När ska säljaren prestera när det inte är avtalat?

2021-04-28 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag har fått i uppdrag av ev tjej att rita massa en konstruktioner i 3d. I vår förhandling om priset osv framgick inget leveransdatum så jag tänkte att jag hade gott om tid men nu börjar kunden ställa ultimatum om leverans imorgon annars ingen betalning. Detta rör sig om typ en månads arbete så vill inte bli utan ersättning men kan hon göra så? Tjänsten hon beställt tar ju enorm tid och jag visste inte hur lång tid därför försökte jag undvika deadline vilket som tur är aldrig kom på tal och hon har fått fast pris.Kan hon göra så verkligen? Hota med att häva köp. Detta är företag till företag emellan.Med vänlig hälsning
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns bl.a. i köplag (KöpL). För att fastställa avtals innehåll måste man göra en helhetsbedömning och ta hänsyn till många olika faktorer; vad parterna uttryckligen sagt och skrivit, vad parterna underförstått antagit, avtalets syfte och ändamål, hur parterna betett sig i samband med avtalsförhandlingarna och i samband med att de börjat fullgöra avtalet, dispositiv rätt (lagar som kan avtalas bort eller åsidosättas och måste alltså inte följas) samt handelsbruk. Avtalets ordalydelse är en självklar utgångspunkt för att fastställa avtalets innehåll, men som du uppger har ni inte uttryckligen kommit överens om ett leveransdatum. I de delar avtalet saknar uttryckliga bestämmelser kan man ta hjälp av den dispositiva rätten. Av din fråga framgår det att det är fråga om en tjänst, men det finns ingen lag som gäller köp av tjänst mellan näringsidkare. Dock kan man dra en analogi till 9 § första stycket KöpL där det anges att om parterna inte bestämt när säljaren ska utföra sin prestation ska avlämnandet ske inom skälig tid från köpet. Vad som utgör skälig tid får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, där bl.a. hänsyn tas till varans art och beskaffenhet, normal leveranstid för ifrågavarande varor och olägenheterna för köparen av en tidsåtgång utöver det normala. Normer som etablerats genom handelsbruk eller branschpraxis kan också fylla luckor i avtalet. I 2 § tredje stycket kommissionslagen finns en bestämmelse om att partsbruk (dvs. hur avtalsparterna agerat i tidigare relationer), handelsbruk och annan sedvänja är jämställt med uttryckliga avtalsvillkor. Man ska ta hänsyn till vad som är ett vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen eftersom det ligger i linje med vad parterna vanligtvis har förväntat sig.Bakgrundsrätten (dispositiv rätt, handelsbruk och sedvana) är viktig när avtalstexten är oklar. Vid otydlighet bör avtalets innehåll fastställas så att det medför det minst betungande resultatet för den förpliktade i förhållande till vad som gäller enligt bakgrundrätten (den s.k. minimiregeln). Minimiregeln ger uttryck för principen att den part som önskar ålägga motparten en tyngre förpliktelse än den motparten har enligt bakgrundrätten ska göra det på ett tydligt sätt, eftersom parten annars riskerar att bakgrundrätten läggs till grund för att fastställa avtalets innehåll. Den part som hävdar att avtalets innehåll överensstämmer med bakgrundrätten har en fördel på så sätt att motparten inte tillräckligt tydligt visat att parterna varit överens om att ändra på vad som gäller enligt bakgrundrätten. Sammanfattningsvis är min bedömning att hon inte kan hota med att häva köpet eftersom det skulle innebära ett avtalsbrott. Såsom jag uppfattat det är det fråga om en tjänst som tar relativt lång tid att fullborda samt utifrån den ovannämnda minimiregeln bör din motpart ha varit tydlig med leveransdatumet eftersom det ålägger dig en tyngre förpliktelse att hinna prestera tjänsten än vad du förväntade dig. Jag anser således att du kan kräva din motpart att fullgöra sitt avtalsåtagande. Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Vilka möjligheter har man att upphäva ett avtal som ingåtts genom missförstånd?

