Rätt att få pengar tillbaka vid felbetalning

2019-03-10 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag råkade fylla i fel månadslön till förskolan och debiterats fel summa, jag skrev in min årsinkomst där dom frågade om månadsinkomst.Har jag enligt lag rätt av få retroaktivt tillbaka pengar eller kan dom vägra?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen i ditt fall rör en så kallade condictio indebiti situation. Detta är en återkravsrätt vid misstagsbetalningar. Genom att du skrivit in din årsinkomst istället för månadsinkomst, så har du debiterats för mycket. Därför är det fråga om en slags misstagsbetalning. Det finns ingen lagreglering om condictio indebiti i svensk rätt. Ledning för hur ett fall ska bedömas avgörs genom praxis på området. Huvudregeln är att betalningar som skett av misstag skall betalas tillbaka. (se bland annat NJA 1999 s. 575). Dock finns det undantag och högsta domstolen har uttalat att man skall bedöma varje fall för sig (NJA 1933 s. 25). Ett undantag är när mottagaren är i god tro, inrättat sig eller konsumerat beloppet. Med god tro menas att personen mottagit en betalning utan att ha förstått eller upptäckt att betalningen är felaktig eller ha skäl att tro det. Ytterligare undantag att mottagaren trott att pengarna varit en frivillig disposition från betalaren. Hur bedömningen ska göras i ditt specifika fall är svårt för mig att avgöra med säkerhet. Om mottagaren var i ond tro om att betalningen är felaktig och inte inrättat sig eller konsumerat beloppet så föreligger rätt till återkrav enligt huvudregeln (condictio indebiti). Eftersom det är en stor skillnad på månadsinkomst och årsinkomst bör peka på att mottagaren borde vara i ond tro, dvs medveten om att det skett ett fel. Att månadsinkomst efterfrågas är också en indikation på att mottagaren borde sättas i ond tro. Men eftersom praxis spretar åt olika håll och varje situation skall bedömas för sig kan jag inte ge dig något exakt svar. Om du behöver hjälp av en jurist med att få tillbaka pengarna är du välkommen att kontakta oss här, så hjälper vi dig i ärendet. För mer gratis rådgivning är du också välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Betalning av misstag - condictio indebiti

2019-02-26 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har fått in en summa på närmare 10000kr på mitt konto från min förra arbetsgivare. Hon gjorde vid flera tillfällen fel med min lön under min anställning, bla betalade hon ut för lite lön varje månad, ville inte betala semesterlön eller ersättning. Efter att facket varit inkopplade fick ja tillslut mina pengar. Nu när ja fick in den här summan trodde ja att de va till mig eftersom hon gjort fel tidigare. Nu hörde hon av sig och ville ha tillbaka pengarna då de va en felutbetalning enligt henne.Är ja skyldig att betala tillbaka?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Problemet du beskriver rör huruvida din fd arbetsgivare har rätt att få tillbaka pengar som har betalats av misstag, även kallat condictio indebiti. Det finns inte någon reglering i lag om detta, utan det framgår av rättspraxis hur en ska gå till väga. Huvudregeln är att pengar som har betalats av misstag ska återgå. Detta framgår av b.la rättsfallet NJA 1989 s. 224. Dock finns undantag till detta. I rättsfallet NJA 2001 s. 353 så ställer domstolen upp två förutsättningar för att undantag ska göras från condictio indebiti. Dessa förutsättningar är: god tro och parten har inrättat sig efter betalningen. I ditt fall skulle det absolut kunna resoneras för att du har tagit emot pengarna i god tro, då du antog att betalningen inte hade gjorts av misstag (tidigare krångel med löneutbetalning etc.). Det framgår inte om du har inrättat dig efter betalningen eller inte, men kortfattat kan sägas att det innebär att du har har infunnit dig i och anpassat dig till beloppet. Exempel på detta är att pengarna är förbrukade. Om pengarna ligger på ett sparkonto är det troligtvis inte att se som att du har inrättat dig efter betalningen. Vad som också ska nämnas är att domstolen också kan lägga vikt vid partsförhållandet och vem av parterna som har haft störst chans att överblicka förhållandet. Detta framgår bl.a av rättsfallet NJA 1994 s. 177. I ditt fall rör det sig om en arbetsgivar- och arbetstagarsituation, vilket betyder att du ses som den svagare parten. Det är något som också ska tas i beaktande. För att sammanfatta det hela skulle jag jag påstå att det inte står helt klart om du är skyldig att betala tillbaka summan till din arbetsgivare eller inte. Det beror bl.a på om du har inrättat dig efter betalningen eller inte. Om du har inrättat dig efter betalningen skulle jag råda till till att, i första hand, ta kontakt med din fd arbetsgivare och diskutera saken. I andra hand kan du ta kontakt med facket igen och be dem att hjälpa dig i ärendet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan vi nå framgång i överklagande om ägarbyte av bil?

