Kan personer bosatta utomlands ta lån av svenska banker?

2020-07-09 i Avtal
FRÅGA |HejKan jag som svensk medborgare men utskriven från Sverige ansöka om lån från en svensk bank för att köpa ett hus.. Jobbar och skattar i spanien men en bra lön
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du avser att ta ett lån för att kunna köpa en bostad i Sverige, trots att du är utskriven från Sverige. Svensk lag ställer inte upp några hinder för personer bosatta utomlands från att ta lån av en svensk bank När du lånar pengar för att köpa en bostad ingår du ett avtal med en bank. Det finns ingen bestämmelse i svensk lagstiftning som hindrar banker från att låna ut pengar till någon som inte är bosatt i Sverige. Banker är alltså fria att låna ut pengar till i princip vem som helst, så länge den i övrigt är behörig att ingå avtal. Alltså gäller avtalsfrihet, vilket innebär att banker har full kontroll över vem de väljer att ingå ett avtal med. I praktiken är det dock viktigt att vara medveten om att det är banken som ställer upp villkoren när ett lån ska tas. Detta innebär att en bank har rätt att vägra att ingå ett avtal med dig just eftersom du inte är bosatt i Sverige, vilket banken kan betrakta som en osäkerhet. Olika banker ställer upp olika villkor, och det kan därför vara bra att undersöka vilka banker som erbjuder de mest förmånliga villkoren till personer bosatta utomlands. Detta kan du göra antingen genom att ta kontakt med bankerna direkt, eller genom att kontakta företag som arbetar med att rekommendera banker åt privatpersoner utifrån deras individuella förutsättningar. Vänliga hälsningar,

Är det fråga om ett avtalsbrott när motparten inte låter mig träffa hunden som jag överlåtit, när det var en del i avtalet?

2020-07-05 i Avtal
FRÅGA |Hejsan jag sålde min hund för 9 månader sedan vi skrev ett avtal om att jag ska få ha rätten till att träffa hunden efter överenskommelse. Men dem nekar mig att träffa henne för hennes bästa. Får dem lov att göra så eller räknas det som avtalsbrott ? Mvh X
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att du har överlåtit din hund, och att det i avtalet klargjordes att du skulle ha rätt att träffa hunden enligt överenskommelse.I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att det står var part fritt att ingå och sluta avtal, så länge parterna har rättslig handlingsförmåga (är myndig enligt 9 kap. 1 § Föräldrabalken).Jag utgår från att båda parter har rättslig handlingsförmåga, vilket innebär att i det ögonblick ni skrev under avtalet är det bindande, enligt principen om pacta sunt servanda (avtal ska hållas), vilket framgår av 1 kap. 1 § Avtalslagen. Juridiskt sett räknas hundar som egendom, vilket innebär att argumentet om hundens bästa inte är gångbart i det här fallet.Enligt avtalet har du rätt att träffa hunden. Motparten bryter mot avtalet och gör sig således skyldig till avtalsbrott.Med vänliga hälsningar!

Har vi rätt att kräva att leasinggivaren erbjuder det bilmärke vi vill ha när vi ska ingå nytt avtal?