2021-04-27 i Avtal
FRÅGA |Vad händer om man missförstånt blev medlem med bindningstid avtal då vad ska man göra.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarHuvudregeln är att om du accepterar ett avtal är du bunden till avtalet, men det finns dock vissa undantag till huvudregeln som möjligen kan bli aktuella. Din frågaAv din fråga framgår det inte huruvida du ingått avtalet på distans eller på plats i en affärslokal. Det framgår även inte om du ingått avtalet som konsument (privatperson) eller som näringsidkare (företagare). Vart du ingått avtalet och om du ingått det som konsument kan ha betydelse för om du har rätt att ångra och upphäva avtalet. I mitt svar kommer jag utgå ifrån att du ingått avtalet som konsument. Reglerna för distansavtal är mer generösa för dig som konsument än om du ingått avtalet i en affärslokal. Avtalslagen Enligt 1 § Avtalslagen är huvudregeln att om du accepterat ett anbud så har ett giltigt avtal uppkommit. Det finns dock några undantag i avtalslagen från huvudregeln Enligt 30 § Avtalslagen kan ett avtal anses vara ogiltigt om den ena parten som ingått avtalet gjort detta genom svek (vilseledande). För att avtalet ska anses vara ogiltigt måste två rekvisit vara uppfyllda 1. vilseledande ska ha skett genom lämnande av oriktiga uppgifter eller undanhållande av information 2. vilseledandet ska ha även ha skett avsiktligen dvs. den som vilseleder ska ha haft uppsåt att vilseleda. Om den enda omständigheten i ditt fall är att du missförstått att du skulle ingå ett avtal och motparten (försäljaren) inte haft uppsåt att vilseleda dig kan inte avtalet anses vara ogiltigt enligt 30 § Avtalslagen. I ditt fall kan det alltså vara svårt att ogiltigförklara avtalet med hjälp av 30 § Avtalslagen. Som sista utväg skulle du möjligen kunna försöka använda dig av några av avtalslagens mer generella grunder för ogiltigförklaring av ett avtal. Ett alternativ är att du kan hävda avtalet kan ha ingåtts i strid med god tro och heder, 33 § Avtalslagen. För att ogiltigförklara ett avtal utifrån 33 § krävs att 1. En omständighet vid avtalets tillkomst 2. Som strider mot tro och heder (framförallt ohederliga affärstransaktioner) 3. Motparten har insikt om omständigheten. Denna möjlighet är dock svår att bevisa och du har troligen bättre utsikter att lyckas häva avtalet genom nästa lagbestämmelse jag kommer att gå igenom. Ett annat alternativ är att du kan hävda att avtalet är oskäligt och därav ska upphävas, 36 § Avtalslagen. Denna lagbestämmelse kan användas om du anser att villkoren i avtalet är oskäliga. I din fråga framgår inte någon information om avtalets innehåll, men om det är ett standardavtal som ingås med många kunder och inte ställer orimliga krav på dig är möjligheterna att jämka det med hjälp av 36 § tyvärr små. Slutsats gällande avtalslagenDina möjligheter att ogiltigförklara avtalet utifrån avtalslagen är av det jag tagit del av din fråga av inte särskilt stora, men det finns ytterligare möjligheter att ångra avtalet om du ingick avtalet på distans (t.ex. via internet eller telefonförsäljare).Distansavtalslagen Om du ingick avtalet på distans (både på internet och genom t.ex. en telefonförsäljare) har du som konsument rätt till en ångerfrist på 14 dagar från dagen du fick varan, eller om det gäller en tjänst från dagen du ingick avtalet, 2 kap. 10 och 12 § Distansavtalslagen. Det finns vissa undantag från ångerrätten som räknas upp i 11 § Distansavtalslagen. Huvudregeln är dock att du som konsument har rätt att säga upp ett avtal inom 14 dagar om det ingåtts på distans. Om det inte finns några undantag enligt 11 § Distansavtalslagen har du alltså en möjlighet att begära, av den du ingick distansavtalet med, att du vill vill ångra avtalet och därmed upphäva det. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Får en körskola ändra priser?

