Vad innebär vindikationsrätt?

2019-10-13 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |när blir vindikation aktuell vid godtrosförvärv??? snälla förklara på enkelt språk och exemplifiera gärna. Ni får mer än gärna juridiska begrepp, men förklara de gärna i svaret som ni anger.väldigt tacksam för svar.
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga Så här har jag förstått din fråga: Du undrar när så kallad vindikationsrätt vid godtrosförvärv kan bli aktuellt. Jag utgår från att du menar vindikationsrätt enligt lagen om godtrosförvärv av lösöre (GFL). Jag kommer först förklara vad ett godtrosförvärv är, och ge ett exempel på när ett sådant kan bli aktuellt. Jag kommer sedan att förklara vad som menas med vindikationsrätt, och ge ett exempel på när sådan rätt kan bli aktuell. Vad är ett godtrosförvärv?GFL innehåller regler om när man kan göra ett godtrosförvärv av lösöre (1 § GFL). Lösöre är lösa saker som till exempel bilar, mobiltelefoner eller kläder. Ett godtrosförvärv innebär att man får äganderätt till något som man till exempel har köpt, trots att säljaren inte hade rätt att sälja egendomen. Det behöver dock inte vara ett köp. Även något man bytt till sig eller fått som gåva kan förvärvas i god tro. I lagen används begreppet förvärv genom överlåtelse, vilket betyder köp, byte eller gåva. Förutsättningarna för att göra ett godtrosförvärv framgår av 2 § GFL. Där står: "Har någon förvärvat lösöre genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin besittning och var i god tro". Det krävs alltså att personen man förvärvade egendomen från hade den i sin besittning. Vi kan för enkelhetens skull säga att besittning betyder att "man har något i sin hand". Den man förvärvade egendomen från ska varken ha varit ägare eller behörig att förfoga över egendomen på det sätt som skett. Ett exempel på detta är att saken som såldes var utlånad till säljaren. Det krävs slutligen att man fått saken i sin besittning och var i god tro. Att man fått egendomen i sin besittning innebär att man "fått den i sin hand". Man anses vara i god tro om man inte borde ha misstänkt att personen man förvärvade egendomen från saknade rätt att förfoga över egendomen. Vid bedömningen av någons goda tro tittar man på egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt (2 § andra stycket GFL). Exempel: A lånar ut sin bil till B. B säljer sedan bilen till C. B hade bilen hemma hos sig när C köpte den. Vem av A och C har bäst rätt till bilen? Bilen är lösöre. C har köpt bilen av B, det har alltså skett ett förvärv genom överlåtelse. Bilen fanns hemma hos B vid köpet. B hade alltså bilen i sin besittning. B hade lånat bilen av A. B var alltså inte ägare till den. Förutsättningarna för godtrosförvärv är hittills uppfyllda. Det krävs dock också att C i god tro har fått bilen i sin besittning. Om C tagit hand om bilen och kört iväg med den har bilen kommit i C:s besittning. Då återstår att bedöma om C vad i god tro vid köpet. Här måste en bedömning göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Man får till exempel ställa sig följande frågor: Borde C ha misstänkt/förstått att B inte var ägare till bilen? Borde C ha misstänkt/förstått att bilen egentligen tillhörde A? Om man kommer fram till att C var i god tro, gör C ett godtrosförvärv av bilen. C får då bättre rätt till bilen än A. Vad innebär vindikationsrätt?I vissa fall kan den ursprunglige ägaren ha kvar äganderätten, trots att förutsättningarna för godtrosförvärv är uppfyllda. Så kan till exempel vara fallet om egendomen stals från den ursprunglige ägaren. Den som egendomen stals från har då vindikationsrätt. Förutsättningarna för vindikationsrätt framgår av 3 § GFL. Där står: "Även om förutsättningarna för godtrosförvärv enligt 2 § är uppfyllda, består ägarens rätt till egendomen, om egendomen har frånhänts honom genom att någon olovligen tagit den eller tilltvingat sig den genom våld på person eller genom hot som innebar eller för den hotade framstod som trängande fara. Kräver ägaren inte tillbaka egendomen från innehavaren inom sex månader från det att han fick eller måste antas ha fått kännedom om dennes innehav, får förvärvaren dock äganderätt till egendomen".För att vindikationsrätt ska uppkomma krävs alltså att den ursprunglige ägaren blev av med egendomen genom de typer av brott som räknas upp. Stöld och rån omfattas av regeln. Den ursprunglige ägaren måste kräva tillbaka egendomen inom sex månader från det att han fick reda på eller måste antas fått reda på "den nye ägarens" innehav. Annars förlorar han/hon sin vindikationsrätt. Ett exempel: B stjäl A:s mobiltelefon. B säljer sedan mobiltelefonen till C. Vem av A och C har bäst rätt till mobiltelefonen? Eftersom A blivit av med telefonen genom att någon olovligen tagit den har A vindikationsrätt. Det spelar ingen roll att C inte visste att A blivit av med telefonen genom stöld. A har alltså rätt att få tillbaka sin telefon.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!

