Skuldebrevs formkrav

2019-11-30 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Långivaren lånar ut 375000 sek till låntagaren i enlighet med bestämmelserna i detta skuldebrev.Där står det Namn personnummer på båda parter adress och tele. Lånetid löpande från den 8 juli 2019Ränte förklaringAmorteringDröjesmålInlösen i förtid. Sedan namn underskrift ort och datum. Men endast underskrift finns ej ort eller datum skrivet av parter och inga pengar på kontot. Är detta skuldebrev giltigt då
My Öhman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att ett skuldebrev ska anses vara ett skuldebrev ställs följande kriterier upp:1. Skriftlighet2. Till det yttre fristående (dvs det ska bara ge uttryck för en fordran).3. Ensidigt (eventuella motprestationer ska inte framgå).4. En utfästelse om ett penningbelopp.Uppfyller ert skuldebrev dessa kriterier så torde det vara giltigt att se som just skuldebrev. Det är annars giltigt ändå då några formella formkrav för avtal (däribland löfte om att betala ett viss penningbelopp) inte finns. Är kraven på skuldebrev inte uppfyllda torde det annars ses som ett bindande avtal. Avsaknaden av datum och ort torde då inte ha någon betydelse. Hoppas att du har fått svar på din fråga. Hälsningar,

Sälja katt som innehålls med retentionsrätt

2019-11-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |HejVi driver ett kattpensionat och har problem med en kund som kom med sina 3 katter 10/8 Han kunde inte speca när han skulle hämta dom pga en utlandsflytt och div mankemang,men ca 1-2veckor sas i sms. Nu har vi ingen aning när han tänkt hämta dom!!I slutet av september krävde vi in delbetalning och det var i samband med det som det uppdagades efter div sms o telesamtal att han var ett fall hos kronofogden m.m så betalningen blir ett ?Han har betalat lite som han tycker(ca 1/5del)Vi undrar nu(5/11) hur vi kan göra med katterna vi har föreslagit katthem och nya ägare men då säger han "över min döda kropp"Katterna borde ju få mer mänsklig kontakt än de får nu vi tycker synd om dom ,dessutom har vi andra gäster som knackar påNu svarar han inte längre på tele m.m!!Vi undrar hur vi kan lösa detta och vilka juridiska hinder eller möjligheter som finnsTackar på förhandMed vänlig hälsning [borttaget]
Jesper Eng |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Det finns ett antal potentiella möjligheter för er. Den första möjligheten som jag kommer på är hävning av avtalet enligt 46 § konsumenttjänstlagen. Det förfarandet kan dock innebära en del problem, både juridiska och praktiska. Eftersom ni har föreslagit katthem och nya ägare utgår jag istället ifrån att ni i första hand vill sälja eller ge bort katterna. Frågan är om ni har rätt att göra det. För svar går vi till lagen om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Enligt 1 § får en näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet har tagit emot en annans sak för att förvara den sälja saken. Det råder ingen tvekan om att ni ska betraktas som näringsidkare. Begreppet ska tolkas vidsträckt och omfattar t.ex. inte endast juridiska personer eller endast företag med en viss omsättning eller liknande. Att det är fråga om yrkesmässig verksamhet kan heller inte ifrågasättas. Inte heller kan det ifrågasättas att ni haft till uppgift att förvara en sak. En katt är en sak. Enligt samma lagrum gäller dock inte lagen om sakens ägare är försatt i konkurs. Ni har uppgett att kunden (K) har skulder hos kronofogden, men K är antagligen inte försatt i konkurs. I och med detta är förutsättningarna för lagens tillämplighet uppfyllda, och vi kan därför gå vidare till formkraven för försäljningen.Enligt 3 § ska följande förutsättningar vara uppfyllda för att ni ska få sälja katterna:1: Uppdraget har slutförts eller avtalet har upphört att gälla. Ni har förvisso inte bestämt någon exakt tid för hur länge förvaringen ska vara, men det som sagts i sms får ändå vara vägledande för bedömningen om uppdraget har slutförts eller avtalet upphört att gälla. P.g.a. vad som sagts i sms:et kan ni på god grund hävda att uppdraget har slutförts vid utgången av den andra veckan. Men för att vara helt på den säkra sidan måste ni meddela K att ni säger upp avtalet. Den biten kan ju bli lite problematisk eftersom K inte längre svarar, och han kan därför antas komma att hävda att han inte tagit del av uppsägningen. Det är oklart hur framgångsrik en sådan invändning skulle vara i domstol. Det brukar sägas att man inte bara kan strunta i att öppna sin brevlåda, och man kan anta att den kommunikationsväg ni tidigare begagnat er av ska anses bevakad av K, i vart fall som utgångspunkt. Hur som helst kan ni, för att vara helt säkra även här, skicka uppsägningen per rekommenderat brev till den adress som K uppgett som sin, eller den adress som är känd för er. Sådana meddelanden anses enligt 11 § ha kommit K till känna även om han struntar i att läsa dem. 2: K måste därefter ha anmanats att hämta katterna, och i anmaningen måste ni ha upplyst om att katterna annars kan komma att säljas efter viss tid. Den tiden är minst tre månader från det att K tog del av anmaningen. Jag rekommenderar att ni inkluderar anmaningen i er uppsägning av avtalet enligt 1 ovan. 3: Den tid som har angetts i anmaningen har löpt ut. Ni kan alltså välja att ge K längre tid på sig att hämta katterna. Dock har han som nämnt alltid tre månader på sig.4: Beloppet ni vill att K ska betala måste stå med i anmaningen.När 1–4 är uppfyllda kan ni gott sälja katterna. Märk väl att ni måste företa försäljningen med omsorg. Det innebär bl.a. att inte sälja katterna till underpris. Vad underpris är vet ni bättre än mig. Frågan om lagen också medför en rätt att ge bort katterna är lite knivig att besvara, men om katterna har ett sådant begränsat ekonomiskt värde att ni är villiga att ge bort dem kan ju det problemet enkelt lösas med en symbolisk betalning om några kronor.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga!

