Är borgensman betalningsskyldig trots låntagarens död?

2019-09-22 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag ska eventuellt byta min 1:a till en 2:a. Till saken hör att jag har 2 år kvar på min skuldsanering. Om hyresvärden fodrar en borgensman, är mina frågor följande:om jag avlider blir då borgensmannen befriad från sitt uppdragnär min skuldsanering är klar blir då borgensmannen befriad från sitt uppdrag
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i huvudsak i Handelsbalken(HB).Är borgensman betalningsskyldig trots låntagarens död?Ifall en låntagare avlider är det dennes dödsbo som svarar för skulderna. Ifall dödsboet ej kan betala är det borgensmannen som ska göra det (10 kap 10 § HB). Detta innebär att om ditt dödsbo inte kan betala av skulden kommer borgensmannen inte blir befriad från sitt uppdrag när du avlider.Borgensmannen kan antingen ingå en s.k. enkel borgen (10 kap 8 § HB) eller en proprieborgen (10 kap 9 § HB). Om borgensmannen ingått en enkel borgen ska han eller hon betala när dödsboet inte kan betala. Kreditgivaren kommer alltså i första hand att kräva betalning av dödsboet och i andra hand av borgensmannen. Om du däremot ingått en proprieborgen kan långivarna direkt kräva borgensmannen på skulden utan att kräva dödsboet först.Blir borgensmannen befriad när skuldsanering är klar?Din borgensman kan inte bli befriad när din skuldsanering är klar. Borgensåtagandet regleras vanligtvis genom ett avtal som är självständigt från din skuldsanering. Huvudregeln vad gäller borgensåtagande är att det endast kan upphöra med stöd av borgenärens samtycke, eller om det specifikt finns avtalat om hur uppsägning av avtalet ska gå till. Ett borgensåtagande är ett åtagande som är riktat till borgenären, inte till gäldenären. Åtagandet som borgensmannen (du) ingår är som huvudregel inte så lätt att avsluta utan att borgenären kan samtycka därtill, detta då syftet till borgensåtagandet annars helt skulle urholkas.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentarsfältet så återkommer jag.Vänligen,

​Att bestrida en felaktig faktura/bluffaktura

2019-08-10 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej....Jag får en faktura på ett arbete som någon annan har beställt. Företaget som fakturerar mig hävdar att jag är betalnings skyldig eftersom den som betällt arbetet säjer att jag skall betala.Hur ligger det till kan jag vara betalnings skyldig även om jag inte har något med beställningen att göra.Vänligen
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att snabbt bemöta en del av din fråga kan en person/ett företag som anger fel faktureringsadress bli skyldig till bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Jag kommer dock i detta svar fokusera på din fråga gällande om du blir betalningsskyldig vid en felaktig faktura (eller en bluffaktura) och hur du kan gå till väga för att bestrida fakturan. Detta regleras i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Som snabbt svar på din fråga vill jag framföra att du inte ska betala en felaktig faktura utan att bestrida fakturan. I ditt fall verkar det som att du har blivit utsatt för en bluffaktura, vilken du givetvis aldrig är skyldig att betala om du inte har ingått avtal med företaget. Bestrida en felaktig faktura (bluffaktura)Eftersom du har fått en faktura trots att du inte har beställt något från företaget ska fakturan bestridas i dess helhet. Det verkar som att du redan har kontaktat företaget för att förklara att fakturan inte stämmer och att du bestrider den, detta är helt rätt. Kontakta företaget både per telefon och skriftligen, exempelvis via mejl, och spara alltid kopia på bestridandet för säkerhets skull. Om det är så att fakturan är från ett företag du aldrig varit i kontakt med, eller helt enkelt inte har ett avtal med, ska du göra en polisanmälan genom att ringa 114 14 eftersom det eventuellt kan vara fråga om en bluffaktura. Om du inte har ett avtal med företaget har du inte heller en tidsbegränsning, eller en ångerrätt, som du behöver anpassa dig efter.Om företaget går vidare till inkasso kommer du att få ett inkassokrav, vilket du även detta skriftligen kan bestrida genom att kontakta inkassoföretaget både per telefon och skriftligen med samma uppgifter som i ditt tidigare bestridande. Går det så långt att fakturan skickas till Kronofogden kommer du att delges (29 § LBH). Även detta ska bestridas om du är helt säker på att du inte är skyldig företaget pengar. Bestridandet till Kronofogden görs skriftligen och ska innehålla all relevant information och eventuell bevisning (31-32 §§ LBH). Här kan du även begära ersättning för kostnader med anledning av den felaktiga fakturan (eller bluffakturan). När Kronofogden fått in bestridandet kommer de vända sig till företaget som skickat fakturan och låta företaget avgöra om de vill att ärendet ska gå vidare till domstolen eller om det ska skrivas av. I ditt fall skulle det antagligen skrivas av.Viktigt för dig att veta- Spara alltid de fakturor som skickas till dig.- Spara alltid kopior på allt du skickar gällande den felaktiga fakturan, exempelvis genom att spara mejl.- Om du tror att du kan ha utsatts för en bluffaktura bör du alltid göra en Polisanmälan.- Bestrid alltid en felaktig faktura, annars kan fakturaföretaget debitera dröjsmålsränta och andra förseningsavgifter.- Anmäl det företag som skickat bluffakturan till Konsumentverket. Om du hamnar i tvist med företaget kan du även anmäla företaget till allmänna reklamationsnämnden.Du kan alltid besöka Kronofogdemyndighetenshemsida för att få mer information om hur du går till väga med ett bestridande.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ska jag kontakta min arbetsgivare för felaktigt utbetald lön?

