Vad händer om jag har överfört pengar till fel konto och mottagaren vägrar att betala tillbaka?

2020-11-19 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har råkat skicka pengar till fel konto via bankbetalningar. Har fått uppgifter från banken men personen i fråga vägrar betala tillbaka. Jag har upprättat en polisanmälan. Hur går jag nu vidare med ärendet?Har råkat skicka fel i två omgångar totalt 14 000 kr. Ska man kontakta en jurist och vad för sorts jurist?Tack på förhand
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att betalningen ska gå återDet problem som du beskriver brukar inom juridiken att kallas för condictio indebiti. När någon felaktigt betalar ut pengar till annan är huvudregeln att betalningen ska gå åter. Ett undantag till detta är bland annat att den som har fört över pengarna egentligen ville göra detta av ren välvilja. Eftersom du skriver att du råkade skicka pengar till fel konto så tolkar jag det som att du inte ville föra över pengar till detta konto utan att det snarare blev fel. Ett annat undantag är om mottagaren var i god tro vid betalningen eller inrättat sig efter betalningen. Det innebär alltså att betalningen inte ska gå åter (till dig) för det fall att mottagaren var omedveten om att betalningen var felaktig och typiskt sett har förbrukat pengarna. Eftersom du skriver att mottagaren vägrar att betala tillbaka tolkar jag det som att du eller i vart fall banken har tagit kontakt med personen vilket gör att denne är medveten om att betalningen är felaktig. Det är däremot väsentligt när denna kontakt gjordes, om det har skett skyndsamt kan inte mottagaren anses vara i god tro. Ett undantag som hör ihop med den precis nämnda är att du som betalare inte får ha varit passiv i ditt sätt att reagera. Det verkar dock som sagt som att du har fått kontakt med mottagaren direkt eller indirekt via banken. Det är lite svårt för mig att säga eftersom jag inte vet exakt hur snabbt mottagaren kontaktades men om detta skedde skyndsamt så gäller huvudregeln om att du har rätt att få tillbaka dina pengar. Hur ska du gå vidare med ärendet?Det är viktigt att nämna att banken inte kan tvinga mottagaren att betala tillbaka pengarna till dig. Du nämner att du har upprättat en polisanmälan men det du annars skulle kunna göra är att skicka in en stämningsansökan till den tingsrätt nära där du bor. I stämningsansökan kan du begära att få tillbaka dina pengar. Om du behöver hjälp med att skriva en stämningsansökan eller behöver hjälp med något annat rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra duktiga jurister på Lawline.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad innebär ''din betalning är upphävd'' ?

2020-09-15 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har gjort en omprövning hos KFM och fått min betalning upphävd vad innebär detta?
Rahime Duman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att du har fått din betalning upphävd innebär att din betalning har ogiltigförklarats, det vill säga att KFM har godtagit din överklagan för att inte betala. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Allt gott,

Kan man ärva om man har skulder och kan man ge bort arv till närstående för att undvika utmätning?