Kan jag bli återbetalningsskyldig till min tidigare arbetsgivare?

2019-11-01 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Kan jag bli återbetalningsskyldig i pengar till ett företag som själv räknat ut och gett mig (x) antal semesterdagar, som dom flera månader efter jag slutat kommit på var för mycket .
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill få reda på om du kan bli återbetalningsskyldig vid ett återkrav från din tidigare arbetsgivare.Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning. Den juridiska termen som beskriver situationen är principen om condictio indebiti och innebär att din gamla arbetsgivare har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen.Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem.- Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Din skyldighet att återbetala en felaktig utbetalningJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt.Huruvida du är skyldig att återbetala beloppet för de felaktiga semesterdagarna är beroende av om du haft skäl att förstå att antalet semesterdagar och lönen efter detta blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för din onda tro faller på den som betalat ut beloppet.Din goda tro skulle kunna motiveras av att det var företaget själv som räknade ut dina semesterdagar. Något annat skulle också kunna vara om summan för utbetalningen inte avvek från lönespecifikationen. Om du själv var medveten om att arbetsgivaren räknat fel på antalet semesterdagar, bör du dock ha vänt dig till arbetsgivaren för att säkra din goda tro.Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att räkna fel på semesterdagar och betala ut en felaktig lön, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka arbetsgivarens rätt till återbetalning. Däremot kan förhållandet mellan dig och din gamla arbetsgivare vara till fördel för dig, då arbetsgivaren är den starkare parten i förhållandet och bör anses ha större krav på sig att räkna ut rätt antal semesterdagar och betala ut rätt lön.Angående passivitet kan jag inte riktigt diskutera, eftersom jag inte vet vilka datum som gäller. Men om det som sagt har gått 3 år från utbetalningen innan arbetsgivaren kom med återkrav, får du som mottagare behålla beloppet. Enligt rättspraxis kan arbetsgivare anses ha agerat passivt om hen dröjt för länge med att korrigera en för stor löneutbetalning. För länge anses då vara mellan nio månader till drygt ett år.SammanfattningsvisDet är arbetsgivaren som har att bevisa att du varit i ond tro angående utbetalningen och att summan på återkravet stämmer överens med summan på utbetalningen. Situationen framstår som fördelaktig för dig, men eftersom jag inte vet detaljerna kring händelseförloppet är det inte med säkerhet jag skriver det.Det är dock alltid bästa att göra rätt ifrån sig. Är du medveten om att du eventuellt visste om att antalet semesterdagar var felaktigt, bör du inrätta dig efter arbetsgivarens återkrav och betala tillbaka summan. Är du däremot säker på att du vid tidpunkten för utbetalningen inte tänkte att det var felaktigt, och att du inrättade dig efter att den utbetalade lönen var i sin ordning är du inte återbetalningsskyldig.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Dödsbo driva in skulder

