Hur tolkar man avtal när parterna inte är överrens om innehållet?

2019-06-19 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min kurskamrat har tillsammans skrivit ett examensarbete denna vår för en myndighet. Vi skrev båda under ett varsitt kontrakt i början av arbetet om att där det bland annat stod vilket arvode vi skulle erhålla efter godkänt examensarbete. I kontraktet står det följande (Jag har bytt ut myndighetsnamnet till enbart "myndigheten"): "Examensarbetaren nedan har åtagit sig att skriva ett examensarbete enligt bilagda projektförslag (se bilaga 1). Efter att examensarbetet godkänts av examinatorn och myndigheten (handledare och ämnesgranskare på myndigheten) kommer ett arvode om 20 000 SEK att utbetalas till examensarbetaren.Detta avtal har upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna (Myndigheten och Examensarbetaren) har tagit var sitt. Myndighetens exemplar skickas inskannad till Studentgruppen(student@blablabla.se).Nu när arbetet är godkänt och arvodet ska betalas ut påstår det att det är 20.000 SEK att dela på och inte per examensarbetare. Men när vi läser kontraktet så anser vi att det framgår det att det är per examensarbetare, eftersom vi har två separata kontrakt med samma formulering. Hur kan man ställa sig till detta? Har vi någon rättighet att få 20.000 utbetalat var?Vänliga hälsningar
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Frågan du ställer rör s.k. avtalstolkning. Huvudregeln inom svensk rätt är avtalsfrihet vilket innebär att parterna i princip kan avtala om vad som helst och hur de vill. Eftersom det inte finns några formkrav för hur ett avtal kan slutas (med vissa undantag vid t.ex. fastighetsköp) medför detta att det inte automatiskt är det som står i avtalet som gäller. Man utgår bland annat från parternas gemensamma vilja vid själva slutandet av avtalet. I ert fall är det tvetydigt vad ni har kommit överens om. Domstolen tillämpar därför ett antal tolkningsprinciper för att komma fram till vad ni egentligen har avtalat om. Några olika tolkningsmodellerDen Gemensamma PartsviljanDen första tolkningsmodellen är den gemensamma partsviljan som nämnts ovan. Man utgår helt enkelt efter vad ni subjektivt ville avtala om vid tillfället för avtalets slutande. Denna gemensamma vilja har som regel företräde framför vad som står i avtalet. Observera att det är den gemensamma viljan som är relevant, vilket kan vara svårt att bevisa i efterhand.FörklaringsmodellenEn annan tolkningsmodell är Förklaringsmodellen. Modellen bygger på en tillämpning av 32 § första stycket Avtalslagen (AvtalsL) motsatsvis och innebär att den part som har gett en viljeförklaring i ett skrivet avtal, som på grund av en felskrivning eller annat misstag fått ett annat innehåll än hen har syftat på, blir bunden av viljeförklaringens innehåll om den som förklaringen är riktad mot inte insåg eller borde ha insett misstaget. Det blir alltså fråga om att avtalet är giltigt, så som det uttrycks i avtalet, om mottagaren är i god tro.CulpamodellenDet finns även en modell som anger att om parten borde ha insett att den andre var ovetande om att texten betydde något annat, står denne risken för sin oaktsamhet att inte meddela den andre parten om det rätta förhållandet.Avtalstextens lydelseAvtalstexten är såklart av stor praktisk betydelse eftersom den presumeras återge parternas viljor, se Högsta Domstolens resonemang i målen NJA 1959 A 41, NJA 1940 s. 179 och NJA 1986 s. 366. Det skrivna avtalet utgör bevis för vad som anses vara avtalat. Man brukar säga att man tar hänsyn till meningsuppbyggnader och allmänt språkbruk. Experter på området brukar ange att oklar text ska tolkas så som en utomstående betraktare skulle tolka budskapet i texten.Finns det inget material som styrker parternas gemensamma avsikter, eller något som styrker vad den ena parten har eller inte har uppfattat vid slutandet av avtalet kan domstolen vara helt hänvisad till vad som står i avtalet. Ert fallEftersom myndigheten har använt ordet "examensarbetar(en)" i singular flera gånger i avtalet (lydelsen) samt har skickat det till er båda separat, talar mycket för att det rör sig om två separata arvoden och att ni båda har rätt till 20 000 kr som arvode för ert arbete. Skulle myndigheten kunna bevisa att det var deras och er "gemensamma vilja" att avtala om ett gemensamt arvode från början, så borde de ändå ha insett att mottagaren, det vill säga ni, uppfattade det som att ni hade rätt till varsitt arvode när ni fick avtalen skickade till er. Summa summarum så finns det mycket som tyder på att ni skulle kunna ha rätt till 20 000 kr i arvode vardera. Sammanfattningsvis har ni således rätt till 20 000 kr var. Det enklaste sättet att få ut era pengar är att vända er till Kronofogdemyndigheten och sen i nästa led till Tingsrätten. Ni hittar mer information om det på Kronofogdens hemsida! Hoppas detta svar gav er lite vägledning och lycka till!Med vänlig hälsning,