2020-07-03 i Avtal
FRÅGA |Privatleasade en ny Alfa Romeo av ett lokalt bilföretag. I juli/augusti går kontraktet ut. Under tiden som det har löpt har bilföretaget bytt ägare och de säljer inte längre Alfa Romeo. Vi la mycket pengar i kontantinsats för vi trodde det gynnade oss. Det har det inte alls gjort. Känns som att vi har blivit grundlurade. Bilen vi leasar kostade i nyskick 310 000. Vi betalade 190 000 kontant och har sedan levt i någon konstig värld där vi trott att vår insats skulle föras vidare till den nästa bil vilket det inte alls är. Nu erbjuder bilföretaget oss att byta in mot en Peugot vilket inte alls är vårt bilmärke. Vår tanke har hela tiden varit att vi ska byta till en annan Alfa modell. Banken som är tredje part säger nu att vi ska betala 100 000 kronor alternativt att vi får 24 månader på oss att betala resterande skuld.Vi var tydliga med att vi ville byta upp oss när det hade gått tre år. Men det alternativitet finns inte kvar när de har bytt bilmärke. Vad kan vi göra? Kan vi säga att bilföretaget har brutit mot Avtalslagen genom att inte tillhandahålla vad som har varit förväntan? Hade de inte haft Alfa Romeo hade vi inte köpt/leasat bilen, hur konstigt som helst tycker vi. De kan säkert tillgodose vårt önskemål men vill sannolikt sälja sitt eget märke. Har pratat med Alfa centralt och bilföretaget är fortfarande auktoriserad verkstad för bilmärket.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga privatleasade ni en Alfa Romeo, kontraktet går ut månadsskiftet juli/augusti. Under leasingtiden har företaget bytt ägare och man säljer inte längre Alfa Romeo. Ni la mycket pengar i kontantinsats då ni trodde det gynnade er. Bilen kostade 310.000 kronor nypris och ni betalade 190.000 kronor i kontantinsats. Ni har levt i förhoppningen att kontantinsatsen skulle föras vidare till nästa bil, vilket inte är fallet. Bilföretaget erbjuder er nu att byta in mot en Peugeot, vilket ni inte vill. Er tanke har hela tiden varit att ni ska byta till en annan modell av Alfa Romeo. Ni var tydliga när ni ingick leasingavtalet att ni ville byta upp er efter tre år, vilket inte är möjligt när bilfirman nu bytt bilmärke. Du undrar om ni kan anföra att bilfirman brutit mot avtalslagen genom att inte tillhandahålla vad som var förväntat av er. I ert fall styrs allting av vad som är avtalat er emellan i leasingavtalet. Står det att ni får ta med er kontantinsatsen in i nästa bil är det vad som är avtalat. Som jag tolkar det är så inte avtalat utan mer vad ni har förväntat er. Om det står i avtalet att ni vid leasingavtalets slut ska få byta upp er till en annan Alfa Romeo kan man argumentera utifrån att bilfirman brutit mot avtalet. Avtalsbrott föreligger om en part inte uppfyller det den genom avtalet förbundit sig att göra. Däremot är det inte ett avtalsbrott att bilfirman inte tillhandahåller vad ni förväntat er. Det finns en distinktion mellan förväntan och avtal.I ert fall, utifrån såsom frågan är ställd, tolkar jag det som att det inte finns avtalat om byte till en nyare Alfa Romeo. Tvärtom löper leasingavtalet ut och ni är fria att antingen ingå ett nytt leasingavtal eller att låta bli. Tyvärr kan bilfirman inte hållas ansvarig för vad ni förväntat er om det inte avtalats om något det bryts mot. I ert fall torde valet stå mellan att antingen ingå ett nytt leasingavtal och välja en av de bilar som erbjuds er, eller att lösa ut bilen, sälja den och ingå ett nytt leasingavtal med en annan leasinggivare. Tyvärr är det inte ett avtalsbrott att era förväntningar inte uppfylls. Avtalsbrott föreligger endast om man inte uppfyller vad man förbundit sig att göra.Sammanfattningsvis och utifrån de omständigheter du presenterar i frågan blir det svårt att argumentera för ett avtalsbrott. Om du vill anlita en av våra jurister för att gå igenom ert avtal och vad som finns avtalat er emellan är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.seMed vänliga hälsningar,

Hävning av köp

2020-06-30 i Avtal
FRÅGA |Hej jag och min sambo köpte en barnvagn från butik för typ 7 månader sen, med garanti. Nu för typ 5 veckor sedan så släppte svetsarna som håller ihop vagnen. Och man kan tydligt se att svetsningen inte är bra gjort. Vi lämnar då in vagnen för reklamation i butiken hon som står i kassan tar bilder på felet samt vårt kvitto med garanti och ska då skicka det vidare till tillvärkaren. Så sa hon att hon hör av sig om 14 dagar, men de gjorde dom aldrig istället får jag höra av mig till dom. Och då har dom inte ens skickat in reklamationen och ber oss då skicka om bilder på skadan samt vårt kvitto. Vi har nu gått runt utan barnvagn i 5 veckor för vår är inte säker. Jag undrar hur går vi till väga för att häva vårt köp imed vi inte får någon hjälp. Vh victor