2019-02-10 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |HejJag förlorade ägandet på vår bil efter att en fordonsförmedlare registrerat över ägandet på sin firma efter att ha förfalskat min namnteckning. Sedan har firman sålt bilen vidare till en bilhandlare och ingen överenskommen betalning till mig har skett. Urkundsförfalskningen är polisanmäld och utredningen om grovt bedrägeri pågår.Vi har begärt att Transportstyrelsen utreder ägarbytet och efter den utredningen då alla tre parter inblandade uttalat sig beslutar TS att bilens registrerade ägare idag, bilfirman får fortsättningsvis vara registrerad ägare i fordonsregistret. TS har aldrig bett mig yttra mig (10kap 1§ tredje och fjärde raden) om anmälan av ägarbytet var initierat av mig och till min kännedom vilket det inte var.Vi har polisanmälan, brev till TS om utredning av ägarbytet, beslutet från TS samt andra dokument bl.a. kopia på det förfalskade registreringsbeviset som TS skickat till oss efter att vi begärt det. Övriga dokument som finns med i pågående polisutredning.Beslutet från TS om ägarförhållandet kan överklagas inom tre veckor efter kvitterad delgivning till Förvaltningsrätten. Nu är min fråga om detta är något som överhuvudtaget har chans att vinna i en domstol och ifall ni kan åta er detta. Vi kan skicka all dokumentation med mail. Dessa ryms inte här.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom du själv anför i din fråga finns det möjlighet att överklaga Transportstyrelsens beslut inom tre veckor efter kvitterad delgivning. En överklagan kommer i sådana fall att prövas av förvaltningsrätten som första instans. Det går tyvärr inte utan någon vidare bakgrundsinformation ge besked om vilken chans ni har att nå framgång i en sådan process.I sammanhanget bör nämnas att det finns en risk att förvärvaren (bilhandlaren som numera står som ägare) gjort ett godtrosförvärv av bilen och har bättre rätt till den. Ett godtrosförvärv innebär att godtroende förvärvare kan få äganderätt till egendom som vederbörande fått i sin besittning, trots att den förvärvats från någon som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett (2 § lag om godtrosförvärv av lösöre, GFL). Om ett godtrosförvärv har skett och du därför har förlorat äganderätten har du rätt att få tillbaka den mot lösen. Att kräva tillbaka egendomen genom lösen måste ske inom sex månader från att du fick kännedom om innehavet (5 § GFL). Lösen innebär att du kan få tillbaka bilen, men att du måste betala den godtroende förvärvaren för det. Kompensationen ska motsvara det lägre av marknadspriset eller det pris den nuvarande ägaren betalde för bilen (6 § GFL). Du har i sådana fall även möjlighet att kräva ekonomisk kompensation av fordonsförmedlaren som olovligen sålde bilen vidare. Den nye ägaren kan visserligen göra ett godtrosförvärv och bli ägare till bilen, men fordonsförmedlaren som sålde den vidare har kränkt din äganderätt och ska i sådana fall kompensera dig.HandlingsplanMin rekommendation är att ni bokar en tid med en jurist på Lawlines juristbyrå. Våra jurister erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype; det som passar dig bäst. Lawlines jurister arbetar inom alla rättsområden utom straffrätt och skatterätt. Givetvis kan vi hjälpa till med att överklaga Transportstyrelsens beslut. Juristen kan dels gå igenom den dokumentation som finns och lämna in en överklagan avseende beslutet om ägarbyte, dels undersöka möjligheterna att utfärda en stämningsansökan och begära kompensation av förmedlaren som olovligen sålde bilen vidare.Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att kontakta mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Vilket lagrum reglerar obeståndsrätt?

