Gåva eller lån – vem har bevisbördan?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det så att du från en person du tidigare haft en relation med tagit emot ett antal swish och din fråga är om personen, i samband med att ni avslutat relationen, har rätt att begära tillbaka pengarna.
Om vi utgår från att det faktiskt rört sig om en gåva som inte villkorats på något speciellt sätt är det givet att personen inte kan begära tillbaka pengarna; isåfall hade det ju varit ett lån och inte en gåva. Det faktum att relationen tagit slut påverkar som huvudregel inte detta (jfr NJA 1977 s 717). En annan sak är dock att det kan uppstå bevissvårigheter i de fall avsändaren, i samband med att ni avslutat relationen, skulle ändra sin historia och påstå att det istället rört sig om ett lån. Förutsatt att det saknas dokumenterade bevis (som t.ex. ett gåvobrev eller sms-konversationer) som styrker överföringarnas syfte kommer frågan sannolikt avgöras baserat på vem av er som har bevisbördan. Denna fråga kan komma att bedömas olika beroende på om du och avsändaren varit i en samborelation eller inte. Nedan redogörs således för båda scenarion.
(i) Om ni inte varit i en samborelation
Om vi utgår från att det i vart fall är möjligt att styrka att betalningarna har ägt rum (t.ex. genom swish historiken som finns tillgänglig på deras app) uppstår som ovan framgått frågan vem som har bevisbördan kring syftet med betalningarna. Om vi då också utgår från att du och avsändaren inte varit i en samborelation finner vi svaret i rättsfallet NJA 2014 s 364 där Högsta domstolen slog fast att bevisbördan för att ett mottaget belopp utgjort en gåva och inte ett lån vilar på betalningsmottagaren (dvs. du). Detta skulle innebära att du måste kunna lägga fram bevisning som styrker antingen att det rört sig om en gåva eller att avsändaren någon gång eftergivit sitt krav för att inte bli återbetalningsskyldig.
(ii) Om ni varit i en samborelation
Vad gäller då om du och avsändaren varit i en samborelation? Denna fråga har prövats i rättsfallet NJA 2019 s 23 och där valde Högsta domstolen att frångå 2014 års rättsfall ovan genom att konstatera att bevisbördan istället ska ligga på den som påstår att det rört sig om ett lån (dvs. avsändaren, din f.d. partner). I domskälen beaktade domstolen särskilt den ekonomiska gemenskap som sambor lever i och som normalt innefattar ett mycket stort antal ekonomiska händelser. Alltså, ifall din f.d. partner gjort swish-betalningarna under en tid när ni levt i en samborelation innebär det att det är hen som behöver kunna lägga fram bevisning för att det rört sig om ett lån för att kunna nå framgång med ett återkrav.
Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det kvarstår några frågor är du välkommen att antingen åter höra av dig till oss på Lawline eller rikta din fråga till mig personligen, om du väljer det senare kan du nå mig på Hugo.Clemedtson@Lawline.se.
