Lönegaranti för närstående till konkursgäldenär

2019-01-19 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Min man är sedan ett par år anställd i mitt AB. Vid en eventuell konkurs ingår han då i den statliga lönegarantin som de övriga ställda?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vem som har förmånsrätt till att få utbetald lönegaranti vid en eventuell konkurs framgår av Förmånsrättslagen 12-13§ (se även Lönegarantilagen 7§). Då konkursgäldenären är en näringsidkare så ska en arbetstagare som själv eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkursansökningar har ägt en väsentlig andel av företaget och som har haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte ha förmånsrätt för lön (se Förmånsrättslagen 12§ 6 st.). Till nära anförvant räknas exempelvis make/maka. Jag uppfattar det som att du själv äger hela AB och därför är första kriteriet uppfyllt, dvs. "själv eller tillsammans med nära anförvanter... ägt en väsentlig andel av företaget". Men för att din man ska undantas krävs även att han själv har haft ett betydande inflytande över bolaget. Den avgörande frågan för din mans rätt till lönegaranti är därför om omständigheterna varit sådana att han själv haft ett betydande inflytande över bolagets verksamhet. En sådan bedömning måste alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet men faktorer som vägs in är exempelvis ägande av aktier samt hur arbetet med företagets ledning är organiserat. Sitter din man exempelvis i styrelsen eller är VD så kan det vara något som talar för att han ska kunna undantas från lönegaranti vid en konkurs (se exempelvis NJA 2007 s. 131). Hoppas du har fått viss vägledning av mitt svar! Vänligen,

Går det att tvinga fram försäljning av samägd fastighet?

2018-12-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Om två personer (syskon) äger en sommarstuga tillsammans, kan en av parterna bestämma att den ska säljas om inte den andra parten vill det?Tex om den ena parten inte har råd att lösa ut den andra??
Oscar Lado |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att delägarna inte har något avtal om exempelvis försäljningsförbud, i sådant fall ska det avtalet gälla. Lagen om samäganderätt används. Om två eller flera personer äger en fastighet gemensamt använder man reglerna i lagen om samäganderätt (SamägL). Syskonen äger hälften av fastighetens värde var om inte annat förhållande kan visas (1§ SamägL). En delägare kan tvinga fram en försäljning. En delägare kan ansöka hos tingsrätt att fastigheten ska säljas på offentlig auktion (6§ SamägL). Om den andre delägaren inte har råd att lösa ut den som vill sälja kan denne endast stoppa försäljningen om det finns synnerliga skäl för detta. "Synnerliga skäl" är ett väldigt högt krav och gäller bara i väldigt speciella situationer. Mitt råd till syskonen är att först och främst att försöka komma överens om en lösning gemensamt. Om detta inte går ska en ansökan om försäljning lämnas in till tingsrätten. Är du osäker på hur denna ansökan ska skrivas kan du vända dig till en jurist för att få hjälp. Du är varmt välkommen att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline här!

Hur kan man gå tillväga för att få tillbaka en dator som ett ex vägrar lämna ut?