2019-07-23 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag är gick på tjänstledighet december 2018 i Sverige och var planerad att komma tillbaka till jobbet juni 2019. Jag meddelade min arbetsgivare i maj att min livssituation förändrades och att jag inte skulle komma tillbaka den tid jag sagt tidigare, så att vi får se i framtiden om ni fortfarande har behov! Sedan har jag aldrig fått svar. Däremot har jag fått lön för juni, och fick nu lönespec för juli också. Vad säger lagen och det juridiska? Gör jag rätt i att meddela dem om att de betalat ut lön felaktigt? Jag hade nämligen tänkt göra det nu för det känns inte moraliskt rätt att ta ut lön man inte jobbat för.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huvudregeln när det gäller felaktigt utbetald lön är att arbetsgivaren har rätt att kräva återbetalning. Rätten stadgas inte i någon lag utan följer av en allmän rättsprincip benämnd condictio in debiti. Det finns undantag till principen; om den som får den felaktiga utbetalningen har inrättat sig efter den i god tro har arbetsgivaren inte längre rätt att få tillbaka den felaktiga lönen.Det finns undantag till principen, bland annat då mottagaren, i god tro, inrättat sig efter utbetalningen (t.ex. förbrukat beloppet eller liknande). Med god tro menas att mottagaren inte upptäckt eller haft skäl att upptäcka att utbetalningen var felaktig. I ditt fall är undantaget inte tillämpligt, bland annat då du inte är i god tro (du har ju upptäckt att utbetalningen var felaktig).Min rekommendation är att du kontaktar din arbetsgivare och redogör för att du fått en felaktig utbetalning, då du ändå riskerar att bli återbetalningsskyldig för summan.Vänligen,