2020-08-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga angående arv. Min mamma kommer ärva min mormors hus när hon går bort. Min mamma har skulder hos kronofogden på några tusen, samt har inget jobb, lever på försörjningsstöd. Hur blir det med huset? Hon lär ju inte få ärva huset då hon inte kan ta ett bolån? Husets värde är ca 700.000 och skulden på huset är 300.000. Vad finns det för alternativ? Kan min mamma skänka bort huset till oss barn som har bättre betalningsförmåga?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din mamma är bröstarvinge och har alltså en laglig rätt att ärva efter hennes mamma, även om hon har skulder (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Jag utgår från att hon är den enda arvinge efter hennes mor. Om din mamma blir föremål för skuldsanering kan kronofogden ha rätt att utmäta huset för att betala av de skulderna hon har (4 kap. 2 § Utsökningsbalken). Dock får kronofogden inte utmäta egendomen om det enligt föreskrifter i gåva eller testamente framgår att egendomen inte får överlåtas (5 kap. 5 § Utsökningsbalken). Det innebär att ifall din mamma ärver huset och er mormor har skrivit att huset inte får överlåtas kan huset inte bli föremål för utmätning, och blir därför skyddad. Skulle det inte finnas ett sådant överlåtelseförbud kan huset alltså bli föremål för utmätning. I ett sådant fall skulle jag inte skulle rekommendera att er mamma ger bort huset i gåva till er barn. Om en skuldsatt person ger bort något till sina närstående kan det nämligen bli aktuellt med återvinning av gåvan enligt 4 kap. 6 § Konkurslagen. Det betyder alltså att ni måste ge tillbaks egendomen så att den kan användas för att betala av skulderna. Jag hade inte rekommenderat att din mamma hade avstått från arvet, eftersom det kan komma att ses som en gåva som då kan bli föremål för återvinning i konkurs. Då er mormor är i livet hade jag dock rekommenderat att hon skrivit ett testamente där det framgår att huset inte får överlåtas, för att skydda det från utmätning. Hoppas du fick svar på er fråga!Mvh,

Vad händer med egendom som blir kvar hos annan ifall personen går bort?

2020-08-04 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej ! Jag har en tavla som jag vill låna ut till min mamma. Vi är två syskon . Vad händer vid hennes bortgång. Räcker det att jag skriver mitt namn på baksidan ? Ska det bevittnas ? Mycket tacksam för svar Bästa hälsningar
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Området som behandlas är sakrätt, som består av utarbetade principer mer än lagar. I ditt fall lånar du bara ut tavlan till din mamma, men du behåller äganderätten över tavlan. Därmed gäller specialitetsprincipen när du ska få tillbaka tavlan om din mor skulle gå bort:1. Du ska ha bättre rätt till egendomen Tavlan måste tillhöra dig och det är bra ifall du har ex köpeavtal för att styrka detta.2. Måste vara identifierbar egendom Du måste kunna identifiera tavlan hos din mamma, ex kunna beskriva den.3. Egendomen ska finnas kvar intakt (vara densamma som från början)Ändringar får ej ske på tavlan, den ska vara densamma som när du lånade ut den.Sammanfattningsvis kan du få tillbaka din tavla vid din mors bortgång om dessa krav är uppfyllda. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad gör jag om konkursförvaltaren agerat oaktsamt?

2020-11-09 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Kan jag som vanlig lekman tillställa ett besvärsärende till Advokatsamfundet dåKonkursförvaltaren agerat oaktsamt?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En konkursförvaltare kan utkrävas skadestånd om denne har orsakat en skada som är åsamkad med uppsåt eller av oaktsamhet enligt 17 kap. 1 § Konkurslagen. En sådan skadeståndstalan förs i så fall genom klander av förvaltarens slutredovisning enligt 17 kap. 2 § Konkurslagen.Är en missnöjd med en konkursförvaltare kan en vända sig till Kronofogden, som har konkurstillsyn i Sundbyberg/Umeå, Göteborg, Malmö/Jönköping. Du ska alltså i första hand vända dig till enheten för tillsyn i konkurser. Det går dock även bra att vända sig till advokatsamfundet och lämna in en anmälan där, precis som du själv föreslår.När en skickar in en disciplinanmälan, som du gör om du anser att en advokat har brutit mot god advokatsed, så är det viktigt att tänka på att för att anmärkningar mot en advokat ska kunna prövas i sak krävs normalt att du är klient, motpart eller på något annat sätt berörd av saken. Du kan alltså vara "lekman" som du själv formulerar det, men du måste vara berörd av saken för att få saken prövad. Att göra en anmälan är kostnadsfritt.Utöver detta är det även ditt ansvar som anmälare att presentera det material som ska åberopas, i och med att disciplinnämnden inte har någon skyldighet att bedriva en egen utredning.Viktigt att betona igen är att disciplinnämnden endast beslutar i frågor som gäller god advokatsed. Har du ett ekonomiskt krav som du vill rikta mot advokaten kan du däremot vända dig till Konsumenttvistnämnden. Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd prövar arvodestvister och andra tvister mellan en konsument och en advokat eller en advokatbyrå. Hoppas att du känner att du fick din fråga besvarad! Har du ytterligare frågor så ska du inte tveka på att höra av dig igen. Allt gott,

Vad innebär borgen vid ett bilköp?