2018-12-08 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jo, jag har lånat med vilje ut en laptop till min föredetta, under tiden som hon satt på behandlingshem.Nu när hon är hemma igen tycks det verka som att svara på min begäran om att få tillbaka min dator inte finns, får helt enkelt inget svar.Jag har använt Microsofts spårsystem och ser att den är inom rätt adressradie där hon bor.Jag har kvitton, serienr osv här hemma på allt och jag betalar fortfarande av denna dator via klarna. Det finns möjlighet för mig att låsa den, men då vet jag inte om jag kan se ifall den flyttas.Vill egentligen inte upprätta en anmälan, men kanske lite råd om vad jag kan skriva om detta kommer bli aktuellt.Jag vill inte personligen åka dit och bråka om det, det är en bra bit att åka och att ja ens får den då vid det tillfället känns just nu tveksamt.Jag vill alltså INTE i dagsläget göra något drastiskt, mer ett råd./mvh
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur du kan gå tillväga för att få tillbaka din dator. Eftersom att du säger i frågan att du vill ha ett råd tänkte jag förklara hur du du kan ta hjälp av kronofogdemyndigheten och/eller polisen för att få tillbaka datorn, om det skulle vara så att du vill vidta åtgärder i framtiden.KronofogdemyndighetenRegler om kronofogdemyndigheten hittas i lag om betalningsföreläggande och handräckning. Kronofogden har två förfaranden som kan användas för att få tillbaka saker som någon annan vägrar lämna ut. Dessa kallas vanlig handräckning och särskild handräckning. De olika förfaranden skiljer sig lite åt men båda går ut på att kronofogden går in och tar tillbaka sakerna åt dig.Vanlig handräckningVanlig handräckning används om en person ska överlämna en viss sak till dig men vägrar. Du skickar då in en ansökan till kronofogden där du skriver vilka saker du vill få tillbaka. Kronofogden kontaktar då ditt ex för ta redo på om hon bestrider kravet på att du har rätt till sakerna. Om hon bestrider får du välja om ärendet ska gå vidare till tingsrätt eller inte. Om hon inte bestrider så går kronofogden in och hjälper dig att få tillbaka sakerna. Enligt detta förfarande behöver du inte skicka in någon bevisning utan det avgörande är hur ditt ex ställer sig till ditt krav.Om du vill läsa mer om hur du ansöker, vad för information som ska vara med i ansökan och hur processen går till så finns information på kronofogdens hemsida.Särskild handräckningSärskild handräckning används om en person hindrar dig att använda din egendom. Det som krävs för att kronofogden ska kunna hjälpa dig är att du har skriftliga bevis på att du äger saken och det är skillnaden gentemot vanlig handräckning. Skiftliga bevis kan vara till exempel kvitton. Om kronofogden finner de bevisat att det är din sak och att du blir hindrad att använda den så kan de hjälpa dig att få tillbaka saken.En annan skillnad gentemot vanlig handräckning är att kronofogden fattar alla beslut och ärendet går inte vidare till tingsrätten.Om du vill läsa mer om hur du ansöker, vad för information som ska vara med i ansökan och hur processen går till så finns information på kronofogdens hemsida.PolisenDet är såklart inte okej att vägra lämna ut din dator och det kan utgöra någon typ av förmögenhetsbrott. Om du inte vill använda dig av kronofogdens tjänster kan du göra en polisanmälan så får polisen hjälpa dig. På polisens hemsida kan du hitta information om hur du gör en polisanmälan.Hoppas du fått svar på din fråga och att du får tillbaka din dator!Med vänliga hälsningar,

Condictio indebiti och god tro

2018-11-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min man fick den 7:e november en insättning på vårt konto om 11 741 kr från en avsändare vi inte kände till. Ingen av oss väntade någon återbetalning. Vi kontaktade vår bank som kunde spåra betalningsavsändaren till Byggmax. Vi drog oss då till minnes att vi reklamerat en vara vi köpt från byggmax exakt ett år tidigare, reklamationen gick dock inte igenom vid det tillfället. Eftersom beloppet överensstämde exakt med beloppet för varan antog vi nu att reklamationen ändå gått igenom. Vi använde en del av pengarna och flyttade en del till ett annat konto, d.v.s. de sammanblandades med våra övriga medel. Idag, ca 22 dagar sen utbetalningen skett, fick vi ett brev från Byggmax som säger att de haft ett systemfel som lett till felaktiga utbetalningar och vill nu att vi betalar tillbaka pengarna senast den 6 dec. Min fråga, kan vi hävda att vi faller inom undantaget för condictio indebiti? Att vi handlat i god tro om att reklamationen gått igen och att vi inrättat oss efter den rådande situationen? Tack på förhand!
Claudia Lienert |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du nämner i din fråga så kallas betalningar som har skett av misstag för condictio indebiti. Regler om sådana betalningar finns inte i lagstiftningen, men riktlinjer har skapats genom rättspraxis. En betalning som har skett av misstag ska enligt huvudregeln återgå i sin helhet. Undantag till denna huvudregel finns om betalningsmottagaren, d.v.s. om du och din man, varit i god tro när ni tog emot pengarna och förbrukade dem. Med andra ord så skall ni inte ha upptäckt eller haft skäl att tro att betalningen varit felaktig. Detta undantag har skapats genom rättspraxis för att det inte är meningen att någon som inte har förstått att pengarna betalats ut av misstag, ska bli återbetalningsskyldig på grund av den utbetalandes misstag.Enligt min bedömning så kan ni argumentera för att det faller inom undantaget för condictio indebiti. I din fråga så nämner du bland annat att det utbetalda beloppet stämde överens med det som ni reklamerade för ett år sedan. Detta är ett starkt argument för att du och din man var i god tro, när ni tog emot pengarna och förbrukade dem. Ni kan dessutom argumentera för att ni inte haft skäl att tro att betalningen varit felaktig, då ni i god tro trodde på att reklamationen hade gått igenom. Därmed kan man alltså påstå att du och din man var i god tro och därför har ni rätt att behålla pengarna.Vänligen,