Linus Långbacka |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis kan konstateras att det är konsumentköplagen (KköpL) (1990:932) som är tillämplig i detta fall. Lagen är tillämplig vid situationer där en privatperson har köpt en lös sak av en näringsidkare (KköpL 1§). Problemet i detta fall är att barnvagnen som ni har köpt har gått sönder och på grund av det så kan varan anses vara felaktig (KköpL 16 §). En reklamation av en felaktig vara ska göras inom två månader (KköpL 23 §). Jag tolkar således situationen som att varan är felaktig och att er reklamation har skett i tid.Om varan är felaktig så har köparen rätt att kräva avhjälpning eller omleverans (KköpL 26 §). Med avhjälpning menas att varan repareras så att köparen kan använda varan igen. Det verkar som att ni har krävt avhjälpning, vilket butiken har också erbjudit. Det verkar dock som att den utlovade reparationen inte har ägt rum då den trasiga barnvagnen fortfarande fanns kvar i butiken. Avhjälpningen ska ske inom skälig tid (KköpL 28 §). För att beräkna vad som menas med skälig tid så måste man beakta flera olika omständigheter. Vid bedömningen ska man i första hand beakta köparens intresse. Att ni har varit tvungna att vara utan en barnvagn i fem veckor kan inte anses vara skäligt. Om avhjälpningen inte sker i tid har köparen rätt att häva köpet om felet är av väsentlig betydelse för köparen (KköpL 29 §). I detta fall kan man enligt mig anse att fem veckor utan barnvagn är ett fel som är av väsentlig betydelse för er. Detta innebär att ni har enligt 29 § KköpL rätt att häva köpet. En annan möjlig utväg är att kräva prisavdrag om felet skulle vara av mindre betydelse (KköpL 28 §). Sammanfattning: Köparen har rätt att kräva avhjälpning om varan är felaktig. Om avhjälpningen inte sker inom skälig tid har köparen rätt att häva köpet eller kräva prisavdrag. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Önskar hjälp med fullmakt

2020-07-08 i Avtal
FRÅGA |HejHar ni några synpunkter på följande skrivning i en fullmakt?Fullmakt - säljareFullmakt för xxxx xxxxxxxxx, ÅÅÅ-yy-yy-zzzzeller till den som denne sätter i sitt ställe, att försälja dödsboet efter xxxxx xxxxxxxxxxxtillhörigaObjekt Fastigheten xxxxxx med adress xxxxxxxxxxxxxxxxxFullmakt Att ingå förmedlingsuppdrag.Att hos långivare inhämta uppgifter om de lån och pantbrev som belastar fastigheten.Att upprätta och underteckna köpekontrakt, köpebrev och likvidavräkningshandlingar.Att ansöka om inteckning av fastigheten.Att pantförskriva i fastigheten uttagna pantbrev/inteckningar.Att ansöka om dödning och relaxering av inteckningar i fastigheten.Att ansöka om dödningsåtgärder enligt lagen om dödande av förkommen handling.Att utkvittera och emottaga pantbrev ställda som säkerhet för lån i fastigheten.Att på alla i samband med försäljning i övrigt förekommande handlingar teckna mitt/våranamn, godkänner jag/vi ombudets laga åtgärder.Undertecknande Ort DatumJag förstår denna skrivning som en fullmakt att sälja dödsboet. Men det ska ju vara en fullmakt att sälja fastigheten tillhörigt dödsboet.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan du har ställt är en gratisfråga, och att läsa en fullmakt och komma med genomtänkta synpunkter på denna kräver lite mer omfattande rådgivning än vad man kan få genom en gratisfråga. Vad du kan göra nuJag skulle därför rekommendera att du bokar tid med en av Lawlines jurister eller använder dig av Lawlines avtalsrobot. Länk till formulär för att boka tid med jurist finns här. Lawlines juristbyrå debiterar 2 000 kronor i timmen. Länk till Lawlines avtalsrobot finns här. Då kan man skapa ett eget avtal. Man kan skapa en fullmakt genom att använda sig av avtalsroboten, se länk här. Att skapa en fullmakt kommer att kosta 895 kronor för den som beställer avtalet. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Vad gäller vid vidtagen åtgärd på samägd fastighet när denna har skett bortom övriga delägares vetskap? Och hur ser reglerna kring avhysning ut?

