Avtal om förtur till inneboendeuthyrning

2018-11-17 i Avtal
FRÅGA |Hej! Min nuvarande hyresvärd kommer flytta ut ur lägenheten där jag bor. Jag har ett inneboendekontrakt med henne men tar nu över andrahandskontraktet efter henne från och med nästa månadsskifte (detta är redan påskrivet). Hon vill dock ha en möjlighet att kunna komma tillbaka till lägenheten under det närmaste halvåret. Detta genom att ha förtur till inneboendekontrakt. Går ett avtal om detta att formuleras av en lekman eller krävs det en jurist för detta? Kan till och med en muntlig överenskommelse bli juridiskt bindande i detta fall?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga särskilda formkrav för hur ett avtal om förtur till inneboendeuthyrning ska vara utformat. Därmed krävs det inte formellt sett att avtalsvillkoret formuleras på något särskilt vis. Även en muntlig överenskommelse är giltig, men jag skulle starkt rekommendera ett skriftligt avtal eftersom det vid en muntlig överenskommelse är större risk att parterna har olika uppfattningar om detaljerna kring överenskommelsen och eftersom det kan bli svårt att bevisa att en överenskommelse funnits om någon av parterna ångrar sig.Eftersom det inte finns några särskilda formkrav är det möjligt för en lekman att själv formulera avtalsvillkoret, men för att vara på den säkra sidan kan det vara fördelaktigt att anlita en jurist med omfattande erfarenhet av att formulera och tolka avtalsvillkor. Viktigt att ha i åtanke är att avtalsvillkoret bör vara så entydigt som möjligt och att avtalsvillkoret ska spegla den gemensamma partsviljan, det vill säga det som ni gemensamt har kommit överens om.Om du vill ha hjälp av en jurist att upprätta avtalet är du välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för en prisuppgift. Oavsett om du väljer att skriva avtalet på egen hand eller ta hjälp av juristbyrån så hoppas jag att mitt svar har varit dig till hjälp.Med vänlig hälsning,

La anbud på klocka, men det tillkom 15 % i köparprovision, kan anbudet tas tillbaka?

2018-11-13 i Avtal
FRÅGA |HejMin pojkvän har lagt ett anbud på en klocka för 85 000 kr på pantbanken.se. Några dagar senare scrollar han ner på hemsidan och ser en text där det står att anbudsgivaren måste betala en köparprovision på 15% av priset på klockan oavsett om han väljer att köpa den eller inte. Nu måste han alltså betala drygt 96 000 kr för klockan. Han har kontaktat pantbanken och de hänvisar till att det är så deras betalningsvillkor ser ut och att han blir tvungen att betala. Frågan blir ju då om han på något sätt kan ta tillbaka sitt anbud?
Christoffer Dahl |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Det verkar som att pantbanken använder sig av standardvillkor. Någon specifik lag som reglerar detta finns inte utan vägledning får hämtas genom domstolars avgöranden och allmänna principer om standardavtal. Standardvillkors införlivande i avtaletDet viktigaste i konsumentfall för att villkor ska anses ingå i ett avtal är att det kommit till motpartens kännedom innan avtalet ingås. Detta kan göras genom att villkoret uttryckligen nämns vid avtalsslutet (i avtalet eller i en bilaga eller dylikt). Det kan även finnas en hänvisning till standardvillkor. Här har domstolen accepterat en så kallad referensklausul i avtalet (en hänvisning till villkoren trots att de inte uttryckligen framgår i avtalet). Detta kan göras genom ett separat papper, via e-post eller en villkorssida på hemsidan. Viktigt är dock att motparten utan svårighet kan ta del av villkoren. Ofta vid avtalsingående via internet måste man klicka i en ruta där man accepterar villkoren, vilket gör att de kommit till partens kännedom och de således anses ingå i avtalet.I detta fall framgår inte hur eller när dessa villkor nämnt för din pojkvän. Om de inte nämnts i och med att han la anbudet (och det inte heller fanns någon hänvisning till villkoren) är min bedömning att villkoren inte är del i avtalet. Gällande din fråga om man kan återta sitt anbud är svaret i allmänhet nej. I svensk rätt är man i regel bunden av sitt anbud tills dess att acceptfristen (tiden tills svaret kommer) gått ut eller att anbudet blivit nekat.ÅngerrättOm avtalet anses ingånget finns dock en möjlighet att ångra sig. Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen) ger en möjlighet för konsumenter som ingått avtal via t.ex. internet att ångra sig inom 14 dagar från dess att varan mottagits. (12 § och 10 § distansavtalslagen) Dessutom nämns i 9 § distansavtalslagen att konsumenter inte är bundna av en förpliktelse i ett avtal som ingåtts via internet om förpliktelsen inte tydliggjorts för konsumenten innan köpet. Detta stämmer väl överens med allmänna standardavtalsrättsliga principer som jag redogjorde för ovan. SammanfattningEftersom det inte framgår hur eller var villkoren nämndes är det svårt att ge något tydligt svar. Men eftersom konsumentskyddet är starkt, och med stöd av distansavtalslagen finns det stora möjligheter att först hävda att villkoret om 15 % provision inte ska anses ingå i avtalet, men om det anses vara ingå i avtalet bör din pojkvän kunna ångra inom 14 dagar från det att varan levererats till honom. För att använda ångerrätten ska din pojkvän vända sig till motparten (pantbanken) och meddela att han vill ångra sig.Hoppas att detta var svaret på din fråga!