2020-09-11 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Om A vill köpa en bil och B går i borgen för A, vems blir bilen på papper? Om A inte kan betala till B, vad händer då? Är det avtalslagen som gäller då om de har muntlig eller skriftligt avtal?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vems blir bilen?I scenariot som du beskriver är det A som köper bilen. A blir alltså ägaren av bilen. Att B går i borgen för A innebär att B lovat och försäkrat bilförsäljaren att gå in och betala pengarna för bilen om A inte kan betala själv.Vad händer om köparen A inte kan betala?Det som händer när A inte kan betala till bilförsäljaren är generellt att bilförsäljaren då får vända sig till B, som gått i borgen för A. Huruvida bilförsäljaren direkt får vända sig till B beror på vad det är för slags borgen.Man brukar bl.a. prata om proprieborgen och enkel borgen (även generell borgen men den aktualiseras inte i detta fall). Är det fråga om proprieborgen brukar man säga att borgensmannen (B) gått i borgen såsom för egen skuld, (se 10 kap. 9 § handelsbalken, HB). Bilförsäljaren får i detta fall välja vem denne vill vända sig till för betalning, när skulden förfallit (dvs. vid det överenskomna datumet för betalning samt efteråt). Bilförsäljaren kan t.o.m. vända sig till både A och B samtidigt för betalning (under förutsättning att bilförsäljaren berättar om att denne vänt sig till båda). Om bilförsäljaren först vänt sig till A men denne inte betalat, kan bilförsäljaren direkt vända sig till B för betalning. Det ska tilläggas att proprieborgen är den vanligaste typen av borgen.Är det däremot fråga om en enkel borgen måste bilförsäljaren, efter att A inte betalat beloppet enligt det överenskomna datumet, bevisa att A inte har några tillgångar att betala beloppet med, (10 kap. 8 § HB). Detta gör bilförsäljaren genom att driva ärendet till Kronofogdemyndigheten. När Kronofogdemyndigheten sedan meddelat att A inte har några tillgångar att betala beloppet med får bilförsäljaren vända sig till B för att få B att betala pengarna. När B sedan betalat till bilförsäljaren får B, s.k. regressvis vända sig till A för att få tillbaka pengarna som B betalat till bilförsäljaren.Slutligen kan jag även nämna att avtalslagen gäller för både muntliga och skriftliga avtal. Därutöver finns andra regler specifika för köpeavtal, se t.ex. köplagen och konsumentköplagen.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Avskuren rådighet och besittningsförändring