2020-07-05 i Avtal
FRÅGA |Tre döttrar äger 30% var av en värdefull bostad efter att deras far har gått bort. Huset är ute till försäljning men en syster som i 20 års tid har hyrt källarvåningen hos sin far har ständigt försenat processen och försökt köpa ut de andra till grovt lägre än marknadspris. Nu har även samma person ansökt om bygglov för inglasning till balkongen på huset. Utan de andra två döttrarnas vetskap eller godkännande. Nu har en räkning på 47,300kr kommit pga bygglovet.1. Visst är detta olagligt och hur bestrider man henne på bästa sätt? (Hon gick nästan klart för att bli advokat men hoppade av så man kan räkna att hon vet verkligen vad hon försöker göra här). 2. Hur vräker man henne från fastigheten på lagligaste och snabbaste sätt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Tre personer (systrar) äger gemensamt en fastighet till ett inte helt obetydligt värde vilken de för övrigt har ärvt efter sin far. Ägarandelarna är inbördes lika stora och uppgår till 30 % vardera. Vem eller vilka som äger den resterande tiondelen av den ifrågavarande fastigheten förtäljer dock inte din ärendebeskrivning. Ett av syskonen, X, har bortom de övriga delägarnas vetskap ansökt om ett bygglov för vilket en faktura numera är utställd om drygt 47 tkr. Med anledning av det inträffade undrar du dels huruvida X:s agerande är förenligt med den lagstiftning som finns och om det eventuellt går att göra någonting att åt det nu sagda i form av ett bestridande. Vidare önskar du även svar på hur regelverket kring vräkning ser ut (eller rättare sagt avhysning som egentligen är den korrekta hyresrättsliga benämningen på det som ofta kallas för vräkning). De lagar som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är: Utsökningsbalken (UB). Lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL).Lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Din första fråga - De civilrättsliga skyldigheterna andelsägarna sinsemellan, vad gäller?Inledningsvis kan följande konstateras. I grunden fordras i princip samtliga delägares samtycke för att inplanerade åtgärder ska kunna genomföras på fastigheten, vilket ska förstås som att det tillkommer en sorts vetorätt för varje delägare (2 § SamägL). Detta innebär att alla måste vara överens. Om enighet inte kan uppnås rörande fastighetens förvaltning eller nyttjande i övrigt äger vardera delägare rätt att hos domstol (en tingsrätt) ansöka om ett förordnande av en god man (3 § SamägL, vilket dock inte ska förväxlas med det godmanskap som kan aktualiseras inom familjerätten). Men vad som händer i termer av repressalier om en eller flera delägare vidtar en åtgärd likt den ansökan om bygglov som nu är förhanden och utan inhämtande av erforderligt samtycke från övriga regleras däremot inte av samäganderättslagen. Förutom ett förordnande om en god man är ett yrkande (en begäran) om en tvångsförsäljning av fastigheten den enda egentliga utväg som står att finna i lagtexten (6 § SamägL). Utifrån den information som följer av ditt inskickade ärende behöver dock inget av det ovan anförda komma att utgöra ett problem eftersom fastigheten till dags dato redan ligger ute till försäljning. Detta torde vara synonymt med att syskonen, inklusive X, jämte den eller de okända personer som äger den sista tiondelen har kommit överens om att fastigheten ska avyttras. Att då ansöka om ett bygglov framstår som mindre välgenomtänkt och varför X har valt att handla på det sätt som nu är i fråga är för mig ovisst. Endast åtgärder som inte tål uppskov kan vidtas i övrigas frånvaro (2 § SamägL). Att X inte hade rätt