Misstagsbetalning/Condictio indebiti

2020-03-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om min arbetsgivare räknat fel vid semesteruttag är jag då återbetalningsskyldig?Jag jobbar deltid med ett rullande tre veckors schema. Enligt arbetsgivaren har jag jobbat för lite timmar. Vid semesteruttag har det då räknats ut fel kvot. Detta har pågått under flera års tid vilket innebär att jag är skyldig över 200 timmar. Tidigare arbetstagare som nu har slutat sina tjänster har gått på samma schema i många år utan att felet har upptäckts Kan arbetsgivaren kräva mig på dessa timmar? Vad säger lagen och vilka lösningar finns?Tacksamt för svar
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Problemet du beskriver rör huruvida din arbetsgivare har rätt att få tillbaka pengar som har betalats av misstag, även kallat condictio indebiti. Jag kommer nedan att beskriva hur själva förfarandet om misstagsbetalning ser ut, och vilka rättigheter/skyldigheter du som ska återbetala har i ett sådant sammanhang. MisstagsbetalningDet finns inte någon reglering i lag om misstagsbetalning, utan det framgår av rättspraxis hur en ska gå till väga. Huvudregeln är att pengar som har betalats av misstag ska återgå. Detta framgår av b.la rättsfallet NJA 1989 s. 224. Dock finns dock undantag till detta. I bl.a NJA 2001 s. 353 så ställer domstolen upp två förutsättningar för att undantag ska göras från condictio indebiti. Dessa förutsättningar är god tro och parten har inrättat sig efter betalningen. För att kravet på god tro ska anses vara uppfyllt krävs det att du inte ska ha, eller bör ha, förstått att betalningen varit av misstag (du har varit i god tro). Det andra kravet innebär att du ska ha inrättat dig efter betalningen, ex. förbrukat pengarna. Om följande förutsättningar är uppfyllda bryts huvudregeln att betalningen ska återgå, vilket betyder att du i sådant fall har rätt att behålla pengarna. Jag kan inte avgöra exakt hur en domstol hade avgjort frågan i ditt fall, eftersom jag inte har sådan inblick i ärendet. Lösningar Om du anser att du har varit ovetande om (och inte borde ha uppmärksammat) att du erhållit för mycket pengar och dessutom inrättat dig efter den betalning som du erhållit, vill jag råda dig till att tala med din arbetsgivare om att du inte ska behöva betala tillbaka pengarna. Det undantag som uppställts från huvudregeln är till för att skydda bl.a arbetstagare från att belastas allt för hårt p.g.a att arbetsgivaren har begått misstaget och betalat en felaktig summa. Om det däremot har varit uppenbart för dig att pengarna som betalades ut var för mycket i förhållande till dina arbetstimmar och du inte har inrättat dig efter betalningen, ex. har ett stort sparkapital, ligger närmast till hands att du ska betala tillbaka pengarna. Detta eftersom att pengarna faktiskt har betalats till dig av misstag och huvudregeln ändå fastslår att den som betalat pengar av misstag till någon har rätt att få tillbaka pengarna. Jag hoppas att du blev klokare i det hela och lycka till! Med vänlig hälsning,

Vad innebär uttrycket "betalning av lånet ska ske vid anfordran" i ett skuldebrev?

2020-03-18 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vad innebär "Betalning av lånet i dess helhet ska ske vid anfordran" om detta är skrivet i ett skuldebrev?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om skuldebrev finns i Skuldebrevslagen (SkbrL).Vad innebär "Betalning av lånet i dess helhet ska ske vid anfordran" om detta är skrivet i ett skuldebrev?Begreppet vid anfordran betyder att skulden omedelbart ska betalas tillbaka till en borgenär (person som har lånat ut pengar) när borgenären framställer ett betalningskrav till en gäldenär (person som har lånat pengar). Borgenären kan närsomhelst kräva tillbaka skulden i sin helhet på grund av att skulden inte har ett förfallodatum. Om det inte finns en avtalad förfallotid har borgenären rätt att kräva tillbaka pengarna från gäldenären vid anfordran (5 § SkbrL). En gäldenär har rätt till ett visst skäligt rådrum när en borgenär framställer ett betalningskrav. Rådrummet är inte stort, då "vid anfordran" är ett uttryck för att skulden ska betalas tillbaka omedelbart. Rådrummet kan variera beroende på om skuldförhållandet är mellan näringsidkare eller mellan privatpersoner. Högsta domstolen har i ett fall, NJA 1991 s. 217, kommit fram till att ett rådrum på två timmar var för lång tid för en bank att lämna ut pengar till ett finansbolag. Finansbolaget förlorade en affär på grund av bankens försening och var berättigade till skadestånd från banken. I samma rättsfall betonar högsta domstolen att banker har ett strängt krav på punktlighet. Hur stort rådrummet är mellan privatpersoner är däremot oklart, men rimligtvis är det längre än två timmar.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Dödsboet räcker inte till att täcka alla skulder, hur går vi vidare?

