Kan min pojkvän söka uppehållstillstånd på grund av anknytning till vårt barn och måste han lämna Sverige för ansökan?

2020-02-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Min pojkvän och jag ansökte om samboskap och att han därmed skulle få flytta till Sverige genom anknytning till mig. Ansökan skickades till Migrationsverket i juni 2019.Kort därpå fick jag reda på att jag var gravid. Min pojkvän besökte mig i september 2019 och eftersom att jag var gravid och att han ville vara med mig under graviditeten valde vi att ändra till ansökan inifrån. Detta innebär att han skulle vänta på Migrationsverkets beslut här i Sverige. Vi konsulterade självklart med Migrationsverket och meddelade de vårt beslut. Vilket de godkände.Det dröjde knappt en månad innan beslutet hamnade i vår brevlåda. Det blev ett avslag pga att han valde att vänta på beslut i Sverige och att jag hade tidsbegränsad anställning.Min pojkvän åkte tillbaka till sitt hemland (han reser viseringsfritt) för att säkerställa att han kan var med på förlossningen. Han var tvungen att lämna Sverige under 90 dagar.Funderar på att dra tillbaka överklagan från Förvaltningsrätten då handläggningstiden är ca 20 månader. Vår dotter kommer att födas när som helst, min pojkvän är här nu och vi vill få ett normalt familjeliv. Om han ansöker från Sverige - anknytning till barnet - kommer det att betraktas på samma sätt som förra gången, trots att han vill anknyta till sitt barn? Viket lag kan vi hänvisa till, så att ett undantag kan göras och att han kan ansöka inifrån? Visst försvinner försörjningskravet då han anknyts till barnet primärt? Är det något annat vi borde tänka på? Tack !
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDe lagar som reglerar bestämmelser avseende uppehållstillstånd är dels utlänningslagen (UtlL), dels den s.k. begränsningslagen (BegrL).Uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnSom jag förstår din fråga avser den ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till ert barn. Enligt 5 kap. 3 a § UtlL får uppehållstillstånd ges till en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige. Regeln omfattar uttryckligen föräldrar som är vårdnadshavare för underåriga barn och som bor tillsammans med barnen i Sverige. Med sammanboende avses att utlänningen och barnet varaktigt bor tillsammans, varvid en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet blir avgörande (prop. 2013/14:217 s. 25 och s. 42-43). I förarbetena till lagen framhävs också principen om barnets bästa i enlighet med portalparagrafen i 1 kap. 10 § UtlL. Enligt bestämmelser i begränsningslagen finns det som utgångspunkt vid ansökan på grund av anknytning ett krav om att anknytningspersonen ska kunna försörja sig och utlänningen samt att anknytningspersonen har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (9 § BegrL). Kraven om tillräcklig försörjning och tillräcklig bostad gäller däremot inte om den person som utlänningen åberopar anknytning till är ett barn (10 § första stycket BegrL). Utgångspunkten är att det ska ansökas om uppehållstillstånd från hemlandetHuvudregeln är att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd ska ha ansökts om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får som utgångspunkt inte bifallas efter inresan. Det får dock göras undantag om utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där (5 kap. 18 § UtlL). När det gäller vad som avses med stark anknytning saknas det uttalanden i förarbetena. I vägledande beslut har Utlänningsnämnden ansett att rekvisitet är uppfyllt om det vid prövningen av frågan om uppehållstillstånd framkommer att en anknytning till en person bosatt i Sverige i och för sig är av sådant slag att den är tillståndsgrundande, dvs. att det finns förutsättningar enligt 3 § och 3 a § att bevilja uppehållstillstånd. I ert fall kan det således argumenteras för att det finns stark anknytning.I fråga om huruvida det skäligen kan krävas att din pojkvän reser till ett annat land för att ge in ansökan där har regeringen betonat att större tonvikt än tidigare bör läggas vid de svårigheter en sökande kan möta när det gäller att återvända till hemlandet för att ge in en ansökan därifrån (prop. 1999/2000:43 s. 59). Att det