att ansöka om bygglov utan de andras godkännande framstår därför som otvetydigt eftersom en bygglovsansökan av det nu aktuella slaget omöjligen kan anses utgöra en åtgärd som inte tål uppskov. Det korta svaret på din första fråga lyder således: Ja, det strider mot de civilrättsliga bestämmelserna på det här området att agera på det sätt som X har gjort beträffande det samfällda godset (för att använda samäganderättslagens begreppsapparat) varför det mot den bakgrunden torde vara rimligt att kunna kräva henne på fakturans fulla betalning. För min uppfattning är att fakturan måste betalas. Man skulle möjligen kunna argumentera för att X överskred sin behörighet när hon hos kommunen ansökte om ett bygglov och att rättshandlingen därmed kan betraktas som ogiltig. Men jag bedömer ändå att den vägen skulle bli ganska svårgenomtränglig i förhållande till kommunen. Utöver ovanstående kan följande anföras beträffande förvaltningen av fastigheten. Ett avtal kan ingås muntligt, skriftligt eller konkludent. Den sistnämnda varianten betyder "underförstått" eller "genom parternas ageranden". Bindande avtal kommer sedan till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). På basis av din ärendebeskrivning är det dock svårt att avgöra om en tydlig anbuds- och acceptutväxling har skett vid någon given tidpunkt. Men under förutsättning att samtliga delägare har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser avseende bruket av fastigheten talar detta för att det föreligger något sorts konkludent ingånget avtal i botten för den uppkomna situationen. Avtalsinnehållet kan jag av förklarliga skäl inte närmare uttala mig om eftersom den praxis (sedvänja, partsbruk) som har utbildats mellan syskonen och övriga delägare naturligtvis inte är någon allmänt känd materia. Men så länge samtliga inte har accepterat att en delägare ensamt kan rättshandla på det sätt som X har gjort torde detta kunna utgöra ett avtalsbrott. Vid konkludent ingångna avtal saknar avtalet inte sällan uttryckliga bestämmelser om eventuella påföljder vid brott mot avtalet och den tillhörande lojalitetsplikten varför allmänna skadeståndsrättsliga principer istället kan aktualiseras. Dessa innebär i korta drag att övriga avtalsparter eventuellt kan begära skadestånd av X, men det förutsätter en konstaterad skada, ett uppsåtligt (avsiktligt) eller oaktsamt (vårdslöst) agerande hos X och ett påräkneligt orsakssamband (adekvat kausalitet med skadeståndsrättslig terminologi) mellan dennes handlande och den uppkomna skadan. Skadeståndsbedömning kan jag dessvärre inte heller kommentera närmare. Det fordrar ofta ingående kunskap om alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet. Men klart är i vart fall, vilket redan har fastslagits enligt ovan, att X har handlat i strid med samäganderättslagen, att hon förmodligen har brutit med det konkludent ingångna samäganderättsavtalet (om det skulle saknas ett muntligt eller skriftligt sådant vill säga) och att hon dessutom torde kunna bli ersättningsskyldig gentemot övriga delägare med anledning av det inträffade. Här skulle ett formellt kravbrev behöva upprättas i vilket alla ersättningsanspråk liksom eventuella övriga yrkanden anges och närmare preciseras. Din andra och sista fråga - Är det möjligt att ombesörja en avhysning (vräkning) av X?Kronofogdemyndigheten (KFM) handlägger ärenden om avhysning. En avhysning kan inte ombesörjas av hyresvärden själv utan denne måste begära biträde av den berörda myndigheten genom att ansöka om en så kallad vanlig handräckning (1 § BfL). Handräckningsförfarandet kan avse ett yrkande