Pantsättarens tillgång till panten vid pantsättning av bilar

2018-12-23 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vad gäller om bilar på en parkeringsplats är pantsatta till 2,9 miljoner kronor medan borgenären har en fordran som uppgår till tre miljoner kronor. Bilarna ligger på gäldenärens parkeringsplats som tillhör dens firma, men borgenären har fått tillgång till nycklarna. gäldenären har lovat att inte förfoga över bilarna skriftligt utan borgenärens medgivande. Däremot har gäldenären fått lov att ge en annan firma tillgång till parkeringsplatsen och bilarna för att hålla dom fräscha. Vad är borgenärens skydd?
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller pantsättning av lös egendom. Detta är ett rättsområde där det mesta är baserat på praxis. Ledning finns därmed i rättsfall från Högsta Domstolen (HD) som kommer anges nedan. TraditionskravetPantsättning av lös egendom liknar regleringen kring överlåtelse av lös egendom. I svensk rätt tillämpas något som kallas traditionsprincipen. Denna princip har fastslagits i praxis och innebär att egendomen måste ha traderats, dvs överlåtits till mottagaren för att den ska anses vara skyddad mot överlåtarens borgenärer. (Se bl a NJA 1949 s 64 och NJA 1997 s 660). Likställt med tradition har ansetts vara att överlåtaren fått sin rådighet avskuren, dvs begränsad tillgång till egendomen. Detta kan ske t ex genom registrering enligt Lösöresköpslagen (LkL), fysiskt rådighetsavskärande så som ett kassaskåp dit endast borgenären har åtkomst (NJA 1956 s 485), alternativt denuntiation, dvs överlåtaren underrättar tredje man om att överlåtelse skett (NJA 1995 s 367).Panthavarens tillgång till den pantsatta egendomenEn giltig pantsättning av lös egendom enligt svensk rätt kräver precis som vid överlåtelse, att egendomen inte längre får finnas kvar hos pantsättaren. I flera rättsfall från HD har det konstaterats att pantsatt egendom som en pantsättare har fortsatt rådighet över inte är skyddad mot pantsättarens borgenärer (1986 s 409). Detta innebär att pantsättaren inte får ha möjlighet att använda bilarna på samma sätt som tidigare. Samma alternativ till tradition tillämpas även för pantsättning. Frågan som uppstår blir därmed om det räcker att panthavaren har fått tillgång till nycklarna, för att rådigheten ska anses vara avskuren.Föreligger en giltig pantsättning?Här kan ledning sökas i NJA 1986 s 485, det s k Silofallet; En spannmålshandlare hade pantförskrivit spannmål som förvarades i lagerbehållare, siloceller. Pantsättaren var avskuren rådigheten genom att panthavaren försatte silocellerna med lås och nyckel som endast panthavaren hade tillgång till. Endast panthavaren kunde öppna och stänga silocellerna och ta ut spannmålen på ett normalt sätt. Normal användning av bil förutsätter att man har tillgång till bilnycklar. Som jag förstår det är det endast panthavaren som har tillgång till bilnycklarna.Rådigheten bör därmed vara tillräckligt avskuren på så sätt att bilarna kan förvaras på pantsättarens parkering. Det som dock kan bli problematiskt är om pantsättaren kan få tillgång till bilarna genom firman som ska underhålla dem och därmed får möjlighet att använda dem på ett normalt sätt.Enligt min mening bör pantsättningen på denna grund vara giltig, så länge pantsättaren inte har tillgång till bilnycklarna och kan fortsätta råda över bilarna.Vänliga hälsningar,

Finns det några risker att skriva på ett hyreskontrakt till min f.d. sambo?