är oskäligt brukar dock sammanknytas med att utlänningen riskerar att möta svårigheter vid ett återvändande till hemlandet och att parterna därför skulle tvingas leva åtskilda under en lång tid men även om det exempelvis inte finns någon svensk utlandsrepresentation i det land dit sökanden ska återvända och det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader att resa till något grannland.På området finns en del praxis; I MIG 2006:8 ansåg Migrationsöverdomstolen att det förelåg skäl för prövning av en tillståndsansökan efter inresan, när en kvinna åberopade anknytning till en make som var bosatt i Sverige och kvinnan var gravid. Domstolen uttalade att hon var berättigad till uppehållstillstånd på grund av sitt äktenskap och att det inte skäligen kunde krävas att hon skulle resa till ett annat land för att lämna in ansökan. I MIG 2007:11 hade en man anknytning till Sverige genom maka och barn som var bosatta här. Däremot fanns det inte skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats inresa i Sverige. Det bör dock anmärkas att domstolen i dess bedömning vägde in att mannen vistats utan tillstånd i Sverige i mer än 1 år och 7 månader. I MIG 2012:5 hade en somalisk man fått barn med en kvinna som beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige. Eftersom somaliska pass inte godtas, skulle ett återsändande av mannen i praktiken innebära att han sannolikt inte skulle kunna återvända till Sverige. Det ansågs därför skäl för att frångå huvudregeln.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga finns det inget krav om försörjning och bostad när anknytningspersonen är ett barn. Huvudregeln är att din pojkvän ska åka tillbaka och ansöka om uppehållstillstånd från utlandet. Den kan dock i vissa fall frångås. I ert fall finns det praxis som talar till er fördel (jfr MIG 2006:8). Det bör dock beaktas att det i det fallet dels rörde en gravid kvinna (och de svårigheter en gravid kvinna torde kunna få med att resa), dels att det rörde sig om anknytning till en make. Å andra sidan bör beaktas att Barnkonventionen numera är svensk lag och att alla barn har rätt till sina föräldrar. Exakt hur Barnkonventionen ska tolkas sedan den blev lag är dock ännu oklart.Min rekommendation vid ansökan på grund av anknytning till ert barn är att din pojkvän informerar Migrationsverket om ert barn och varför han inte kan skiljas från det. I brevet kan vägas in dels om det finns svårigheter i hemlandet, men även att barnet har rätt till båda sina föräldrar. Du kan läsa mer om förfarandet och blanketter för det på Migrationsverkets hemsida.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på måndag, den 2 mars, klockan 13.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Gåva har inskränkt laglott - vem riktar man talan mot?

2020-02-27 i Laglott
FRÅGA |hej!lite komplicerad fråga.en kvinna hade skänkt bort en fastighet och mottagaren i sin tur skänkte också bort fastigheten.Nu har kvinnan avlidit och arvingar inser att gåvan har inskränkt deras laglott.vem ska arvingar rikta krav mot, den första eller den andre mottagare ?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem ska arvingarna rikta kravet mot?Om gåvan getts bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att syftet med gåvan går att likställa med ett testamente finns det möjligheter för bröstarvingarna (barn eller barnbarn) att begära att gåvan ska ges tillbaka eller att ersättning för den ska ges till de, se 7 kap. 4 § ÄB. Om bröstarvingarna vill göra denna rätt gällande ska de väcka talan mot gåvotagaren inom ett år från bouppteckningen efter den avlidne, se 7 kap. 4 § ÄB. Då det står gåvotagare i lagtexten menas den person som först får gåvan.Svar: arvingarna ska rikta krav mot den första mottagaren av gåvan. Detta följer av 7 kap. 4 § 2 st. ÄB. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du skulle behöva ytterligare juridisk rådgivning kan Lawlines juristbyrå hjälpa dig med detta. I sådana fall är det bara att höra av sig till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Likaså om du skulle ha ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till mig där.Vänliga hälsningar

Kan jag sälja min målning som är inspirerade av två kända karaktärer utan licens?

