Har ett leasingföretag återtaganderätt om leasingtagaren inte betalar?

2019-11-11 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi läser affärsjuridik på gymnasiet och har en fråga angående leasingavtal. Har ett leasingföretag återtaganderätt om personen inte betalat och hur går det isåfall till?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag nämna att vi på Lawline inte besvarar skolfrågor, vilket er är att kategorisera som. Jag kan dock ge lite generella riktlinjer åt er.För att en säljare som säljer på avbetalning eller en leasinggivare ska vara skyddad vid utmätning och om leasingtagaren inte betalar finns det möjlighet att upprätta ett återtagandeförbehåll. Förbehållet ger leasinggivaren rätt att återta varan om leasingtagaren inte betalar i enlighet med avtalet och det ger säljaren ett sakrättsligt skydd till egendomen vid konkurs och/eller utmätning.För att ett återtagandeförbehåll ska vara giltigt måste det avtalas om det senast i samband med köpet eller ingåendet av leasingavtalet. Det går inte att ställa upp ett återtagandeförbehåll efter att leasingtagaren eller köparen fått egendomen i sin hand.Min rekommendation är att ni letar vidare i vår databas, ni kommer sannolikt att hitta svar på er fråga genom att söka. Förslagsvis letar ni efter återtagandeförbehåll och sakrätt.Lycka till!

Skillnaden mellan behörighet och befogenhet?

2019-10-30 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har svårt att förstå vad skillnaden är mellan behörighet och befogenhet vid fullmakter? Vad händer om jag bryter mot min behörighet respektive befogenhet? Blir avtalet ogiltigt? Skulle bli oerhört tacksam för svar!
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter, behörighet och befogenhet hittar du i avtalslagen (AvtL).För att först förklara vad en fullmakt är, skulle man enkelt kunna säga att en fullmakt ger en person (den fullmäktige) rätt att avtala för någon annans (huvudmannens) räkning. Fullmakten är oftast skriftlig, men detta är inget krav för att den ska vara giltig, utan den kan också vara muntlig. Det finns inga särskilda formkrav i lagen för hur en fullmakt ska se ut, men finns det en fullmakt mellan två parter blir huvudmannen bunden till de avtal och andra rättshandlingar som den fullmäktige ingått i huvudmannens räkning (10 § första stycket AvtL).Det finns undantag till när huvudmannen inte blir bunden till avtal som den fullmäktige ingått åt dennes räkning, och det är om den fullmäktige har överskridit (brutit mot) sin behörighet, och i vissa fall även sin befogenhet. För att göra det så tydligt som möjligt kommer här en förklaring på vad behörighet respektive befogenhet är:• Behörighet - vad den fullmäktige kan avtala om åt huvudmannens räkning. Behörigheten är det som står skriftligt på fullmakten att den fullmäktige kan göra. Bryter den fullmäktige mot sin behörighet blir huvudmannen inte bunden av avtalet och avtalet blir därmed ogiltigt. • Befogenhet - vad den fullmäktige får avtala om åt huvudmannens räkning. Befogenheten framgår inte av fullmakten, utan är särskilda instruktioner den fullmäktige får muntligt av huvudmannen utöver det som står på fullmakten. Bryter den fullmäktige mot sin befogenhet kan huvudmannen bli bunden av avtalet om tredje man är i god tro. Dvs. om personen som den fullmäktige avtalade med inte kände till att den fullmäktige bröt mot sin befogenhet, blir huvudmannen bunden av avtalet. Om personen dock visste om att den fullmäktige bröt mot sin befogenhet, blir huvudmannen inte bunden av avtalet (11 § första stycket AvtL).Om det rör sig om en enbart muntlig fullmakt finns det ingen specifik skillnad mellan behörighet och befogenhet, då båda förmedlas muntligt. Därmed blir ovannämnda förklaring på behörighet och befogenhet enbart tillämplig på skriftliga fullmakter.För att avslutningsvis sammanfatta mitt svar kommer här ett exempel på hur behörighet och befogenhet kan se ut vid fullmakter:A har genom en fullmakt fått rätten att avtala åt B:s räkning. På fullmakten framgår det att A ska köpa en segelbåt åt B (behörighet). A får dock senare muntliga instruktioner av B om att segelbåten inte får kosta mer än 100 000 kr (befogenhet).Om A sedan väljer att köpa en bil åt B istället för en segelbåt, bryter A mot sin behörighet som framgår av fullmakten och B blir därmed inte bunden av avtalet. Vid ett behörighetsöverskridande spelar det inte roll om C (säljaren) visste om att A bröt mot sin behörighet eller inte, B blir inte bunden av avtalet oavsett.Om A istället köper en segelbåt åt B men för 200 000 kr istället för 100 000 kr som A fick instruktion om, har A brutit mot sin befogenhet som A fick muntligt av B. Vid ett befogenhetsöverskridande spelar det roll om C visste om att A bröt sin befogenhet eller inte. Om C insåg eller borde ha insett att A bröt mot sin befogenhet, blir B bunden av avtalet (C var i ond tro). Om C däremot inte insåg eller inte borde ha insett att A bröt mot sin befogenhet, blir B inte bunden av avtalet (C var i god tro).Jag hoppas du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Vad betyder termerna sedvänja, handelsbruk och partsbruk?