Återkravsrätt vid felaktig utbetalning

2019-07-03 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Jag betalade ut löner i slutet av maj 2019. Jag hade anställdas namn och konto registrerade hos banken. Då, råkade jag överföra 15500:- till fel namn och konto.Jag hade två likadana förnamn med olika konto. Personen som fick beloppet hade bytt jobb för länge sedan och han har inte reagerat på att betala tillbaka beloppet.Vad skulle jag göra i det här fallet?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du vill ha svar på vad som gäller när en arbetsgivare gör en felaktig utbetalning till någon som inte längre arbetar på arbetsplatsen. Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning i situationer som din. Den juridiska termen som beskriver din situation är principen om condictio indebiti och innebär att du har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen. Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem. - Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Din möjlighet till att återkräva den felaktiga utbetalningenJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt. Huruvida du kan återkräva beloppet är beroende av om mottagaren haft skäl att förstå att beloppet blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för mottagarens onda tro faller på dig som utbetalare. Mottagarens goda tro är enligt mig svår att motivera i denna situation, eftersom det här handlar om en utbetald summa på 15 500 kr, vilket är ett relativt stort belopp. En större summa som av okänd anledning har satts in på bankkontot kan knappast gå någon obemärkt förbi, och mottagaren kan därför inte vara i god tro. Mottagaren har dessutom i detta fall antagligen kvar din utbetalningsreferens eller liknande från tidigare utbetalningar av lön, och bör därför själv även ha vänt sig till dig för att ta reda på vad utbetalningen gällde för att säkra sin goda tro. Dock kan det finnas andra förhållanden på mottagarens sida som vi inte känner till som kan styrka mottagarens goda tro. Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att betala ut en lön till fel bankkonto, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka din rätt till återbetalning.Du kan inte anses ha agerat passivt eftersom det verkar som att du har upptäckt misstaget cirka en månad efter den felaktiga utbetalningen. På grund av dessa omständigheter kan jag se att du har en god chans att med framgång få tillbaka den felaktiga utbetalningen. Dock bör du så fort som möjligt kontakta mottagaren med ett återkrav på beloppet för att förhindra att passivitet från din sida ger möjlighet för mottagaren att behålla beloppet. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Återbetalningsskyldig vid återkrav?

2019-08-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min gamla arbetsgivare har felaktigt debiterat en kund för 2 arbetsdagar trots att jag inte tidrapporterat dessa, man har samtidigt betalat ut lön till mig för dom dagarna, återigen trots att jag inte rapporterat dom dagarna.Nu kräver min förra arbetsgivare att jag ska betala tillbaka 7500 kr för dessa dagar trots att jag inte fått 7500 för hög lön utan endast 1200 per dag, en för mig normal dagslön, totalt ca 2400krJag noterade inte att jag ens fått dom då summan stämde väl överens med tidigare månader.Vad gäller, är jag skyldig att betala tillbaka den summan dom skriver eller?Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill få reda på om du är återbetalningsskyldig vid ett återkrav från din tidigare arbetsgivare. Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning. Den juridiska termen som beskriver situationen är principen om condictio indebiti och innebär att din gamla arbetsgivare har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen.Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem.- Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Din skyldighet att återbetala den felaktiga utbetalningenJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt.Huruvida du är skyldig att återbetala beloppet är beroende av om du haft skäl att förstå att beloppet blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för din onda tro faller på den som betalat ut beloppet. Din goda tro skulle kunna motiveras av att summan för utbetalningen inte avvek från vad en vanlig daglön/månadslön för dig var då. Om du själv var medveten om att arbetsgivaren felaktigt debiterat kunden och betalat ut lön till dig, bör du dock ha vänt dig till arbetsgivaren för att säkra din goda tro.Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att betala ut en felaktig lön, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka arbetsgivarens rätt till återbetalning. Däremot kan förhållandet mellan dig och din gamla arbetsgivare vara till fördel för dig, då arbetsgivaren är den starkare parten i förhållandet och bör anses ha större krav på sig att betala ut rätt lön. Angående passivitet kan jag inte riktigt diskutera, eftersom jag inte vet vilka datum som gäller. Men om det som sagt har gått 3 år från utbetalningen innan arbetsgivaren kom med återkrav, får du som mottagare behålla beloppet. SammanfattningsvisDet är arbetsgivaren som har att bevisa att du varit i ond tro angående utbetalningen och att summan på återkravet stämmer överens med summan på utbetalningen. Situationen framstår som fördelaktig för dig, men eftersom jag inte vet detaljerna kring händelseförloppet är det inte med säkerhet jag skriver det. Det är dock alltid bästa att göra rätt ifrån sig. Är du medveten om att du eventuellt visste om att lönen var felaktigt utbetald när du fick den, bör du inrätta dig efter arbetsgivarens återkrav och betala tillbaka summan. Är du däremot säker på att du vid tidpunkten för utbetalningen inte tänkte att det var en felaktig utbetalning, och att du inrättade dig efter att den utbetalade lönen var i sin ordning är du inte återbetalningsskyldig. Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid en felaktig utbetalning?

