Köp av tjänst för näringsidkare

2020-11-30 i Avtal
FRÅGA |Vår bostadsrättsförening har anlitat en firma för städning av trapporna. Avtalet är tecknat 2017-06-08. Och i avtalet står att det gäller 12 månader i taget. Kan man bryta kontraktet på grund av missnöje med städningen? Eller måste bostadsrättsföreningen fortsätta med firman till juni 2021? Finns det någon lag på att det kan bli kortare uppsägningstid, tex 1-3 månader?
Kajsa Svensson |Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstå det som att du vill veta om ni kan säga upp avtalet utan att vara bundna i 12 månader. AvtaletDå ni som bostadsrättsförening räknas som näringsidkare och inte konsument så finns det ingen lag som motsvarar konsumenttjänstlagen. I fall, som det här, när det är ett avtal mellan två näringsidkare så får gäller avtalsfrihet.När det kommer till avtalsfriheten så blir det viktigt vad ni har avtalat om. Ibland är det otydligt vad avtalet innebär och vad som avtalats. Är det fallet så kollar man på partsviljan vilket är vad parterna vid ingåendet av avtalet avsett att avtala om. I vissa fall så kan man även använda sig av köplagen, men det är främst tillämplig på köp av lös egendom vilket gör att det inte är den man utgår ifrån i ert fall då avtalet inte framstår som så otydligt.Det är tydligt hur länge avtalet gäller men jag kan inte avgöra om det finns någon klausul i ert avtal som tillåter uppsägning innan. Om det inte finns utan det är tydligt att när ni har skrivit på en ny 12 månaders period så är ni bundna, så finns det inte mycket ni kan göra.En sista utväg är 36 § Avtalslagen som man kan tillämpa på avtalsvillkor som kan eller är oskäliga. Då jämkas avtalsvillkoret eller så kan det lämnas helt utan verkan. SammanfattningHar ni ingen uppsägningsrätt enligt avtalet så är det främst 36 § Avtalslagen som ni kan stödja er på för att försöka få fram en uppsägning. Annars måste ni tyvärr säga upp det så det inte fortsätter 12 månader till, men fortfarande ha kvar dem till 2021.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Muntliga avtal och dess bundenhet