2019-10-27 i Avtal
FRÅGA |Hej, Vad betyder termerna partsbruk, handelsbruk samt sedvänja och när kan det bli aktuelltatt tillämpa dessa normer?tack på förhand.
Viking Ringstedt |Hej, Vad betyder termerna partsbruk, handelsbruk samt sedvänja och när kan det bli aktuellt att tillämpa dessa normer? tack på förhand.Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Termerna du nämner är alla exempel på så kallade oskrivna rättskällor, dvs. regler och principer som beaktas i juridiska bedömningar, men som inte finns nedskrivna i lagen. På så viss fungerar de olika bruken som komplement till lagen: de fyller ut delar av juridiken som av praktiska skäl inte finns reglerad i lagtext. På så viss hittar man ofta mer ändamålsenliga och precisa lösningar på olika tvister som passar parternas förhållanden. Särskilt inom avtalsrätten får dessa principer stor inverkan, bl.a. för att tolka och fastställa innehållet i specifika avtalRent konkret: 1. Sedvänja kan sägas utgöra det övergripande begreppet och är alltså en rättskälla (något som man grundar sin juridiska rätt i) som utgörs av sådana oskrivna förfaranden som kommit att bli allmänt accepterade i rätten av tradition. T.o.m. praxis, alltså att titta på tidigare domar för att avgöra liknande frågor i rätten, kan ses som ett utslag av sedvanerätt. 2.Handelsbruk föreligger när en viss sedvänja blivit mycket stark inom en viss bransch, och därför allmänt följs som om det vore lag, 3.Partsbruk är i princip samma sak, men mellan två specifika parter. Man kollar alltså på hur dessa två parter tidigare förhandlat som saker, hur de brukar göra med X och Y. Om X alltid förelegat tidigare, och inget sagts vid det senaste avtalet, då finns skäl för att utgå från att X föreligger igen. Ett vanligt tillämpningsområde för dessa normer är som sagt vid oklarheter i ett avtal (om köp, lån eller anställning osv). Dessa avtal kan då komma att fyllas ut efter vad som är sedvanligt i den specifika branschen eller industrin eller mellan parterna.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Måste ett köpeavtal upprättas om ett bolag säljer en vara till ett annat bolag?

2019-10-23 i Avtal
FRÅGA |Hej.En vara säljs av ett bolag till ett annat. Är Säljaren skyldig att upprätta ett köpeavtal?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.I Sverige är huvudregeln att avtalsfrihet råder. Det finns därmed vanligtvis inga krav på hur ett avtal ska vara utformat. Detta medför att muntliga avtal i de allra flesta fallen är lika giltiga som skriftliga avtal, även om det så klart finns fördelar rent bevismässigt med att upprätta ett skriftligt avtal. Det finns därmed inget krav på att en säljare måste upprätta ett köpeavtal när en vara säljs, inte heller om båda parterna är bolag. Svaret på din fråga är alltså nej. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Är bindningstid tillåtet på mobilabonnemang?

