Kontakta en häktad anhörig

2021-05-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vem kan jag konakta för att få kontakt med min son som har suttit häktad i 7månader .Mwh En ledsen mamma!
Ibrahim Halwachi |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Kontakt med någon i fängelse kan ske via både telefon och brev. Vad gäller häktade, kan dessa också kontaktas förutsatt att de inte har restriktioner. Restriktioner kan innebära att brev till och från din son granskas av åklagaren i syfte att bevis eller utredningen inte skall påverkas genom din sons kontakt med omvärlden.Din son måste beviljas ett tillstånd för att ta emot besök, alla sådana besök måste bokas i förväg av dig. Du kan läsa mer om vad som gäller för besök och permissioner under rådande Covid-pandemi här.Oklart vart din son sitter häktad?Det framgår inte av din fråga huruvida du vet vart din son sitter häktad. I den mån du inte vet på vilket häkte han sitter så kan du ändå skicka ett brev genom att:Skriva namn och personnummer (om du kan det) på kuvertet med brevet du vill skicka. Personummer kan behöver då flera kan ha samma namn. Lägg kuvertet i ett annat, yttre, kuvert och skicka det till: Kriminalvården Journalarkivet 601 80 Norrköping Brevet kommer därefter skickas vidare till din son, i annat fall kommer brevet återvända till dig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Sysselsättningsplikt på anstalt

2021-05-10 i Övriga brott
FRÅGA |Kan kriminalvården tvinga en intagen på anstalt, att plugga skolämnen? Annars förlängs dagarna .
Ibrahim Halwachi |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!En person som sitter på anstalt får tillsammans med sin kontaktperson på anstalten planera vilken typ av sysselsättning som denne skall ha. Utgångspunkten är att man får ha egna önskemål men denna sysselsättning bestäms främst av dina behov.Av lagstiftningen följer att ''en intagen är skyldig att utföra eller delta i den sysselsättning som anvisas honom eller henne'' (se 3 kap. 2 § första stycket Fängelselagen).Min bedömning i frågan är att den intagne har en skyldighet att plugga om detta är den sysselsättning som anvisats honom eller henne. Deltar man inte i den sysselsättning som anvisas i verkställighetsplanen så har man inte någon rätt att vistas i gemensamhet med andra intagna och kan därför bli inlåst på bostadsrummet under programtiden, om Kriminalvården anser det lämpligt. Vidare får den intagne inte heller tillgång till några betalningsmedel för olika utgifter i anstalten vid åsidosättande av sysselsättningsplikten.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Sambo fått andel i huset i gåva, måste andelen köpas tillbaka

2021-05-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min pappa och hans sambo ska separera. Han köpte huset som 19-åring och är idag 64 år. Han träffade sin sambo för 7 år sen och hon flyttade in i huset. Därefter har hon (tyvärr) fått halva huset i gåva. Nu vill hon bli utköpt för husets halva värde. Pappa är villig att betala henne dom pengar hon gått in med i diverse små renoveringar av huset samt att hon får ta bil och båt. Men vill ju helst inte köpa ut henne för halva husets värde då hon inte köpt in sig i huset utan fått det som gåva. Tar sambolagen hänsyn till det eller har hon juridiskt rätt till halva huset trots att papp införskaffade huset till sig själv för så länge sen?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sambon har alltså fått halva huset i gåva, vilket innebär att hon äger halva huset. Huset är inte samboegendom eftersom det inte förvärvats för att användas gemensamt (3 § Sambolagen). Han bodde ju där innan de träffades. Övertaganderätten av bostad eller inskränkningar i rätt att förfoga över bostaden är inte heller aktuell eftersom det rör fastighet som inte är samboegendom. Övertaganderätt gäller bara hyres- och bostadsrätter (22 § Sambolagen). Då sambolagen inte är aktuell gäller Samäganderättslagen. Samäganderättslagen tar ingen hänsyn till hur andelen i det samägda har förvärvats. Enligt samäganderättslagen kan en delägare begära att hela huset säljs på offentlig auktion (6 § Samäganderättslagen). Det finns enligt paragrafen möjlighet till anstånd från att sälja huset om det finns synnerliga skäl. Det finns dock inget som tyder på att det skulle föreligga synnerliga skäl för din pappa tyvärr.Det bästa han kan göra om han vill behålla fastigheten är alltså att komma överens om att få köpa tillbaka sin andel. Vilket kommer bli till marknadspris om inte annat avtalas.