2020-11-29 i Avtal
FRÅGA |Hej.Jag har ärvt några värdefulla saker som jag inte är direkt insatt i, alltså har jag ingen koll på de. Jag erbjöd min kollega att köpa de och då ville han komma för att ta en titt på dem. Han erbjöd ett pris och då fick jag fundera på saken men kom fram till att sälja dem för det priset han erbjöd. Efter några timmar gick jag ut för att träffa en vän och berättade att jag har ingått ett avtal med kollegan, Då blir han förbannad och säger att jag ska avbryta på en gång. Kollegan hade tydligen erbjudit ett pris som inte motsvarar ungefär en tiondel av marknadspriset. Jag mailade min kollega på en gång och sa att jag ångrar mig men han blir förbannad och säger att avtal ska hållas. Vad kan jag göra? Har ett avtal slutits?. Är jag tvungen att sälja?
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Avtalets bundenhetRättsregler för avtalets bundenhet återfinns i avtalslagen (AvtL). Inom avtalsrätten finns det inte några formkrav för hur ett avtal ska vara utformat. Det innebär att ett avtal kan ingås muntligen, skriftligen och även genom konkludent handlande. Formkrav för avtalets ingående föreligger enbart om det finns särskilt reglerat i lag, till exempel vid köp av fast egendom (jfr 4 kap. 1 § jordabalken). Utgångspunkten är att ett avtal anses ingånget genom den s.k anbud-acceptmodellen (1 § AvtL). När en anbudsgivare lämnar ett anbud är denne ensidigt bunden av det givna anbudet. Om motparten accepterar detta anbud (utan modifieringar) blir motparten bunden vid sin accept. Ett rättsligt bindande avtal anses då föreligga eftersom likalydande viljeförklaringar har avgivits. I svensk rätt är en grundläggande princip att avtal ska hållas (pacta sunt servanda). Avviker någon av parterna från att fullgöra avtalet föreligger det ett kontraktsbrott. Ogiltigförklaring av avtalEtt bindande avtal kan emellertid ogiltigförklaras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Ogiltighet kan föreligga om avtalet ingåtts under råntvång eller lindrigare tvång, såsom utpressning (jfr 28–29 §§ AvtL). En annan ogiltighetsgrund är svikligt förledande (30 § AvtL). Ett exempel på svek är att medkontrahenten avsiktligen har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit information om en varas beskaffenhet i syfte att avtalet ska ingås. Den som vilseleder kan vara motparten eller någon annan. Därutöver kan ogiltighet föranledas av ocker (31 § AvtL). Ocker kan föreligga om en av parterna uppsåtligen utnyttjat den andres trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning och som medfört att ockraren fått en otillbörlig förmån. En otillbörlig förmån föreligger om det finns ett uppenbart missförhållande mellan ockrarens förmån och ockrarens vederlag till motparten. Även förklaringsmisstag kan medföra ogiltighet, vilket vanligen föreligger vid felskrivning eller felräkning (32 § AvtL). Viljeförklaringen har då fått ett annat innehåll än vad han eller hon som avgett viljeförklaringen velat. Det finns i sista hand två generalklausuler som man kan tillämpa för att ogiltigförklara (alternativt jämka) ett avtal (jfr 33 och 36 §§ AvtL). Klausulerna tar sikte på omständigheter som strider mot tro och heder eller annars anses vara oskäliga. Bestämmelserna tillämpas restriktivt och det görs en bedömning i varje enskilt fall för dess tillämplighet. Omständigheterna i ditt fallMuntliga avtal är bindande och en grundläggande rättsprincip är att avtal ska hållas. Din fråga tyder på att likalydande viljeförklaringar har avgivits från dig respektive din kollega och som i sin tur medfört att ni har ingått ett muntligt bindande avtal. Som utgångspunkt bör du således fullgöra avtalet och sälja varorna till din kollega. Det muntliga avtalet kan emellertid ogiltigförklaras om någon av ovan grunder som jag redogjort för föreligger. Om din kollega har varit i vetskap om att sakerna varit värdefulla och uppnått en uppenbart otillbörlig förmån, kan möjligen ogiltighetsgrunden ocker (s.k sakocker) vara relevant att åberopa i ditt fall. Utifrån angivna omständigheter i frågan kan jag dessvärre inte dra en definitiv slutsats, då det är viktigt att samtliga faktorer i det enskilda fallet vägs. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med vår juristbyrå på info@lawline.se om du närmare vill utreda ditt fall. Hoppas att du har fått vägledning avseende ditt fall! Med vänlig hälsning

Kan jag bli betalningsskyldig om någon annan köpt varor till mig?

2020-11-29 i Avtal
FRÅGA |Kan jag bli betalningsskyldig om någon annan köpt tex vinterdäck till mig? Det finns inget skriftligt papper på att jag godkänt detta. Jag vill inte ha dom och personen hotar med att skicka till inkasso.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan inte bli betalningsskyldig om någon annan köper saker till dig utan ditt godkännande. Två parter kan inte ingå avtal som ålägger en tredje part förpliktelser utan dennes medgivande. Du kan därför inte bli betalningsskyldig om någon annan har köpt till exempel vinterdäck till dig.Den som beställer varor i någon annans namn utan tillåtelse kan göra sig skyldig till bedrägeri, vilket kan resultera i fängelse i högst två år (9 kap. 1 § BrB). Om brottet är av ringa karaktär blir straffet istället böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 § BrB).Om du däremot muntligen har givit instruktioner till köparen att köpa däcken åt dig kan det vara fråga om en uppdragsfullmakt (18 § AvtL). Du är i så fall bunden till säljaren förutsatt att fullmäktigen har handlat i enlighet med de muntliga instruktionerna.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur ska villkoren i försäkringsavtal för barnförsäkring tolkas?