Avbruten order och felaktig utbetalning

2018-11-09 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag handlade två plagg på nelly.com till rabatterat pris (75% rabatt) varav jag var väldigt förväntansfull över att få hem. Jag betalade och fick orderbekräftelse direkt. Men nästa dag fick jag ett mail från dem att det hade varit "fel pris" och att de därför hade avbrutit min order men att de hoppades att jag skulle handla kläderna för det "nya priset" (55% rabatt) istället. Jag tyckte att detta kändes väldigt konstigt eftersom att jag hade betalat och fått orderbekräftelse och det är ju inte mitt fel att de har angett fel pris. Känns väldigt tråkigt att ligga ute med pengar för något som jag inte kommer att få. Finns det något jag kan göra som konsument eller är detta helt lagligt för mode-onlinesidor att göra såhär?Och en till fråga gällande samma hemsida. En gång när jag hade handlat skickade de ett mail om att de hade råkat återbetala mig den summa som jag hade betalat för mina varor som jag hade beställt och bad mig att sätta över dessa pengar igen på deras konto. Detta kändes väldigt skumt men såg på mitt konto att det hade kommit en återbetalning så valde att föra över dessa pengar till deras konto igen. Min fråga är, vad hade konsekvensen kunnat bli om jag inte hade överfört denna summa till dem? Hade jag kunnat komma till inkasso eller liknande? Tack på förhand!Med vänlig hälsning, Nelly
Roksana Jurenczyk |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline.Avbruten orderSå här skriver konsumentverket på sin hemsida:"Om du köpt en vara i en webbutik och fått en bekräftelse på köpet kan du hävda din rätt att få köpa produkten till angivet pris, men bara så länge det inte är uppenbart att priset är felaktigt och du handlat i så kallad "ond tro". En webbutik är alltså inte bunden till en beställning om beställaren insett eller borde ha insett att det angivna priset är för lågt."I svensk rätt råder en princip att avtal ska hållas. När du handlar via nätet ingår du ett avtal med säljaren som inte har rätt att ändra priset eller häva köpet efter att avtalet har ingåtts. Den som till följd av en felskrivning säljer en vara för billigt får skylla sig själv med andra ord. Det är lite oklart vilken lag konsumentverket syftar på i ovanstående citat, det skulle kunna vara 31 § avtalslagen men det är även tänkbart att 33 § avtalslagen kan bli aktuell. Har du insett att priset måste varit felaktigt, eller borde du åtminstone gjort det? Att köparen befinner sig i ond tro är tänkbart när varan reas ner till 0 kr, men i ditt fall har du faktiskt fått betala ett lägre pris för varorna. Du kan i så fall ta kontakt med konsumentverket för att ta ärendet vidare om du inte kan komma överens med företaget. Felaktig utbetalning Det du frågar om kallas på juridiskt språk för "condictio indebiti", det finns inget riktigt lagstöd utan det är rättsprinciper och rättspraxis som styr. I svensk rätt är huvudregeln att pengarna ska betalas åter, se exempelvis NJA 1999 s. 575. Det finns dock undantag från denna princip. Domstolen har tidigare kommit fram till några riktlinjer som kan påverka bedömningen. Det krävs god tro hos mottagaren, det vill säga vara omedveten om att betalningen är felaktig. Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen, exempelvis förbrukat pengarna. Partsförhållandet kan vara avgörande, exempelvis banker som hanterar pengar har normalt sätt strängare krav på sig. Om det går för lång tid innan mottagaren krävs på betalning så kan betalningen gälla ändå. I ditt fall kontaktades du om felaktig utbetalning strax efter själva utbetalningen förstår jag det som. Eftersom du har vetat om att pengarna har betalats ut felaktigt kan du inte vara i god tro eller hunnit inrätta dig efter betalningen. Alltså bör pengarna lämnas tillbaka. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen

Regleras standardavtal i lag?

2018-11-05 i Avtal
FRÅGA |I vilken lag och vilken paragraf tas standardavtal upp?
Zuzu Rabi |Standardavtal är inte reglerade i lag utan de flesta bestämmelserna i ett sådant avtal är standardiserade av den part eller organisation som använder sig utav de. Däremot begränsas dessa avtal av tvingade lagar i området vilket innebär att standardavtalen endast används där lagstiftningen är dispositiv. Vanligtvis utarbetas standardavtal ensidigt vilket kan skapa obalans i avtalsförhållandet. Praxis säger därför att betungande villkor för den andra parten måste vidtalas av standardavtalstillhandahållaren, vilket med andra ord innebär att överraskande villkor som motparten inte rimligen kunde räkna med det och som är orimligt betungande, inte utgör en del av parternas avtal om de inte uttryckligen godtags.

När blir ett muntligt låneavtal om lös sak bindande?

2018-11-15 i Avtal
FRÅGA |Hej!Person A ber om att få låna en bok av person B, person B svarar då att "du kan få låna den när jag läst den, kom tillbaka om 1 dag."När person A dagen efter kommer för att låna boken vill inte person B längre låna ut den.Är detta ett realavtal?Alltså inte bindande förens föremålet faktiskt lånats ut?Eller är person B bunden till sitt muntliga avtal?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDet finns i princip ingen lagreglering avseende lån av lös sak, exv. en bok. Reglerna i 13 kapitlet handelsbalken är förmodligen det närmsta du kommer, men de reglerna tar främst sikte på hyra av lös sak och är dessutom flera hundra år gamla.Vi kan däremot alltid falla tillbaka på avtalslagen (AvtL) för att kolla på om ett bindande avtal föreligger eller inte.Muntliga avtal lika bindande som skriftliga avtalHuvudregeln är att muntliga avtal är lika bindande som skriftliga avtal (1 § AvtL).Person B är därför som regel bunden redan av det muntliga avtalet.Problemet med muntliga avtal är däremot att det är väldigt svårt att bevisa att ett sådant existerar. Det är även den som påstår att ett avtal existerar som har att bevisa att så är fallet, i det här faller förmodligen person A.Knappast lönt att bråka omSom sagt finns det däremot i princip inga regler som kan hjälpa person A att genomdriva det muntliga avtalet om person B vägrar att låna ut boken.Det kommer dessutom vara väldigt svårt att bevisa det muntliga avtalet och bara stämningsansökan till tingsrätten lär kosta mer än vad boken i sig kostar, om det inte är någon väldigt speciell bok. Även om det går att bevisa är det därför knappast lönt att bråka om.Mitt rådDet råd jag får ge person A är tyvärr att glömma låneavtalet med person B, alternativt prata med denne igen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en fortsatt fin dag!Med vänliga hälsningar