Måste jag acceptera ett personligt borgensåtagande om lokalhyreskontraktet överlåts till mitt aktiebolag?

2019-10-02 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag försöker få min hyresvärd att gå med på att överlåta hyreskontraktet för en butikslokal som jag hyr sedan 2004. Kontraktet tecknades när jag drev mitt företag som enskild firma. 2010 registrerade jag ett AB och tog kontakt med värden redan då med en förfrågan att överlåta kontraktet på AB:t. Svaret blev ja om jag tecknade en personlig borgen för hyran, jag hade då hyrt lokalen i 6 år utan några betalningsproblem. Jag struntade i överlåtelsen då men har nu fört det på tal igen, samma svar nu 9 år senare, han går med på att överlåta kontraktet mot personlig borgen. Jag har alltså hyrt lokalen i drygt 15 år utan betalningsproblem. Är det rimligt att han ställer krav på personlig borgen för att överlåta lokalkontraktet till mitt AB?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En viktig regel i hyreslagen (jordabalkens (JB) 12:e kapitel) är att lokalhyreskontraktet inte får överlåtas då hyresvärdens samtycke saknas. Om verksamheten som bedrivs i lokalen överlåts, där hyresavtalet hör till, har hyresvärden ett större krav på sig att acceptera den nya hyresgästen på samma villkor som överlåten hade. Lokalhyresgästen kan dessutom skaffa sig hyresnämndens tillstånd till överlåtelse (JB 12 kap. 36 §). Hyresvärden måste inte acceptera att enbart hyreskontraktet överlåtsI ditt fall förstår jag det som att du ska fortsätta verksamheten du bedriver i lokalen, men vill att bolaget ska stå som hyresgäst i kontraktet. Det rör sig då om en överlåtelse endast av hyreskontraktet, varför din hyresvärd inte är tvingad att acceptera bolaget som (ny) hyresgäst, på samma villkor. Borgensåtagandet är en extra säkerhetsåtgärd från hyresvärdens sidaAtt gå i personlig borgen för bolagets förpliktelser är inte ovanligt, men är självklart ett allvarligt åtagande.Från hyresvärdens sida är det en försäkring på att faktiskt kunna kräva betalt för hyran, även om bolaget som är hyresgäst hamnar i betalningsproblem. Hyresvärden får nämligen inte något prioriterat anspråk på betalning vid bolagets konkurs, och riskerar då att eventuella hyresskulder inte täcks. Efter avslutad konkurs är bolaget avvecklat och går inte längre att kräva på betalning. Annorlunda förhåller det sig med en fysisk person, där betalningsansvaret består, med förbehåll för eventuella preskriptionsfrister och dylikt. Möjligen anser sig hyresvärden ta en större risk med ett aktiebolag som hyresgäst. Det kan dessutom vara en mindre risk att bolaget missköts, om ägaren riskerar betalningsansvar för bolagets skulder. Att ägaren till bolaget ställer upp på ett personligt borgensåtagande är säkerligen en extra säkerhetsåtgärd från din hyresvärds sida, även om du skött dina hyresbetalningar oklanderligt sedan många år tillbaka. Enkel borgen och proprieborgenJag vill upplysa dig på att det finns två olika former av borgensåtagande.-Enkel borgen innebär att borgensmannen kan krävas på betalning när gäldenären (den som står i skuld) inte kan betala. Vid enkel borgen måste hyresvärden först vända sig till bolaget för att få betalt för hyran (handelsbalken 10 kap. 8 §). -Proprieborgen innebär att borgensmannen kan krävas på betalning på samma villkor som gäldenären kan krävas. En sådan borgen kan betecknas med frasen "så som för egen skuld", eller liknande. Vid proprieborgen kan hyresvärden välja om de ska kräva borgensmannen eller bolaget på hyran (handelsbalken 10 kap. 9 §). Borgensmannen har rätt till återkrav om borgensansvaret blir aktuelltOm borgensmannen genom åtagandet betalat en skuld för gäldenärens räkning, får borgensmannen kräva gäldenären på samma summa. Det kallas för regressrätt. I ditt fall kan du utöva regressrätten mot ditt bolag, om du genom borgensåtagandet har betalat bolagets hyresskulder. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Ställ gärna en ny fråga till oss på Lawline om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Samäganderätt