2019-10-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, vi håller på med ett dödsbo och den avlidnes arbetsgivare har ännu inte betalat ut slutlönen till dödsboet. Hur ska vi gå vidare eller vad kan åtgärdas? Arbetsgivaren är heller inte kontaktbar längre och svarar ej på samtal eller meddelanden från oss.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan hänvisas till Äktenskapsbalken (ÄB). Likaså hänvisas till Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL). Tillgångar i dödsboet och vem företräder dödsboet?Tillgångar som en avliden person har ingår i dödsboet, lika väl som skulder. Den avlidnes tillgångar, ex. lön, är en del av den dödes egendom och det ska enligt 18:1 ÄB ska dödsbodelägarna (d.v.s efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare) gemensamt förvalta under boets utredning. Dödsbodelägarna företräder dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Detta förutsatt att det inte finns någon boutredningsman, se 19:1 ÄB. I sådant fall sköter boutredningsmannen detta. Om det finns önskan att en dödsbodelägare ensam ska föra dödsboets talan, rekommenderas att en fullmakt upprättas. Hur gå tillväga för att driva in lönen? Som första steg för att driva in lönen är självklart att dödsbodelägarna, eller annan som företräder dödsboet (se ovan) kontaktar Arbetsgivaren och kräver att utbetalning till dödsboet görs. Nästa steg att kontakta Kronofogden (KFM) och ansöka om ett betalningsföreläggande. En sådan ansökan kan avse åläggande för svaranden att betala en penningfordran som är förfallen till betalning, 2 § BFL. Ett betalningsföreläggande går kort till så att efter en ansökan har skickats in till KFM skickas ett betalningsföreläggande till arbetsgivaren som då har viss tid på sig att bestrida detta. Om ingen bestridnings gjorts, meddelar KFM ett utslag i enlighet med ansökan, 25 och 42 § BFL. Utslaget fungerar sedan som en exekutionstitel, som KFM använder för att driva in pengarna. Om arbetsgivaren skulle bestrida betalningsföreläggandet, kan ärendet avgöras i tingsrätten som första instans, 33 § BFL. Hur själva förfarandet går till och hur du gör en ansökan om betalningsföreläggande kan du läsa om här: https://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.html Sammanfattning Mitt råd är att inledningsvis se över vem som företräder dödsboet och låta hen ännu en gång kontakta arbetsgivaren och kräva in lönen. Lönen är en tillgång i dödsboet och den ska tillfalla dödsboet. Det kan vara värt att upplysa arbetsgivaren om att dödsboet har för avsikt att ta ärendet vidare om ingen utbetalning görs. Om dödsboet och arbetsgivaren ändå inte kan komma överens kan ni ta hjälp av KFM driva in pengarna. Jag hoppas att du fick svar på frågan och lycka till! Med vänlig hälsning,

Hur kan ett villkor om inflation formuleras i ett skuldebrev?

2019-11-19 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag ska upprätta ett skuldbrev som i praktiken kommer att löpa med 0% ränta. Men jag undrar om hur kan man skriva ett villkor om inflationen i brevet? Beloppet ska återbetalas på en gång efter ett år.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du vill formulera en s.k indexklausul, dvs en klausul som reglerar skuldens belopp efter hur inflationen utvecklar sig. Jag kan försöka ge dig två exempel på hur ett sådant villkor kan formuleras - ett enligt inflation och ett enligt konsumentprisindex. Konsumentprisindex används ofta för att beräkna inflation. Riksbanken har satt ca 2 % utveckling per år som målsättning i förändringen av KPI. Det motsvarar den värdeutveckling du kan förvänta dig på din skuld. 1. Skulden ska vid betalningstillfället för hela eller delar av skulden motsvara vad vid betalningstidpunkten uppgår till realt värde* av det angivna beloppet på skuldebrevet. * justerat för inflation 2. Kvarvarande skuld ska vid betalningstillfället justeras efter KPI (konsumentprisindex) med basår 2018. Beloppet ska ökas respektive minskas med den procentuella förändringen av det officiella konsumentprisindextalet sedan januari 2020.Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Kommer min sambo behöva ta över mitt borgensansvar om jag avlider?