2020-02-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Dödsbo.Bouppteckningen är klar, begravningen och gravstenen är betald. Pengarna som finns kvar räcker inte till resterande skulder. Hur går jag vidare med att meddela alla företag att det inte finns tillräckligt med pengar
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Skulle dödsboets tillgångar inte klara av att betala för både begravningen och alla skulder så finns det inga regler som anger vilka skulder som är mest prioriterade. Vanligtvis betalas boupptecknings- och begravningskostnaderna först och därefter andra skulder. Det finns även andra skulder som vanligtvis brukar hamna högt i prioriteringen. Det gäller bland annat skulder med någon form av säkerhet. Ett bostadslån är ett bra exempel och ska enligt konkursreglerna ha ett företräde framför både skulder som har allmän förmånsrätt och de som inte har någon förmånsrätt alls (vanliga skulder). Först betalas skulder med särskild förmånsrätt och därefter med allmän förmånsrätt. Pengarna som blir över ska fördelas på de kvarvarande skulderna. De har lika mycket inbördes rätt och får således betalt i proportion till hur stor skulden är.Betalningsmottagarna bör meddelas att det saknas tillräckligt med pengar i dödsboet för att täcka alla skulder. Be om uppskov med betalning tills det är klarlagt om det kommer att finnas några tillgångar. Dödsboet får inte betala några skulder förrän en månad efter bouppteckningen, om det inte är klart att pengarna räcker till alla skulder. Finns det inga tillgångar i dödsboet, eller om pengarna räcker enbart till begravningen, gör kommunen en dödsboanmälan till Skatteverket. Det bör ske inom två månader från dödsfallet. Skatteverket registrerar och förvarar dödsboanmälan. Bifoga en kopia av dödsboanmälan när du skickar en begäran till fordringsägarna om uppskov.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man tvångsförsälja samägd egendom?

2020-02-17 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hejsan.Har varit sambo men är nu, sedan drygt 2 år, särbo med samma person. Vi äger bland annat en husvagn tillsammans, 50/50, och har betalat för en säsongsplats på en Camping där husvagnen nu står uppställd. Förhållandet knakar. Vad händer om förhållandet tar slut? Jag vill att vi i så fall säljer vagnen. Men han kräver att vi behåller den och har inte råd att köpa ut mig. Säger att jag måste acceptera att han inte tänker sälja den för att han och hans barn ska kunna fortsätta att nyttja den och Campingen. Kan han kräva det? (jag har inga barn och tjänar ca 1/3 av vad han tjänar). Tacksam för svar!
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När två personer eller fler äger någonting ihop blir samäganderättslagen aktuell och reglerar situationen om personerna inte avtalat något speciellt mellan sig. Detta verkar inte vara fallet här och samäganderättslagen blir då tillämplig. När man ska ta beslut om sin samägda egendom behöver man vara överens, men när man inte är det finns det olika lösningar. Som du nämnt hade han kunnat köpa ut dig men då han inte kan göra detta kan du ansöka om en god man hos tingsrätten ni tillhör. Kika på tingsrättens hemsida för information eller kontakta någon där. Den som är god man tar då över skötseln över egendomen och du kan då ansöka om att denne ska sälja husvagnen på offentlig auktion. Detta kan du även göra själv. Från din särbos perspektiv så finns det en möjlighet att få ett visst anstånd, alltså att förhala försäljningen av husvagnen. Men för det så krävs det synnerliga skäl. Det hade kunnat vara fallet om det hade varit fråga om en fastighet där din särbos barn bor och behöver på grund av skolgång. Din särbo kommer alltså troligtvis inte kunna påvisa något synnerligt skäl till varför försäljningen skulle fördröjas då det gäller en fritidshusvagn och du kommer alltså kunna få igenom försäljningen. Han kan alltså inte kräva av dig att du ska acceptera situationen, utan du kan välja att ta det vidare om han inte kan köpa ut dig.Med vänliga hälsningar

Behöver namnteckning på skuldebrev bevittnas?

2020-03-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Behöver en lånehandling, alltså låntagarens namnteckning vara bevittnad av utomstående personer? ..och i så fall av hur många?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det är i ditt fall lånehandling synonymt med skuldebrev. Bestämmelser om skuldebrev återfinns i Lag (1936:81) om skuldebrev.Det finns inget krav på att vittnen ska närvara vid undertecknandet av ett skuldebrev. Det kan dock vara en fördel om underskriften har undertecknats för bevisning men detta är alltså inget krav för att skuldebrevet ska vara giltigt.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline.Vänligen,