2021-04-26 i Avtal
FRÅGA |https://lagen.nu/1915:218Hej!Jag har bokat mc-lektioner på en körskola och vid bokningstillfället säger dem att priset är 1650kr per lektion. Jag bokar 5 lektioner och efter 1 månad ändrar dem mina priser från 1650kr till 2200kr utan någon helst förvarning, är det lagligt?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Du och körskolan har haft ett avtal (muntligt eller skriftligt spelar ingen roll) enligt 1 § Avtalslagen (AvtL).Priset har varit 1650 kr per mc-lektion, vilket gjort att du velat boka en tid med körskolan och har därför bokat fem stycken lektioner. Efter en månad ändrar körskolan alltså sina priser och dessutom ändrar priset på lektioner som du redan har bokat. Enligt AvtL är det priset som ni har varit överens om som gäller d.v.s. i ditt fall 1650 kr per lektion. Med tanke på att du inte har accepterat något annat pris innebär körskolans prisändring ett avtalsbrott.Antingen så får körskolan köra på det som ni avtalat om d.v.s. 1650 kr per lektion eller så får du avboka alla dina lektioner. Det kan hända att du behöver hitta en ny körskola och därmed få extra kostnader utav detta t.ex. om du inte kan hitta billigare körlektioner än 1650 kr per lektion. I sådana fall får den första körskolan ersätta dig för de extra kostnader som du får, till följd av deras avtalsbrott enligt 1 kap. 2 § skadeståndslagen.Sammanfattningsvis tjänar körskolan på att hålla fast vid priset 1650 kr per körlektion som ni avtalat först. Annars måste körskolan betala skadestånd för den ekonomiska skadan du får lida till följd av avtalsbrottet samt riskera att bli svartlistade av Allmänna reklamationsnämnden. Att ändra priser utan förvarning är därmed olagligt.Med vänlig hälsning,

Hur tillämpas avtalsvillkorslagen på oskäliga villkor?

2021-04-25 i Avtal
FRÅGA |Är detta påstående sant eller falskt? Avtalsvillkorslagen kan användas för att förbjuda oskäliga avtalsvillkor från att användas i framtiden mot konsumenter (marknadsrättsligt). Den kan däremot inte användas för att i ett enskilt fall (civilrättsligt) ogiltigförklara ett villkor, vilket 36 § AvtL kan. Avtalsvillkorslagen (AVLK) gäller enbart standardavtal medan AvtL gäller samtliga avtal. Avtalsvillkorslagen prövas av Patent - och marknadsdomstolen medan 36 § AvtL prövas i allmän domstol.
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ditt påstående är, i allt väsentligt, korrekt. För tydlighetens skull kommer jag nedan att kortfattat försöka att ge lite information om respektive lag.AvtalsvillkorslagenAvtalsvillkorslagen, dvs. lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, är en konsumentlag vars syfte är att motverka användandet av oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal. Lagen är tillämplig på avtalsvillkor som näringsidkare använder när de "erbjuder varor, tjänster eller andra nyttigheter till konsumenter" (1 § avtalsvillkorslagen). Den kan emellertid endast användas på avtalsvillkor som ensidigt har utformats av näringsidkaren, så kallade standardvillkor. Har villkoren förhandlats fram och anpassats till den aktuella situationen i samråd med konsumenten är lagen alltså inte tillämplig.Avtalsvillkorslagen innehåller huvudsakligen marknadsrättsliga bestämmelser vilka, likt du skriver i ditt påstående, gör det möjligt för Patent- och marknadsdomstolen att förbjuda näringsidkare från att i framtiden använda avtalsvillkor som bedöms vara oskäliga med hänsyn till pris och omständigheterna i övrigt (3 § avtalsvillkorslagen). Ett sådant förbud ska dock vara motiverat från allmän synpunkt eller annars ligga i konsumenternas eller konkurrenternas intressen. Med ett oskäligt avtalsvillkor avses, i det här hänseendet, ett avtalsvillkor som "ger näringsidkaren en förmån eller berövar konsumenten en rättighet och därigenom åstadkommer en sådan snedbelastning i fråga om parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet, att en genomsnittligt sett rimlig balans mellan parterna inte längre är för handen" (prop. 1971:15 s. 71). Detta kan, exempelvis, vara fallet om villkoren strider mot tvingande lag eller är utformade på ett vilseledande eller oklart sätt (MD 2009:21).Det bör dock observeras att avtalsvillkorslagen även innehåller vissa civilrättsliga bestämmelser (11-14 §§ avtalsvillkorslagen). Exempelvis ställer 11 § avtalsvillkorslagen upp vissa omständigheter och tolkningsregler för hur 36 § i avtalslagen (vilken behandlas nedan) ska tillämpas på standardvillkor i konsumentförhållanden. Avtalsvillkorslagen kan således, åtminstone indirekt och genom tillämpning av 36 § avtalslagen, användas för att ogiltigförklara ett avtalsvillkor i ett enskilt fall. Ytterligare en, i sammanhanget, relevant bestämmelse är 13 § avtalsvillkorslagen vilken, i vissa fall, kan leda till att ett villkor lämnas utan verkan.AvtalslagenAvtalslagen, eller lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, kan säga utgöra stommen i den svenska avtalsrätten. Avtalslagens kanske viktigaste bestämmelse utgörs av den så kallade stora generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor i lagens 36 §. Den stora generalklausulen är en generell civilrätttslig ogiltighetsbestämmelse vilken gör det möjligt att jämka eller annars lämna avtalsvillkor som bedöms vara oskäliga utan avseende i ett enskilt fall. Generalklausulen gör det även möjligt att ogiltigförklara ett avtal i sin helhet i den mån ett oskäligt avtalsvillkor har en så pass stor betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att det i övrigt ska gälla i oförändrat innehåll. Skälighetsbedömningen görs utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet och där hänsyn tas till, bland annat, behovet av skydd för den av parterna som är konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalssituationen.Avtalslagens allmänna karaktär gör dess tillämpningsområde betydligt mer vidsträckt än avtalsvillkorslagens vilket betyder att generalklausulens användning inte begränsas till standardvillkor som används i konsumentavtal. Istället kan den, i princip, tillämpas på alla tänkbara avtalsvillkor i alla typer av avtal. Den kan, exempelvis, tillämpas på gemensamt utformade avtalsvillkor i avtal mellan såväl näringsidkare som mellan privatpersoner. Med det sagt är den, genom hänvisningen till avtalsvillkorslagen i bestämmelsens fjärde stycke, tillämplig även på standardvillkor i konsumentavtal.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. I den mån något är oklart så får du gärna återkomma med en ny fråga. Vänligen,