2019-09-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har ett hus ihop med mitt ex. Hon hyr min del i huset. Nu vill jag inte vara ägare till de huset längre av olika anledningar. Hon kan inte köpa ut mig. Hon vill inte sälja det. Det vill jag.Har försökt prata med henne, men hon lyssnar inte. Hur går jag vidare? Vad kan jag göra för att få till en försäljning.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Då två personer äger en fastighet eller lös egendom ihop aktualiseras samäganderättslagen om ni inte avtalat något annat mellan er. Av din information verkar det som ni inte har något samäganderättsavtal. När man äger något tillsammans är det viktigt att komma överens eller skriva avtal, annars kan det bli krångligt när man ska ta beslut eller om man ångrar sig, allas samtycke behövs. Ditt ex kan inte stoppa dig om du vill sälja din del, om hon inte kan köpa ut dig kan du ändå få igenom en försäljning genom att ansöka hos din tingsrätt om en god man som tar över skötseln och säljer fastigheten på offentlig auktion. Det är även möjligt för dig som delägare att själv sälja fastigheten på offentlig auktion, detta behöver du också ansöka om hos din tingsrätt.Med vänlig hälsning

Återbetalningsskyldig vid återkrav?

2019-08-21 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min gamla arbetsgivare har felaktigt debiterat en kund för 2 arbetsdagar trots att jag inte tidrapporterat dessa, man har samtidigt betalat ut lön till mig för dom dagarna, återigen trots att jag inte rapporterat dom dagarna.Nu kräver min förra arbetsgivare att jag ska betala tillbaka 7500 kr för dessa dagar trots att jag inte fått 7500 för hög lön utan endast 1200 per dag, en för mig normal dagslön, totalt ca 2400krJag noterade inte att jag ens fått dom då summan stämde väl överens med tidigare månader.Vad gäller, är jag skyldig att betala tillbaka den summan dom skriver eller?Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill få reda på om du är återbetalningsskyldig vid ett återkrav från din tidigare arbetsgivare. Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning. Den juridiska termen som beskriver situationen är principen om condictio indebiti och innebär att din gamla arbetsgivare har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen.Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem.- Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Din skyldighet att återbetala den felaktiga utbetalningenJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt.Huruvida du är skyldig att återbetala beloppet är beroende av om du haft skäl att förstå att beloppet blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för din onda tro faller på den som betalat ut beloppet. Din goda tro skulle kunna motiveras av att summan för utbetalningen inte avvek från vad en vanlig daglön/månadslön för dig var då. Om du själv var medveten om att arbetsgivaren felaktigt debiterat kunden och betalat ut lön till dig, bör du dock ha vänt dig till arbetsgivaren för att säkra din goda tro.Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att betala ut en felaktig lön, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka arbetsgivarens rätt till återbetalning. Däremot kan förhållandet mellan dig och din gamla arbetsgivare vara till fördel för dig, då arbetsgivaren är den starkare parten i förhållandet och bör anses ha större krav på sig att betala ut rätt lön. Angående passivitet kan jag inte riktigt diskutera, eftersom jag inte vet vilka datum som gäller. Men om det som sagt har gått 3 år från utbetalningen innan arbetsgivaren kom med återkrav, får du som mottagare behålla beloppet. SammanfattningsvisDet är arbetsgivaren som har att bevisa att du varit i ond tro angående utbetalningen och att summan på återkravet stämmer överens med summan på utbetalningen. Situationen framstår som fördelaktig för dig, men eftersom jag inte vet detaljerna kring händelseförloppet är det inte med säkerhet jag skriver det. Det är dock alltid bästa att göra rätt ifrån sig. Är du medveten om att du eventuellt visste om att lönen var felaktigt utbetald när du fick den, bör du inrätta dig efter arbetsgivarens återkrav och betala tillbaka summan. Är du däremot säker på att du vid tidpunkten för utbetalningen inte tänkte att det var en felaktig utbetalning, och att du inrättade dig efter att den utbetalade lönen var i sin ordning är du inte återbetalningsskyldig. Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har arbetsgivaren rätt att kräva tillbaka felaktigt utbetald lön?

