Får man omplacera eller säga upp ovaccinerad personal på ett äldreboende?

2022-01-18 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej, jag är 51 år gammal och jobbar som undersköterska( har jobbat i 25 år på samma ställe) på ett äldreboende i en kommun som har infört vaccin krav för vårdpersonal. Dem säger att om man inte är vaccinerad skal man bli omplacerad eller uppsagd från sitt jobb. Är detta möjligt? Tack för svar.
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arbetsgivaren får ta hänsyn till rådande pandemi för att omplacera någon:Arbetsgivarens intresse av att vidta kontrollåtgärder ska vägas mot arbetstagarens rätt till integritet, (AD 1997 nr 29). Eftersom du frågar om arbete på ett äldreboende kan arbetsgivaren, på grund av rådande pandemi, anses ha ett berättigat syfte med att inte låta ovaccinerade få fortsätta arbeta på arbetsplatsen. Arbetsgivarens lojalitetsplikt och arbetsledningsrätt:En så kallad arbetsledningsrätt innebär att arbetsgivaren har rätt att leda verksamheten och fördela arbetet. Arbetsgivaren måste dock förhålla sig till en så kallad lojalitetsplikt, av vilken följer att han eller hon måste försöka rädda kvar arbetstagarens anställning. En uppsägning ska betraktas som den allra sista åtgärden och arbetsgivaren ska bereda ett annat arbete åt arbetstagaren om detta är möjligt (omplacering).Vad händer om arbetstagaren inte vill omplaceras?Om arbetsgivarens omplaceringsutredning visar att det är tillåtet med omplacering, ska arbetstagaren erbjudas detta. Eftersom arbetstagaren alltid har en arbetsskyldighet inom ramen för anställningen bör han eller hon tacka ja till omplaceringen för att behålla sitt arbete. Att utan godtagbar anledning tacka nej till en omplacering utgör nämligen saklig grund för uppsägning, se prop. 1973:129 s. 243, tredje stycket. När det finns saklig grund klassas en uppsägning som tillåten, se 7 § lagen om anställningsskydd. Sammanfattat svar på din fråga:Arbetsgivaren får omplacera arbetstagare i situationen du frågar om. Arbetsgivaren ska bereda arbetstagare andra arbeten inom ramen för anställningen om detta är möjligt. Om arbetstagaren i det skedet tackar nej till en omplacering, får han eller hon sägas upp. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Körkortsfråga

2022-01-18 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag undrar om xxxxx xxxxx har körkort eller om det är indraget?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag har kontaktat Transportstyrelsen, som meddelat att personen du frågat om har ett giltigt körkort (am, a1, a2, a och b).Värt att nämna är att du som privatperson har rätt att begära ut offentliga handlingar med stöd av offentlighetsprincipen, se 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen.Din fråga har omformulerats eftersom frågor som publiceras på vår sida inte får innehålla någons namn.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Samägd fastighet - problem

2022-01-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag samäger en fastighet tillsammans med min mamma och min bror. (En tredjedel var) Jag har fått fastigheten som ett förskott på arv av min mamma. Villkorat med att jag inte får sälja min del så länge hon finns i livet. Av olika anledningar har min mamma ångrat att hon gav en tredjedel av fastigheten till mig. Min bror och min mamma saboterar därför för mig och min familj att kunna vara där genom att gömma nycklarna till fastigheten samt genom att kasta ut mina saker och vägrar samarbeta omkring hur vi kan vistas därute. Vi är dessutom inte överens om vilka kostnader och förändringar i fastigheten som ska prioriteras. Jag och mina barn har vuxit upp där ute och det är från början ett sommarställe som min pappa alltid ägt men som mamma tog över då de separerade. Min önskan är att få vistas därute precis som min bror och min mor gör men det kan jag inte nu. Jag har kommit med skriftliga och muntliga förslag om hur vi ska kunna komma överens men får bara som svar att jag inte kan vistas där ute. Vilka rättigheter har jag och är det lagligt att de saboterar för mig att kunna vistas i min egen fastighet. Hur anser ni att jag kan/bör gå vidare?