2020-08-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, det är så att när jag fyllde 18 så leasade min pappa bil till mig. Jag betalade den och jag var huvudföraren, han stod på bilen som ägare för att jag då precis blev myndig. Inget annat. 3 år går precis som ett leasingavtal brukar vara, jag väljer att köpa ut bilen och jag blir den nya ägaren för bilen. Dock i efterhand så vill jag nu sälja min bil till pappa då han är mer i behov av den än jag, och jag försöker då göra en överlåtelse på honom. Detta går inte enligt dnb.se(lånet jag har på) för att vi fortfarande bor på samla adress, av juridiska skäl säger dem. Då bestämmer jag mig istället för att ha min far som medlånstagare, och byta ägare på så sätt. Vad jag fått veta av dnb, kommer jag fortfarande stå med på lånet men att han kan bli huvudägaren så länge han också "läggs till". Nu när jag har kontaktat banken för detta säger dem nu att:"Hej,Efter sedvanlig kreditbedömning kommer vi inte gå vidare med önskemålet och lägga till nedan person på avtalet. Detta eftersom denna kund redan stått som ägare på bilen, och vi skulle förlora åtanganderätten på detta vis."Kan ni snälla förklara för mig av vilka juridiska skäl jag inte kan ha med min far som medlånstagare öht? Jag har försökt leta lagar eller andra som skrivit liknande men det är första gången jag hör detta. Jag har även en kompis som jobbar på försäkring med bilar som också är insatta i lagar då de behöver veta en del, men detta är något han och även en kollega till honom första ggn hört?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill inte dnb bevilja att din far står som medlånare till bilen för de kommer inte ha ett giltig återtagandeförbehåll.Vad är ett återtagandeförbehåll - Ett återtagandeförbehåll innebär att om en person inte har möjlighet att fullfölja sin del av avtalet (betala tillbaka pengarna använt för att köpa något) så har säljaren rätt att ta tillbaka varan som hen har sålt. Detta gäller även i konsumentförhållanden, 49 § konsumentköplagen. Detta innebär alltså att om din pappa står som medlånare och ägare av bilen, så har dnb rätt att ta bilen om din pappa inte kan betala av sina skulder. Dock finns det ett problem här. Du nämnar att du och din pappa bor och är registrerade på samma adress här i Sverige. Enligt svensk rättstradition finns det något som kallas för traditionsprincipen, som innebär att om du köper en vara/produkt av en person så måste du flytta varan/produkten från säljaren så att denna person inte har kontroll över varan längre, för att du ska ha skydd mot säljarens borgenärer. Detta kallas för avskuren rådighet. Jag redovisar ett exempel för att förklara tydligare:"Du köper en bil av Pelle. Pelle berättar inte för dig att Kalle, som sålde bilen till Pelle, har ett återtagandeförbehåll om Pelle inte kan betala. Detta innebär att Kalle har rätt att ta tillbaka bilen om Pelle inte kan betala. Om du lämnar kvar bilen hos Pelle efter att du har köpt den, och Pelle inte kan betala, så har Kalle rätt att ta tillbaka bilen, trots att du är ägare. Detta för att du inte har avskurit rådigheten för Pelle. Om du å andra sidan tar bilen direkt vid köpet och parkerar denna på din uppfart, så har du ett garanterat skydd mot Kalle." Varför banken inte vill bevilja medlåning - Detta är DnB rädda för. DnB kommer bli din pappas borgenärer om medlåningen går igenom. Bilen byter ägare, men kommer stå kvar på samma uppfart och du har inte avskuren rådighet till bilen. Detta innebär alltså att banken inte har ett giltigt återtagandeförbehåll, DnB har inte rätt att ta bilen som säkerhet om du eller din pappa inte kan betala lånet för bilen. Hoppas de var svar på din fråga!

Kan en arbetsgivare kräva tillbaka misstagsbetalningar?