Avtalsvillkor - pris

2019-06-15 i Avtal
FRÅGA |Vi har som företag ingått ett avtal med ett annat företag (ett känt redovisningsbryå) och har haft en månadsavgift på 5000 kr. Sen får vi helt plötsligt en ny faktura där det står att månadskostnaden är 10 000 kr/månaden och detta har de varken tagit upp med oss och dom har inte fått vårt samtyckte. Blir det här ett avtalsbrott och har vi rätt att kräva skadesstånd?
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om ni har avtalat om en månadsavgift på 5000 kr gäller det priset. Om ni har fått en faktura med en månadsavgift på 10 000 kr behöver ni således bara betala 5000 kr i enlighet med avtalet. Om ni redan har betalat fakturan, kan ni begära att få tillbaka den del som ni har betalat för mycket genom hänvisa till avtalet.Om ni inte har betalt fakturan kan ni givetvis inte kräva skadestånd, eftersom som ni då inte har lidit någon skada än. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor eller kontakta vår juristbyrå på info@lawline.se.

Vi har avtalat om ett löneavdrag och den anställde vill nu bryta avtalet och kräver mig på pengar. Får han göra det?

2019-06-05 i Avtal
FRÅGA |Hej!Träffade muntligt avtal med en anställd som jobbade som budförare i mitt bolag, om att sälja en budkontrakt till honom. Syftet med hans anställning var att han på sikt skulle skaffa trafiktillstånd och ta över budkontrakten (verksamheten) av mig. Vi komm överens om att ett vis belopp ska dras ifrån de inkörda pengarna varje månat. Efter 1,5-2 år hade han mjölighet att försätta verksamheten som egen företagare. Han fick även budkotrakten i fråga på papper. Det enda som återstod för honom var att ta provet och få behörighet( s.k trafiktillstånd utfärdad av Transportstyrelsen) för att kunna köra som egen företagare. Han fick tyvärr aldrig trafiktillstånd. Under perioden oktober 2013 tills nu jobbar han som anställd i mitt företag, Nu björjar han kräva pengar för budkontrakten, då han inte har någon behörighet för att vara självständig budbilsförare och använda kontrakten. Jag tror att jag har hållit fullständigt min del av avtalet och att han inte har rätt att kräva pengar från företaget.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du muntligt ingått ett avtal med en anställd om att vederbörande ska köpa budkontrakten av dig. Som betalning har ni avtalat om en avbetalning som dras på hans lön. När han nu inte får trafiktillstånd kräver han istället betalt av dig för att det gjorts avdrag på lönen och att han inte kan använda budkontrakten.Utgångspunkten i svensk rätt är att avtal ska hållas. Du och den anställde har ingått ett avtal i vilket din prestation har bestått av att leverera budkontrakten, hans prestation har bestått av att betala den överenskomna summan. Betalningen har skett genom ett avdrag på lönen. Därav kan det argumenteras för att du har uppfyllt din del av avtalet och att han nu försöker bryta avtalet.Svårigheten i ditt fall är att det finns en skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Det måste gå att bevisa vad man kommit överens om. Det är den som påstår något som har bevisbördan för att visa det. Det innebär t.ex. att om du påstår att ni muntligen ingått ett avtal varför det ska dras av pengar från din anställdes lön, är det du som har en skyldighet att visa det, för det fall att ni går till domstol. Det kan vara svårt att visa att ett muntligt avtal ingåtts. Det som talar emot dig är att jag utgår från att du och den anställde har ett anställningsavtal i vilket hans lön finns angiven. Den anställde kan således visa att han fått för lite lön utifrån sitt anställningsavtal. Det blir upp till dig att motbevisa att ni muntligen kommit överens om att en viss summa skulle dras från lönen för att han köpt budkontrakten av dig.Som svar på din fråga så har du, efter hur du beskriver det i frågan, uppfyllt din del av avtalet och han har inte rätt att kräva pengar genom att bryta avtalet. Däremot finns det en risk att du får svårt att visa det. Den anställde har ett anställningsavtal i vilket hans lön framgår, och rent objektivt ser det då ut som att du har betalt för lite lön. Det blir upp till dig att visa att ni har ett avtal om löneavdraget som skulle göras. Om det finns skriftligt underlättar det, muntliga avtal är betydligt svårare att bevisa. Om du och din anställde skulle hamna i en tvist är det en god idé att du anlitar en jurist som företräder dig och försöker hjälpa dig att visa att du uppfyllt din del av avtalet. För ändamålet kan jag varmt rekommendera att du anlitar en jurist från Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert.Med vänliga hälsningar,