2020-02-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är konstnär och har målat två av Astrid Lindgrens kändaste karaktärer i "Line Art". Stilrena enkla linjer, men man ser tydligt vilka det ska föreställa. Jag har citerat dem under bilden också.Jag hörde av mig till företaget och de sa att det krävs en licens för bilden och en licens för citatet för att jag ska få sälja dem. Jag frågade om jag tog bort citatet, om jag då får sälja dem men fick inget svar. Vad är det som gäller? Om jag tar bort citatet och endast behåller min målning, är det ok för mig att sälja dem då? Tycker att gränsen mellan kreativ frihet och juridik är en hårfin gräns många gånger.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En upphovsman har rätt att bestämma över sitt verk (se 1 § Upphovsrättslagen (URL)). Att bearbeta ett verk, genom att t.ex. göra en översättning eller annan bearbetning kräver tillstånd av det ursprungliga verkets upphovsman, då du inte får verka i strid mot upphovsrätten till originalverket (4 § URL). Däremot kan ett nytt och självständigt verk åstadkommas, i fri anslutning från ett tidigare verk (se 4 § andra stycket URL). Det går alltså att uppnå ett nyskapande verk även om man hämtar inspiration från tidigare verk, idéer eller liknande. I sådana fall är det nya verket fritt från det ursprungliga och upphovsrätten av det nya verket är inte beroende av det tidigare.Högsta domstolen (HD) har i tidigare fall (NJA 2017 s. 75) konstaterat att gränsen för vad som skulle kunna vara en bearbetning och vad som är ett fristående verk inte alltid är självklar. HD konstaterade i fallet att det kan bero på tekniken som använts, men menar att det är viktigt att göra en helhetsbedömning av verkens likhet. Om verken ger samma estetiska upplevelse kommer det troligtvis att anses som "samma verk", oavsett om det föreligger skillnader. HD uttrycker det som att det karaktäristiska för en bearbetning är att den lämnar originalverkets individualitet oförändrad och bara låter denna framstå i en ny gestalt. För att ha ett eget skydd, oberoende av rätten till originalverket måste alltså ett självständigt och nytt verk ha skapats med beaktande av det äldre verk som använts som förebild.Sammanfattningsvis måste alltså ditt verk vara tillräckligt självständigt i förhållande till Astrid Lindgrens verk för att du ska ha rätt att förfoga över (genom att t.ex. sälja det)det utan att störas av upphovsrätten som originalverken omfattas av.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Går det att använda sig av fullmakt för att ensam ta beslut om mitt barn?

2020-02-27 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Kan man skriva en fullmakt så att den ena föräldern kan ta beslut om skola, sjukvård etc?Barnets pappa går inte med på ensamvårdnad men vill inte va delaktig när det gäller sjukhus besök, skolgång. Men det krävs ändå underskrift så för att underlätta undrar jag om det går o använda en fullmakt?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga verkar det som att du och ditt barns pappa för tillfället har delad vårdnad. Det innebär att ni som vårdnadshavare måste ta beslut rörande ert barn tillsammans för att en åtgärd i fråga om ert barns personliga angelägenheter ska kunna komma till stånd. Av 6 kap. 13 § Föräldrabalken (FB) framgår det att om en vårdnadshavare motsätter sig en åtgärd kan den inte genomföras. Det finns däremot ett undantag i paragrafens andra stycke som innebär att om en av vårdnadshavarna är frånvarande på grund av exempelvis sjukdom så kan en vårdnadshavare fatta beslut om det skulle vara olägligt att skjuta upp beslutet. Däremot får vissa ingripande åtgärder inte tas, även om en förälder är frånvarande, förutom om det är uppenbart att det är för barnets bästa. T.ex. byte av skola och vissa sjukvårdsåtgärder har ansetts vara ingripande, och det kan vara väldigt svårt att bevisa att det är uppenbart att det är för barnets bästa, då det är ett väldigt starkt krav.Någon lagstadgad möjlighet att tvinga någondera föräldern till något ni inte vill genom t.ex. att skriva en fullmakt finns inte. En eventuell lösning skulle kunna vara att vända er till kommunen där ni kan få ha s.k. samarbetssamtal för att försöka nå fram till gemensamma beslut (se 6 kap. 18 § FB och 5 kap. 3 första stycket punkt 1 Socialtjänstlagen). Annars finns det en mer drastisk lösning, att väcka talan om att få ensam vårdnad - trots att barnets pappa inte vill gå med på det - då är det du som tar beslut rådande barnet på egen hand (se 6 kap. 5 § FB). I denna bedömning kommer barnets vilja att tas hänsyn till, beroende på dess ålder och mognad (6 kap. 2 a § tredje stycket FB). Om ni har svårt att samarbeta när det gäller beslut rörande ert barn kan det tala för att ensam vårdnad kan vara vad som är bäst för barnet, då det av 6 kap. 5 § andra stycket FB framgår att rätten ska fästa särskilt avseende på ditt och pappans samarbetsförmåga rörande ert barn.Sammanfattningsvis finns det olika alternativ för dig att gå tillväga, men skrivning av fullmakt är inte en av dem. Det kan vara svårt att uttala sig om hur rätten skulle bedöma ditt fall, därför skulle jag rekommendera att om du vill föra en sådan tala höra dig med en byrå inriktad på familjerätt. Via länken http://lawline.se/boka kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens Jurist om du vill lägga fram ditt barns situation i större detalj och få en mer tillförlitlig prognos för hur rätten kan ställa sig till en eventuell talan om ändring i vårdnaden.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fel i köp av begagnad bil

2020-02-27 i Köplagen
FRÅGA |Hejsan! Jag köpte en bil på blocket för några månader sedan som jag haft väldigt mycket problem med. Den har minst sagt varit brandfarlig att köra. Hade ingen aning om detta när jag köpte bilen. Jag har kollat igenom annonsen och märkte att bilen inte heller har den utrustning som skrevs. Vad kan jag göra åt de? Tack o hej!
