Värdering av avtal

2019-08-27 i Avtal
FRÅGA |Hej. Jag och min ex fru har ett boende som vi äger ihop som hon har lämnat sedan 6 månader tillbaka. Hon är inte längre skriven på addressen.Nu vill hon sälja huset och har kontaktat en mäklare.Kan hon skriva ett avtal med en mäklare om att sälja huset utan mitt samtycke? Jag var lite framåt och skrev ett avtal om är tänkt att reglera bodelningen av fastigheten. Hon har skrivit på detta men vägrar nu respektera detta utan försöker tvinga fram en försäljning. Har tänkt kontakta en jurist för att värdera det legitima i detta avtal runt bodelnining, men min fråga är hur brukar tingsrätten värdera just eget påskrivna avtal som inte bevittnats eller skrivits av en Jurist? Tack på förhand
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har två frågor, (1) Om din ex fru kan sälja huset utan ditt samtycke, och (2) hur tingsrätten värderar eget påskrivna avtal som inte bevittnats eller skrivits av en jurist. I mitt svar utgår jag ifrån att det är en fastighet ni äger och inte en bostadsrätt.Kan din ex fru sälja huset utan ditt samtycke?Samägande av fastigheter regleras i lag om samäganderätt. Om ni köpte huset tillsammans så är ni samägare till huset. För att kunna förfoga över huset krävs det samtycke från samtliga delägare (2 § lagen om samäganderätt). Med förfogande menas exempelvis försäljning av huset. Därmed kan fastigheten inte säljas förens du har samtyckt till det.Det din ex fru kan göra om du inte samtycker till försäljningen är att ansöka om offentlig auktion hos tingsrätten. (6 § lagen om samäganderätt). Tingsrätten kan då besluta om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion, utan att du gett ditt samtycke. Tingsrätten får inte besluta att en offentlig auktion ska ske om du och din ex fru har avtalat om att inte sälja fastigheten eller om du har synnerliga skäl som talar mot att fastigheten ska säljas på detta sätt.Svaret på din fråga är alltså både ja och nej. Din ex fru får inte utan ditt samtycka sälja fastighet på det "vanliga" sättet utan endast genom att ansöka om offentlig auktion hos tingsrätten. Det innebär att din ex fru kan sätta sig i en knepig situation om hon börjar skriva avtal med mäklaren då hon ändå inte kan sälja huset på ett vanligt sätt utan ditt samtycke. Hur brukar tingsrätten värdera eget påskrivna avtal som inte bevittnats eller skrivits av en jurist?Det är en svår fråga att svara på då det är väldigt olika från fall till fall och jag vet för lite om avtalet för att kunna ge dig ett tydligt svar på denna fråga. Det som kan sägas är att huvudregeln är att man får avtala om vad som helst, hur som helst och när man vill, samt att avtal ska vara gällande. Sedan finns det såklart begränsningar och för vissa typer av avtal finns formkrav.Som exempel på hur det kan skilja sig kan nämnas att om en bodelning görs i samband med skilsmässa så blir bodelnignsavtalet giltigt i och med undertecknandet. Om bodelning görs under äktenskapet, dvs. innan skilsmässan, måste en anmälan om bodelning göras till Skatteverket för att bodelnignsavtalet ska bli giltigt.Andra exempel på begränsningar i rätten att avtala hur man vill är att testamenten ska vara skriftliga och undertecknade av två vittnen för att vara giltiga och vid köp av fastighet finns krav på att avtalet ska vara skriftligt och innehålla vissa typer av uppgifter.Svaret på din fråga är att om det finns regler om hur ett visst avtal ska skrivas så kommer tingsrätten titta på om kraven är uppfyllda. Ett testamente som har kravet att det måste vara bevittnat kommer inte att ses som giltigt om vittnen inte finns. Om det finns krav på vittnen, registrering eller specifika uppgifter så kan det alltså vara avgörande om alla krav är uppfyllda för tingsrättens värdering av avtalet. Det kan därför vara bra att ta hjälp av en jurist när avtal skrivs så att man blir säker på att alla krav uppfylls.Med det sagt ska sägas att om det inte finns några krav på hur denna typ av avtal ska skrivas så spelar det ingen roll vem som har skrivit det eller om det är bevittnat. Huvudregeln är att avtalet mellan er gäller. Hur tingsrätten värderar det egenskrivna avtalet kan bero på flera faktorer, t.ex. om det är tydligt skrivet, om ni båda haft avsikten att ingå avtalet eller om någon av er lurat den andre. Hoppas du fått svar på din fråga!

Vad gäller om ett företag skickar en produkt utan att jag beställt något?