2019-11-11 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag och min sambo har inga barn men jag har en son sen tidigare. Nu har jag gått i borgen för hans lån om jag avlider. Måste min sambo ta över skulden från min son?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det du har skrivit som att du har gått i borgen för din sons lån, samt att du undrar om din sambo kommer behöva ta över borgensansvaret om du avlider.Det framgår inte vilken typ av borgen som du har ingått, så jag kommer att beskriva vad som gäller för båda sorterna. De två typerna kallas för enkel borgen och proprieborgen.När jag använder begreppet borgenär syftar jag på den person eller det företag som din son har tagit ett lån av. Det är inte detsamma som borgensman, vilket är den person som har gått i borgen för någon annan. Du är alltså en borgensman.Jag kommer att hänvisa till handelsbalken (HB), ärvdabalken (ÄB) och sambolagen (SamboL) i mitt svar. Det kan vara bra att veta att handelsbalken är en mycket gammal lag, så lagtexten är skriven med ett gammaldags språk. Den innehåller dock flera juridiska principer som fortfarande används.Din sambo behöver inte ta över borgensansvaretDet korta svaret på din fråga är nej – din sambo kommer inte behöva ta över borgensansvaret för din sons skuld om du avlider. Däremot kan hen komma att påverkas av borgensansvaret om hen blir dödsbodelägare i ditt dödsbo.Jag kommer nu att beskriva hur jag har kommit fram till detta.Borgensansvaret går över på ditt dödsboNär du avlider kommer ett dödsbo att uppstå, bestående av den egendom som du har ägt i livet samt dina eventuella skulder. Det är ditt dödsbo som kan bli skyldigt att betala din sons skuld till följd av ditt borgensansvar. Det är då typen av borgen som avgör i vilken utsträckning ditt dödsbo tar över ditt borgensansvar.Enkel borgen eller proprieborgenSom jag nämnde i inledningen finns det två sorters borgen:- En enkel borgen är begränsad till ett "bristtäckningsansvar". Det innebär att borgenären inte kan vända sig direkt till dig för att få hela skulden betald. Det är först om din son inte kan betala skulden som du kan bli betalningsskyldig i hans ställe (10 kap. 8 § HB).- En proprieborgen är inte begränsad likt en enkel borgen, utan innebär att du ansvarar för betalningen precis som om det var din egen skuld. Borgenären kan därför vända sig direkt till dig för att få hela skulden betald. Denne behöver alltså inte först kräva att din son betalar skulden (10 kap. 9 § HB). Din borgen är bara en proprieborgen om du uttryckligen ansvarar "såsom för egen skuld". Annars är den en enkel borgen. Borgensansvaret är olika omfattande beroende på typ av borgenFör de två borgenstyperna gäller följande i fråga om ditt dödsbos borgensansvar:- För en enkel borgen går borgensansvaret över på ditt dödsbo, men bara i den mån som din son inte kan betala skulden. Borgen är alltså fortfarande begränsad till ett "bristtäckningsansvar" för skulden (10 kap. 10 § andra meningen HB).- För en proprieborgen går borgensansvaret över på ditt dödsbo direkt. Borgenären kan då välja fritt mellan att kräva full betalning från din son eller från ditt dödsbo. Det bestämdes i en dom från Högsta domstolen (NJA 2000 s. 97). Din sambo kan påverkas av borgensansvaret om hen blir dödsbodelägareVad innebär då detta för din sambo?Jo, som jag nämnde inledningsvis kan din sambo komma att påverkas av ditt dödsbos borgensansvar om hen blir dödsbodelägare i ditt dödsbo. Som dödsbodelägare är hen delägare i ditt dödsbo, alltså i den egendom som du har efterlämnat. Därmed finns det en risk för att hen går miste om egendom i dödsboet, om den måste användas till betalning av din sons skuld. Din sambo kommer att bli dödsbodelägare i två fall:- Om hen inte uttryckligen avstår från att begära bodelning till följd av er samborelation (2 § första stycket, tredje punkten samt 8 § SamboL och 18 kap. 1 § andra stycket ÄB).- Om du har testamenterat all din egendom eller en viss andel av den till hen (11 kap. 10 § andra stycket och 18 kap. 1 § andra stycket ÄB). Förutom din sambo kan även din son och/eller någon som du har testamenterat egendom till bli dödsbodelägare (18 kap. 1 § första stycket och 2 kap. 1 § första stycket ÄB).Det går inte att ärva skulderI regel betalas ett dödsbos skulder innan några tillgångar delas ut i form av arv. Det är därför endast de tillgångar som eventuellt blir över efter skuldbetalningen som går till arv.En mycket viktig sak är att ditt dödsbo endast är betalningsskyldigt i den mån som dess tillgångar räcker till. Det värsta som kan hända är därmed att tillgångarna i ditt dödsbo töms ut, så att det inte blir något kvar till arv. Slutsatsen av detta blir då att delägarna i ditt dödsbo riskerar att inte få ut någon egendom om ditt dödsbos borgensansvar blir aktuellt. De kan även bli tvungna att lämna tillbaka eventuellt arv, om det har delats ut innan skulderna har betalats (21 kap. 4 § första stycket ÄB). De kan dock inte bli skyldiga att själva betala din sons skuld eller vad som eventuellt återstår av den om ditt dödsbos tillgångar har tömts ut. Det går nämligen inte att ärva skulder. SammanfattningSvaret på din fråga är nej – din sambo kommer inte behöva ta över borgensansvaret för din sons skuld om du avlider. Hen kan inte kan bli personligt ansvarig för den borgen som du har ingått. Hen kan inte heller bli skyldig att betala resten av skulden om ditt dödsbos tillgångar inte räcker för att betala hela din sons skuld. Däremot kan borgensansvaret leda till att din sambo går miste om egendom i ditt dödsbo, som hen eventuellt skulle ha fått tilldelat sig som dödsbodelägare. Typen av borgen och borgenärens agerande i situationen avgör hur hen kommer att påverkas.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vem har bäst rätt till egendom vid obehörigt förfogande?