2019-10-06 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag och min närmaste chef KOMMA överens att jag går ner i tid från 100 till 80%, och jag har antecknat på ett litet överenskommelse papper att jag kan när som helst kan återkomma tillbaka till 100 %,.Efter 9 månader kom min chef till mig och meddelat att jag hade jobbat under sista 9 månaderna 80% Tid mässigt men fått lön för 100% i stället.Nu de begära at jag ska lämna tillbaka alla penger som är över 80% tillbaka inom 2 månader.Det var inte mitt fel men min närmaste chef hen har inte anmält förändringar till lönekontoren, jag har ingen aning om och jag trodde Hella tiden detta var min månads lön. Vad ska jag göra.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill få reda på vem som har ansvaret vid felaktigt utbetald lön och om du är återbetalningsskyldig vid ett återkrav från din arbetsgivare.Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning. Den juridiska termen som beskriver situationen är principen om condictio indebiti och innebär att din arbetsgivare har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen.Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem.- Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Din skyldighet att återbetala den felaktigt utbetalda lönenJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt.Huruvida du är skyldig att återbetala beloppet är beroende av om du haft skäl att förstå att beloppet blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för din onda tro faller på den som betalat ut beloppet, alltså din arbetsgivare.Din goda tro skulle kunna motiveras av att du och din arbetsgivare hade ett avtal om att du gått ner till 80 % istället för 100 % och att du haft skäl att tro att arbetsgivaren reglerat lönesumman efter överenskommelsen. Om du själv var medveten om att arbetsgivaren betalat ut felaktig lön till dig, bör du dock ha vänt dig till arbetsgivaren för att säkra din goda tro. Var du dock i god tro angående att lönen du fick stämde, och att du därefter inrättade (dig efter pengarna, torde arbetsgivaren inte ha rätt till återkrav på de felaktigt utbetalda lönerna.Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att betala ut en felaktig lön, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka arbetsgivarens rätt till återbetalning.Däremot kan förhållandet mellan dig och din arbetsgivare vara till fördel för dig, då arbetsgivaren är den starkare parten i förhållandet och bör anses ha större krav på sig att betala ut rätt lön till rätt arbetstagare.Enligt rättspraxis kan arbetsgivare anses ha agerat passivt om hen dröjt för länge med att korrigera en för stor löneutbetalning. För länge anses då vara mellan nio månader till drygt ett år. Passivitet föreligger dock inte enligt preskriptionsregeln som tidigare nämnts.SammanfattningsvisDet är arbetsgivaren som har att bevisa att du varit i ond tro angående utbetalningen och att summan på återkravet stämmer överens med summan på den felaktiga utbetalningen. Situationen framstår som fördelaktig för dig, men eftersom jag inte vet detaljerna kring händelseförloppet är det inte med säkerhet jag skriver det.Det är dock alltid bästa att göra rätt ifrån sig. Är du medveten om att du eventuellt visste om att lönerna var felaktigt utbetalda vid tidpunkten för utvetalningarna, bör du inrätta dig efter arbetsgivarens återkrav. Är du däremot säker på att du inte förstod att du fick felaktigt utbetalda löner, och att du inrättade dig efter att de utbetalade lönerna var i sin ordning (till exempel genom att du köpt något för pengarna eller överfört pengarna till ett aktivt sparkonto) är du inte återbetalningsskyldig.Du är varmt välkommen att söka dig till någon av våra betaltjänster för juridisk rådgivning på info@lawline.se om du inte kommer överens med din arbetsgivare. Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem har ansvar för felaktigt utbetalda löner?