2019-08-03 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej där . Skulle skicka en gåva till barncancerfonden för en begravning av en släkting , har aldrig gjort det förut och googlade och fixade allt med att en faktura skulle skickas till mig för betalningen .Begravningen är 1 vecka bort .När jag fick bekräftelsemailet så såg jag till min bestörtning att det var till canserhjälpen istället , skickade via mail direkt att jag ville annulera betalningen . Funkar det eller är det bindande nu ?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. När du betalade till cancerhjälpen istället för till barncancerfonden gjorde du en felaktig utbetalning (solutio indebiti). Huvudregeln inom svensk rätt är att sådana felaktiga utbetalningar ska gå tillbaka, alltså att du ska få tillbaka pengarna. Detta enligt den civilrättsliga regeln condictio indebiti. Denna princip är inte reglerad i lag utan återfinns i praxis och doktrin. Det finns dock undantag från denna huvudregel där den som mottagit pengarna får en rätt att behålla dem. Ett av undantagen är om motparten i god tro inrättat sig efter betalningen. Detta undantag passar bäst när mottagaren är en privatperson, företag och liknande anses inte i samma utsträckning kunna inrätta sig efter felaktigt mottagna pengar i god tro. Även tidsaspekten spelar här en roll, om den som betalade oavsett underättar motparten om detta är det inte troligt att motparten hunnit inrätta sig efter betalningen.Ett annat undantag är om betalningen framstod som en disposition från betalarens sida. Detta innebär att om mottagaren tror att den som betalade ville göra detta, oavsett om personen var skyldig att göra detta eller inte, kan mottagaren få en rätt att behålla pengarna. SlutsatsHuvudregeln är alltså att du ska få tillbaka dina pengar. Det första undantaget är troligen inte tillämpligt med tanke på att du direkt skickade ett mail till cancerhjälpen där du förklarade ditt betalningsmisstag. Det andra undantaget verkar vid en första anblick kunna vara tillämpligt. Det är mycket troligt att cancerhjälpen uppfattar betalningar som dem får som en disposition från betalarens sida med tanke på att cancerhjälpen är en ideell organisation dit många personer skänker pengar. Men i och med att du direkt underrättade dem om att du betalat till dem av misstag borde din betalning inte ha framstått som en disposition. I och med att du direkt underrättade cancerhjälpen om din felaktiga utbetalning hann de förmodligen inte ens se din inbetalning innan du skickade ditt mail där du förklarade saken. I så fall kan cancerhjälpen inte hävda att de varit i god tro.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Ersättning för saklån och bevisbörda om lån kontra gåva