2019-10-30 i Avtal
FRÅGA |Hej. Har för mig att regeringen har tagit bort all bindningstid på tex mobilabonnemang, stämmer det? Om jag tecknar ett avtal med tex tre, kan de ändå tvinga på mig någon slags bindningstid?
Kajsa Moss Bjerling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer inte att det inte längre är tillåtet att ha bindningstider på mobilabonnemang. Däremot finns det en begränsning på hur lång bindningstiden får vara.Om du tecknar ett mobilabonnemang hos t.ex. Tre eller annan mobiloperatör, så får de aldrig ge dig en längre bindningstid än 24 månader (förutsatt att du tecknar abonnemanget som privatperson och inte som företag). De måste också alltid kunna erbjuda dig ett abonnemang med enbart 12 månaders bindningstid. Bestämmelsen om det hittar du i 5 kap. 15 a § lagen om elektronisk kommunikation.Jag passar också på att tipsa om Konsumentverkets och Telekområdgivarnas hemsidor, där finns mycket information som kan vara bra att känna till innan man tecknar upp sig på ett abonnemang. Hoppas du fått svar på din fråga, hör gärna av dig med en kommentar här nedan annars så återkommer jag!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bevisa att jag är rättslig ägare till bilen?

2019-10-29 i Avtal
FRÅGA |Hej Min före detta fru ringde och undrade om jag kunde låna henne till att köpa en bil som hon behövde för att komma till jobbet ca 3 mils körning enkel väg.på små vägar.Då hon precis fått nytt körkort var jag orolig för henne att köra varje dag på små vintervägar. Så jag beslutade att köpa en ny bil som hon kunde använda 250 000: - betalade 54000: - kontant resten på 3 år. ( slutbetald sedan ett år tillbaka) avsikten var också att hon skulle betala minst hälften av månadsavgifterna viket hon inte gjorde. Jag har betalat hela bilen varje service skatt försäkring. Nu till problemet hade skullder sen nittiotalets kris så var ej kreditvärdig så bilen skrevs på hennes son som inte har betalat en krona på bilen bara står som ägare. Han vägrar nu att skriva över bilen på mig. Kan redovisa var enda kostnad är betalda från mitt konto. Även bilförsäljaren vet omständigheterna även andra personer vet på vilka villkor bilen köptes.tyvärr inget skrftligt avtal. Sonen har även en egen bil. Är jag helt rättslös eller kan jag vinna denna tvist olja hur skall jag gå till väga. Både sonen och min före detta fru har under denna tid inte haft ekonomi för att köpa denna bil. Tacksam för svarMVH
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du avtalat med din före detta fru om att hon kunde använda din bil, men att du fortfarande skulle äga den. Jag förstår det som att du därmed äger bilen men att den är skriven på din före detta frus son och att du inte har den i din besittning. Vem äger bilen?Bara för att någon är skriven på en bil betyder det inte att den personen rent rättsligt äger bilen. Detta beror på att det inte görs någon rättslig prövning när en bil skrivs på en person. Vem som äger bilen rättsligt avgörs i slutändan av domstolen. Jag förstår det som att du är den rättsliga ägaren till bilen och att du låtit din före detta fru använda den och att hennes son skrivits på bilen, men att du fortfarande skulle vara ägare till bilen. Om detta stämmer är det du som rent rättsligt äger bilen, oavsett om sonen är skriven på den. Frågan blir dock om du kan bevisa att du är den rättsliga ägaren till bilen. Vilka möjligheter har du?Även om den som är skriven på bilen inte behöver vara den rättsliga ägaren till den så ses det som en indikator på vem som äger den. Det faktum att din före detta frus son är skriven på den är alltså något som indikerar att han är bilens rättsliga ägare. En annan indikator på vem som äger bilen är den som har bilen i sin besittning. Jag förstår det som att du inte har bilen i din besittning, men om du skulle ha det ses detta som en indikator på att du är dess ägare. Frågan är vilka möjligheter du har att bevisa att du är ägare till bilen? Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga, men problemet är att det oftast är svårare att bevisa muntliga avtal. Om du har några möjligheter att bevisa att ni träffat ett muntligt avtal om att du är bilens ägare skulle det vara en indikator på att du är ägaren. Att du faktiskt har betalat för och köpt bilen och även betalat bilens service/skatt/försäkring ses som en indikator på att du är bilens rättsliga ägare. Detta är alltså något som talar till din fördel. Slutligen handlar det alltså om vilka möjligheter du har att bevisa att du är bilens rättsliga ägare. Det som talar mot dig är att du inte är skriven på bilen och att du, som jag förstår det, inte har den i din besittning. Det som talar för dig är att du köpt och betalat bilen och även dess service/skatt/försäkring. Vad bör du göra nu?Trots att din före detta frus son är skriven på bilen kan du vara dess rättsliga ägare. Frågan är bara om du kan bevisa att du är det. Eftersom du inte har bilen i din besittning och inte heller är skriven på den ses detta som indikatorer på att du inte äger bilen. För att visa att du trots detta är bilens rättsliga ägare måste du alltså kunna motbevisa detta. I första hand bör du försöka höra av dig till din före detta fru och hennes son igen och säga att du kräver att få tillbaka bilen och skrivas på den eftersom du äger den och att du annars kommer ta ärendet vidare till domstol. Om de trots detta vägrar att ge bilen till dig och låta dig skrivas på den är din nästa möjlighet att ta ärendet vidare till domstol.Den som förlorar en tvist i domstol brukar få betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Att tvista i domstol kan alltså komma att bli dyrt och jag rekommenderar dig därför starkt att ta kontakt med en jurist som kan se över ditt ärende och bedöma dina chanser att vinna en domstolstvist. Det är svårt för mig att uttala mig om detta då jag inte känner till alla uppgifter kring ditt fall. Exempelvis vet jag inte hur goda bevismöjligheter du har för att styrka att du är ägare till bilen. Det som kommer bli avgörande för dig är ifall du kan bevisa att du är ägare till bilen och det är därför jag råder dig att kontakta en jurist som kan bedöma dina möjligheter till detta. Ifall du är intresserad av att anlita en jurist kan Lawlines juristbyrå hjälpa dig med detta. I sådana fall är det bara att höra av sig till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Om du skulle ha övriga frågor eller funderingar kan du också höra av dig till mig där. Hoppas mitt svar varit till hjälp för dig!Vänliga hälsningar