2019-10-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej. Om någon har sålt en bil som har ett giltigt återtagandeförbehåll och det i avtalet är för denne förbjudet att sälja bilen vidare innan bilen är betald. Om personen säljer den obetalda bilen ändå trots förbud till någon som köper i god tro. Vem har mest rätt till bilen?
David Ekenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att bilköpet gjordes på avbetalning, och att det är av denna anledning som säljaren har förbehållit sig äganderätten till bilen tills dess att den är slutbetald.Genom att sälja bilen trots att den inte är slutbetald kan man eventuellt ha gjort sig skyldig till brottet olovligt förfogande (Brottsbalken 10 kap. 4 §), och därmed riskera straffrättsligt ansvar. Utöver det straffrättsliga ansvaret så kvarstår att besvara den sakrättsliga frågan som du ställer, det vill säga vem som har bäst rätt till bilen. För att den nya förvärvaren – köparen – ska anses ha bäst rätt, krävs att denne har gjort ett godtrosförvärv. Bilen är ett lösöre, dvs. lös egendom och godtrosförvärv av lös egendom regleras i Godtrosförvärvslagen (2 §).Eftersom jag inte får några mer detaljerade omständigheter av din fråga är det svårt för mig att bedöma om köparen har gjort ett godtrosförvärv eller inte. Du skriver att personen var i god tro, vilket är en del utav bedömningen. Utöver den goda tron (som dessutom skall gå att bevisa), krävs det att det har skett en tillräcklig besittningsövergång, det vill säga att den nye köparen har fått full tillgång till bilen och att säljaren till bilen inte längre kan bruka denna. Om köparen har flyttat bilen och är den enda personen som har bilnycklar till denna, skulle man kunna säga att kravet på tillräckligt rådighetsavskärande är uppfyllt och i sådana fall har personen gjort ett godtrosförvärv och har därmed också bäst rätt till bilen. Bedömer man istället att köparen inte var i god tro och att bilen inte har överflyttats i tillräcklig utsträckning till den nye köparen, är det den ursprungliga ägaren till bilen (i det här fallet bolaget som sålde bilen på kredit), som har bäst rätt till denna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får arbetsgivaren dra av lön på grund av tidigare felaktig utbetalning av lön?