Stöld eller ringa stöld? Användning av hjälpmedel vid stöld i butik

2021-05-10 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej, berätta för mig att jag stal med en speciell väska för att larmet inte fungerade. det var en T-shirt, den hade ett larm, en T-shirt kostade 700 kronor. I dina kommentarer insåg jag att ett fängelsestraff ges när stöldbeloppet är mer än 1250. Min fråga är, anses detta vara en liten stöld eller kommer de att betrakta mig som professionell och kommer att få ett fängelsestraff?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarAtt du använt dig av ett hjälpmedel vid stölden kan innebära att din ringa stöld istället kan anses vara en stöld av normalgraden. Det innebär dock inte automatiskt att du kommer dömas till fängelse, då huvudregeln är att fängelsestraff ska undvikas vid kortare fängelsestraff.Din frågaJag tolkar din fråga som att du har blivit påkommen med att stjäla en t-shirt värd 700 kr med ett hjälpmedel i form av en väska som skulle hindra larmet från att gå av. Stöld eller ringa stöld?Som du redan påpekar i din fråga går gränsen mellan ringa stöld (snatteri) och en vanlig stöld vid 1250 kr. Detta har konstaterats av högsta domstolen i målet B 6140-18. Om det endast är en t-shirt värd 700 kr kommer stölden att ses som en ringa stöld, vilket har en straffskala på böter till högst sex månader i fängelse, 8 kap. 2 § Brottsbalken (BrB). Men om du vid en stöld som annars skulle anses vara ringa har använt dig av hjälpmedel kan det innebära att stölden inte längre anses som ringa utan som en vanlig eller grov stöld. I rättsfallet RH 2013:36 som handlade om tillgrepp av egendom med mycket lågt värde har bedömts som stöld istället för ringa stöld när en preparerad jacka (hjälpmedel) använts vid brottet. Potentiella påföljder för stöldDet rättsfallet säger är att omständigheten att du använt dig av ett hjälpmedel vid stölden kan innebära att din stöld anses som en stöld av normalgraden, 8 kap. 1 § BrB. Straffskalan för stöld är fängelse från 14 dagar upp till fängelse i två år. Huvudregel är dock att om det inte finns försvårande omständigheter, t.ex. upprepad brottslighet, så ska det inte dömas till fängelse, 30 kap. 1 § BrB. I ditt fall, om detta är ditt första brott, så kommer du med all trolighet inte att dömas till fängelse. Istället kan du dömas till villkorlig dom eller skyddstillsyn och om du samtycker till det kan även samhällstjänst ingå i påföljden. Om du döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn kan du även dömas till att betala böter. I rättsfallet jag nämnde tidigare, som liknar ditt fall, blev påföljden villkorlig dom i samband med 40 dagsböter. Vad du kan dömas till beror också på hur gammal du är. Desto yngre du var när du begick brottet desto lindrigare straff kommer du att dömas till. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Kan sambo begära kompensation för obetalt arbete från dödsbo

2021-05-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är blivande god man för min svägerska vars sambo dog i december, De har inga gemensamma barn, han har barn i två tidigare äktenskap. Han ägde ett lantbruk och hon bor fortfarande kvar på gården och de har varit sambo i 35 år. Hon har arbetat på gården utan formel lön, De gifte sig inte eftersom hon uppbar änkepension efter sin avlidne make som dog för 42 år sedan. Sambon skötte all ekonomi. 1994 tecknade sambon ett medlemskap o LRF där det ingår en egendomsförsäkring, där tas det upp skog, åker och ängsmark. 1 Kan min svägerska ha rätt att ärva sambon , vara en av dödsbodelägarna eller ska hon ses som delägare i gården trots att sambon står som ägare`?2 Om inte ovanstående möjlighet finns kan hon begära att få ut innestående lön för allt arbete hon lagt ned på gården och bidraget till värdestegringen, Tax värde idag drygt 11 miljoner, mest skog.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Sambor ärver inte varandra såvida det inte finns ett testamente som föreskriver att sambon ska ärva. Om hon flyttade till honom efter att han skaffat gården kan hon inte heller begära bodelning av den eftersom den inte är samboegendom. Samboegendom är bostad och bohag som införskaffats för gemensam användning (3 § Sambolagen). I vissa fall har domstolen ansett att en sambo har så kallad dold samäganderätt till bostaden, vilket innebär att denne då anses äga halva bostaden. Även vid dold samäganderätt krävs dock bland annat att bostaden köpts för gemensamt bruk. Frågan om ersättning för obetalt arbete är mycket intressant. Domstolen har nekat sådan ersättning för hemarbete i form av omvårdnad om partnern (se NJA 1975 s 298). I samma rättsfall slår ändå Högsta Domstolen fast att huvudprincipen är att det går att få betalt för utfört arbete trots att inga tydliga avtal ingåtts. Frågan kvarstår alltså och har såvitt jag vet inte prövats i domstol sedan dess och det råder därför en osäkerhet. Nämnas kan också att om en sambo gjort stora investeringar i en bostad som den andre sambon äger och bostaden inte är samboegendom så är det svårt att få tillbaka de pengarna när förhållandet tar slut. Saken prövades i NJA 2019 s. 23. Då samboförhållandet i fallet tagit slut kort tid efter investeringarna tyckte den betalande sambon att den ägande sambon hade gjort en så kallad obehörig vinst på att förhållandet tog slut och ville på den grunden ha tillbaka pengarna. Domstolen sa dock nej till detta. Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att samborna i ditt fall inte ärver varandra och hon kan inte heller begära bodelning av bostaden. Förutsättningar för dold samäganderätt finns inte. Det är troligtvis också svårt att få igenom en begäran om innestående lön för arbetet på lantbruket.