Uppsägning av ingått avtal kan vara giltigt/ogiltigt beroende på innehåll och typ utav avtal

2018-11-13 i Avtal
FRÅGA |3 personer igår skriftligt ett avtal. Efter 1,5 år säger en av personerna upp avtalet för sin del, de 2 kvarvarande vill inte acceptera uppsägningen med motiveringen att avtalet då inte kan genomföras. Vad händer/göra?
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I Sverige råder s.k. avtalsfrihet. Man har alltså rätt att avtal om nästintill vad man vill och det är i första hand avtalet som styr vad som gäller. Det finns alltså inte speciellt mycket lagstiftning och den lagstiftning vi har är i stor utsträckning dispositiv. Att en lag är dispositiv innebär att man inte måste följa lagen, utan att man kan avtala sinsemellan om att något annat ska gälla. Huvudregeln inom avtalsrätt är dock att ett ingått avtal ska fullgöras (pacta sunt servanda). Sedan kan man så klart avtala om uppsägningar och dylikt. Vad som kommer hända i ditt fall är därför ganska svårt för mig att säga. Det beror helt på vad det är för typ av avtal och vad ni har avtalat om. Finns det i avtalet någon klausul som ger rätt för en avtalspart att säga upp avtalet? Annars kan det vara ett kontraktsbrott och man kan ha rätt till skadestånd för ekonomisk skada som man lidit p.g.a. kontraktsbrottet. Då kan man vända sig till tingsrätten och lämna in en stämningsansökan. I vissa fall kan man dock ha rätt att säga upp ett avtal även om det gäller på obestämd tid. Som exempel kan nämnas återförsäljningsavtal. HD har då uttalat att avtalspart har rätt att säga upp avtalet med iakttagande av en skälig uppsägningstid (NJA 2009 s. 672). Det krävs alltså mer information om vad det är för typ utav avtal och vad som står i det.För att få ett mer tydligt svar om vad som gäller i ditt fall är du varmt välkommen att skriva en ny fråga med lite mer information om din situation. Med vänliga hälsningar

