Sålt samma skoter till två personer, vad gäller?

2020-01-14 i Avtal
FRÅGA |Min son sålde skotern åt mig på blocket, hade en som bjöd mer för den,än den som vart lovad i första hand. Nu tänker den första skicka in en stämning på det, har bett om ursäkt och vill att vi ska lösa det, då säger han att det finns bara en lösning är att köpet genomförs, men det går ju inte. Priset som han bjöd var 8000 kr. Vet inte vad jag ska göra. Hoppas att ni kan hjälpa mig.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar informationen i din fråga som att du sålt samma skoter till två personer via en annons på blocket. Jag förstår det som att den första personen vars bud du accepterade erbjöd 8000 kr och att en annan person sedan inkom med ett högre bud, varpå du sålde skotern igen till denna andra person. Jag utgår i mitt svar från att du var införstådd och med på det din son gjorde. Vad säger lagen? I svensk rätt sluts avtal genom att en part lämnar ett anbud, varpå motparten svarar med en accept. Detta framgår av 1 § Avtalslagen (AvtL). En stark huvudregel när man håller på med avtal är att ett ingått avtal ska hållas. Den situation du beskriver är ett exempel på så kallad tvesala, dvs när samma egendom överlåtits till flera personer. Denna situation regleras i den mycket gamla lagen handelsbalken (HB). Enligt 1:5 HB har den som först köpte varan bli den som bäst rätt till densamma. Har något sålts till mer än en person ska alltså första köparen få varan, det är först till kvarn som gäller helt enkelt. Har varan som köpts inte lämnats ut från säljaren till någon av köparna är detta relativt okomplicerat. Det första köparen får då varan, varpå den andra köparen om han inte kände till att varan redan sålts, får rätt till ersättning för skada som han kan ha lidit på grund av det dubbla köpet. Man kan till exempel tänka sig en situation där den andre köparen har lagt ner pengar på till exempel att förvara varan som han eller hon tror att hon ska få, den investeringen blir värdelös om varan inte levererats och den skadan ska ersättas av säljaren. Huvudregeln om att den personen som först köpte är den som har bäst rätt till varan har ett undantag. Detta undantag finns i godtrosförvärvslagen (GFL) och innebär att den som förvärvat lösöre (i detta fall en skoter) från någon som inte hade rätt att sälja lösöret ändå kan få äganderätt till det om han fått egendomen i sin besittning och var i god tro. Det här betyder att den andra köparen blir ägare till varan om han tagit emot den och inte känner till att säljaren inte har rätt att sälja varan (säljaren har ju redan sålt varan till någon annan egentligen). Detta följer av 2 § GFL. I denna situation är det istället den första köparen som har rätt till ersättning för den summa han lagt ner som blir bortkastad om han inte får varan levererad. Bedömningen i ditt fall Det framgår inte av din fråga om du redan levererat skotern till den andra köparen eller inte, men med tanke på att du skriver att det inte är möjligt att fullfölja köpet med den första köparen så antar jag att så är fallet. Om den andra köparen inte kände till att din son inte hade rätt sälja skotern (dvs var i god tro) så är det han som numera äger skotern. Den första köparen har då rätt till ersättning för de kostnader han haft för att det utlovade köpet inte blir av. Jag rekommenderar därför att du förlikas med den första köparen och ersätter den summan han eventuellt lagt ner på grund av det tänkta köpet. Du bör dock se till att han inte kräver dig på mer pengar än den skada han faktiskt lidit. Om han inte lagt ner några pengar alls med anledning av köpet har han ju inte lidit någon skada och har i så fall antagligen inte rätt till någon ersättning. Om han går vidare med stämningen rekommenderar jag att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist för fortsatt vägledning. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga, om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Kan man ha ett juridiskt avtal om vad som helst, så att man kan stämma den andra parten om den inte följer det?

2020-01-10 i Avtal
FRÅGA |Kan man ha ett juridiskt avtal om vad som helst, så att man kan stämma den andra parten om den inte följer det?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Ja i princip kan du ha ett avtal om vad som helst och ett bindande avtal kan vara skriftligt eller muntligt.Det framgår inte vad det är för avtal du tänkt dig, men vissa avtal har viss formkrav för att det ska vara giltigt t.ex. ett avtal om köp av fastighet. Sedan så ska avtalet vara skäligt, d.v.s har man ett avtal om som säger att uppsägningstiden är 10 år, så kan det anses vara oskäligt eftersom en uppsägningstid oftast är mellan 1 mån- 6 mån. Ett oskäligt avtal kan anses vara ogiltigt. Du kan läsa om de andra ogiltighetsgrunderna för ett avtal i Avtalslagen 28 § - 38 § där exempelvis tvång och svek nämns.Om avtalet accepterats av båda parter och avtalet är giltigt enligt avtalslagen, så kan man stämma den andra parten om den inte följer det. Dock är ett tips att försöka lösa det själva i första hand, eftersom en domstolsprocess kan sluta väldigt dyrt!Med vänlig hälsning,

Kan jag få kostnaden för parkeringsbiljetten återbetald om jag skrivit in fel registreringsnummer?