2020-11-22 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag ber er om hjälp att tolka försäkringsvillkor då jag och försäkringsbolaget är oeniga . Barnförsäkringen ersätter psykiatriska diagnoser enligt två olika moment (första hjälpen samt medfödda ).F.H. – Vissa psykiska sjukdomar och syndrom ersätts i förhållande till vårdbidragets storlek vid tidpunkt för diagnosens fastställande. För diagnoser inom F00-F69 utbetalas bara ersättning en gång under försäkringstiden.M.S – F70-F99. Ersättning lämnas med så stor del av försäkringsbeloppet som motsvarar storleken på vårdbidrag från allmän försäkring. Beloppet betalas ut efter att diagnosen är fastställd och säkerställd av läkare. Min fråga - Vid rätt till ersättning enligt moment M.S, samt beviljat vårdbidrag, lämnas ersättning med så stor del av försäkringsbeloppet som motsvarar storleken på vårdbidrag. Så långt är både jag och försäkringsbolaget överens. MEN, om barnet erhöll samtidigt 2 diagnoser och vårdbidraget inte är ett bidrag som grundar sig i diagnoser, utan i behov av omvårdnad pga nedsatt funktion, hävdar försäkringsbolaget att oavsett antal diagnoser så ersätts man en gång. Såsom jag tolkar villkoren så är det engångsersättning vid ersättning enligt F.H, men enligt moment medfödda sjukdomar så står det " beloppet betalas ut efter att diagnosen är fastställd" (ej plural) och det finns ingen klausul om engångsersättnng, då tolkar jag det som att varje diagnos/medfödd sjukdom ska ersättas för sig.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har ditt barn erhållit två diagnoser samtidigt. Försäkringsbolagets tolkning av avtalsvillkoren är det endast utgår försäkring vid ett tillfälle. Din tolkning av desamma är att då det är en engångsersättning vid F.H men enligt moment medfödda sjukdomar står att "beloppet betalas ut efter att diagnosen är fastställd" (ej plural) och det inte finns någon klausul om engångsersättning, ska varje diagnos/medfödd sjukdom ersättas för dig.Tyvärr går det sällan att ge ett helt klart svar på en fråga som den du ställt. När det gäller villkor i avtal och/eller försäkringar sker det emellanåt att sådana är otydliga och kan tolkas olika av parterna. Det går att, såsom du gör, argumentera för att varje medfödd diagnos/sjukdom ska ersättas var för sig och du har argument som inte är orimliga. Det är däremot omöjligt att säga huruvida de är riktiga eller ej. Det måste dels gås igenom försäkringsvillkoren i dess helhet; ett svar utifrån utdrag ur försäkringsvillkor är än svårare. Då du och försäkringsbolaget inte kommer överens kommer det däremot att krävas en domstolsprövning för att du ska få fastställt huruvida du har rätt eller ej. I det fallet blir det domstolen som får tolka försäkringsvillkoren och fastställa vad som gäller. Till din fördel kan det exempelvis argumenteras för att den s.k. oklarhetsprincipen innebär att om ett villkor är utformat på ett oklart sätt ska oklarheten gå ut över den som utformat villkoret, dvs. försäkringsbolaget. Skulle en domstol därmed komma fram till att villkoret är oklart och kan tolkas på båda de sätt som framförs, är det försäkringsbolaget som skrivit villkoret som belastas. Tyvärr går det däremot inte för mig att göra en prognos i förväg av hur domstolen kommer att resonera.Om du är missnöjd med försäkringsbolagets beslut är min rekommendation att du begär att få ett skriftligt beslut därom och att du sedan begär en omprövning. Får du inte rätt i din begäran om omprövning är ett alternativ att du vänder dig till domstol. Du får då helt enkelt stämma försäkringsbolaget och begära den ersättning du anser dig berättigad till. Vid domstolstvister som denna är det ofta möjligt att utnyttja rättsskyddet i din hemförsäkring. Innan du går vidare med att stämma försäkringsbolaget är min rekommendation att du anlitar en jurist. Juristen kan gå igenom ditt ärende och det avslag av omprövning du har fått för att se om det finns argument nog att angripa skälen till avslaget. Man måste alltid göra en avvägning om det är värt den ekonomiska risken att stämma eller ej. Förlorar man ett mål i domstol är nämligen utgångspunkten att man står för både sina egna och motpartens rättegångskostnader.Sammanfattningsvis går det inte att ge ett svar på huruvida den tolkning du gör av villkoren är riktig eller ej. Det är en tolkning, din motpart har en annan. Min rekommendation är att begära ett skriftligt beslut där det motiveras varför du inte har rätt till den ersättning du begär. Därefter bör du göra en omprövning. Når du inte framgång vid en omprövning bör du anlita en jurist som går igenom ärendet och eventuellt företräder dig i en domstolstvist med försäkringsbolaget. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Olika användarvillkor