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dit till Lawline med din fråga.Eftersom du har köpt bilen på Blocket utgår jag från att du har köpt bilen från en annan privatperson. Det är då köplagen som är tillämplig på ditt köp.Varan är felaktigEnligt köplagen är en vara felaktig, om den avviker från vad som följer av avtalet. Om det inte följer av avtalet, är varan också felaktig om den inte kan användas för det avsedda ändamålet. Varan är även felaktig om den avviker från vad köparen med fog kunde förutsätta vid köpet (17 § köplagen).Starka skäl talar för att en bil som är brandfarlig att köra (även om jag inte vet närmare exakt vad det innebär i ditt fall) är felaktig enligt köplagens regel. Om bilen inte heller har den utrustning som skrevs, innebär det också att den är felaktig.Du får inte som fel åberopa det du borde ha märktDet finns en begränsning vad gäller att åberopa en avvikelse som fel. Köparen får inte som fel åberopa vad han eller hon måste antas ha känt till vid köpet. Om du undersökte bilen före köpet, eller om säljaren uppmanade att undersöka den, men du utan goda skäl lät bli, får du inte åberopa som fel vad du borde ha märkt vid undersökningen. Det gäller inte om säljaren har handlat i strid mot tro och heder (20 § köplagen).En köpares undersökningsplikt är omfattande och det räcker inte med en snabb okulär besiktning. Särskild noggrannhet är krävs vid köp av begagnade bilar, eftersom sådana sällan är helt felfria. Det bör kunna krävas att en köpare startar motorn och eventuellt provkör bilen. Om felet inte skulle visa sig vid en sådan provkörning, kunde du som köpare inte ha känt till felet vid köpet och kan i sådant fall åberopa det mot säljaren som fel. Undersökningsplikten ska vägas mot den upplysningsplikt som ankommer på säljaren, som inte får undanhålla väsentliga fel säljaren känner till.Du har rätt till reparation, prisavdrag eller hävningOm det befinns vara fel i varan aktualiseras en rad påföljder som kan göras gällande; du kan kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet (30 § köplagen). Säljaren har i första hand rätt att välja att reparera felet (34 § köplagen). Om säljaren inte vill reparera felet eller om det skulle ta för lång tid, har du rätt till ett prisavdrag (37 § köplagen). Du kan också ha rätt att häva köpet, om felet är av väsentlig betydelse för dig och köparen måste ha insett det vid köpet (39 § köplagen). Att bilen är farlig att köra, talar för att felet är väsentligt, såvida det inte utan större svårigheter kan åtgärdas.Mitt rådJag är inte insatt i ärendet så jag kan inte säga exakt vad som gäller i ditt fall.Mitt råd är dock att du kontaktar säljaren och påpekar att bilen är felaktig, därför att den har allvarliga brister som inte säljaren påtalat, och att det är inget du kunde ha upptäckt vid en undersökning av bilen (om så är fallet). Du kan då ha rätt att kräva reparation, prisavdrag eller häva köpet. Om personen inte går med på dina krav får du stämma personen i domstol för att få rätt.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Solcellsstöd - vad avses med "den dag modulerna införskaffades"?