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Kan en gåva återkallas? För att en gåva av fast egendom ska vara giltig måste formkraven för köp vara uppfyllda (4 kap. 29 § jordabalken). Detta innebär att det måste ha upprättats ett skriftligt gåvobrev som har undertecknats av givare och gåvotagare, som specificerar vilken fastighet det avser samt en överlåtelsemening (4 kap. 1 § jordabalken). Med överlåtelsemening menar man att det på något sätt ska framgå att givaren avser att ge bort fastigheten/en del av den. Jag utgår från att dessa krav är uppfyllda i ditt fall, och därför är givaren bunden vid sin gåva och kan inte återkalla den. Sabotage? Eftersom du ses som ägare till fastigheten så har du också rätt att bestämma över och nyttja den. Din mamma har med andra ord ingen rätt till att hindra dig från detta. Som samägare har man i dessa situationer, för att komma ut icke-fungerande samarbeten, som huvudregel en rätt till att bjuda ut hela fastigheten på offentlig auktion (6 § lagen om samäganderätt). Överlåtelseförbud anses dock vara giltiga när egendomen i fråga har erhållits genom gåva eller testamente (se exv. NJA 1991 s. 376). Detta anses även medföra att man inte har rätt till att sälja fastigheten på offentlig auktion enligt lagen om samäganderätt (NJA 2017 s. 550). Detta motiveras av att giltiga förbehåll ska respekteras av rättsordningen. Du skriver även att ni inte kan komma överens om hur fastigheten ska skötas m.m. För att få vidta förändringar krävs det att samtliga delägare samtycker (2 § lagen om samäganderätt). Är det fråga om brådskande åtgärder, som om de inte vidtas direkt, kan leda till att fastigheten tar skada har du dock rätt att vidta dem direkt och sedan kräva din mamma på hennes del av kostnaden (2 § lagen om samäganderätt). Om man inte kommer överens om hur godset ska skötas så kan man ansöka om en god man hos tingsrätten (3 § lagen om samäganderätt). Detta har varje delägare rätt att ansöka om, och den gode mannens uppgift är således att förvalta egendomen och att besluta i frågor som delägarna inte kan enas om. Brott Att hindra någon från att nyttja sin egendom kan betraktas som brottet egenmäktigt förfarande, eftersom din mamma hindrar dig från att nyttja din egendom (8 kap. 8 § brottsbalken). Detta är således även någonting som du kan anmäla till polisen. Sammanfattning och råd Du har möjlighet att ansöka om en god man hos tingsrätten för förvaltning av fastigheten. Du bör även påtala för din mamma att hennes beteende är brottsligt. Om det inte upphör så har du därmed också möjlighet att göra en polisanmälan. Om du har några frågor om mitt svar så får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär?

2022-01-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Kan ett beslut från kommunstyrelsen anses som ett gynnade beslut utifrån förvaltningslagen? Är kommunstyren en myndighet? Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär? Att de inte får ändra ett gynnade beslut mot privatperson. Beslut gällande försäljning av tomt till privatperson.
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara dina frågor i lite annorlunda följd än du ställt dem, av pedagogiska skäl.Är kommunstyrelsen en myndighet?Av prop. 1979/80:2 Del A s. 125 framgår att alla organ som är en del av den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen är en myndighet i den mening som menas i Regeringsformen (hädanefter RF). Detta betyder kort sagt att en kommunstyrelse är en myndighet. Se även 1 kap. 8 § RF.Kan ett beslut från kommunstyrelsen anses som ett gynnande beslut enligt förvaltningslagen?Med gynnande beslut i 37 § förvaltningslag (hädanefter FL) brukar menas att det är ett beslut som ger en enskild person en rätt till någon form av förmån. Jag kan inte utifrån din fråga avgöra exakt vad det är för beslut som har fattats, annat än att en privatperson har fått köpa en tomt. Att en privatperson har fått köpa en tomt bör enligt min tolkning av FL anses som ett gynnande beslut eftersom beslutet i sig innebär att en person har fått en fördel. Fördelen är då att få köpa tomten helt enkelt.Jag vill dock flagga för att detta kan påverkas av att kommunala beslut fattas just på kommunal nivå och den lokala handläggningen kan påverka om det ses som ett gynnande beslut eller inte. Det är min bedömning att beviljande att köpa en tomt bör anses som ett gynnande beslut.Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär?Utgångspunkten för all myndighetsutövning regleras i FL, och där anges också en typ av "basnivå" för hur myndighetsförvaltning ska skötas. Sedan kompletteras FL av vissa speciallagar, och i detta fallet är kommunallag (KL) den aktuella.Ett förvaltningsbesvär är när en part direkt har påverkats av ett beslut som har fattats av en annan myndighet än de som omfattas av exempelvis KL. Kommunalbesvär är det äldre ordet för laglighetsprövning och de regleras i 13 kap. KL. Enligt 13 kap. 2 § KL får beslut av de i lagrummet angivna aktörerna överklagas om det inte är ett beslut av rent förberedande eller rent verkställande art. Utgångspunkten är alltså att beslut av de som omfattas av 13 kap. 2 § KL angrips med laglighetsprövning, om inte annat anges i annan lag. Om det i annan speciallagstiftning (sådan som finns för exempelvis socialnämnden) framgår att man kan överklaga beslut direkt till förvaltningsdomstol, är det då fråga om ett förvaltningsbesvär.Beslutet som du nämner i din fråga, som har fattats av kommunstyrelsen, bör alltså angripas genom laglighetsprövning (eller kommunalbesvär om man vill använda sig av den terminologin) eftersom det regleras i KL.SlutsatsMitt svar kan kort sammanfattas som följande: Kommunstyrelsen anses vara en myndighet, beslutet du nämner i din fråga bör anses som ett gynnande beslut, och det bör angripas med laglighetsprövning enligt 13 kap. KL.Jag vill dock påpeka ett par saker.För det första kan det vara så att det aktuella beslutet av styrelsen är av rent verkställande art, och att det således inte kan överklagas men det kan jag inte uttala mig om. Jag skulle luta åt att det inte är det men jag vill påpeka att risken finns och att det noteras av dig.För det andra kan jag inte uttala mig om hur detta appliceras på din situation eftersom jag inte vet hur partskonstellationerna ser ut. Att ett gynnande beslut bara får ändras till nackdel för den gynnade är inte en absolut regel, se 37 § 2 st. FL och det vanligaste undantaget är om beslutet har ett s.k. återkallelseförbehåll. Det innebär att det finns en form av tillägg till beslutet som innebär att det faktiskt får ändras under vissa förutsättningar. Av naturliga skäl kan jag inte säga om beslutet du talar om har ett sådant förbehåll bifogat men det är möjligt. Om du har några följdfrågor eller frågor kring mitt svar får du gärna kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.seHoppas du fick svar på dina frågor!

Omplacering vid sjukskrivning

2022-01-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej. Jag insjuknade i svår utmattning sommar 2016 efter en längre tid av extrem arbetsbelastning. Våren 2020 hade jag lyckats ta mig tillbaka till 75 %, och fick sjukersättning på 25 %. Blev ganska snart varse att jag inte klarade "full" belastning på 75 %. Insjuknade akut igen sommaren 2021 och har sedan dess varit heltidssjukskriven. Min arbetsgivare menar att jag inte kan få komma tillbaka till mitt vanliga arbete igen eftersom jag inte klarar trycket och att de endast har skyldighet att rehabilitera tillbaka till ordinarie tjänst. De vill avsluta rehab och gå till omplacering. Men det tycks finnas två problem; dels är jag permanent nedsatt med 25 % och dels är jag just nu sjukskriven. Arbetsgivaren säger att de inte har skyldighet att erbjuda mig omplacering på 75 % om den "nya" chefen behöver mer, jag menar att det inte är självvalt att jag jobbat mig till en bestående skada. Arbetsgivaren säger också att jag (ifall de lyckas hitta ett nytt 75 % - jobb till mig) inte har rätt till upptrappning efter sjukskrivningen (som företagsläkaren efter arbetsförmågebedömning varit tydlig med måste ske) utan att jag måste kliva in i det nya jobbet för fullt. Direkt från heltidsjuk till 75 % på nytt uppdrag alltså. Jag är 60 år och har arbetat lojalt som studievägledare för min kommun i snart 20 år. Nu känns det som att det här kan ta en ände med förskräckelse och att jag åker ut med badvattnet. Hur ser mina rättigheter ut kring de två problem jag beskriver ?