Måste man ta emot kontanter?

2019-10-25 i Avtal
FRÅGA |Frågeställaren citerar en annan fråga ställd på Lawline som anger att ett bibliotek inte måste ta emot sedlar och mynt vid betalningar med motivering att biblioteket har avtalsfrihet.Hur kan de avtala bort skyldigheten att ta emot kontanter?Med vilket lagstöd?Är det inte så att ett avtal är något som ingås mellan två parter där båda parterna är överens?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Som framgick i svaret till den fråga du länkade till så följer det av 5 kap. 1 § i riksbankslagen att sedlar och mynt är giltiga betalningsmedel. Det innebär att om någon är skyldig någon annan pengar så kan den skyldige personen kräva att få betala med kontanter om inte annat har överenskommits. Som nämndes i det tidigare svaret så kan detta avtalas bort, man kan alltså komma överens om att betalning ska ske genom överföring från ett bankkonto exempelvis.Vad som är mycket viktigt att skilja mellan är dock skyldigheten att ta emot kontanter från någon som är skyldig dig pengar å ena sidan och huruvida man har en skyldighet att ingå avtal från första början å andra sidan. Här är ett exempel som får illustrera frågan.Låt oss säga att du befinner dig på en restaurang. Du beställer mat och dryck och blir serverad, i och med detta har du blivit skyldig restaurangen pengar som du ska betala när kvällen är över och du ber om notan. När servitören kommer för att ta betalt säger du att du vill betala med kontanter. Detta har du rätt till och anledningen är att du anses ha ingått ett avtal med restaurangen om att du ska bli serverad mat och sedan betala efteråt utan att det på något sätt har överenskommits på vilket sätt betalning ska ske. Då träder lagen in och anger att sedlar och mynt är giltiga betalningsmedel. Restaurangen har ingått ett avtal utan att avtala specifikt om hur betalning ska ske och måste då acceptera vad lagen säger.Låt oss nu säga att du kommer till en restaurang och blir informerad om att dom endast tar kort. Skulle du då sätta dig ned och beställa in mat så anses du ha ingått ett avtal som specifikt reglerar hur betalning ska ske, nämligen med kort. Om du säger att du endast kan tänka dig att betala med kontanter så kan restaurangen vägra att servera dig med hänvisning till sin avtalsfrihet. Det står alltså restaurangen fritt att endast vilja ingå i avtal där det har avtalats om att betalning ska ske med kort.Utgångspunkten är alltså att ingen måste ingå i ett avtal som dom inte vill gå med i, den som före avtalsbundenheten kräver kortbetalning kan alltså göra detta. Vad som inte är möjligt är att neka kontanter efter avtalsbundenhet om man inte har nämnt detta i samband med ingåendet av avtalet.Hoppas detta ger klarhet i frågan, med vänliga hälsningar