2019-12-31 i Avtal
FRÅGA |Skrev fel reg nr på parkeringsapp och jag har förstått att det är svårt att vinna det fallet. Men borde jag inte kunna få återbetalt p-avgiften jag betalade då jag inte nyttjade tjänsten jag betalat för? P-bot 750P-avgift 350 så får jag tillbaka hälften iaf?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har som regel inte rätt att få tillbaka biljettkostnadenNu är omständigheterna i din frågeställning något oklara, då du uppger att du inte nyttjat tjänsten du betalat för, men ändå fått en parkeringsbot.Om du inte nyttjade tjänsten alls utan åkte ifrån platsen direkt utan att parkera bilen kanske du skulle kunna kräva kostnaden tillbaka, beroende på vad avtalsvillkoren stadgar som du accepterade när du valde att betala för parkeringen, men då borde du rimligtvis inte hunnit få en parkeringsbot.Däremot har du nyttjat tjänsten om du stått parkerad på platsen, även om du angett ett felaktigt registreringsnummer, och ska således betala för tjänsten vid sidan av parkeringsboten, som avser att du uppgett felaktiga uppgifter.SlutsatsDet beror på omständigheterna om du kan få din biljett återbetald. Däremot är det som sagt du som ansvarar för att uppgifterna blir korrekta, och en felskrivning innebär inte att biljetten eller betalningen skulle vara ogiltig, men däremot att biljetten inte gäller din bil. Jag föreslår att du kontaktar parkeringsbolaget. Det finns även fall där det lönat sig att vända sig till markägaren.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig ett gott nytt år!Med vänliga hälsningar

finns det någon lag om att någon inte får köpa lokal på samma gata?

2019-12-31 i Avtal
FRÅGA |Hej!Finns det någon lag om man köpt en lokal från en person och samma person går och köper en annan lokal samma gata innan det blivit ett år?
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns tyvärr ingen lag som reglerar detta eller säger att det är olagligt – ifall ni inte skrivit ett specifikt avtal mellan er där det står att personen i fråga ska avhålla sig från att köpa en annan lokal. Hoppas du fick svar på din fråga.Mvh,

Har jag rätt till skadestånd för stillestånd gällande lastbilsreparation?

2020-01-11 i Avtal
FRÅGA |En skada på mitt lastbilsskåp orsakad av personalen på företaget där jag lämnade in lastbilen.Arbetet var på min bakgavellyft .Företaget lagade skadan men betalar inte för stillestånd i 3 dagar och eller ersättning för hyrbil.Ersättning 4.500 per/dag plus moms. Fakturan föll för betalning i juni förra året.Jag har väl skadeståndsrätt ?
Binh Tran |Hejsan!Vi ber om ursäkt för att vi inte har haft möjlighet att svara på din fråga tills nu. Vi hoppas att du har haft en trevlig jul och nyår och jag ska försöka hjälpa dig så gott jag kan. Jag förutsätter att du är en näringsidkare eftersom du har skickat fakturan till dem, och att stillaståendet på tre dagar har gjort så att du har förlorat 4500kr/dag plus moms eftersom de skadade lastbilsskåpet. Du har sedan skickat fakturan på detta belopp men de har inte betalat den. Tillämplig lag?Primärt är det vad ni har avtalat om som gäller. Har ni avtalat om att de ska stå för en hyrbil så ska de betala hyrbilen. Om ni har avtalat om att de ska ersätta dig för dröjsmål om de inte lämnar bilen eller har den redo för upphämtning under avtalat tid så gäller detta och du har rätt till skadestånd. Om ingenting har avtalats eller om det omöjligen går att utreda vad som har avtalats finns det anledning att ta stöd av Köplagen och även om den reglerar köp av lös egendom så används den i allmänhet för att reglera avtal mellan parter. Vidare så styrs det även av avtalsrättsliga principer. Vad säger köplagen?9§ köplagen reglerar tidpunkten när varan ska avlämnas och bestämmer om säljaren är i dröjsmål med att lämna varan eller inte och om du har rätt till skadestånd. Tiden för avlämnandet kan framgå direkt i form av en exakt tidpunkt, tidrymd eller liknande (enligt avtal). Den kan också vara angiven på ett mera obestämt sätt, varvid den får bestämmas genom tolkning. Eftersom leveransen dröjde tre dagar extra på grund av att de skadade lastbilsskåpet så är de i dröjsmål med deras tjänst att laga bakgavellyften. Vad händer då när säljaren är i dröjsmål? Enligt 22§ så kan du kräva skadestånd, skadeståndet omfattning regleras i 67§ och omfattar indirekta och direkta skador, utebliven vinst, utgifter, bortfall av omsättning med mera och därmed har du rätt till ditt skadestånd på 4500kr/dag. Sammanfattning och rådEnligt köplagen, om inget har avtalats, så har du rätt till skadestånd. Men du behöver se över om ni har ett avtal sinsemellan först och om avtalet reglerar tiden för avlämnandet och skadeståndet omfattning. Om det inte reglerar detta så kan du ta rygg på köplagen och det jag har redogjort för ovan. Du har även rätt till ränta eftersom fakturan har fallit för betalning. Se till att påminna dem om att de inte har betalat fakturan och ta även kontakt med kronofogden för en betalningsföreläggande (klicka här). Om du har flera funderingar eller om du tycker att jag inte har svarat på din fråga så kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se.