Kan man få förskott på arv med villkor om återbetalning

2021-05-10 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej! Vi är tre syskon med samma pappa. Mina två syskon kommer att få ärva fastigheter av vår pappa, denna gåva kommer att ges som ett förskott på arv, vilket också kommer att preciseras i ett gåvobrev. Eftersom fastigheterna uppgår till en betydande summa funderar jag på vad som händer när det en dag är dags att fördela arvet. Vad gäller om kvarlåtenskapen är mindre än de x kr som mina syskon vardera ärver i förskott? Kan det i gåvobrevet eller i ett testamente regleras att mina syskon isf blir återbetalningsskyldiga så att arvet kan delas lika? Bör man på något sett kompensera att mina syskons arv delas ut i förskott? Tack!
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om förskott å arv finner vi Ärvdabalken(ÄB). Enligt 6 kap 4 § ÄB är inte en arvinge skyldig att återbära (betala tillbaka) pengar om det vid förskott-givarens död visar sig att förskottet var större än arvslotten.Det går faktiskt enligt samma paragraf att genom en uttrycklig föreskrift, där det inte ska finnas någon tvekan om att den som mottagit förskottet har fullt uppfattat vad som gäller, att föreskriva att gåvan mottas med kravet på att om den framtida arvslotten blir mindre än förskottet så ska mellanskillnaden återbäras. Detta har bekräftats genom ett mycket gammalt rättsfall som heter NJA 1941 s. 62. Hoppas du är nöjd med svaret.

När ska talan om förstärkt laglottsskydd väckas när det finns efterlevande make?