Erkännande och verkställighet av svensk dom i annat EU-land

2020-03-09 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Kan en stadfäst förlikningsdom i Sverige få exekutionstitel och verkställighet i Spansk domstol?Jag och min ex make förvärvade gemensamt en fastighet i Spanien 2010 och står båda på lagfarten som skrevs hos Notarius Publicus . Vi tecknade gemensamt fastighetslånet . Jag ansökte om äktenskapsskillnad 2012. I tvångsbodelningen 2016 tilldelades vi fastigheten i Spanien och banklånet med hälften vardera. Min ex make överklagade bodelningsbeslutet. I förliknings dom november 2016 avtalas att fastigheten i Spanien tillskiftas min exmake och att han ensam ska svara för lånet som belöper på fastigheten. Detta har han inte fullgjort och vi är båda fortsatt ägare av fastigheten och är gemensamt ansvariga för lånet på fastigheten. Vi har inget samäganderättsavtal. Jag har ansökt om verkställighet hos TR och KF och fått avslag.Jag har förstått att i Spanien kan en advokat begära exekutionstitel och verkställighet i Spansk domstol för slutlig dom, skiljedom eller medlingsöverenskommelse med dom. Gäller inte detsamma avseende stadfäst förlikningsavtal?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen förordningen (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I a).Utredning I artikel 2 Bryssel I a fastslås att ordet "dom" i förordningen ska förstås som varje avgörande som har meddelats av en domstol i en medlemsstat oavsett rubricering. Enligt artikel 36 punkt 1 Bryssel I a ska en dom som meddelats i en EU-medlemsstat erkännas i övriga medlemsstater utan något särskilt förfarande. Erkännande innebär något förenklat att domen behandlas som om den meddelats i den erkännande staten. Av artikel 37 punkt 1 Bryssel I a framgår att en part som vill åberopa en dom som meddelats i en annan medlemsstat ska tillhandahålla en kopia av domen utifrån vilken dess äkthet kan fastställas samt ett intyg från den domstol som meddelat domen i enlighet med artikel 53 Bryssel I a. En dom som meddelats i en medlemsstat ska enligt artikel 39 Bryssel I a även vara verkställbar i en annan medlemsstat utan att det krävs en verkställbarhetsförklaring. Det framgår av artikel 41 punkt 1 Bryssel I a att verkställighetsförfarandet kommer regleras enligt den anmodade statens rättsordning. Även avseende verkställighet krävs enligt artikel 42 punkt 1 Bryssel I a att en kopia och ett intyg enligt vad som berörts ovan inlämnas. I artikel 45 Bryssel I a anges vissa undantagsfall då erkännande och verkställighet enligt huvudregeln kan vägras, exempelvis om sökandens dom strider mot grunderna för den anmodade statens rättsordning eller om det i den anmodade staten redan finns en dom som är oförenlig med sökandens dom. I ditt fall bör det enligt min uppfattning vara möjligt för dig att ansöka om erkännande och verkställighet i Spanien av den stadfästa förlikningen med stöd av Bryssel I a eftersom denna förordnings bestämmelser omfattar alla domstolsavgöranden, såsom beslut om stadfästelse av förlikningsavtal. Det kan vara värt att beröra skillnaden mellan erkännande och verkställighet: erkännande avser ett erkännande om att rättskraft föreligger och att saken därmed inte kan överklagas eller tas upp igen och verkställighet innebär att domen verkställs, om nödvändigt med tvång. Jag är inte bekant med spansk rätt och kan därmed inte uttala mig om huruvida det förfarande du beskriver är korrekt. Enligt min uppfattning bör du dock kunna ansöka om ett sådant intyg som beskrivs i förordningen från den svenska domstol som stadfäste er förlikning. När du har ett sådant intyg och en kopia av domen bör du bara behöva ansöka om erkännande och verkställighet hos en spansk domstol i enlighet med de spanska reglerna på området för att domstolen ska ta upp och bevilja din ansökan med stöd av den svenska domen. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att vända dig till den relevanta svenska domstolen för att få ett sådant intyg du behöver och därefter vända dig till en spansk advokat med detta intyg samt en kopia av den stadfästa förlikningsdomen. Beroende på de närmare omständigheterna i fallet bör detta räcka för att avtalet ska verkställas i Spanien.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Gallring av tredskodom i kreditupplysningen

2020-02-28 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |HejHur länge syns en tredomskod i kreditupplysningen?
Carl Oscarsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Information om när kreditupplysningsuppgifter försvinner finns i kreditupplysningslagen (se här). Enligt 8 § ska en uppgift om en fysisk person ska tas bort när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Vidare ska en uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Kan jag juridiskt tvinga min familjemedlem att sälja en personlig tillgång?

2020-02-13 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Kan jag tvinga juridisk min mor sälja huset ?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nej, du kan som regel inte tvinga din mamma att sälja sitt husEn grundregel är att varje person svarar för sina egna tillgångar och skulder.Det finns ingen generell regel som ger en familjemedlem rätt att tvinga en annan familjemedlem att sälja sina personliga tillgångar, exempelvis ett hus.Situationen kan vara en annan om du äger en del av huset, men det framgår inte av din frågeställning, varför jag inte utreder möjligheten vidare.Avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en fin dag!Med vänliga hälsningar,