om avhysning av en hyresgäst som har underlåtit att betala hyra eller annan föreskriven avgift (3 § BfL). En ansökan ska göras skriftligen och i denna ska sökanden (övriga delägare) ange sitt yrkande och närmare utveckla grunden för detta (9 och 14 §§ BfL). I dagsläget är det vanligt förekommande att ansökningshandlingen ges in elektroniskt till KFM och lagens krav på skriftform anses då vara uppfyllt när denna skrivs under med en avancerad elektronisk underskrift (bank-id), vilket stöds av uttalanden i lagmotiven (prop. 2017/18:126, s. 32 ff). Ingenting i din information tyder dock på att några månadshyror är förfallna till betalning eller att X på något sätt olovligen skulle bo i den uthyrda delen. I sammanhanget förtjänas det också att sägas följande. Du skriver ovan att X under de senaste 20 åren har hyrt en del av den aktuella fastigheten. Huruvida hon ska äga rätt att bo kvar även efter att fastigheten har sålts är något oklart. Men det rimliga torde vara att så inte är fallet eftersom alla återigen verkar vara överens om den stundande försäljningen. Hyresavtalet med X behöver därför sägas upp om inte detta redan har gjorts. På vilket sätt det ska ske avgörs dock av avtalet varför det finns goda skäl att mycket noggrant studeras dess innehåll. Och det korta svaret på din andra fråga lyder: Det går inte att initiera en process om en avhysning hos KFM så länge hyresavtalet kan göras gällande eller så länge en eventuell uppsägningstid löper. Med avhysning avses nämligen en förpliktelse för en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare (exempelvis en hyresgäst) att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad (16 kap. 1 § UB). Eftersom X i egenskap av hyresgäst äger rätt att få nyttja bostaden så länge avtalet är giltigt kan det följaktligen inte föreligga någon förpliktelse för densamma att flytta från en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad på det sätt som lagen föreskriver. En avhysning är således inte möjlig, inte ens under uppsägningstiden. Märk väl att en avhysning som sagt sker genom den summariska processen vanlig handräckning hos KFM och utgör ett sorts tvångsförfarande när en hyresgäst inte frivilligt väljer att lämna den ifrågavarande bostaden. Brukligt är naturligtvis att denne, och detta även vid en omedelbar uppsägning på grund av hyresrättens förverkande, bereds tillfälle att självmant få flytta innan hyresvärden med biträde från en statlig myndighet vidtar den här typen av ganska kraftfulla åtgärder. Tilläggas bör också att innan en avhysning kan verkställas kommer hyresgästen först att ges tillfälle att få yttra sig i ärendet (16 kap. 2 § UB) och vidare måste ofta socialtjänsten skriftligen meddelas härvidlag. Läget är dock lite speciellt eftersom hyresgästen i den förevarande situationen dessutom uppträder i egenskap av fastighetsägare. Men min uppfattning är ändå att detta inte får någon bäring på den rättsliga bedömningen avseende avhysningsinstitutet. Så länge hyresavtalet kan åberopas av X eller så länge en eventuell uppsägningstid löper och månadshyrorna under uppsägningstiden erläggs av denne i sedvanlig ordning finns det enligt min mening ingenting som övriga kan göra för att tvångsmässigt förmå X att flytta från fastigheten. Avslutande ord och ytterligare rådgivning Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Och vår byrå kan naturligtvis vara er behjälpliga vid upprättandet av exempelvis ett välbehövligt kravbrev. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Får jag behålla min katt när katthemmet hade villkor som förbjöd vidareförsäljning?