2021-05-10 i Laglott
FRÅGA |Förstärkt laglottsskydd?Min mor gick bort i november 2020.Mina föräldrar var gifta och vi är tre gemensamma barn vilket betyder att min far ärvde henne. De hade inget äktenskapsförord. 2014 fick jag i gåva av min far som förskott på arv en fastighet värderad till 1.000.074 kr. 2019 fick mina bröder i gåva de två kvarvarande fastigheterna mina föräldrar ägde:Fastighet A, marknadsvärde ca 2 800 000 kr, fick bror 1 med villkor att mina föräldrar fick bo kvar under sin livstid och med regeln att endast 1.000.074 kr skulle anses som förskott på arv. Fastighet B, marknadsvärde ca 2 300 000 kr, fick bror 2 med samma villkor. Fastighet A var min mors giftorättsgods och fastighet B min fars giftorättsgods.Min fråga är, kan jag föra talan om förstärkt laglottsskydd med anledning av att min mor har gett fastighet A till bror nr 1 i gåva, som förskott på arv, till ett kraftigt reducerat värde, trots att min far ärvde henne? Eftersom jag är efterarvinge när min far dör skall jag istället föra talan om eventuell laglottskräkning på grund av husgåvorna efter hans bortgång? Om denna inträffar mer än ett år efter bouppteckningen efter min mor, har jag då inte försuttit ettårsfristen i ÄB 7:4 att föra talan avseende Hus A och bror 1?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet förstärkta laglottsskyddet framkommer av 7 kap. 4 § ÄB. Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott. En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående)Ett vanligt exempel är om gåvogivaren på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet. En sådan gåva kan innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förbereda sin succession.(2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkesDet kan även vara på det viset att det vid gåvotillfället uppställts villkor såsom livslång nyttjanderätt för givaren eller överlåtelseförbud. Villkor som helt enkelt ger givaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död. En vanlig situation kan vara att någon skänker bort sin fastighet med villkoret att hen får bo kvar där under sin livstid. En sådan handling kan också kränka bröstarvinges laglott. Avgörande för om en bröstarvinge kan göra anspråk på delar av gåvan för utfående av sin laglott är under vilka förutsättningar gåvan skett, dvs. om den är att likställa med testamente.I det fallet du beskriver kan det argumenteras för att gåvan av fastighet A faller under typfall 2 sett till att det uppställdes ett villkor om att era föräldrar fick bo kvar. Det måste dock uppmärksammas att det förstärkta laglottsskyddet enkom aktualiseras för att bröstarvinge ska få ut sin laglott. Det innebär att bröstarvingar kan få mer än andra bröstarvingar, utan att det inkräktar på laglotten (laglotten är hälften av arvslotten). I ditt fall kan det inte inom ramen för expresstjänsten beräknas huruvida det inkräktar på din laglott eller ej, däremot är det fullt möjligt att så är fallet. För närmre granskning rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig och går igenom ärendet. Som exempel kan det finnas andra tillgångar i dödsboet som gör att laglotten inte kränks, trots gåvan.Den bröstarvinge som vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste väcka talan inom ett år från att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Sker inte så förloras rätten därom. Som du själv anger i din fråga ärvde din far din mor vid hennes bortgång. Ni bröstarvingar har rätt till efterarv den dag er far avlider (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Trots det måste du väcka talan inom ett år från bouppteckningen efter din mor för att kunna åberopa det förstärkta laglottsskyddet. Det har i doktrin diskuterats om det finns möjlighet att väcka talan först när den efterlevande maken avlidit, men så är dessvärre inte möjligt. Om du väcker talan och når framgång kommer det inte att innebära att du får ut något nu, däremot blir fördelningen annorlunda vid fördelningen av efterarvet den dag din far avlider.Min rekommendation för det fall att du har för avsikt att åberopa det förstärkta laglottsskyddet är att du anlitar en jurist som går igenom bouppteckningen efter din mor för att undersöka om gåvorna kränker din laglott eller ej. Juristen kan även vara behjälplig med att, om det blir aktuell, väcka talan i domstol. Om du är intresserad av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag skänka halv fastighet till min särbo med villkor att gåvan ska gå åter om vi gör slut?