Kan jag sälja vår gemensamma bostad om min maka blir dement?

2021-04-27 i Avtal
FRÅGA |HejVi är ett gift par som bor i villa. Om ena makan blir dement (oförmögen att själv ingå rättshandling) kan då den andra maken som ff är helt frisk sälja villan och flytta till ett mer lämpligt boende? Vi äger villan med lika delar. Min fru har en väninna som just hamnat i den situationen och hon säger att man sagt till henne att hon inte kan sälja deras stora villa och flytta eftersom maken äger halva huset.
Maya Hempel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att ni äger villan tillsammans. Det innebär att den inte får säljas av någon av er utan den andras samtycke (7 kap 5 § äktenskapsbalken). Ett sådant samtycke ska vara skriftligt. Om ena makan blir dement kan det leda till att denna får en begränsad rättshandlingsförmåga och alltså inte kan ingå avtal med bindande verkan. Det är dock en situation som kommer bedömas utefter omständigheterna i just ert fall, ifall det skulle hända. I ett rättsfall från 2015 har hovrätten med stöd av läkarutlåtande uttalat att en sviktande minnesförmåga inte direkt innebär att personen saknar förmågan att förstå innebörden av ett avtal och vilka konsekvenser det innebär (Hovrätten för Västra Sverige den 10 september 2015 i mål T 5440-14).Sammanfattningsvis görs en bedömning i det enskilda fallet om makan är i stånd att ingå avtal. Om makan inte anses vara förmögen att lämna ett skriftligt samtycke eller ni kan sälja villan tillsammans får ni ansöka om en god man. Ansökan görs via tingsrätten och den gode mannen kan lämna ett samtycke i makans namn om denna anser att det ligger i hustruns intresse (11 kap 4 § föräldrabalken). En lösning för att förebygga detta, ifall det skulle drabba er, är att ni ger varandra en fullmakt att sälja villan nu medan ni är vid era sinnes fulla bruk. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Vänligen,

Avtal blir bindande när båda parter är överens

2021-04-27 i Avtal
FRÅGA |När man ansöker om medlemskap i vår Brf, på samma papper står det att man ska vara permanentboende och skriven på adressen. Det skrivs under av köpare och styrelse. Är det juridiskt bindande?
Sophie Amalie Böje |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I Sverige råder avtalsfrihet: avtalsparterna råder över avtalsinnehållet och ingåendet av avtal. Ett avtal är i grund och botten en överenskommelse; att två personer enas om något. Man kan ingå avtal om nästan vad som helst. Vissa avtal är inte juridiskt bindande, till exempel om två vänner har kommit överens om att de ska äta middag, men den ena vännen ställer in middagen i sista sekund. Att något är juridiskt bindande innebär att den part som inte håller sig till avtalet kan utsättas för rättsliga konsekvenser på grund av sitt agerande.För att ett avtal ska vara bindande krävs det ett anbud och en accept. Ett anbud är den ena partens förfrågan. För att avtalet ska gälla måste anbudet accepteras inom en viss tidsrymd. Anbud och accept kan utväxlas skriftligen, muntligen eller konkludent. Hur man än väljer att ingå avtal är ett anbud och en accept egentligen det som utgör ett bindande avtal (1 § första stycket avtalslagen). Den som skriver under ett skriftligt avtal går med på avtalsinnehållet i det ögonblick hon eller han skriver under avtalet (1 § första stycket avtalslagen).SammanfattningsvisKontraktet är juridiskt bindande från det att båda parter har sagt ja till avtalsinnehållet. Så kan ske till exempel genom att båda parter skriver under avtalet. Innehållet i avtalet gäller eftersom parterna har kommit överens om dem. Avtalsinnehållet är därmed juridiskt bindande för dig. Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare funderingar är det bara att återkomma med dessa.Vänligen