2019-10-02 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej.Är landstingsanställd på 80 %.Nu säger min chef att jag har fått 20%mer i lön pga förväxling med en annan anställd med samma förnamn den personen arb.heltid.Enl.lönespec, har jag den lön jag ska ha.Detta har nu pågått i 1 år nu kräver de tillbaka pengarnaDe har förresten redan gjort avdrag och de utan att meddela mig.Var ligger ansvaret ? Enbart hos mig .Jag tycker mig inte fått speciellt mycket mer än de jag ska ha i det här fallet rör det sig om ca 5000 kr.Har de som betalar ut lön inget ansvar alls eller?Tacksam för svar Hälsningar
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill få reda på vem som har ansvaret vid en felaktigt utbetald lön och om du egentligen är återbetalningsskyldig vid ett återkrav från din arbetsgivare.Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning. Den juridiska termen som beskriver situationen är principen om condictio indebiti och innebär att din arbetsgivare har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen.Dock innebär detta inte att arbetsgivaren har rätt att göra avdrag utan att meddela dig. Frågan gäller alltså din skyldighet att betala tillbaka den summan som återkrävs, inte att arbetsgivaren själv vidtar åtgärder, detta eftersom det finns ett par undantag från principen om återkravsrätt. Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem.- Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Din skyldighet att återbetala den felaktigt utbetalda lönenJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt.Huruvida du är skyldig att återbetala beloppet är beroende av om du haft skäl att förstå att beloppet blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för din onda tro faller på den som betalat ut beloppet, alltså din arbetsgivare. Din goda tro skulle kunna motiveras av att summan för utbetalningarna inte avvek från din lönespecifikation. Om du själv var medveten om att arbetsgivaren betalat ut felaktig lön till dig, bör du dock ha vänt dig till arbetsgivaren för att säkra din goda tro. Var du dock i god tro angående att lönen du fick stämde, och att du därefter inrättade dig efter pengarna, torde arbetsgivaren inte ha rätt till återkrav på de felaktigt utbetalda lönerna.Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att betala ut en felaktig lön, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka arbetsgivarens rätt till återbetalning. Däremot kan förhållandet mellan dig och din arbetsgivare vara till fördel för dig, då arbetsgivaren är den starkare parten i förhållandet och bör anses ha större krav på sig att betala ut rätt lön till rätt arbetstagare. Enligt rättspraxis kan arbetsgivare anses ha agerat passivt om hen dröjt för länge med att korrigera en för stor löneutbetalning. För länge anses då vara mellan nio månader till drygt ett år. Passivitet föreligger dock inte enligt preskriptionsregeln som tidigare nämnts. SammanfattningsvisDet är arbetsgivaren som har att bevisa att du varit i ond tro angående utbetalningen och att summan på återkravet stämmer överens med summan på den felaktiga utbetalningen. Situationen framstår som fördelaktig för dig, men eftersom jag inte vet detaljerna kring händelseförloppet är det inte med säkerhet jag skriver det.Det är dock alltid bästa att göra rätt ifrån sig. Är du medveten om att du eventuellt visste om att lönerna var felaktigt utbetalda vid tidpunkten för utvetalningarna, bör du inrätta dig efter arbetsgivarens återkrav. Är du däremot säker på att du inte förstod att du fick felaktigt utbetalda löner, och att du inrättade dig efter att de utbetalade lönerna var i sin ordning är du inte återbetalningsskyldig. Företaget har då inte rätt att göra avdrag. Skulle din arbetsgivare göra avdrag trots att du inte anser dig själv vara återbetalningsskyldig är du varmt välkommen att söka dig till någon av våra betaltjänster för juridisk rådgivning på info@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är borgensman betalningsskyldig trots låntagarens död?

2019-09-22 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag ska eventuellt byta min 1:a till en 2:a. Till saken hör att jag har 2 år kvar på min skuldsanering. Om hyresvärden fodrar en borgensman, är mina frågor följande:om jag avlider blir då borgensmannen befriad från sitt uppdragnär min skuldsanering är klar blir då borgensmannen befriad från sitt uppdrag
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga regleras i huvudsak i Handelsbalken(HB).Är borgensman betalningsskyldig trots låntagarens död?Ifall en låntagare avlider är det dennes dödsbo som svarar för skulderna. Ifall dödsboet ej kan betala är det borgensmannen som ska göra det (10 kap 10 § HB). Detta innebär att om ditt dödsbo inte kan betala av skulden kommer borgensmannen inte blir befriad från sitt uppdrag när du avlider.Borgensmannen kan antingen ingå en s.k. enkel borgen (10 kap 8 § HB) eller en proprieborgen (10 kap 9 § HB). Om borgensmannen ingått en enkel borgen ska han eller hon betala när dödsboet inte kan betala. Kreditgivaren kommer alltså i första hand att kräva betalning av dödsboet och i andra hand av borgensmannen. Om du däremot ingått en proprieborgen kan långivarna direkt kräva borgensmannen på skulden utan att kräva dödsboet först.Blir borgensmannen befriad när skuldsanering är klar?Din borgensman kan inte bli befriad när din skuldsanering är klar. Borgensåtagandet regleras vanligtvis genom ett avtal som är självständigt från din skuldsanering. Huvudregeln vad gäller borgensåtagande är att det endast kan upphöra med stöd av borgenärens samtycke, eller om det specifikt finns avtalat om hur uppsägning av avtalet ska gå till. Ett borgensåtagande är ett åtagande som är riktat till borgenären, inte till gäldenären. Åtagandet som borgensmannen (du) ingår är som huvudregel inte så lätt att avsluta utan att borgenären kan samtycka därtill, detta då syftet till borgensåtagandet annars helt skulle urholkas.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har några fler frågor eller funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentarsfältet så återkommer jag.Vänligen,