2020-11-30 i Avtal
FRÅGA |Hej, jag och min sambo har använt rabattkoder på ******** för att få nykundsrabatt där vi har handlat åt oss och även åt vänner. Nu kommer det ett brev med tillbakakrav på ca 5000kr daterat tillbaka till 2016. Vi har ju trott att man kan använda denna kod och dom har heller inte någon spärr på tex telenr eller att vi använt samma personnr. Kan dom kräva tillbaka dessa pengar?
Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag vet inte om jag kommer kunna svara på din fråga fullt ut utan att ha läst användarvillkoren för ditt medlemskap hos näringsidkaren. Avtalsfrihet är en av grundstenarna inom civilrätten, vilket gör att parter emellan kan avtala om det mesta så länge avtalsvillkoren inte är direkt oskäliga, (jfr 36 § AvtL).Kan de kräva dessa pengar?Det beror på vad som avtalats. Finns det en paragraf i avtalet som stadgar till exempel att nykundsrabatten endast får användas en gång per hushåll / kund lär de ha avtalsrättslig grund för att kräva er på det fordrade beloppet. Jag rekommenderar er att läsa användarvillkoren alternativt kontakta mathandlaren för att få ett definitivt svar på er fråga.Med vänliga hälsningar,

Person som har gett pengar som gåva och i efterhand hävdar att det varit ett lån

2020-11-29 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har haft en god vän som varit kär i mig vi har umgåtts åh jag har hjälp honom med allt möjligt i livet, Denne person har gett mig åh betalat saker på min bil, räkningar för att han ville åh sa att jag inte behöver tänka på detta, han har aldrig sagt det är ett lån. Men fakturor åh kvitton har ju denne person på vissa saker. Han har också frivilligt betalat lite räkningar, samt fört över lite pengar som han tyckt jag ska ha tyckt synd om mig . Nu 1 år senare när han är arg/ bitter för att han inte fått mig som sin kära. Nu säger han att han ska ha tillbaka ca 35.000 kr för allt och att detta är ett lån, att jag lånat till allt. Han kommer begära nåt från kronofogden säger han. Hur kan man göra så?? Kommer han mån vart med detta. Herregud om han valt själv åh betalt. Kan han bara säga att det är så att jag lånat allt nu?? Kan han kräva in pengar från mig. Han säger sig nu blivit lurad, åh jag tycker det är så fult gjort åh säga att jag sagt att det är lån. Mär det är han själv som erbjudit sig. Åh att han ville allt detta för att jag är en snäll tjej som han älskade. Vart kommer han med det här??
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår situationen så han en man betalat vissa räkningar/skulder åt dig i hopp om att inleda en relation med dig. Jag förstår det också som att ni inte på något sätt, inte ens muntligen, har sagt att detta ska vara någon typ av lån utan att han frivilligt betalat detta som en gåva till dig. Nu är denna man besviken över situationen och vill att du ska betala tillbaka de pengar som han spenderat.Jag vill börja med att säga att du förmodligen kan vara ganska lugn över detta. Mannen i fråga måste bevisa att ni faktiskt haft någon form av avtal som säger att du har lånat pengar av honom. Enligt 1 § avtalslagen uppkommer ett bindande avtal genom ett anbud och en accept. Detta innebär att en förfrågan måste ställas av ena parten till den andra som också måste acceptera detta. I ditt fall verkar mannen inte ha gjort en förfrågan om du vill låna pengar och du verkar inte på något sätt ha accepterat detta utan tagit emot pengarna som en gåva. Eftersom det inte finns något skriftligt avtal att åberopa så kommer hans enda chans vara att hävda att ett muntligt avtal har ingåtts. I svensk rätt ses visserligen både muntliga och skriftliga avtal som bindande, men det är väldigt svårt att bevisa att ett muntligt avtal har ingåtts. Oftast behövs mer bevis för att styrka att det har varit fråga om ett muntligt avtal och bevisbördan kommer ligga på honom (dvs. han måste bevisa att det faktiskt har varit fråga om ett lån). Enbart det faktum att han har vissa kvitton som kan härledas till saker han betalat åt dig styrker inte på något sätt att det faktiskt varit fråga om ett lån, det kan lika väl vara en gåva. Självklart kan mannen ifråga gå till domstol med detta och försöka få en exekutionstitel som kronofogden sedan kan verkställa (detta kallas fullgörelsetalan, se 13 kap 1 § rättegångsbalken), men som jag ser det utifrån det du beskriver är chanserna att han kommer någon vart med detta mycket små. Han behöver bevis för att det har varit fråga om ett lån som dessutom har förfallit till betalning och utifrån din fråga verkar några sådana bevis inte existera. Jag skulle råda dig till att vara tydlig mot honom och säga att du aldrig har lånat några pengar av honom och sedan vänta och se om han går vidare på något sätt med detta eller inte. Var också försiktig med vad du skriver och säger, så att du inte nu i efterhand ger honom något som kan verka som bevis för att ett muntligt avtal skulle kunna ha ingåtts. Som läget verkar just nu så kommer han ha mycket svårt att kunna kräva in några pengar av dig.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga! Du är välkommen att höra av dig till oss igen med ytterligare funderingar. Med vänliga hälsningar