2019-08-26 i Avtal
FRÅGA |Jag fick,utan att ha blivit kontaktad, en försändelse på posten från R AB innehållande ett SD-kort och en faktura. Jag sände omedelbart i ett A4 kuvert med tre brevfrimärken. Jag skrev ett meddelande "jag har inte beställt något från er".Trots det har jag fått nya fakturor och påminnelser. Jag har nu ett inkassokrav från ett Inkassobolag som jag uppmanat att avsluta kravet.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att ett bolag ska få fakturera dig krävs att ett bindande avtal kommit till stånd. För att ett juridisk bindande avtal ska anses ha kommit till stånd krävs att det finns två överensstämmande viljeförklaringar - ett anbud som besvarats genom en accept. Jag uppfattar det som att du aldrig varit i kontakt med detta bolaget tidigare, även om så är fallet, måste du ha tackat ja till ett avtal som föreskriver en betalningsförpliktelse.Således har detta bolaget försökt sig på en s.k negativ affärsmetod vilket som huvudregel inte erkänns som bindande avtal inom det svenska rättssystemet. Du har ingen skyldighet att varken betala eller skicka tillbaka produkten. Du har all anledning att bestrida fakturan hos det inkassobolag som nu driver in skulden. Min bedömning är att det räcker att du påvisar att du aldrig haft något köpeavtal med detta bolaget för att din skuld ska skrivas av. Värt att tillägga är att all kommunikation via dig, R AB och inkassobolaget lämpligen sker skriftligen. Hoppas du fått svar på din fråga,MVH

Försäkringsersättning vid riskökning

2019-08-22 i Avtal
FRÅGA |Hej! När jag var 8 år svimmade jag ibland och tog kontakt med läkare, som sedan sa att jag var frisk och inget var fel. Vid 14 år sökte jag försäkring och fyllde då i hälsodeklarationen. Jag nämnde inte att jag har svimmat och sökt vård på grund av att jag var frisk och hade inte svimmat på minst 2 år. Så ansåg inte att det var ett problem. Men nu I år fick jag pacemaker på grund av mina svimningar som kom tillbaka när jag var 17 år. Det visade sig vara ett hjärtfel. Anmälde det till min försäkring och dom säger att jag har ljugit i min hälsodeklaration, så försäkringen gäller inte mitt hjärtfel. Läkeren när jag var 10 år sa att jag var frisk och inget var fel, så har jag verkligen ljugit i min hälsodeklaration då? Jag anser inte att jag ljugit utan jag har liksom inte vetat att det varit ett fel. Säger en läkare att jag är frisk så litar jag på det.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upplysningsplikten vid avtalsslutVid teckning av försäkringar tar försäkringsbolaget in upplysningar som har betydelse dels för om försäkringen ska meddelas och dels för fastställande av premievärdet (4 kap. 1 § försäkringsavtalslagen). Som försäkringstagare har du en skyldighet att ansvara för uppgifternas riktighet. Denna upplysningsplikt är begränsad till en svarsplikt för din del, det vill säga att om du besvarat samtliga frågor som försäkringsbolaget ställt och inte ljugit eller undanhållit information, gäller ditt avtal med försäkringsbolaget fortfarande. Försäkringsbolagets skyldighet att lämna informationNär avtal har träffats med försäkringsbolaget är bolaget skyldigt att tillställa dig som försäkringstagare en skriftlig bekräftelse på avtalet samt upplysa dig om försäkringsvillkorens innehåll. Försäkringsbolaget ska då särskilt framhålla villkor enligt 4 kap. 3 § om skyldighet att anmäla ändring av risken och följderna av en försummad anmälan (2 kap. 4 § tredje punkten), vilket fungerar som en slags fortlöpande upplysningsplikt. Om försäkringsbolaget inte särskilt framhållit ett villkor av sådant slag (det faktum att du måste anmäla förändringar av ditt hälsoförhållande och följderna av en sådan försummad anmälan), kan försäkringsbolaget inte åberopa villkoret, det vill säga bolaget kan inte göra villkoret gällande gentemot dig (2 kap. 8 §). Om försäkringsbolaget informerat om villkoret (din skyldighet att anmäla riskökning och följderna av en försummad anmälan)Det faktum att ditt förhållande har förändrats utgör en riskökning för försäkringsbolaget och om du har anmält denna riskökning då du fick reda på att det förelåg ett hjärtfel, har du rätt till ersättning från försäkringsbolaget. Om du däremot inte anmält denna riskökning då du fick reda på att det förelåg ett hjärtfel, har du fortfarande rätt till ersättning, men försäkringsersättningen kan bli föremål för nedsättning (4 kap. 3 §). Ersättningen sätts då ned efter vad som är skäligt med hänsyn till den betydelse förhållandet skulle ha haft för försäkringsbolagets bedömning av risken och den oaktsamhet som har förekommit (4 kap. 2 § andra stycket). Om försäkringsbolaget inte informerat om villkoret (din skyldighet att anmäla riskökning och följderna av en försummad anmälan)Har försäkringsbolaget inte informerat dig om din skyldighet att anmäla ökning av risken och följderna av en försummad anmälan, kan de inte använda det villkoret som en grund för att ej bevilja dig ersättning (2 kap. 8 §).SlutsatsHar du uppfyllt din upplysningsplikt och besvarat försäkringsbolagets samtliga frågor sanningsenligt, har du alltså rätt till ersättning. För det fall du inte har anmält riskökningen (förändringen av ditt hälsoförhållande) trots att försäkringsbolaget informerat om villkoret, har du ändå rätt till ersättning, men denna kan då i någon mån komma att sättas ned. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Om säljaren häver köpet trots betald handpenning