Går lagen eller avtalsvillkor före ifråga om kommissionärsförhållanden?

2020-01-03 i Avtal
FRÅGA |Vilken skrivning väger tyngst/gäller i avtalstext?Ex-vis egen text mellan parterna:"Avtalet är löpande och kan av endera part sägas upp med 3 månaders uppsägningstid."eller text i svensk författning:"Kommissionslag (2009:865)" - Kommissionsavtalets upphörande:32 § Om kommittenten återkallar eller kommissionären avsäger sig uppdraget, upphör kommissionsavtalet, även om återkallelsen eller avsägelsen sker utan fog."
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillämplig lag Då din fråga rör ett kommissionsavtal kikar vi närmare på kommissionslagen (KommL). Det beror på omständigheterna Din fråga går inte att besvara med ett enhetligt svar, utan det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om kommittenten är konsument går som regel lagen föreI kommissionslagen går det att utläsa att "om kommittenten är konsument och kommissionären är handelskommissionär, är avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för kommittenten utan verkan mot denne." Det gäller dock inte om kommittenten är en professionell kund på värdepappersmarknaden (2 § första stycket KommL). Notera dock att lagens företräde endast ges i det fall avtalsvillkoren ger kommittenten/konsumenten ett sämre skydd än vad lagen ger. En längre uppsägningstid är generellt att likställa med ett bättre skydd, varför avtalsvillkoren borde anses gå före lagen i ditt fall.I andra fall går som regel avtalsvillkoren föreI alla andra fall går avtalsvillkoren mellan parterna före lagens bestämmelser, förutsatt att det specifika lagrummet inte anger annat (2 § andra stycket KommL). I det lagrum du hänvisar till finns inga sådana begränsningar, varför det endast återstår att kolla på vilka avtalsparterna är för att kunna besvara din fråga. Här är det alltså fritt fram att avtala i både gynnande och missgynnande riktning.Några avslutande ordJag hoppades att du fick vägledning i frågan, och önskar dig en god fortsättning! Med vänliga hälsningar

Avtalsbrott elfaktura

2019-12-31 i Avtal
FRÅGA |I mitt hyreskontrakt ingår uppvärmning. Min elfaktura är för en månad över 4000 kr. Bostaden är på 65 kvm. El-bolaget säger att det måste vara eluppvärming som jag debiteras för. Hyresvärden vill inte tillstå det. Vad händer juridiskt om jag inte betalar full hyra? Hyran är 8000 kr. Är det han eller jag som begår avtalsbrott?
Oscar Rudén |hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! I detta fall har vi ett avtal som behöver tolkas och utifrån den information som jag har fått i detta fall borde innebörden av avtalet vara att om dessa 4000 kr i elfaktura kommer från eluppvärmningen så har Hyresvärden gått med på att stå för denna kostnad. Om dessa 4000 kr däremot har uppstått på grund av någon annan typ av elanvändning, så har hyresvärden ingen skyldighet att betala. Det är svårt att ge ett rakt svar när man inte har all information, jag skulle tipsa att gå till en jurist med avtalet och låta dem ta en titt på det om det finns några undantag eller liknande. Hoppas detta var svar nog på din fråga.

Vad gäller om man överskrider uppdragsfullmakts befogenhet?

2019-12-31 i Avtal
FRÅGA |om man har en osjälvständig fullmakt -uppdragsfullmakt- och överskrider sin befogenhet. Vad gäller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om fullmakter finns i avtalslagen (AvtL). Uppdragsfullmakter regleras i 18 § AvtL, för dessa gäller att behörighet och befogenhet sammanfaller. Om den som har fullmakten (fullmäktigen) överskrider sin befogenhet är den inte gällande mot fullmaktsgivaren, trots att tredje man var i god tro (11 § andra stycket AvtL). Som svar på din fråga innebär det att fullmaktsgivaren inte är bunden av t.ex. ett köp som gjorts med stöd av en uppdragsfullmakt, om fullmäktigen överskridit sin befogenhet. Däremot kan fullmäktigen blir skyldig att ersätta tredje man (säljaren) för den eventuella skada hen lider av att köpet inte kan göras gällande mot fullmaktsgivaren (jfr 25 § AvtL).Vänligen,