2019-01-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vilket lagrum reglerar obeståndsrätt?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ObeståndsrättObeståndsrätt är namnet på den juridik som har att göra med när fysiska personer, företag eller organisationer inte längre kan betala sina skulder. När en person inte kan betala sina skulder anses den vara på obestånd. Själva det juridiska området syftar främst till att reglera vilka åtgärder som kan vidtas i förhållande till de som är på obestånd. Exempelvis vilken möjlighet man har att få tillbaka pengar från ett företag som gått i konkurs när man betalat för en vara som man ännu inte fått levererat till sig. Eller vilken möjlighet man har att få ersättning för det man lånat ut till en person som inte längre kan betala tillbaka.LagrumObeståndsrätten är ett stort juridiskt begrepp vars regler finns i flertalet lagar. Jag kommer här nämna de lagar jag anser är viktigast för obeståndsrätten. I konkurslagen finns regler om när en persons samtliga tillgångar, alltså det personen äger, behöver tas hand om för att dessa tillgångar sedan på ett rättvist och ordnat sätt ska kunna delas ut till de som inte fått betalt hos personen. Lagen gäller både för fysiska personer och exempelvis företag och förutsätter att dessa inte kommer kunna betala sina skulder under en längre tid. I förmånsrättslagen finns särskilda regler om i vilken ordning olika personers skulder ska betalas.I utsökningsbalken finns regler om när en enskild persons egendom får tas omhand mot personens vilja för att kunna betala personens skulder, så kallad utmätning. Till skillnad från konkurser handlar utmätning främst om att specifik egendom tas omhand för att betala tillbaka det personen är skyldig en särskild person. I lagen finns exempelvis regler om vilken egendom som får tas och hur detta ska gå till. Avslutningsvis finns även skuldsaneringslagen och lagen om skuldsanering för företagare som bestämmer när personer med väldigt många skulder kan befrias från skyldigheten att betala alla skulder, så kallad skuldsanering. Hoppas du fick svar på din fråga!

Condictio indebiti- Lön utbetalad under tjänstledighet

2019-02-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har fått löneutbetalning ca. 17000 Sek under min tjänstledighet.Jag var inte medveten om utbetalning innan min chef informerade mig per sms om detta, vilket var ca 15 dagar efter utbetalningen.Nu vill företaget dra av hela beloppet från min nästa lön.Kan företaget göra det utan min tillåtelse?Är jag över huvudtaget återbetalningsskuldig?Återbetala beloppet i delbetalning är enligt medarbetare från lönekontoret inte möjligt.
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Den juridiska benämningen på det som hänt är condictio indebiti. Det finns ingen lagreglering som gäller för detta område. Däremot finns gott om rättspraxis (rättsfall) ur vilka det går att hämta ledning. Huvudregeln är att en felaktigt utbetald summa pengar, t.ex. lön, ska betalas tillbaka till den som betalat ut pengarna (t.ex. NJA 1999 s. 575). Från denna regel finns vissa undatag (t.ex NJA 2001 s. 353. Ett centralt sådant undantag är när personen var i god tro om förhållandet och har hunnit inrätta sig efter utbetalningen. Att vara i god tro innebär att den som tagit emot utbetalningen inte ska ha upptäckt, eller haft skäl att upptäcka att utbetalningen varit felaktig. Att inrätta sig efter betalningen innebär i princip att betalningsmottagaren har hunnit planera sin ekonomi efter utbetalningen eller hunnit förbruka pengarna. I ditt fall blir det aktuellt att titta på huruvida du var i god tro om att utbetalningen inte var korrekt. Det är möjligt att din arbetsgivare skulle hävda att det inte fanns någon anledning för dig att tro att utbetalningen var korrekt eftersom den skedde under din tjänstledighet. Det lär här inte spela någon roll att du faktiskt inte märkt att du fått en utbetalning. Det rör sig dessutom om en relativt stor summa pengar som förmodligen varit ganska lätt att uppmärksamma. I och för sig kan det finnas särskilda omständigheter som påverkar god tros-bedömningen till din fördel. Det kan vara fråga om otydliga utbetalningsrutiner eller oklara regler kring när lön utbetalas vid tjänstledighet som gör det svårt att veta om utbetalningen varit riktig (Jämför AD 2006 nr 105). Jag vet inget om hur rutinerna sett ut i det fallet du beskriver. Omständigheten att du inte märkt att du fått en utbetalning kan även tala emot att du har inrättat dig efter de pengar du fått eftersom du inte hunnit anpassa din ekonomi efter dessa. I praxis från arbetsdomstolen har man inte tagit någon hänsyn till att pengarna förbrukats vid sin bedömning om återbetalningsskyldighet föreligger. Har löntagaren inte varit i god tro har arbetsdomstolen regelmässigt sagt att löntagaren ska betala tillbaka pengarna trots att de förbrukats (Se AD 1989 nr 55 och AD 1989 nr 57).Det är svårt att göra en fullständig bedömning i ditt fall eftersom jag inte har all fakta. Åtminstone kan sägas att du bör ha möjlighet att avtala om en avbetalningsplan med din arbetsgivare om du anses återbetalningsskyldig. Om arbetsgivaren inte går med på detta bör du ta kontakt med ett fackförbund om du är ansluten till ett sådant för råd och hjälp. Om det inte finns möjlighet att ta hjälp av ditt fackförbund så kan Lawlines jurister hjälpa dig med att gå vidare. Du kontaktar oss här.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Maxbelopp gällande felparkeringsavgifter på privat mark