Tolkning av avtal - benefik rättshandling

2018-11-06 i Avtal
FRÅGA |hejhar hyrt ett rum å hen som bodde här begär hyresfritt en månad!! vilket jag inte accepterar.I vårt skriftligs avtal som är signerad av bägge parter finns det ingen info om detta.Men hen hänvisar till disk. samt mail initialt som jag skickade för att se om ett intresse.Visst intresse blev det å hen ville skriva ett avtal,vilket vi gjorde .Ingen info finnes om hyresfritt.NU hänvisar hen till ett sms att jag har skrivit om rummet initialt, samt nämnt hyresfritt en månad.Jag tog hand om deposition som hen NU kräver i retur.Är det sms-ett som gäller som avtal ? Om så behövs ju inga undertecknade avtal.!!Ser framemot Ert svar
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du beskriver att du har hyrt ut ett rum åt en hyresgäst enligt ett hyresavtal mellan dig som hyresvärd och hyresgästen. Du beskriver att du har en deposition som hyresgästen nu kräver tillbaka med hänvisning till att det var överenskommet er emellan att hyresgästen skulle få bo hyresfritt (gratis) en månad. Jag börjar med att redogöra för vad som kan tänkas hända med anledning av tvisten mellan dig och hyresgästen. Jag kommer sedan belysa vilka argument du kan framföra, samt vilka argument hyresgästen kan framföra, och vilka motargument du i din tur kan framföra mot hyresgästens argument. Hur kan hyresgästen gå vidare?Eftersom det är hyresgästen som vill att du ska betala pengar till hen, har hyresgästen så att säga "bollen på sin planhalva" och måste alltså bestämma hur hen ska gå vidare. Om hen inte lyckas övertala dig att betala tillbaka, har hyresgästen att välja mellan två alternativ (förutsatt att hyresgästen inte väljer att helt strunta i att få pengarna): (1) ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM) eller (2) skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Om hyresgästen väljer alternativ (1), d.v.s. att ansöka om ett betalningsföreläggande, kommer du att få ett brev från KFM där KFM berättar om hyresgästens krav samt frågar om du bestrider eller inte. Om du inte bestrider, kommer KFM meddela ett utslag och du är då betalningsskyldig. Om du bestrider, kan KFM inte göra något mer. Det bör poängteras att du inte behöver motivera bestridandet med någon argumentation, men det skadar såklart inte att du gör det. Om du bestrider, kommer KFM fråga hyresgästen om hen vill att frågan överlämnas till tingsrätten. Om hyresgästen väljer att överlämna till tingsrätten kommer det bli fråga om en rättegång inför tingsrätten under vilken ni får föra fram er argumentation. Om hyresgästen istället väljer alternativ (2), d.v.s. att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten sker samma sak som jag beskrivit ovan, med det undantaget att det första steget med KFM "hoppas över". Du behöver alltså som utgångspunkt inte göra någonting utan du kan vänta på att hyresgästen agerar. Om hyresgästen ansöker om betalningsföreläggande, kan du bestrida detta, varpå hyresgästen får välja att överlämna det till tingsrätten. För det fall hyresgästen skulle vilja att tingsrätten prövar frågan, kommer tingsrätten att bedöma vem av er som har rätt. I mål som dessa, som i stort handlar om hur man ska tolka ett avtal och parternas bakomligganden ageranden, är det väldigt svårt att på förhand säga vem som kommer vinna. Det finns helt enkelt inte ett klart svar av vem av er som har rätt (det är alltså inte så att det finns en regel som säger att det skriftliga avtalet gäller framför en SMS-konversation). För att öka chanserna att du vinner kommer du behöva argument som stöder din ståndpunkt att du inte är skyldig att betala tillbaka pengarna; du kan alltså behöva argument för varför hyresgästen inte har rätt till en månads hyresfritt. Jag ska i det följande ge dig förslag på de argument du kan framföra. Dessa argument kan du välja att framföra först inför tingsrätten. Du bör dock tänka på att det kan vara en poäng att framföra dessa argument till hyresgästen så tidigt som möjligt, eftersom hyresgästen då kanske inser att hen inte har någon rätt att få pengarna tillbaka. Förslag på argumentationHyresgästen påstår att ni har kommit överens om att hen har rätt till en månads hyresfritt. Hyresgästen påstår med andra ord att du har givit en "gåva" ("en benefik rättshandling"). Det första du därför bör påpeka är att det är hyresgästen som har bevisbördan för att en sådan benefik rättshandling föreligger (att så är fallet framgår bl.a. av rättsfallet från Högsta domstolen NJA 2014 s 346). Det är alltså hyresgästen som måste bevisa att ni har kommit överens om att hyresgästen hade rätt att bo en månad hyresfritt. Hyresgästen kommer kanske då peka på den konversation ni haft innan avtalet slöts, bl.a. i form av mail. Jag vet inte vad det står i denna konversation. Detta argument från hyresgästens sida kan således vara ett bra argument. Om du t.ex. har skrivit att du lovar en månad hyresfritt är detta ett bra argument för varför hyresgästen har rätt till en månad hyresfritt. Ett bra motargument till detta, som talar till din fördel, är ert skriftliga avtal. Det du bör anföra som motargument är alltså ert skriftliga avtal. Av avtalet, som upprättats efter konversationerna avseende en hyresfri månad, framgår inte att hyresgästen har någon rätt till en hyresfri månad. Du kan då anföra att en hyresfri månad bara var något som diskuterades och som inte ingick i den slutliga överenskommelsen. Du bör alltså trycka på att det skriftliga avtalet er emellan utgör hela er överenskommelse och att det inte finns några sidoöverenskommelser. SammanfattningJag har alltså konstaterat att det är upp till hyresgästen att avgöra hur hen vill gå vidare. Eftersom det är hyresgästen som vill ha pengar från dig kan du vänta och se vad hen väljer att göra. Frågan, huruvida hyresgästen faktiskt har rätt att få tillbaka pengar från dig beror på huruvida ni har kommit överens om att hyresgästen skulle ha rätt till en månad hyresfritt. Den frågan måste besvaras utifrån samtliga omständigheter och det är oerhört svårt att på förhand säga vad "det rätta" svaret är. Det kommer ofta beror på hur bra argumentation man kan föra. Jag har därför givit dig förslag på argumentation. Jag föreslår att du framför dessa argument till hyresgästen. Förhoppningsvis inser hyresgästen då att hen inte har rätt till en månad hyresfritt och därför inte har rätt till pengar från dig. För det fall hyresgästen inte inser detta bör du framföra argumenten inför tingsrätten (om det skulle gå så långt). För det fall att du vill ha hjälp från någon av Lawlines jurister, t.ex. för att prata med hyresgästen eller för att bli företrädd inför en eventuell tingsrättsförhandling, eller om du har kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se. Vänligen,

