Vi kan bistå dig om ytterliga hjälp önskas

Question

Vi har en sommarstuga på en udde som bara kan nås med båt från en brygga. Det finns ett servitut för en gångstig från en bilparkering till bryggan. Vi har använt gångstigen sedan26 år tillbaka till och från för att med bil köra tyngre varor till bryggan. Avståndet är ca 200m. Nu vill inte den tjänande fastigheten att man kör på stigen med bilen och dem har satt upp ett förhinder över densamma. Stigen används bara av oss som härskande fastighet. Vi har även bekostat stigen och underhåller den själva. Förhindret försvårar passerandet med barnvagnar och fraktande av varor till bryggan. Har vi rätt att begära borttagning av förhindret.
Enligt lantmäteriets beskrivning har vi ”rätt att ta gångstigen i sträckningen mellan parkeringsplatsen och bryggan”. På köpekontraktet finns även en paragraf om ”rätt till framkomlighet via befintliga vägar och stigar över stamfastigheten” Det fanns en skogsväg tidigare ner mot bryggan men som idag är blockerad av ny ägare och har mer eller mindre försvunnit.
Den tjänstgörande fastigheten fick en ny ägare för några år sedan. Våra problem uppstod för ett år sedan.
Angående bilparkeringen enligt servitut har vi två platser men vi har under alla 26 år parkerat fler bilar där med den tidigare ägarens tillstånd. Ingen annan har haft rätt till parkeringen. Kan den ny ägaren vägra oss detta.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är fastighetsbildningslagen (FBL)

Eftersom du nämner en lantmäteribeskrivning utgår jag ifrån att aktuellt servitut bildades genom den statliga lantmäterimyndighetens försorg, dvs. Lantmäteriet, varför utgångspunkten också kommer att bli att det här ärendet avser ett s.k. officialservitut  (och ej ett avtalsservitut, vilket, som namnet antyder, är ett servitut upplåtet på frivillig väg mellan fastighetsägarna).

Allmänt kan sägas att avtalstolkning syftar till att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna från början hade för avsikt med rättsförhållandet. Här är det ju dock inte fråga om något regelrätt avtal, utan om ett myndighetsbeslut. Om du och ägaren av den tjänande inte förmår att göra upp på frivillig väg beträffande officialservitutets innebörd, alltså om vilka fordon som egentligen är tillåtna givet formuleringen ”rätt att ta gångstigen i sträckningen mellan parkeringsplatsen och bryggan”, måste frågan i princip hänskjutas till samma myndighet som ursprungligen beslutade om bildandet av officialservitutet, dvs. Lantmäteriet, och där få ärendet avgjort genom en s.k. fastighetsbestämning. Enligt 14 kap. 1 § 1 st. 2 p. FBL kan Lantmäteriet ombesörja en fastighetsbestämning, vilken utgör en förrättningsåtgärd som syftar till att bringa klarhet i just tvistiga eller oklara förhållanden avseende servitut och på så sätt för framtiden kunna få till ett rättsligt bindande avgörande. I 14 kap. 3 § FBL uttalas vidare att Lantmäteriet vid förrättningen ska klargöra fastighetsbestämningens omfattning för sakägarna (fastighetsägarna) och därvid noga ange vilka frågor som ska avgöras.

Vidare ska myndigheten utreda de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen och resultatet av utredningen ska sedan framläggas för dig och din motpart i egenskap sakägare. Alla kända sakägare har rätt att överklaga Lantmäteriets beslut och ska skriftligen underrättas om beslutet, se 4 kap. 33 a § 1 st. FBL. Den sakägare som önskar överklaga myndighetens avgörande ska göra det till mark- och miljödomstolen inom fyra veckor, överklagandet ska dock ges in till Lantmäteriet, se 15 kap. 6 § 1 st. FBL. Försitter den part som vill överklaga beslutet tidsfristen vinner beslutet laga kraft, vilket innebär att rätten till domstolsprövning går förlorad, något som i sin tur betyder att beslutet om fastighetsbestämning slutligt kommer att föras in i fastighetsregistrets allmänna del, se 19 kap. 2 § 1 st. FBL. Därefter anses fastighetsbestämningen fullbordad, se 1 kap. 2 § 2 st. 2 p. FBL. Men hur det aktuella formuleringen i officialservitutet ska tolkas låter jag i skrivande stund vara osagt.

Begreppet ”gångstig” skulle möjligen och potentiellt (gissningsvis) kunna utgöra ett problem för dig. Samtidigt kan alltid ändrade förhållanden och samhällsutveckling leda till nya servitutsbefogenheter för den tjänande fastighetens ägare. Klart är i vart fall att du inte i nuläget, innan frågan har prövats, bör ta bort och/eller förstöra det uppsatta hindret eftersom du skulle kunna vara brottsligt, jfr 12 kap. 1 § brottsbalken vari sägs att den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans (i förevarande fall den tjänande fastighetens ägare) rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år.

När det sedan gäller den sista delen av ditt ärende, alltså den delen som avser antalet parkeringsplatser, kan mycket kort sägas att den nya fastighetsägaren kan neka dig rätt till parkering utöver de två platserna som framgår av servitutet. Ett servitut är nämligen knutet till fastigheterna (inte till fastighetsägarna personligen) varför ett sådant också följer med vid en äganderättsövergång, dvs. måste respekteras av en ny ägare till den tjänande fastigheten. Däremot behöver den senare inte respektera (erkänna) tidigare formlösa (exempelvis muntligt eller konkludent ingångna) nyttjanderättsavtal träffade mellan de tidigare ägarna. Sådana avtal kan endast åberopas av parterna. Dessa är med andra ord inte knutna till fastigheterna, endast till fastighetsägarna personligen. Ovanstående innebär sammanfattningsvis att den nuvarande ägaren av den tjänande fastigheten inte kan ta ifrån dig två ursprungliga parkeringsplatserna som finns manifesterade i servitutshandlingen (men naturligtvis enbart under förutsättning att du inte missköter eventuella åtaganden kopplade till servitutsrätten). Däremot kan denne som sagt neka dig ytterligare parkering.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Men vi kan naturligtvis bistå dig i eventuell kommande process och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan i domstol och/eller vid annan typ av förhandling om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis med ett skriftligt yttrande till den härskande fastighetens ägare i vilket skulle kunna argumentera för din sak och på så sätt och förhoppningsvis kunna undvika en process hos lantmätaren och/eller i domstol. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,