Gym, medlemsavtal och dopning

2020-11-25 i Avtal
FRÅGA |Kan ett gym (förening, privat eller offentlig) i sina medlemsavtal kräva att medlem måste uppvisa ett negativt provsvar mot droger ex doping? Egentligen kräva att man ska lämna ett prov och uppvisa ett rent svar för att få träna vidare?
Andrea Vrcic | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är endast polisen som har rätt att utföra kroppsbesiktningar däribland dopningstest. Ett gym har inte stöd i lag att utföra dopningskontroller. De kan be en person att ta dopningstest, men det är upp till var och en att tacka ja eller nej till dessa dopningskontroller utförda av gym (och inte polismyndigheten). De juridiska kraven för att polisen ska ha rätt att kräva dopningstest (en s.k. kroppsbesiktning) av en person är att personen är skäligen misstänkt för brott mot lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Att det krävs att man är skäligen misstänkt för dopningsbrott framgår av 28 kap. 12 § rättegångsbalken (1942:740) där det stadgas att polisen får genomföra en kroppsbesiktning av en person om denne är skäligen misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Bruk av förbjudna dopningsmedel är ett sådant brott enligt 2-3 §§ dopningslagen. När du köper ett gymkort, oavsett vart, ingår du ett avtal med det gymmet. Om det är ett medlemsvillkor att du som medlem måste gå med på dopningskontroller (annars förlorar du ditt medlemskap), så har gymmet rätt att säga upp medlemskapet om du inte utför kontrollen. Om detta dock inte är avtalat om skulle du kunna hävda att gymmet inte håller upp till sin del av avtalet, och att du som medlem inte gått med på detta. Huvudregeln inom avtalsrätten, och alltså då alla ingångna avtal, är att avtal skall hållas (pacta sunt servanda). Slutligen råder det avtalsfrihet i Sverige vilket innebär att de kan ställa dessa krav i ett avtal. Kraven statuerar inte att de har rätt att utföra just dopningskontroller (kroppsbesiktning) då det endast är polisen som har den befogenheten. Utan om avtalet endast statuerar att ifall en medlem inte utför en dopningskontroll, får denne inte träna kvar. Gym har alltså rätt att föra in dessa typer av krav i sina medlemsavtal. Sedan är det upp till den som tränar om denne vill ingå avtal med det gymmet eller inte.

Vad händer om köpare och säljare har olika avtalsinnehåll?

2020-11-21 i Avtal
FRÅGA |Hej, Säljaren har ett annat köpeavtal än jag fått. Är detta rimligt? Det står olika på de.Med vänlig hälsning, Birgitta
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om köpare och säljare har olika avtalsinnehållSom huvudregel inom svensk rätt gäller att avtal ska hållas (pacta sunt servanda). Det innebär att man som köpare och säljare är bunden till det som avtalats när köpet skulle ingås (framgår av 1 kap 1 § avtalslagen). Det kan hända att man skriver fel i avtal, och man är då inte bunden av denna felskrivning som säljare, om du som köpare insett att det är något fel (1 kap 32 § avtalslagen). Om säljaren påstår att det är hans köpeavtal och dess innehåll som gäller och inte det som står i ditt avtal, är det han som har bevisbördan för detta. Samma gäller för dig som köpare - den som påstår något har bevisbördan för att det stämmer. Sammanfattning Det som gäller mellan er är det som ni tillsammans har kommit överens om. Att det nu står olika i era avtal kan bero på flera saker, ex felskrivningar, och då rekommenderar jag att du tar kontakt med säljaren och förklarar att det är olika innehåll i era avtal. Säljaren är som huvudregel inte bunden av felskrivningar och misstag.Dock så rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!