Daniel Högman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att behandla dina två frågor var för sig. Dina problem och din relation med din arbetsgivare regleras i lag om anställningsskydd (hädanefter LAS).Saklig grund för uppsägning?Så som jag tolkar din situation är att din arbetsgivare har beslutat att de vill ha bort dig från din nuvarande anställning eftersom du inte kan utföra ditt arbete på grund av sjukskrivningen. Det som sker är att man säger upp den anställde. Detta är något som i grunden är tillåtet, men det aktualiserar den s.k. omplaceringsskyldigheten som du även nämner i din fråga. Reglerna kring detta finns i 7 § LAS.En uppsägning måste för det första vara sakligt grundad. För det andra saknas det saklig grund för uppsägning om den anställde kan omplaceras. Saker som hör till arbetstagaren personligen kan vara sakliga, och vara grund för uppsägning. Att omplacera någon för att de inte längre har kapaciteten att utföra en arbetsuppgift är alltså under vissa förutsättningar tillåtet. Det krävs dock att arbetsnedsättningen är så pass stadigvarande och dessutom är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren, se AD 2006 nr. 11. Eftersom du är sjukskriven på 100% i dagsläget är detta nog uppfyllt. Dock finns det två saker som arbetsgivaren måste ta hänsyn till. Dels är det rehabiliteringsskyldigheten, vilken man verkar vilja avsluta, dels att man måste erbjuda en skälig omplacering.RehabiliteringsskyldighetenVad gäller rehabilitering har det i förarbeten till både arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring uttalats att arbetsgivaren har att göra allt som är möjligt för att anställningen ska kunna fortsätta. Dessutom ska arbetsgivaren överväga alla möjligheter att flytta arbetstagaren till någon uppgift inom företaget. (se lagen om allmän försäkring (prop. 1990/91:141 s. 43) och arbetsmiljölagen (1990/91:140 s. 51 f.))Jag ställer mig lite frågande till om arbetsgivaren verkligen har gjort detta i ditt fall, men det är inte möjligt för mig att med säkerhet säga om de har gått för hastigt fram.Skäligt erbjudandeArbetsgivare har en väldig frihet i sin omplaceringsrätt och detta innebär att man som arbetstagare kan få lov att acceptera att man får en annan tjänst med andra tider, annan arbetsplats och andra villkor. Det finns dock en bortre gräns för vad som är rimligt, som illustreras i den s.k. bastubadarprincipenVid en omplacering krävs det att erbjudandet om omplacering är skäligt. Man kan alltså inte komma runt omplaceringsskyldigheten genom att erbjuda en totalt omöjlig tjänst för en anställd. En arbetstagare som tackar nej till ett omplaceringserbjudande utan godtagbar anledning har inte rätt att automatiskt få ett nytt erbjudande, och saklig grund för uppsägning föreligger då. Du har däremot inte, med största sannolikhet, fått ett skäligt omplaceringserbjudande. Erbjudandet är inte skäligt, och du har enligt mig godtagbara skäl att tacka nej till det. Arbetsgivaren har då skyldigheten att erbjuda dig en annan omplaceringsmöjlighet.SammanfattningSå som jag tolkar din situation har din arbetsgivare eventuellt begått två misstag. För det första är det lite oklart om man verkligen har uppfyllt sin rehabiliteringsskyldighet, men det är som sagt väldigt svårt att avgöra. För det andra har de enligt min bedömning inte lämnat ett skäligt omplaceringserbjudande. Du nämnde i din fråga att de har nämnt att en tjänst på 75% inte senare kan utökas till 100%. Detta är något som jag skulle säga ryms inom deras omplaceringsrätt, och vid omplaceringar får man ibland tolerera att man inte får en exakt likvärdig tjänst. Däremot spelar det nog mindre roll om det visar sig att erbjudandet i sig inte är skäligt.Du har beställt telefonuppföljning, och därför kommer jag att ringa dig imorgon onsdagen den 19/1 kl. 18.00. Det kan vara bra att veta att jag ringer från dolt nummer. Om du skulle ha några frågor innan dess eller om tiden inte passar, får du gärna kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.seHoppas du fick svar på din fråga!

Banksekretess - tvist i ARN?