2019-07-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline. Tack för att ni finns, ni har hjälpt mig på traven så många gånger. Men nu behöver jag hjälp i ett ärende där jag inte finner något svar. Jag arbetar för ett företag där jag bland annat är ansvarig för återförsäljare. Våra återförsäljare får låna frysboxar av oss för att kunna sälja våra produkter, något som vi inte skrivit avtal på tidigare men nu ska ta fram. Nu har en återförsäljare stängt ner sin butik och hävdar sig ha slängt våra frysboxar - något hon inte är villig att ersätta oss för. I telefonsamtal nämns alltid att de är till låns, men tyvärr står det ju ord mot ord där. Vi har dokument som styrker leveransen av frysboxarna och bilder på när de står i hennes butik - är detta tillräckligt för att driva igenom en betalning?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst utgår jag ifrån att det rör sig om ett saklån, dvs. att återförsäljarna innehar era frysboxar utan krav på ersättning härför. Visserligen är det ju så att anledningen till att de ens innehar frysboxarna är att de ska sälja era produkter, och på ett sätt skulle man därför kunna betrakta lånet som en slags hyra istället, men eftersom ingen ersättning utgår för själva frysboxarna ligger det enligt mig närmast till hands att betrakta deras innehav som ett lån. Hur man kategoriserar saken lär spela liten till ingen roll i praktiken, men det är ändå bra att ha de grundläggande förutsättningarna klara för sig.Hur som helst åläggs enligt 11 kap. 1 § handelsbalken låntagaren en allmän vårdplikt. Det innebär att låntagaren ansvarar för att saken ska lämnas tillbaka i det skick han fick den. Vanligtvis kan knepiga bevisfrågor uppstå här, eftersom låntagaren gärna hävdar att en viss skada på en sak redan fanns på saken innan han lånade den. I ditt fall har ju låntagaren istället bara slängt frysboxarna, vilket uppenbarligen strider mot vårdplikten. Sådana skador ska enligt rättsfallet NJA 1953 s. 409 ersättas av låntagaren. Detta måste också anses följa av allmänna skadeståndsrättsliga principer, särskilt den så kallade culparegeln i 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Culpa betyder vårdslöshet och är ett centralt begrepp inom skadeståndsrätten. Någon vårdslöshetsbedömning behöver dock inte göras här, eftersom det är uppenbart att det inte är fråga om någon olyckshändelse eller annan tveksamhet. Frysboxarna har slängts med flit och skada har därför uppstått. Låntagaren ska alltså ersätta er för de slängda frysboxarna. Vad som nyss sagts är när allt kommer omkring inte särskilt komplicerat, och utan juridiska kunskaper bör man endast med hjälp av ett blygsamt sunt förnuft kunna komma till samma slutsats. Därför kan man undra varför låntagaren ändå motsätter sig ert krav. Hon bör rimligtvis åtminstone känna på sig att man måste ersätta det man förstör. Möjligtvis vill hon inte kännas vid några frysboxar över huvud taget, men då skulle hon ju aldrig påstått att hon slängt dem. Oavsett lär era bilder tveklöst räcka som bevisning för att hon tagit emot dem. Jag kan bara komma på ett enda alternativ, nämligen att hon vill hävda att frysboxarna varit en gåva och därför inte omfattas av vårdplikt och efterföljande ersättningsskyldighet. Här står alltså ord mot ord. Ni hävdar lån, hon hävdar gåva. Enligt rättsfallet NJA 2014 s. 364 gäller dock att bevisbördan för att ett mottaget belopp har utgjort en gåva vilar på mottagaren. Man utgår alltså ifrån att det rör sig om ett lån, om inte mottagaren kan bevisa motsatsen. Huvudregeln är dock enligt bl.a. NJA 2009 s. 64 att det är borgenären (dvs. den som påstår att någon är skyldig honom pengar) har bevisbördan för att så är fallet. NJA 2014 s. 364 gällde också pengar, inte saker. Det är därför lite oklart vad som gäller i detta fall. Jag vill dock hävda att ni genom bilderna i vart fall lyckats styrka att ett rättsligt förhållande föreligger mellan er och låntagaren. Jag vill också tro att NJA 2014 s. 364 även kan tillämpas på saker. Enligt Högsta domstolens uttalande i nyss nämnda fall var skälen till att lägga bevisbördan på mottagaren bl.a. att hindra ogenomtänkta förmögenhetsöverföringar (dvs. misstagsöverföringar och andra överföringar där avsikten aldrig varit att mottagaren skulle kunna tillgodogöra sig överföringen utan motprestation) samt att minska risken för missbruk från mottagarens sida (dvs. att som nu hävda att lånet varit en gåva). Dessa skäl gör sig påminda även i ert fall, och jag anser därför att bevisbördan ska placeras på mottagaren. Hon lär aldrig kunna visa att frysboxarna varit en gåva. De är därför att betrakta som lån, och ska ersättas. Ni bör alltså ha goda förutsättningar för att driva igenom en betalning.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Hur driva tvist mot Försäkringskassan?

2019-05-28 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Har hört att man kan få hjälp av juriststudenter gratis. För en omöjlig kamp mot försäkringskassan och orkar inte kämpa själv. Vet ni vart jag kan vända mig?Med vänlig hälsning,
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att Du vänder dig till Lawline!Vi erbjuder ett antal olika alternativ för att hjälpa Dig mot Försäkringskassan.Du kan du vända dig till vår telefonrådgivning som är gratis eller boka tid med en jurist:- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,