2020-07-02 i Avtal
FRÅGA |Jag tog för tre år sedan över en katt från en vän. Idag fick jag sms om att katten hade kommit från ett katthem. Således fanns det ett kontrakt på katten med massa villkor. Bland annat att katterna ej fick säljas vidare.Detta kontrakt hade undertecknats mellan förra ägaren och katthemmet. Idag blev jag kontaktad av katthemmet där de påstår att de har rätt till katten och kan återta henne. Jag är dock helt omedveten om att kontraktet ens existerade utan trodde allt var grönt när jag tog över dem. Så har katthemmet ändå rätt till katten?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Adoption av katt Juridiskt sett är en katt en lös sak och en adoption av en katt är antingen att se som ett köp eller som en gåva. Oavsett om det juridiskt räknas som gåva eller som köp rör det sig ändå om en avtalsrättslig situation och då det råder avtalsfrihet kan parterna i princip bestämma vilka villkor de vill ha mellan varandra (1 kap 1 § Avtalslagen). Katten är din att behålla om du förvärvade den i god troOavsett vilken typ av förvärv (köp eller gåva) som skedde mellan din vän och katthemmet gäller avtalsvillkoret med högsta sannolikhet mellan dem. Däremot föreligger även ett förvärv av katten mellan dig och din vän om äganderätten gick över till dig. Detta kan ha skett genom köp eller genom gåva och inga formkrav finns för varken köp eller gåva mellan privatpersoner. Det innebär att det är giltigt och ett avtalsbrott har skett mellan din vän och katthemmet. Det innebär att när din vän överlät katten till dig hade din vän inte rätt att göra detta då det stred mot avtalet med katthemmet. Du beskriver vidare att du inte visste om att kontraktet mellan din vän och katthemmet begränsade din väns rätt att omplacera katten. Det betyder att du var i god tro när du övertog ägarskap för katten oavsett hur förvärvet gjordes. Var du i god tro, har du rätt att behålla katten för katthemmet kan inte göra gällande avtalet mot dig, en godtroende tredje part (2 § lagen om godtrosförvärv av lösöre). Det är däremot en bedömning, om du borde ha förstått att sådant villkor fanns, exempelvis för att det är vanligt att katthem har sådana villkor eller liknande, kan man anse att du inte var i god tro och måste lämna tillbaka katten till katthemmet. SammanfattningBaserat på den information du har lämnat har du med största sannolikhet gjort ett godtrosförvärv av katten om ägarrätten har övergått till dig. Då har katthemmet inte rätt att ta katten från dig. Avtalsbrottet som uppstått mellan din vän och katthemmet påverkar i så fall inte din rätt till katten om du gjort ett godtrosförvärv. Med vänliga hälsningar,

Rätt till uppsägningstid vid uppsägning av stallplats

2020-06-29 i Avtal
FRÅGA |Vi hyr en stallplats med 3 månaders uppsägningstid, det stod inte i det att hästarna skall gå ute 3 mån på sommaren och vi blev lite oense eftersom in o utsläpp och fri tillgång på hösilage skall ingå. Nu efter mkt om o men blir hästen utsläppt men inte fodrad så jag får åka själv varje dag, orkar inte tjata mer och sade upp den 1/6, nu tycker stallägaren som gör personliga påhopp att vi är otrevliga och vill slänga ut oss i förtid men jag säger att det är 3 månader som gäller, betalar 3800kr per månad, vem har rätt? Står i kontraktet att man skall bidra till god stämning men kanske inte bara från vårt håll?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Din fråga går att besvara med hjälp av allmänna avtalsrättsliga principer. En viktig sådan är att ingångna avtal ska hållas. Har man ingått ett avtal om att prestera på visst sätt måste man därför göra det under den tid som avtalet stadgar för att inte göra sig skyldig till avtalsbrott. I ditt fall tolkar jag det som att ni hyr en stallplats men att det har uppstått meningsskiljaktigheter som lett till att ni nu har sagt upp avtalet.I avtalet stadgas att det är tre månaders uppsägningstid som gäller. Eftersom det uttryckligen står i avtalet att ni har rätt till tre månaders uppsägningstid är det vad som gäller. Stallägaren kan därmed inte slänga ut er direkt men motiveringen att ni är "otrevliga". Att det står i avtalet att man ska "bidra till god stämning" torde inte spela roll i det här fallet. Det är en oklar formulering och kan rimligtvis inte utgöra grund för stallägaren att slänga ut er utan uppsägningstid. Sammanfattningsvis är det alltså ni som har rätt. Ni har rätt till tre månaders uppsägningstid så länge ni betalar enligt avtalet.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,