2018-12-11 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Min fd sambo vill att jag ska skriva på hyreskontrakt för en lokal han vill hyra för sin verksamhet, han kommer själv också att skriva på. Han har betalningsanmärkningar och har skulder hos kronofogden. Vilka risker innebär ett sådant åtagande? Jag planerar att framöver söka lån till en fritidsfastighet. Kan min ansökan om lån försvåras av att jag står på hans hyreskontrakt och mitt eget boende?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har nedan delat upp mitt svar i två delar till dig då du ställer två frågor, som dock till viss del går in i varandra.Finns det några risker att skriva på ett hyreskontrakt åt min f.d. sambo?Om du och din f.d. sambo skriver på kontraktet för hyra är ni som huvudregel solidariskt ansvariga för hyran. Det solidariska ansvaret innebär att hyresvärden kan vända sig till vem som helst av er och kräva in hyresbeloppet. Det solidariska ansvaret är i sig inget problem så länge betalningarna sköts, men om din f.d. sambo inte betalar hyran kan hyresvärden välja att vända sig till dig istället. Du får i ett sådant skede en regressrätt mot din sambo. Regressrätten innebär att du kan kräva din f.d. sambo på den halvan av hyran han skulle betalt. Har han betalningsanmärkningar och skulder kan det dock vara svårt att driva in skulden vid en tvist (om det inte finns några tillgångar).Kan hyresåtagandet påverka mina möjligheter att få lån i ett senare skede?Om du ansöker om lån kommer kreditgivaren att göra en kreditprövning av dig. Det görs i regel en kreditupplysning och en beräkning av om du har råd att betala lånet eller ej. I bedömningen som görs tas i beaktande övriga skulder du har, men även andra åtaganden (t.ex. en lokalhyra) kan spela roll. Har du stora utgifter i form av t.ex. hyreskostnaden för lokalen kan det således påverka din möjlighet att få ett lån godkänt.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag undkomma mina borgenärer genom att avsäga mig mitt medborgarskap och flytta?

2018-11-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om man har skulder hos kronofogden och sedan självmant säger upp sitt svenska medborgarskap och får ett medborgarskap i Norge. Följer dessa skulder med då? Fast skulderna är från Sverige, kan kronofogden ändå göra en utmätning om man får ett norskt medborgarskap eller stryks skulderna när man inte längre är svensk medborgare?
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Skulder är inte knytna till medborgarskap utan person. Om jag besöker USA och ådrar mig skulder kommer inte jag undslippa dem med hänvisning till att jag inte är amerikansk medborgare. Svenska och norska, liksom svenska och många andra utländska indrivningsmyndigheter, samarbetar dessutom ifråga om utmätning och exekutionstitlar. Den svenska borgenären kan alltså ansöka om utmätning även om du bor i och har alla dina tillgångar i Norge. Om det är så att du har enorma skulder som du inte tror dig kunna betala av inom en överskådlig tid rekommenderar jag att du läser på om och eventuellt ansöker om skuldsanering. Vänliga hälsningar,

Condictio indebiti (återkrav vid felbetalning)

2018-11-22 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag är just nu studieledig från min heltidstjänst och arbetar under sommarperioden. Fick idag ett brev om att jag under Aug/Sept har en löneskuld om ca 11 000 kr pga min studieledighet som jag sedan innan hade informerat min arbetsgivare om i förhand. Jag märkte att jag fick in en extra summa pengar men antog att det var min semesterersättning. Pengarna är därmed förbrukade och som studerande finns inte mycket reserver. Måste jag betala tillbaka och hur går man annars tillväga?Tack på förhand.
Oliver Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Från din fråga tolkar jag det som att företaget har betalt ut felaktig lön till dig och vill nu ha tillbaka pengarna. När det gäller felaktiga utbetalningar finns det inget i lagtext som kan ge vägledning i vad som gäller utan man får istället kolla vad som sagts i praxis och doktrin (domar och juridiska böcker).Condictio indebitiHuvudregeln vid felbetalningar är att pengarna ska återgå i sin helhet till den som betalat fel, den här principen kallas condictio indebiti. Dock finns det ett par undantag från huvudregeln som jag kommer ta upp här under.UndantagenJag kommer bara ta upp ett av undantagen till principen: condictio indebiti, och då det undantaget som är tillämpligt på din fråga.Ett undantag är om du har inrättat dig efter betalning och varit i god tro om att betalningen var menat till dig. Vanliga exempel på det här är när en arbetsgivare betalat ut för mycket lön, alltså precis som i din fråga. Kraven på att slippa återbetalning tar starkt sikte på att pengarna ska vara konsumerade/använda och att du verkligen ska ha trott att betalningen var menad till dig. I regel påverkas också denna bedömning om personen som fått felbetalningen har små eller inga banktillgodohavande. (se Mellqvist, 2015, Fordran och skuld, s. 38 samt Tiberg, 1988, Fordringsrätt, s. 24)Vad som gäller i ditt fallJag skulle nog argumentera för att du faller under undantaget som jag nämnde ovanför. Då du klart verkar har trott att betalningen var menad till dig (du var alltså i god tro om att det var semesterersättning) och du redan använt upp pengarna (du har alltså inrättat dig efter betalningen) kan det vara så att du slipper betala tillbaka. Att du dessutom inte har särskilt stora banktillgodohavande styrker ytterligare faktumet att du kan slippa bli återbetalningsskyldig.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,