2022-01-18 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag behöver juridiska underlag från er för att få bort integritetskränkande handlingar om mig hos ARN:Under vår tvist vid ARN, skickade Nordea (motparten) av oaktsamhet in en irrelevant handling till målet - en blankett med känslig info som Nordea fått av mig tidigare. En telefoninspelning mellan oss sitter också i diariet!Precis som med ALL korrespondens med banken, omfattas dessa handlingar av banksekretess.De sitter nu i målets diarie som att de vore offentliga handlingar - och kan nu beställas av folk!Jag sa till ARN att de bara får ha offentliga handlingar i diariet (ej handlingar med banksekretess). De vägrar ta bort handlingarna från diariet och säger att allt som skickas till ARN (även det som omfattas av sekretess) AUTOMATISKT BLIR offentliga handlingar när de läggs i diariet och har rätt att vara där. Det måste vara fel! Bör inte allmänna handlingar vara allmänna för att klassas som så?Underlag på att ARN har fel:Prop. 1979/80:2, Del A, s. 358:
"….Det bygger på att [myndigheten inte för in hemliga uppgifter i det diarium som man är skyldig att hålla allmänt tillgängligt.]"JO menar att sekretessbelagda dokument ej hör hemma i diariet:
"I fallet JO 2014/15 s. 630 hävdade Ungdomsstyrelsen att namnen på personer som hade begärt ut allmänna handlingar från myndigheten var sekretessbelagda. Ändå hade dessa namn förts in i diariet. JO skrev: [“Om det funnits skäl att med stöd av reglerna i OSL sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet".]
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Banksekretess Banksekretess regleras i 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Sekretessen omfattar alla uppgifter som rör en bankkunds mellanhavanden med banken oavsett om uppgiften är skriftlig eller muntlig. Till och med uppgiften att en viss person är eller inte är kund i banken omfattas av sekretessen. Om en banktjänsteman bryter mot sekretessen kan banken bli tvungen att betala skadestånd till den drabbade bankkunden. Bankkunden måste dock först kunna visa att han lidit en ekonomisk skada på grund av att banken brutit mot banksekretessen.Sekretessen innebär dock endast ett förbud mot att "obehörigen" lämna ut uppgifter. Banksekretessen är inte absolut, eftersom inte varje utan endast obehörigt röjande av kundinformation är förbjudet. Tystnadsplikten har tre aspekter. I vissa situationer innebär den en plikt att inte sprida uppgifter om kunder i banken. Mot denna plikt står en skyldighet att i vissa fall bryta tystnadsplikten och lämna ut uppgifter om kunder. Därutöver finns situationer när en bank inte är skyldig men väl har en rätt att göra avsteg från tystnadsplikten (prop. 2002/03:139 s. 478). En sådan situation kan tänkas vara då en översyn av bankens arbete ska göras, exempelvis vid en tvist i ARN. När handlingar inkommer till ARN, vilket är en myndighet, så anses de vara allmänna (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Detta innebär också att vem som helst har rätt att ta del av dem (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Hinder mot att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För att en myndighet ska sekretessbelägga en uppgift måste det alltså finnas en tillämplig sekretessbestämmelse i OSL. Bara det faktum att en uppgift omfattas av banksekretess är således inte tillräckligt för att uppgiften även ska vara sekretessbelagd hos ARN. Myndigheten gör en egen sekretessbedömning av varje enskilt fall. Om du tycker att de har gjort fel? Först och främst har du möjlighet, om du anser att banken har lämnat ut en uppgift "obehörigen" (det vill säga en onödig uppgift för ärendet) att väcka talan om skadestånd. Detta kräver dock att du har lidit en ekonomisk skada till följd av att banken har brutit sekretessen. Gentemot myndigheten så måste du först finna stöd för att uppgiften i fråga ska vara sekretessbelagd. De möjliga grunderna finner du i OSL. I det fallet uppgifterna är sekretessbelagda skulle den som röjer uppgiften kunna ha gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikt (14 kap 2 § OSL och 20 kap 3 § brottsbalken).Sammanfattning och råd Banker omfattas av banksekretess. De har dock i vissa fall rätt att lämna ut uppgifter, till exempel till en myndighet som utövar tillsyn. Den möjlighet du i detta led har är att hävda att uppgiften i fråga var "onödig" i förhållande till ärendet. Med andra ord har banken endast rätt att lämna ut uppgifter som faktiskt är nödvändiga. Handlingar som inkommer till myndigheter är allmänna och omfattas därför av offentlighetsprincipen. Undantag från detta görs om uppgiften enligt någon bestämmelse i OSL är sekretessbelagd. Varje myndighet gör en egen sekretessprövning, och utan att vidare veta vad uppgiften i ditt fall gäller så kan jag inte avgöra huruvida sekretessprövningen har gjorts korrekt i ditt fall. Mitt råd är därför att du kollar över OSL för att se om du finner någon tillämplig bestämmelse. Om ja så kan den som röjer uppgiften göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikt. Om nej så kan du tyvärr inte påverka uppgiftens spridning. Om du har några frågor om mitt svar så får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Kan min arbetsgivare neka mig studieledighet?