2019-08-05 i Avtal
FRÅGA |Jag har bjudit ut en båt till försäljning. Tilltänkt köpare har betalat 5000 kr i handpenning. Annat avtal finns inte. Jag har ångrat mig och betalat tillbaka handpenningen. Har jag ytterligare skyldigheter som säljare?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din formulering utgår jag ifrån att båda parterna är privatpersoner, därför är köplagen (KöpL) tillämplig i svaret gällande vilka påföljder som kan göras gällande vid avtalsbrott.Man kan bli bunden av ett avtalsförhållande utan ett skriftligt avtalMan blir bunden av ett avtal när båda parterna uttrycker sina avsikter att binda sig och når en överenskommelse om avtalsbundenhet. Man kan även bli bunden genom konkludent handlande, vilket innebär att avtal kan anses slutet genom handlande i överensstämmelse med ett avtal trots att formellt avtal aldrig slutits.I avtalslagen är ävenett muntligt avtal likställt ett skriftligt avtal, även vid försäljning av exempelvis en båt (1 kap. 1 § AvtL). I rättspraxis beskrivs att ett avtal om handpenningen ska tolkas som ett avtal om förskottsbetalning om det råder tvivel i det enskilda fallet, dvs. om inget särskilt har avtalats. Eftersom köparen har betalat en summa i handpenning indikerar det på att ni har haft någon typ av överenskommelse och att avtal på så sätt slutits genom konkludent handlande, där den ena parten nu har presterat en del av sin del i avtalsförhållandet. Säljaren har endast rätt att häva köp om köparen inte betalar i tidDu som säljaren har endast rätt att häva avtalet om köparen är i dröjsmål med betalningen (54 § KöpL). Det innebär att du inte har hävt avtalet på korrekta grunder, och att avtalet mellan dig och köparen rättsligt fortfarande kvarstår. Det innebär att du fortfarande har en skyldighet att fullfölja din del av avtalet, att leverera båten. Att som säljare inte prestera i enlighet med avtalet är ett avtalsbrott. Du kan inte frånträda ett avtal bara för att du inte längre vill vara bunden av det, ånger är alltså inte en giltig grund för att du som säljare ska kunna häva ett köp.SlutsatsKöparen har rätt att kräva vissa påföljder eftersom du som säljare inte hävt köpet med en giltig grund. Köparen har därför rätt att kräva fullgörelse eller häva köpet, samtkräva skadestånd (22 - 29 §§ KöpL). Du som säljare har alltså inga "ytterligare skyldigheter" förutom att prestera din del av avtalet, skulle du inte göra det är det upp till köparen att kräva dessa påföljder som ställts upp till fördel för köparen. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Odaterat avtal?

2019-08-27 i Avtal
FRÅGA |Min dotter har lånat ut en större summa pengar till sin sambo. Sambon och hon har signerat kontraktet men det är inte daterat. Gäller kontraktet ändå?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett avtal ska vara giltigt, räcker det som huvudregel att anbud och accept överensstämmer enligt 1 § avtalslagen. Dateringen saknar således betydelse för avtalets giltighet, varför kontraktet mellan din dotter och hennes sambo fortfarande gäller.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan jag som markägare neka dragning av fiber på min mark?

2019-08-23 i Avtal
FRÅGA |Jag har en fråga angående utbyggnad av fibernät.Kan jag som markägare neka att dragning av fiber dras på min mark? Vad säger lagen om detta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som markägare är du i din fulla rätt att neka till nedgrävning av fiberkabel på din mark. När kabel dras över mark ingås det i regel avtal om så samt vilken ersättning markägaren blir berättigad till. Om du som markägare säger nej finns det dock en möjlighet för nätägaren att ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet (jfr 1-2 § ledningsrättslagen). Att ansöka om ledningsrätt tar tid och kostar pengar, varför det oftast är en fördel med frivilliga överenskommelser mellan parterna.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Om en anställd trotsar en muntlig instruktion, är avtalet ogiltigt då?