Borde man välja generalfullmakt eller framtidsfullmakt?

2019-05-31 i Avtal
FRÅGA |Hej, jag är 75 år , änka sen 3 år tillbaka. Ännu så länge "vid mina sinnens fulla bruk" men vill nu ge fullmakt till ett av mina fem barn att när sinnena mattas kunna föra min talan samt att vara den som får juridiskt o ekonomiskt ansvar för familjens sommarhus. Generalfullfakt eller framtidsfullmakt?
Daniela Karlsson |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. GeneralfullmaktEn generalfullmakt är en typ av fullmakt som ger den som får gullmakten begofenhet att göra allt det som den som ställer ut fullmakten har rätt att göra. Det kallas även för en obegränsad fullmakt.FramtidsfullmaktEn framtidsfullmakt gör det möjligt att lösa problemet när en fullmäktig inte längre kan göra något när fullmaktsgivaren blir sjuk. Denna typ av fullmakt ger fullmäktigen rätt att ingå avtal för fullmaktsgivarens räkning. Framtidsfullmakten ger dig större självbestämmande i frågan om vem som ska sköta dina angelägenheter. Fullmakten börjar gälla när fullmaktsgivaren tappar sin förmåga att ingå avtal t.ex. p.g.a. sjukdom. Det ställs högre krav på en framtidsfullmakt för att den ska vara giltig, det krävs; Fullmaktsgivaren har fyllt 18 år. Framtidsfullmakten måste vara skriftlig Underskrifterna av fullmakten ska ha 2 vittnen.Det ska framgå att det är en framtidsfullmakt, vilka angelägenheter det omfattar och vem/vilka som är fullmaktshavare samt vilka övriga villkor som gäller. Se. 1-5 och 9 §§ i lag om framtidsfullmakterSammanfattningSammanfattningsvis skulle jag rekommendera dig att välja en framtidsfullmakt då den ska börja gälla först när du inte längre kan ta hand om sommarhuset.

Bevisbörda i vid konsumententreprenader

2019-06-16 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har en uterumskonstruktion som är felbyggd. Byggdes sommaren 2016 och sedan dess har vi haft sporadisk kontakt med företaget som byggde. De vill nu att vi ska betala en del av det det kostar att åtgärda då de säger att vi sagt att vi vill ha fel lutning på taket. Inga avtal eller kontrakt är skrivna. Har vi någon chans att få upprättelse genom att driva via jurist? Med vänlig hälsningLena Stridsman Persson
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är givetvis svårt att ge ett helt korrekt svar när jag inte känner till alla omständigheter. Mitt svar utgår ifrån den information som angetts ovan. Jag utgår ifrån att du är konsument, dvs att du inte har anlitat byggfirman genom ett eget företag. När en konsument anlitar en byggfirma för att utföra en tillbyggnad till ett hus, gäller reglerna om entreprenad i konsumenttjänstlagen (1985:716). Om det uppstår ett fel i entreprenaden har konsumenten rätt att få felet avhjälpt av byggfirman (se 20 § KtjL). Om avhjälpande inte kan ske kan konsumenten kräva avdrag på priset eller häva avtalet enligt 21 §. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §. Om felet beror på att du själv har instruerat byggfirman om den felaktiga lutningen, kan du troligtvis inte klandra byggfirman för detta. Om ni har olika uppfattningar om vad som har sagts, har byggfirman troligtvis bevisbördan för att konsumenten har gett en sådan felaktig instruktion. Av 51 § KtjL framgår att vid småhusentreprenad gäller vad konsumenten påstår har avtalats omarbetets omfattning,priset eller grunderna för hur priset bestäms,tiden för betalning, ochtiden för arbetets avslutande,Även om felaktiga instruktioner inte kan sägas ingå i någon av dessa punkter, ligger det nog närmast till hand att placera bevisbördan på byggfirman även i ditt fall. Med anledning av ovanstående rekommenderar jag att du vänder dig till en jurist. Du är välkommen att höra av dig till vår juristbyrå på info@lawline.se.