2020-02-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, En kund har fått avslag på sin ansökan om solcellsbidrag med motiveringen:"Länsstyrelsen tog 2020-02-14 emot begäran om utbetalning av statligt stöd till solceller.Av 10 § i förordningen (2009:689) framgår att om sökande är ett företag ska ansökan om stöd ha kommit in till länsstyrelsen innan projektet påbörjades. Av 7 § i samma förordning framgår att en åtgärd anses påbörjad den dag då kontraktet för projektering upprättades (i de fall projekteringskostnader ingår i de stödberättigade kostnaderna), alternativt den dag då solcellsmodulerna införskaffades i övriga fall.Enligt uppgifter i ansökan påbörjades projektet 2019-01-22, vilket innebär att projektet påbörjades 16 dagar innan ansökan om stöd kom in till länsstyrelsen. Detta strider mot förordningen och länsstyrelsen kan därmed inte bevilja ansökan"I detta fall likt alla andra gånger vi säljer en solelanläggning så tar vi INGEN kostnad för projekteringen av anläggningar, offerter är alltid gratis att erhålla från oss.Kunden fick Solcellsmoduler levererade 2019-03-27 och även då fakturan på köp "införskaffning" av solcellsmoduler. betalningen av denna fakturan skedde 2019-04-01.Visst kan inte detta projekt enligt förordningen anses ha påbörjats innan 2019-02-07 ??Ingen kostnad för projektering och juridiskt tillfaller Solcellsmodulerna slutkunden 2019-04-01 och då har kunden alltså införskaffat solcellsmodulerna 2019-04-01, tills dess att betalning erhållits äger Vårt företag levererat material.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen förordningen om statligt stöd till solceller (förordningen) och förvaltningslagen (FL).Utredning Länsstyrelsen redogörelse för bestämmelserna i förordningen framstår som korrekt. Det kan dock noteras att formuleringen "den dag då solcellsmodulerna införskaffades" inte klart anger vem som ska ha införskaffat modulerna eller för den delen vad det innebär att "införskaffa" något. Statens energimyndighet uppger i sin ansökningsmall att detta ska förstås som "den dag då order för inköp av solcellsmodulerna bekräftades eller då kontrakt för installationen av solcellssystemet upprättades". Av 18 § förordningen framgår att beslut enligt förordningen kan överklagas till Statens energimyndighet och, enligt min uppfattning, att överklagande till allmän förvaltningsdomstol endast kan ske avseende beslut avseende förordningen som fattats av Statens energimyndighet. Enligt min uppfattning gäller dock reglerna om överklagande i FL i fall då beslut som länsstyrelsen fattat ska överklagas till Statens energimyndighet. Av 41-44 §§ FL framgår sammanfattningsvis att beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt får överklagas av den som beslutet angår om det gått vederbörande emot. Överklagandet ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet men ges in till den myndighet vars beslut överklagas. Överklagandet ska ha inkommit till den beslutande myndigheten inom tre veckor från att beslutet kommit den överklagande till del. Enligt 38-39 §§ FL kan beslutsmyndigheten efter att överklagan inkommit ändra sitt beslut självmant under vissa omständigheter. Inledningsvis är det värt att notera att de märkliga datum som förekommer i er fråga försvårar bedömningen av ert fall något. Exempelvis anger länsstyrelsen i belsutet att ansökan togs emot 2020-02-14 och att projektet påbörjades 2019-01-22 och att skillnaden däremellan skulle vara 16 dagar, vilket är uppenbart felaktigt. Fortsättningsvis kommer jag utgå från att det aktuella året är 2019 och inte 2020. Av förordningen framgår det tydligt att en ansökan om bidrag ska inkommit till länsstyrelsen innan projektet påbörjats och att projektet anses påbörjat den dag som avtal om projektering ingåtts i de fall då projekteringskostnader ingår i de stödberättigade kostnaderna. I övriga fall ska istället den dag då solcellsmoduler införskaffats användas. I ert fall finns såvitt jag förstår det inga projekteringskostnader. Sålunda måste ert fall betraktas som ett sådant övrigt fall då dagen för införskaffande av solcellsmoduler ska användas som datum för projektets påbörjande. Såsom berörts avses med detta den dag köpeavtalet avseende solcellsmodulerna bekräftats eller då avtal om installation av systemet upprättats. Enligt min uppfattning framstår det som sannolikt att någon av dessa två saker inträffat den 22/1 2019 och att det är därför Länsstyrelsen lägger detta datum till grund för sitt beslut. Om så inte är fallet skulle det kunna bli aktuellt för er kund att överklaga beslutet till Statens energimyndighet enligt redogörelsen ovan. Jag kan dock inte med säkerhet säga om överklagandefristen om tre veckor löpt ut eller ej i ert fall på grund av de oklara förhållandena med datumen. HandlingsplanMin rekommendation till er är att försöka ta reda på vad som enligt den aktuella ansökan inträffade den 22/1 2019. Om orderbekräftelse avseende solcellsmodulerna lämnats eller avtal om installation ingåtts detta datum så kan er kund sannolikt inte överklaga beslutet med framgång. Råder oklarheter kring varför detta datum tillmätts betydelse rekommenderar jag att ni överklagar beslutet på denna grund i enlighet med bestämmelserna i FL. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Är regler om fullmakt tvingande?