2019-02-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, Vad jag kan läsa mig till här på Lawline gällande felparkeringsavgifter på privat mark är att maxbeloppet på kontrollavgiften bestäms av vad kommunen som fastigheten ligger i har för maxbelopp. Vad gäller om kommunen ej har någon felparkeringsavgift? Vad är då maxbeloppet?
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) finns regler för ägare av privat mark. Av 1 § i LKOP framgår att markägare som upplåter parkeringsplats får ta ut en kontrollavgift om du parkerar fel. Markägaren är skyldig att genom tydlig skyltning med vägmärken ange vilka parkeringsvillkor som gäller på platsen (3 § LKOP). Enligt 4 § 1 st. LKOP får kontrollavgiften inte överstiga den felparkeringsavgift som fastställts inom kommunen enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. I 3 § i lagen om felparkeringsavgift föreskrivs att regeringen får ange det högsta och det lägsta belopp som felparkeringsavgifter får fastställas till. Beloppen får därvid varieras med hänsyn till skilda slag av parkeringsöverträdelser. Avgiftens belopp fastställs av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestämmer. I förordningen om felparkeringsavgift (1976:1128) anges att kommunen fastställer felparkeringsavgiftens belopp. Den 1 mars 2017 trädde en förordningsändring i kraft som innebär att en kommun kan fastställa felparkeringsavgiftens belopp till högst 1 300 kronor. Parkeringsavgiftens storlek bestäms alltså av varje enskild kommun men får vara lägst 75 kr och högst 1300 kr. (2a § förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift). Det innebär alltså att kontrollavgiften inte får överstiga den felparkeringsavgift som fastställts inom kommunen, nämligen 1300 kr.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Behöver en jurist för frågor om privat banklån som annan nyttjat

2019-02-05 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om ni kan rekommendera en jurist för frågor som gäller privat banklån taget i en persons namn men som även en annan nyttjat? Går det att skicka er en sammanfattning och få en bedömning om ni tror att det kan vara värt att gå vidare med en juridisk fråga?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lawlines jurister arbetar inom alla rättsområden utom straffrätt och skatterätt, varför vi kan erbjuda dig rådgivning i ditt ärende samt även företräda dig för det fall att du vill gå vidare med det. Jag kan dessvärre utifrån den fråga du ställer inte ge något närmre svar. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister som går igenom ärendet och eventuellt företräder dig, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert.Med vänliga hälsningar,

Återkravsrätt vid felaktig betalning

2019-01-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har råkat betala en domstol avgift som va 800 kronor 2 gånger så totalt 1600 kr undrar hur jag kan få 800 tillbaka?
Melica Djahani |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har råkat betala en faktura två gånger och att andra betalningen var en felaktig utbetalning.Detta benämns inom juridiken som solutio indebiti (felaktig utbetalning) och finns inte skrivet i någon lag utan framgår av praxis. Kopplat till solutio indebiti finns något som benäms som condictio indebiti (en återkravsrätt), även det framgår av praxis och inte någon lag. Huvudregeln är att en felaktig utbetalning ska återgå och det du kan göra nu är att höra av dig till domstolen och tala om för de att du har betalat avgiften två gånger så hjälper de dig vidare.Lycka till!Vänligen,