2020-07-24 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag fick en felaktig utbetalning av mitt jobb i November förra året (2019), i samband med att jag sjukskrev mig. Jag antog då att beloppet var från försäkringskassan, och levde på pengarna, samt betalade tillbaka mindre lån som jag fått av kompisar, när jag praktiserade. Nu, ca 8 mån efter, mailar arbetsgivaren och skriver att jag antingen måste göra upp en återbetalningsplan med dem innan augusti, eller hamna hos kronofogden.Så mina funderingar är, vad har jag för rättigheter? Jag anser att jag spenderade pengarna i god tro.Är jag skyldig att betala tillbaka summan (är sjukskriven, så jag har inte mycket svängrum redan som det är). Kan jag bestrida kronofogden?Hoppas det inte var för många frågorTacksam för svar
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver är en så kallad misstagsbetalning från din arbetsgivare och behandlas enligt principen condictio indebiti.Vad innebär principen om condictio indebiti?Det finns inget lagrum som beskriver principen om condictio indebiti, utan principen är en allmän civilrättslig princip. Principen innebär att den som fått ta emot en felaktig betalning ska återbära summan till den rättmätige ägaren.Finns det undantag från principen om condictio indebiti?Huvudregeln är att mottagaren av ett belopp ska betala tillbaka. Undantag från denna huvudregel finns:Om mottagaren är i god tro, det vill säga att mottagaren är omedveten om att betalningen är felaktig, och mottagaren har inrättat sig efter betalningen vilket typiskt sätt är att pengarna har förbrukats. Hänsyn ska också tas till partsförhållandet, till exempel har privatpersoner anledning att tro att överföringar från en bank är riktiga och korrekta. En annan faktor är betalarens passivitet, ju längre tid den felaktiga parten inte uppmärksammar den felaktiga betalningen desto mer kan mottagaren befinna sig i god tro och rätta sig efter betalningen.I ett rättsfall från Högsta domstolen (HD), NJA 2001 s. 353, hade ett försäkringsbolag gjort en misstagsbetalning till ett företag. Försäkringsbolaget krävde tillbaka pengarna från mottagaren efter 9 månaders passivitet. HD ansåg att försäkringsbolaget inte kunde kräva tillbaka misstagsbetalningen från mottagaren. Detta berodde på att mottagaren hade varit i god tro under hela tiden, inrättat sig efter betalningen samt att försäkringsbolaget hade varit passivt under 9 månader.Kan man bestrida ett betalningsföreläggande från Kronofogden och invända att det föreligger ett undantag till condicitio indebiti?Om svaranden (den som ansökan om betalningsföreläggande riktar sig emot) vill bestrida ett betalningsföreläggande ska den svarande göra det skriftligen (31 § BfL). Vid en sådan invändning går det att hänvisa till undantaget till condictio indebiti och förklara vilka omständigheter som gör att undantaget till principen är tillämpligt. RekommendationUtifrån den information som framgår i din fråga är det svårt att göra en fullständig bedömning. Det går att tolka informationen som att du har du varit i god tro och förbrukat pengarna, vilket gör att du inte är återbetalningsskyldig enligt undantaget till principen om condicitio indebiti. Men det är svårt att bedöma huruvida du har befunnit dig i god tro. Kanske var beloppet från din arbetsgivare så stort att du borde ha förstått att det var en misstagsbetalning och att det inte kom från Försäkringskassan. Om du hade skäl att misstänka att utbetalningen var felaktig har du inte varit i god tro även om du har inrättat dig efter betalningen. Om du har varit i god tro kan du argumentera för att det var 8 månader sedan misstagsbetalningen gjordes. Arbetsgivarens passivitet spelar också roll i bedömningen. Ju längre tid arbetsgivaren väntar med att framföra krav, ju mer kan mottagaren befinna sig i god tro och inrätta sig efter betalningen. Det krävs dock att mottagaren har haft god tro från början. Det finns inga tydliga tidsgränser, men HD har i ett fall bedömt att ett försäkringsbolag inte kunde kräva tillbaka en misstagsbetalning efter 9 månaders passivitet.För att slippa ett eventuellt betalningsföreläggande går det att avtala om en återbetalningsplan med din arbetsgivare. Detta är ett alternativ om du inte har varit i god tro. Om du däremot anser att du har befunnit dig i god tro rekommenderar jag dig att inte gå med på en betalningsplan.Om du får ett betalningsföreläggande från Kronofogden kan du skriftligen bestrida kravet och ange att det föreligger en situation gällande condictio indebiti och att du i god tro har inrättat dig efter betalningen. Du kan i din invändning förklara vilka omständigheter som pekar på att det föreligger god tro och peka på arbetsgivarens passivitet.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,