2021-05-10 i Gåva
FRÅGA |HejMina föräldrar vill ge mig deras gamla sommarstuga i gåva som enskild egendom. Men jag vill hellre äga stugan tillsammans med min pojkvän (särbo). Vi har fem barn totalt. Inga gemensamma barn. Hur kan vi lösa detta?Jag vill att jag äger stugan tillsammans med min pojkvän på lika villkor. Om det tar slut mellan oss vill jag avtala att det är jag som ska lösa ut honom och inte tvärtom. Om jag har gett halva huset till honom som gåva kan vi avtala att jag inte behöver lösa ut honom om det skulle ta slut, även om huset har ökat i värde. Jag vill att jag eller han fritt får förfoga över stugan när den andre dör, oavsett om vi är särbo, sambo eller gifta. Jag vill att alla våra barn är arvtagare.Vad innebär enskild egendom? Kan jag uppnå det jag vill givet enskild egendom?Vad kan man som gåvotagare av enskild egendom göra och inte göra? Kan jag ge bort/sälja min enskilda egendom?Finns det några alternativ givet vad mamma och pappa vill? (Dock lite oklart vad de vill. De hänvisar till "kutym".)
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga vill dina föräldrar skänka sin sommarstuga till dig med villkoret att den ska vara din enskilda egendom. Du vill däremot hellre äga stugan tillsammans med din pojkvän som du är särbo med. Ni har fem barn totalt, däremot inga gemensamma. I din fråga ingår vad som är enskild egendom och om du kan avtala med din pojkvän om att om det tar slut mellan er är det du som ska lösa ut honom och inte tvärtom. Du vill även att han eller du får förfoga över stugan fritt när den andre dör, oavsett om ni är särbo, sambo eller gifta. Du vill att alla era barn ska vara arvtagare.För att besvara det du undrar över så tydligt som möjligt kommer jag att göra det nedan under separata rubriker.Om du kan skänka bort halva fastigheten är beroende av dina föräldrarOm dina föräldrar skänker sommarstugan till dig kan så ske genom villkor. Ett villkor är att stugan ska utgöra enskild egendom. Enskild egendom innebär att om du i framtiden skulle gifta dig kommer stugan inte att utgöra giftorättsgods. Vid en skilsmässa eller den dag du avlider ska det göras en bodelning om du är gift. I bodelningen ingår allt som är giftorättsgods och delas lika mellan makarna, efter avdrag för skulder. Är stugan din enskilda egendom kommer den inte att ingå en eventuell bodelning. Får du stugan av dina föräldrar och den utgör din enskilda egendom är utgångspunkten att du kan göra "vad du vill med den". Det innebär att du kan skänka bort hela eller delar av den alternativt sälja hela eller delar av den. Det finns som utgångspunkt i teorin en möjlighet för dig att skänka bort fastigheten till din särbo. Däremot finns det en möjlighet för dina föräldrar att skänka stugan till dig med ett överlåtelseförbud som villkor. Finns det ett sådant villkor får du inte sälja eller skänka bort hela eller delar av stugan (det innebär även att du inte får inteckna/pantsätta den, dvs. du kan inte ta lån med den som säkerhet). Dina föräldrar kan därmed hindra dig från möjligheten att skänka bort halva stugan till din särbo.Kan du skänka bort stugan till din särbo med villkoret att han inte behöver lösa ut dig?Att skänka bort stugan till din särbo med villkoret att han inte behöver lösa ut dig om förhållandet tar slut innebär i praktiken att du undrar om du kan skänka bort halva stugan med villkoret att han under vissa förutsättningar måste skänka tillbaka andelen. Det är inte ett villkor som är giltigt tyvärr. En gåva innebär just att man ger bort något.Det som ligger närmst till hands är att du inför en s.k. hembudsklausul. En hembudsklausul skapar en skyldighet för din sambo att han måste erbjuda dig att köpa hans andel innan han erbjuder någon annan att köpa den. Det går däremot inte att göras beroende av att ert förhållande tar slut. Som villkor är det även möjligt att skriva in hur värderingen ska göras (marknadspris, taxeringsvärde eller dylikt). För att undvika att din pojkvän, om det skulle ta slut, har möjlighet att begära tvångsförsäljning på offentlig auktion är det även en god idé att skriva ett samäganderättsavtal som avtalar bort möjligheten.Sammanfattningsvis är det inte möjligt att uppnå det du önskar. En gåva innebär just att man skänker bort något och du kan inte ha som villkor att din pojkvän måste skänka tillbaka det han fått.Förfoganderätt när den andre avliderFör att reglera förfogandet över stugan om någon av er avlider kan du skriva ett testamente. Som särbo eller sambo ärver du och din pojkvän inte varandra. Det innebär att om du skulle avlida kommer dina barn att ärva dig om det saknas testamente. Skulle ni gifta er finns det en arvsrätt mellan makar (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken). Barn som inte är gemensamma har däremot oaktat det rätt att få ut sitt arv direkt.Skriver du ett testamente till fördel för din särbo/sambo/make har dina egna barn oavsett rätt till deras laglott. Laglotten är hälften av vad de skulle ärvt om det inte fanns något testamente. Det innebär att det inte är säkert att ett testamente skapar sådan förfoganderätt som du önskar. Det är i praktiken beroende av vilka andra tillgångar som finns i dödsboet. Givetvis kan barn respektera din önska i testamentet och vänta tills den efterlevande avlider, men det finns ingen skyldighet därom.Detsamma gäller avseende att du vill att alla fem barnen ska ha rätt att ärva. Dina barn som du inte har med din särbo har som utgångspunkt inte rätt till arv efter dig. Du kan skapa en arvsrätt med ett testamente. Även där bli det däremot beroende av hur stor kvarlåtenskapen bli efter dig. Dina barn har alltid rätt till deras laglott. Om ett testamente inskränker på laglotten (att testamentet gör att de får mindre än halva arvslotten för att du testamenterat även till din särbos barn) kan det innebära att din vilja inte fullt ut nås.Sammanfattningsvis är det inte säkert att du kan uppnå det du önskar. Vad gäller stugan är möjligheten att skänka halva till din särbo beroende av om dina föräldrar har med ett villkor om överlåtelseförbud eller ej. Om du kan skänka bort halva stugan går det inte att ha ett villkor att andelen ska skänkas tillbaka om det tar slut mellan er.Förfogande om någon av er avlider, samt arvsrätt till alla fem barn, kan till viss del styras genom testamente. Det bli dock beroende av hur mycket som finns i dödsboet när du avlider. Dina barn har, trots testamente, rätt till sin laglott.Min rekommendation är att du bokar tid med en jurist som går igenom allt med dig och försöker hitta lösningar som är så nära det du vill uppnå genom testamente, gåvobrev m.m. För ett korrekt upprättande kan behövas gå igenom mer information än vad det finns utrymme för i en expressfråga. En av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälper dig gärna vidare! Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,