Kan man avtala om moralisk kompensation pga otrohet?

2018-11-03 i Avtal
FRÅGA |HejI andra EU-länder finns bestämmelser att om en partner i ett äktenskap är otrogen kan den andre partnern kräva att inte dela tillgångar och egendom som köpts under den tiden som man varit gifta eller tillgångar man tagit med sig in i äktenskapet, samt även kräva moralisk kompensation. Min fru och jag har förstått att så inte är fallet i Sverige, men vi vill skriva ett sådant avtal oss emellan. I vilken utsträckning kan man skriva ett sådant avtal i Sverige, alltså så att det blir bindande? I vilken utsträckning kan man definiera konsekvenserna (ekonomiska konsekvenser) pga otrohet i ett sådant avtal? Kan ni bistå med hjälp för att formulera ett sådant avtal så att det blir väl skrivet? Tar man lämpligast fram det (alltså att vi köper den tjänsten av er) i dialog per email eller i ett möte? Tack på förhand
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inom svensk rätt är utgångspunkten att det råder avtalsfrihet. Avtalsfriheten innebär att det står vart och en fritt att bestämma vem man vill ingå avtal med och under vilka villkor.Avtalsrätten är trots utgångspunkten om avtalsfrihet inte utan inskränkningar. En inskränkning är principen om pactum turpe. Principen innebär att avtal som är olagliga eller har ett omoraliskt syfte inte förtjänar rättsordningen skydd. Att avtala om att en part inte ska få dela tillgångar och egendom samt kräva moralisk kompensation på grund av otrohet torde falla under principen om pactum turpe. Det är därför inte möjligt att avtala bindande om det du efterfrågar.Det står givetvis dig och din fru fritt att avtala om vad ni vill; däremot kommer ni inte att ha någon nytta av avtalet. Om någon av er i framtiden skulle försöka göra avtalet gällande och den andra parten vägrar, är det i slutändan domstol som ska avgöra ärendet. En domstol kommer sannolikt att avvisa talan redan på principen om pactum turpe. Skulle domstolen mot förmodan pröva avtalets giltighet kommer det anses som ett oskäligt avtalsvillkor varför avtalet eller de avtalsvillkor som är oskäliga kommer att jämkas enligt 36 § Avtalslagen.Det närmsta alternativet ni kommer till att reglera vilken uppdelning som ska ske i samband med en eventuell skilsmässa är att ni upprättar ett äktenskapsförord. I äktenskapsförordet kan ni bestämma att all egendom ni hade med er in i äktenskapet ska vara vardera makens enskilda, likväl som egendom och tillgångar ni skaffar under äktenskapet. Dock kommer äktenskapsförordet inte vara beroende av eventuell otrohet. Är ni intresserade av att upprätta ett äktenskapsförord kan jag varmt rekommendera att ni använder er av Lawlines avtalstjänst, vari ni kan skapa ett sådant till ett konkurrenskraftigt pris.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,