2022-01-17 i Studieledighet
FRÅGA |Hej,Jag har varit tjänstledig för studier i ett halvår och tanken var att jag skulle börja jobba nu den 24/1-22, jag har dock inte fått något schema ännu för arbetet. Jag har idag 17/1-22 fått besked om att jag har kommit in på en utbildning jag vill gå och har då meddelat min arbetsgivare att jag vill skjuta upp min tjänstledighet ytterligare ett halvår. Kan han neka detta? Tacksam för snabbt svar,
Felicia Sandvik |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). För att ha rätt till ledighet krävs det att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under de senaste sex månaderna eller i sammanlagt 12 månader under de senaste två åren (3 § studieledighetslagen). Eftersom du redan varit ledig från ditt arbete på grund av studier i ett halvår utgår jag från att du har varit anställd hos din arbetsgivare under de senaste 6 månaderna och därmed uppfyller kraven för att omfattas av rätten till ledighet. En arbetsgivare kan inte neka ledighet om en arbetstagare vill studera (1 § studieledighetslagen), men arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten under en viss tid (4 § studieledighetslagen). En arbetsgivares rätt att skjuta upp ledigheten ser dock olika ut beroende på om kollektivavtal tillämpas på arbetsplatsen eller inte. Jag kommer därmed presentera hur det ser ut i båda fallen. Om kollektivavtal finns: Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader och skulle arbetsgivaren vilja skjuta upp ledigheten längre än så måste fackförbundet samtycka till det (5 § studieledighetslagen). Om kollektivavtal inte finns: Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till två år efter ansökan och skulle arbetsgivaren fortfarande neka ledighet går det att begära prövning hos domstolen (6 § studieledighetslagen). Sammanfattningsvis kan din arbetsgivare inte neka dig ledighet för att studera, men din arbetsgivare har rätt att skjuta upp din ledighet under en viss tid.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Kan min fortkörningsbot påverka min ansökan om svensk medborgarskap?

2022-01-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag sökt för svenskmedborgare föra en månad sen och jag blivit stoppat idag för fortkörning jag körde 54hk på en 40 väg fick en böte på 2400kr frågan är påverkar min ansöka om svenskmedborgare?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din fortkörningsbot kan påverka din ansökan om att få svenskt medborgarskap. Vad krävs för att beviljas svenskt medborgarskap?Vi kan börja med att titta på kraven som uppställs för att få svenskt medborgarskap. Dessa ställs upp i lagen om svenskt medborgarskap (MedbL) och där anges bland annat att den som söker svenskt medbedborgarskap ska ha haft och förväntas komma att ha ett hederligt liv i Sverige (11 § punkten 5 MedbL). Detta innebär att tidigare kriminalitet kan påverka bedömningen av om du ska anses ha levt ett hederligt liv, speciellt om man har dömts till dagsböter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse då man då kan behöva vänta en viss tid (så kallad karenstid) innan man kan beviljas svenskt medborgarskap. Om du exempelvis dömts till 30 dagsböter behöver du vänta tidigast 1 år efter brottet (se mer om karenstid här)I ditt fall verkar det endast som att du endast fått en vanlig bot och inte dagsböter och därmed bör den inte påverka dina möjligheter att få svenskt medborgarskap. Jag skulle dock råda dig att betala boten så fort som möjligt så att du inte har skulder på ditt namn som kan påverka bedömningen. Även om kraven i 11 § inte är uppfyllda kan du ändå beviljas svenskt medborgarskapMen om alla kraven inte är uppfyllda i 11 § MedbL kan du ändå få svenskt medborgarskap om du tidigare har varit svensk medborgare, eller om du är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller om det annars finns särskilda skäl till det (12 § MedbL). Vid bedömningen om särskilda skäl föreligger kan hänsyn tas till dina personliga förhållanden, t.ex. om Sverige kan ha nytta av att du blir svensk medborgare osv. SammanfattningSå länge din fortkörningsbot inte är dagsböter så behöver du enbart betala av den. Du kan därmed alltså beviljas svenskt medborgarskap trots fortkörningsboten förutsatt att du uppfyller alla övriga krav.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om jag har missförstått den är du självklart varmt välkommen att återkomma med en ny.Med vänliga hälsningar,