​Hur bestrider jag en felaktig faktura/bluffaktura?

2019-08-10 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej....Jag får en faktura på ett arbete som någon annan har beställt. Företaget som fakturerar mig hävdar att jag är betalnings skyldig eftersom den som betällt arbetet säjer att jag skall betala.Hur ligger det till kan jag vara betalnings skyldig även om jag inte har något med beställningen att göra.Vänligen
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att snabbt bemöta en del av din fråga kan en person/ett företag som anger fel faktureringsadress bli skyldig till bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Jag kommer dock i detta svar fokusera på din fråga gällande om du blir betalningsskyldig vid en felaktig faktura (eller en bluffaktura) och hur du kan gå till väga för att bestrida fakturan. Detta regleras i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). Som snabbt svar på din fråga vill jag framföra att du inte ska betala en felaktig faktura utan att bestrida fakturan. I ditt fall verkar det som att du har blivit utsatt för en bluffaktura, vilken du givetvis aldrig är skyldig att betala om du inte har ingått avtal med företaget. Bestrida en felaktig faktura (bluffaktura)Eftersom du har fått en faktura trots att du inte har beställt något från företaget ska fakturan bestridas i dess helhet. Det verkar som att du redan har kontaktat företaget för att förklara att fakturan inte stämmer och att du bestrider den, detta är helt rätt. Kontakta företaget både per telefon och skriftligen, exempelvis via mejl, och spara alltid kopia på bestridandet för säkerhets skull. Om det är så att fakturan är från ett företag du aldrig varit i kontakt med, eller helt enkelt inte har ett avtal med, ska du göra en polisanmälan genom att ringa 114 14 eftersom det eventuellt kan vara fråga om en bluffaktura. Om du inte har ett avtal med företaget har du inte heller en tidsbegränsning, eller en ångerrätt, som du behöver anpassa dig efter.Om företaget går vidare till inkasso kommer du att få ett inkassokrav, vilket du även detta skriftligen kan bestrida genom att kontakta inkassoföretaget både per telefon och skriftligen med samma uppgifter som i ditt tidigare bestridande. Går det så långt att fakturan skickas till Kronofogden kommer du att delges (29 § LBH). Även detta ska bestridas om du är helt säker på att du inte är skyldig företaget pengar. Bestridandet till Kronofogden görs skriftligen och ska innehålla all relevant information och eventuell bevisning (31-32 §§ LBH). Här kan du även begära ersättning för kostnader med anledning av den felaktiga fakturan (eller bluffakturan). När Kronofogden fått in bestridandet kommer de vända sig till företaget som skickat fakturan och låta företaget avgöra om de vill att ärendet ska gå vidare till domstolen eller om det ska skrivas av. I ditt fall skulle det antagligen skrivas av.Viktigt för dig att veta- Spara alltid de fakturor som skickas till dig.- Spara alltid kopior på allt du skickar gällande den felaktiga fakturan, exempelvis genom att spara mejl.- Om du tror att du kan ha utsatts för en bluffaktura bör du alltid göra en Polisanmälan.- Bestrid alltid en felaktig faktura, annars kan fakturaföretaget debitera dröjsmålsränta och andra förseningsavgifter.- Anmäl det företag som skickat bluffakturan till Konsumentverket. Om du hamnar i tvist med företaget kan du även anmäla företaget till allmänna reklamationsnämnden.Du kan alltid besöka Kronofogdemyndighetenshemsida för att få mer information om hur du går till väga med ett bestridande.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,