Avtalets grundstenar

2021-04-25 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag har lånat min vän kr 100,000 och vill garantera detta lån genom att låta honom underteckna ett dokument med detta. Räcker det att skriva följande på dokumenten? Beloppet, datumet, två vittnen, mitt namn, min väns namn och plats.Mvh
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du ska utforma ett låneavtal för att avtalsbundenhet mellan dig och din vän ska uppkomma. Avtalets grundstenar är följande:Vem: Det ska framgå av avtalet vilka parter är det som ingår avtalet. Detta är viktigt eftersom man endast kan ställa sin avtalspart till ansvar för ett eventuellt avtalsbrott. Det ska alltså i avtalet anges att X lånar Y.Vad: här ska anges vad respektive part åtagit sig att göra. Beloppet 100 000 ska följa av avtalet precis som du har skrivit.När: i avtalet ska det stå när ska respektive part ska prestera enligt avtalet. Ni kan exempelvis skriva datumet här.Var: Det ska till sist framgå av avtalet var varje part fullgör sin prestation.Sammanfattningsvis kan avtalet utformas enligt följande: ''X lånar 100 000 kr till Y den 25 april 2021. Beloppet skickas till Y:s bankkonto alternativ ges kontant till denne. Avslutningsvis bör datum och era namnunderskrifter anges. Det är bra att ha vittnen men det är inget krav.Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Kan jag få tillbaka ett lån även om det inte finns något avtal?

2021-04-25 i Avtal
FRÅGA |Hej! I januari "lånade" jag 5000:- till min dåvarande sambo. Med mina pengar och en del av sina egna investerade han i några aktier. Idag är aktierna värda omkring 17 tusen och finns kvar i ett av hans aktie-konton (okänt). Vi har bott ihop från ungefär mitten av 2018 men folkbokförde mig inte hos honom förrän 2020. Vi separerade bara för någon månad sen och han verkar inte vilja betala tillbaka. Är det juridiskt sett omöjligt för mig att få tillbaka pengarna med tanke på att aktierna är kopplade till hans konto och lånet togs via Swish utan noteringar. Med vänliga hälsningar fattig student
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarChansen att du kan få tillbaka dina pengar, om din dåvarande sambo inte vill lösa detta mellan er, är tyvärr små. Det kan vara svårt för dig att bevisa att det faktiskt var ett lån och inte en gåva eller något annat liknande, därav finns det knappast några juridiska möjligheter att driva in skulden. Ditt fallBevisbördan för att det faktiskt finns en skuld som din dåvarande sambo har till dig ligger på den som påstår att det finns en skuld (du i det här fallet). Om ni har ingått ett muntligt avtal mellan er är lika giltigt som ett skriftligt avtal, 1 § Avtalslagen. Om ni båda då kommit överens om att det var ett lån på 5000 kr är detta då ett giltigt avtal. Det problematiska är dock att det uppkommer bevissvårigheter om den ena parten senare inte vill erkänna att ni kom överens om ett avtal muntligt. Som jag skrev ovan så är det du som är skyldig att bevisa att ni ingått ett avtal och om det ingicks muntligt så står ord mot ord, vilket med all trolighet inte är tillräckligt för att bevisa att det ingåtts ett avtal inför en domstol.SkuldebrevI framtiden om du kommer ingå liknande avtal kan jag rekommendera dig att upprätta ett skuldebrev. Ett skuldebrev är ett giltigt avtal som båda parter skriver på och är ett enkelt sätt för dig att, med lagen i ryggen, kräva tillbaka skulden vid ett senare tillfälle. Skuldebrev regleras i Skuldebrevslagen, och lawline kan hjälpa dig att upprätta ett juridiskt korrekt skuldebrev.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,