2019-10-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag har månadslön och har i god tro tagit emot min lön varje månad utan att ha märkt något fel. Perioden januari-mars hade jag både semester, obetald ledighet och sjukdomar vilket gjorde att den utbetalda lönen varierade. När april månad betalades ut utan avvikelser tog jag emot min månadslön i god tro om att det var rätt, likaså följande månader då summan var ungefär samma. När jag nu fick min lön i oktober var det bara halv månadslön. Löneadministratören har dragit av för tidigare felaktig utbetald månadslön. Dvs hon har haft en högre månadslön from april till augusti och bara dragit av den felaktiga summan utan att meddela, alltså utan min vetskap. Är jag återbetlaningsskyldig, trots att jag inte märkt något fel? Kan hon bara dra av summan på min lön utan att meddela?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill få reda på om du egentligen är återbetalningsskyldig vid ett återkrav från din arbetsgivare och om arbetsgivaren självmant kan dra av den felaktiga utbetalningen vid senare löneutbetalning. Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning. Den juridiska termen som beskriver situationen är principen om condictio indebiti och innebär att din arbetsgivare har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen.Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem.- Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Möjligheten för arbetsgivaren att göra avdragArbetsgivarens rätt att kvitta ett krav mot arbetstagaren regleras i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen). Arbetsgivaren får göra en kvittning om arbetstagaren ger sitt medgivande till det (2 § kvittningslagen).Om arbetstagaren bestrider arbetsgivarens krav bör arbetsgivaren pröva om ovan nämnda undantag om återbetalningsskyldighet kan vara tillämpligt. Finns inte arbetstagarens medgivande får arbetsgivaren endast kvitta om den fordran som uppkommit är klar och inte råder något tvivel om att fordran är riktig. Den måste även vara förfallen till betalning, samt grundas på anställningsförhållandet. Om du som arbetstagare bestrider fordran är den inte att betrakta som klar (3 § kvittningslagen).Din skyldighet att återbetala den felaktigt utbetalda lönenJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt.Huruvida du är skyldig att återbetala beloppet är beroende av om du haft skäl att förstå att beloppet blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för din onda tro faller på den som betalat ut beloppet, alltså din arbetsgivare. I ditt fall hade du skäl att förvänta dig en lägre lön i februari-april eftersom du var borta från jobbet under en period i januari-mars månad. Om du däremot jobbade som vanligt under april-augusti månad så bör dessa månadslöner representera din avtalade månadslön för att du ska vara i god tro. Din goda tro skulle kunna motiveras av om du fått utbetalningarna som inte avvek från din lönespecifikation. Om du själv var medveten om att arbetsgivaren betalat ut felaktig lön till dig i samband med sjukdom och obetald ledighet, bör du dock ha vänt dig till arbetsgivaren för att säkra din goda tro. Var du dock i god tro angående att lönen du fick stämde, och att du därefter inrättade dig efter pengarna, torde arbetsgivaren inte ha rätt till återkrav på de felaktigt utbetalda lönerna.Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att betala ut en felaktig lön, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka arbetsgivarens rätt till återbetalning.Däremot kan förhållandet mellan dig och din arbetsgivare vara till fördel för dig, då arbetsgivaren är den starkare parten i förhållandet och bör anses ha större krav på sig att betala ut rätt lön till rätt arbetstagare.Enligt rättspraxis kan arbetsgivare anses ha agerat passivt om hen dröjt för länge med att korrigera en för stor löneutbetalning. För länge anses då vara mellan nio månader till drygt ett år, vilket inte är fallet för dig. Passivitet föreligger inte heller enligt preskriptionsregeln som tidigare nämnts.SammanfattningsvisDet är arbetsgivaren som har att bevisa att du varit i ond tro angående utbetalningen och att summan på återkravet stämmer överens med summan på den felaktiga utbetalningen för att betalningen ska återgå. Situationen framstår som fördelaktig för dig om du mottagit utbetalningarna i god tro, men eftersom jag inte vet detaljerna kring händelseförloppet är det inte med säkerhet jag skriver det.För att arbetsgivaren ska kunna kvitta den felaktiga utbetalningen måste kvittningsrätten följa av kollektivavtal om du som arbetstagare inte ger ditt medgivande. I annat fall har arbetsgivaren inte rätt till kvittning, (1 § kvittningslagen). Det är dock alltid bästa att göra rätt ifrån sig. Är du medveten om att du eventuellt visste om att lönerna var felaktigt utbetalda vid tidpunkten för utbetalningarna, bör du inrätta dig efter arbetsgivarens återkrav. Är du däremot säker på att du inte förstod att du fick felaktigt utbetalda löner, och att du inrättade dig efter att de utbetalade lönerna var i sin ordning är du inte återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren har då inte rätt att göra avdrag.Skulle din arbetsgivare göra avdrag trots att du inte ger ditt medgivande och inte anser dig själv vara återbetalningsskyldig är du varmt välkommen att söka dig till någon av våra betaltjänster för juridisk rådgivning på info@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,