Gäller en bestämmelse om provision även om vi inte uttryckligen avtalat om det?

2019-10-23 i Avtal
FRÅGA |Hej.Var på auktion med en häst och satte ett reservationspris på 65000 kronor. Auktionsförrättaren har i avtalet skrivit dom skall ta ut en avgift på 8% av försäljningspriset och det kan väl vara okey. Buden på hästen gick till 60000 kronor, kan dom ta ut 8% på reserven också? I avtalet står det inget om reservationspris utan detta är en efterkonstruktion. Kan förstå att dom vill ha 8% på återköpsanbudet och försäljningspriset. Men kan man ta procent på reserven också speciellt när det inte är med i avtalet från början?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det har du ett avtal med auktionsförrättaren om i vilka fall det ska tas ut en avgift, bland annat vid försäljningspriset. Auktionsförrättaren hävdar nu att en avgift även ska tas ut på reservationspriset, vilket ni inte skriftligen avtalat om.Utgångspunkten när det gäller avtal är att avtal ska hållas. Ett skriftligt avtal är ofta ett bra bevismedel för vad som avtalats mellan parterna. För det fall att parterna inte kan komma överens och någon av parterna går till domstol får det ske en avtalstolkning. Avtalstolkningen innebär att domstolen försöker fastställa vad den gemensamma partsviljan varit. Med den gemensamma partsviljan avses att domstolen använder sig av alla omständigheter som presenteras för den och utifrån det kommer fram till om parterna haft en gemensam avsikt i en viss fråga eller ej. Bestämmelsen om den gemensamma partsviljan gäller även om parterna skrivit något annat i ett gemensamt skriftligt avtal. I ert fall innebär det att även om ni inte skriftligen avtalat om villkoret kan det vara giltigt, om det kan visas att det var er gemensamma vilja att en avgift skulle tas ut även för reservationspriset.Ofta går det däremot inte att fastställa vad parternas gemensamma avsikt vid avtalstillfället var. I praktiken använder domstolen då olika principer och tekniker för att komma fram till hur avtalet ska tolkas. Tekniker som används är bland annat läsning av det skriftliga avtalet, tolkning till nackdel för författaren av sådant som är oklart, tolkning som innebär minsta möjliga belastning och en ändamålstolkning (dvs. vad en bestämmelse i ett avtal kan tänkas ha för ändamål blir viktigare än den exakta ordalydelsen).I det fallet du beskriver tolkar jag det som att auktionsförrättaren kräver betalt för något du anser att ni inte avtalat om. I regel måste parterna vara överens om ett villkor för att det ska vara bindande (jfr den gemensamma partsviljan ovan). Har ni inte avtalat om att det ska tas ut en avgift för reservationspriset finns det mycket som talar för att det inte gäller er emellan. Som nämnts ovan tolkas i regel ett oklart avtal till nackdel för den som skrivit det. Som jag förstår det av din frågeställning har auktionsförrättaren upprättat avtalet varför eventuella oklarheter eller tvetydigheter bör belasta vederbörande.Ovanstående är vad som gäller generellt vid ingående av avtal och avtalstolkning vid eventuell tvist. Ett mer specifikt svar kan eventuellt ges om en jurist mer ingående går igenom avtalet och ger sin syn på det. Om du vill anlita en jurist på Lawlines juristbyrå som granskar avtalet och råder dig vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,