gäldenären rätt till 30 000 kr vardera av sina medgäldenärer.
Proprieborgensmannaskap
Borgen är en typ av säkerhet för borgenärer som innebär att man ska kunna vända sig till en tredje man för betalning, om gäldenären inte kan betala sin skuld (10 kap. 8 § handelsbalken). Ett borgensåtagande är ett avtal mellan borgenären och borgensmannen, vilket ofta är en förutsättning för att till exempel ett lån ska betalas ut till gäldenären. En proprieborgen är en särskild typ av borgensåtagande som ger borgenären rätt att vända sig till borgensmannen för betalning redan innan denne framställt betalningskrav mot gäldenären. För att en sådan skyldighet ska uppstå måste borgensmannen ha åtagit sig gäldenärens skuld som sin egen (10 kap. 9 § handelsbalken).
Gentemot borgenären svarar alltså då en proprieborgensman och en medgäldenär på samma plan (det vill säga primärt och solidariskt); borgenären kan välja om han vill kräva gäldenären eller borgensmannen på pengar när skulden förfaller till betalning. Skillnaden mot medgäldenärskap ligger dock i att det bara är borgensmannen som har regressrätt, och att regressrätten är full och inte andelsmässig. En gäldenär som infriar sin egen förpliktelse har ingen följande rätt mot borgensmannen, medan en borgensman som infriar en gäldenärs förpliktelse intar borgenärens position. Borgensmannen kan då regressvis kräva full betalning av gäldenären.
Sammanfattning
Både medgäldenärer och proprieborgensmän är (under förutsättning att inget annat avtalats) primärt och solidariskt ansvariga gentemot borgenären. Det innebär en borgenär kan vända sig till vem han vill för att utkräva full betalning. Om en medgäldenär betalar en gemensam skuld uppstår det förpliktelser för de övriga medgäldenärerna att täcka sina andelar av skulden gentemot den betalande gäldenären. Man säger då att den betalande gäldenären har andelsmässig regressrätt mot sina medgäldenärsmän. Sådan regressrätt finns inte gentemot en borgensman, då denne bara agerar säkerhet för att borgenären ska få betalt i första hand. Är det däremot en borgensmannen som infriar en gäldenärsförpliktelse, har borgensmannen full regressrätt mot gäldenären.
Skillnaden ligger alltså primärt i regressrätten. Jag hoppas att jag kunnat ge klarhet i vad som gäller.
Allt gott,