Hyrt en klubb till en viss tid, får klubben sluta spela musik, tända lampor och börja städa innan dess?

2019-06-14 i Avtal
FRÅGA |Jag och min klass hade studentskiva för några veckor sen och vi hade genom studentfabriken hyrt klubben Estelle under en kväll. Vi hade då ett så kallat eftersläpp från klockan 22 och vi hade hyrt lokalen tills 03. Men när klockan var 01:30 började många gå, men det var kanske 10-15 personer kvar på klubben. Vi hade som sagt hyrt tills 03 men de "sparkade ut" de resterande som var kvar vid 01:30. Inte fysiskt sparkade ut dom. Men de slutade spela musik och började tända lampor och städa undan. Och då initierar dom att de vill stänga och få ut alla. Får de göra det även fast det var folk kvar och vi hade hyrt tills 03?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Avtalslagen är tillämplig här. Huvudregeln är att avtal ska hållas oavsett om det är muntligt eller skriftligt enligt 1 § avtalslagen (AvtL). Har ni varit överens om att ni ska hyra lokalen till kl 03.00 är det det som gäller. Ni har alltså betalat för att hyra den lokalen under den angivna tiden, därför får motparten inte bryta mot överenskommelsen genom att sluta spela musik etc. För att lösa detta vore det rätta att en återbetalning för den tiden ni inte fick hyra enligt överenskommelse d.v.s. återbetalning för dem 1h 30 min. Exempelvis om ni hyrt klubben mellan 22-03 för 2000, ska återbetalning med 600 kr ske till er. Det är den som ni hade avtalet med som ska göra återbetalningen till er.Sammanfattningsvis får de inte sluta spela musiken, börja tända lampor och städa innan kl 03, eftersom ni varit överens om att ni studenter ska hyra Estelle till kl 03. Därav ska motparten kompensera er.Hoppas du fick svar på din fråga!Lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad kan man skriva avtal om?

2019-05-31 i Avtal
FRÅGA |Om jag och min man köper en lägenhet och får kontantinsatse(15%) av min styvpappa hur kan vi göra så att han har någon säkerhet i de pengarna? Kan man skriva något avtal mellan oss tre där det exempelvis står att han får 15% av vinsten vid försäljning? Om vi gör det är det då juridiskt bindande? Eller finns det något annat sätt?
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man kan skriva avtal om väldigt mycket, och det är juridiskt bindande. Ni kan tex skriva ett avtal där det står att vid försäljning av huset ska din styvfar få pengar vid försäljningen. Det kan vara en procentsats, 15% som du föreslår, men det kan även vara ett fast belopp.Ett annat alternativ är att han får 15% av äganderätten i bostaden. Det kan ni antingen göra som att ni ger det till honom som en gåva eller att han är med från början när ni gör köpet.Oavsett vilket alternativ ni väljer kan vi på Lawline hjälpa er att skriva avtalet. Det kan ni få hjälp med här.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Gäller vårt skriftliga avtal efter separation?

2019-05-28 i Avtal
FRÅGA |Hej, om jag och min tjej kriver ett kontrakt i mellan oss om ett lån som hon tar, men jag ska ha helften å därmed betala halva månadskosnaderna för det lånet. Om vi flyttar från varandra eller blir osams gäller då det kontraktet vi har skrivit om att jag ska betala klart min del fast hon står på lånet?? Tack
Felicia Olsson |Hej! Tack för att du vänder dit till Lawline med din fråga!Huvudregeln är i svensk rätt att avtal kan slutas på vilket sätt som helst, AvtL 1 §. För sambor finns dock särskilda formkrav för ett avtal, fast då gällande bodelningen, vilket dock inte blir aktuellt i ert fall (jfr 9, 10 §§ SamboL). Det är vidare bra att ni gjort detta avtal skriftligt, eftersom det annars funnits en risk att dina betalningar av lånet annars kunnat ses som en gåva, GåvoL 1 §.Att detta avtal inte skulle gälla efter en separation finns det inget som talar för, mot bakgrund utav avtalslagen. Som svar på din fråga bör detta avtal därför gälla, såvida det inte finns något villkor i ert avtal som säger att det inte ska gälla vid en separation.Hoppas du känner att du fick svar på frågan. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Vänliga hälsningar,