2019-08-11 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående fullmakter. Om jag skriver en skriftlig fullmakt till en anställd där jag nämner han ska köpa 50 muggar och att han får max betala 4000 kr. När han väl är på väg så ger jag honom en muntlig instruktion att muggarna måste vara gröna då de ska passa företagets logga. Väl när arbetstagaren är hos tredje man så visar han den skriftliga fullmakten men tycker att de gröna muggarna är fula och väljer att köpa de röda, är företaget bundet av det här? Tacksam för svar
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga så kommer jag prata lite om Avtalslagen (AvtL) för att lista ut svaret på just din fråga. Som du skrev så har din anställd fått en fullmakt vilket ger honom rätt utföra ett köp av 50 muggar enligt dina specifikationer. En muntlig instruktion är inte någonting som egentligen är menat för tredje man att ta del av, det är en intern kommunikation mellan dig och den anställde. Bundenhet?Eftersom gränserna för fullmakten i detta fall endast avsåg antal muggar och priset för dessa, så är företaget bunden gentemot tredje man (AvtL 10 §). Detta eftersom jag antar att han inte överskred just dessa specifikationer. Tredje man förväntas som sagt inte känna till den muntliga instruktionen och i detta fall verkar det som att personen till och med tog del av den skriftliga fullmakten. Då ska man kunna känna sig trygg med sin affär. Vad händer nu?Det är verkligen tråkigt att detta har hänt ert företag. Mitt råd till dig är att ta kontakt med säljaren och se om det finns möjlighet att byta till gröna muggar i alla fall. De tjänar ju också på att ha ett gott rykte!Jag hoppas detta löser sig för er och att den anställde har uppfattat allvaret med att få särskilda uppdrag! Med vänliga hälsningar,

Vem får utses till vittne och granskare av en framtidsfullmakt?

2019-07-31 i Avtal
FRÅGA |Min mamma skall skriva en framtidsfullmakt där jag får fullmakten.Min bror skall vara en av vittnena som skriver under.Jag skulle vilja att fullmakten har en granskare. Kan han (min bror) vara både granskare och vittne?
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga regleras främst i lagen om framtidsfullmakter. FramtidsfullmaktEfter juli 2017 finns det möjlighet att i god tid utse en person som kan företräda en när man själv inte längre är kapabel till det. En framtidsfullmakt är alltså en fullmakt som någon (fullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fullmaktshavaren) att företräda fullmaktsgivaren för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Detta framgår av 1 § lagen om framtidsfullmakter. Framtidsfullmakten ger alltså fullmaktshavaren befogenhet att rättshandla i ekonomiska och personliga angelägenheter, när fullmaktsgivaren inte längre är kapabel till att göra det själv.Finns det några formkrav för en framtidsfullmakt?Det finns viktiga formkrav för framtidsfullmakter. En framtidsfullmakt ska vara skriftlig och fullmaktsgivarens underskrift ska bevittnas av två personer, enligt 4 § lagen om framtidsfullmakter. Vidare ska det av en framtidsfullmakt framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar, och vilka övriga villkor som gäller. Detta enligt 5 § lagen om framtidsfullmakter.Vem får bevittna en framtidsfullmakt?I lagen om framtidsfullmakter hänvisas det till vittnesreglerna i 10 kap. 2 § och 4 § ärvdabalken. Häri framgår vem som inte får vara vittne. Den som är under 15 år eller på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara vittne. Inte heller fullmaktsgivarens make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till fullmaktsgivaren eller är hans eller hennes syskon får vara vittne. Detta innebär att din bror inte får bevittna fullmakten. Enligt 4 § lagen om framtidsfullmakter får en fullmaktshavare inte heller vara vittne. Vem får vara granskare?Fullmaktsgivaren får i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. I praktiken innebär det att det finns en möjlighet, men inget krav på att utse en granskare. Om en granskare har utsetts kan denne begära fullmaktshavaren att lämna redovisning för sitt uppdrag. Om man däremot inte har utsett en granskare ska fullmaktshavaren på begäran av fullmaktsgivarens make eller sambo eller närmaste släktingar lämna redovisning för sitt uppdrag. Redovisning behöver inte lämnas oftare än en gång per år. Detta framgår av 23 § och 24 § lagen om framtidsfullmakter. Det finns inga formkrav för vem som får vara granskare. Detta innebär att såväl fysiska som juridiska personer kan utses till granskare. Vad innebär detta för dig?Mot bakgrund av vad som framkommit ovan får din bror inte vara vittne. Gällande frågan om granskare kan din bror utses till det. Jag skulle dock rekommendera en objektiv granskare.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,