2020-02-27 i Formkrav
FRÅGA |Är kap 2 i avtalslagen dispositiv eller tvingande?
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Generellt sagt är avtalslagen dispositiv då ett avtal kan slutas på vilket sätt man vill så länge båda är överens. Det vill säga att det inte finns några regler om hur ett avtal kan uppkomma, utan det kan ingås muntligt eller skriftligt samt ha i princip vilket innehåll som helst. När det kommer till kap 2 i avtalslagen om fullmakter finns är även där huvudregeln att det inte finns några speciella formkrav för att den ska vara giltig (10 § AvtL). Den kan alltså vara skriftlig eller muntlig för att gälla. Däremot finns vissa regler om att fullmakten ska vara upprättad skriftligt för att gälla. Detta kan exempelvis vara fullmakter för överlåtelse av fast egendom (27 § andra stycket AvtL). Därmed är lagen dispositiv så länge inget annat framgår av den specifika bestämmelsen. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor. Med vänlig hälsning,

Vilken skyldighet har hyresvärden att underhålla lägenheten?

2020-02-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,Min mamma bor i en hyreslägenhet och har påpekat för hyresvärden ett antal gånger att hennes köksluckor behöver bytas ut eller underhållas då färgen flagnar på flera ställen. Hyresvärdens svar är att de inte gör något åt detta. Ingår det ej i deras skyldighet att underhålla fastigheten? Det skall tilläggas att detta är inte orsakat av min mamma utan köksluckorna är helt enkelt gamla och slitna.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hyresvärdens underhållsskyldighet regleras i 12 kap. Jordabalk (JB). Utöver lagen är hyresavtalet ofta tillämpligt. Hyresvärden har underhållsplikt:Enligt 12 kap. 15 § JB ska hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anges i 12 kap. 9 § JB, nämligen sådant skick att den är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Detta gäller om inget annat har avtalats i hyresavtalet. Eftersom det här rör sig om en bostad är även 12 kap 15 § 2 st. tillämplig och där stadgas att hyresvärden med skäliga tidsmellanrum ska tapetsera, måla och göra andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk. Vad är skäligt tidsmellanrum?Frågan är då vad som avses med skäliga tidsmellanrum. Tiden för normal förslitning varierar från lägenhet till lägenhet beroende på bland annat lägenhetens storlek och hur många som bor i lägenheten. Uppfattningen enligt praxis om vad som är skäliga tidsmellanrum bedöms i varje enskilt fall och skiljer sig därmed något åt. Rent generellt kan man dock dra maxgränsen någonstans vid 14 år. Sammanfattning och handlingsplan:Hyresvärden har alltså en skyldighet att underhålla lägenheten med skäliga tidsintervall. Vad som är skäligt varierar från fall till fall men i varje fall vart 14 år bör underhåll av lägenheten ske. Så vad kan du göra nu? Jag skulle rekommendera dig att först och främst kontakta hyresvärden och ta reda på när lägenheten senast reparerades och underhölls. Om detta var mer än, eller runt 14 år sedan har din mamma all rätt att kräva att underhåll ska ske. Även annars kan det dock åligga hyresvärden att fixa skåpluckorna så om hyresvärden vägrar genomföra underhållet kan ni kontakta hyresnämnden som i sin tur kan ålägga hyresvärden att genomföra underhållet. Ni har också rätt, om hyresvärden har åsidosatt sin underhållsskyldighet, att fixa skåpluckorna på hyresvärdens bekostnad (12 kap. 11 och 16 §§ JB). Alltså genomföra utbyte eller ommålning av skåpluckorna och sedan ta betalt av hyresvärden. Det är dock riskabelt att göra detta innan hyresnämnd eller domstol fastställt att hyresvärden brustit i sin underhållsplikt eftersom din mamma som hyresgäst kan bli skadeståndsskyldig om hon gör något som inte anses fackmannamässigt utfört. Jag rekommenderar alltså inte att göra detta innan det är fastslaget att hyresvärden verkligen har åsidosatt sin underhållsplikt. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,