Vad gäller om ena avtalsparten av misstag fakturerat ett för lågt belopp?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Av vad jag utgår från föreligger det ursprungligen ett avtal mellan dig och den som ställt ut fakturan och så jag tolkar ditt ärende är de det dyrare priset som då följer av det urprungliga avtalet. Huvudregeln är att avtal ska hållas ("pacta sunt servanda") och frågan blir om vi kan göra undantag från detta till följd av att den andra avtalsparten skrivit in fel pris i offerten. Denna fråga går att analysera ur två perspektiv vilket jag kommer att redogöra för nedan.
För det första kan vi se det ur ett avtalsrättsligt perspektiv. Det är nämligen möjligt för en avtalspart att efterge sina krav enligt det ursprungliga avtalet och då välja att enbart fakturera för det lägre priset. Eftersom felfaktureringen i detta fall skett till följd av ett misstag kan man dock inte se det som att den andra avtalsparten gjort någon viljeförklaring som skulle innebära att han eller hon efterger sitt krav. Även om felfaktureringen skett till följd av ett misstag som denne varit omedveten om (och någon viljeförklaring således inte föreligger) finns det stöd för att en avtalspart i vissa fall, till följd av att ha förhållit sig passiv under en längre period, kan gå miste om sin rätt att begära ersättning enligt det högre beloppet som följde av avtalet (se NJA 2018 s 171). Så jag förstår ditt ärende har det dock inte gått någon längre period sedan felfaktureringen ägt rum och således blir detta argument heller inte aktuellt för din del. Min slutsats blir således att du inte på avtalsrättslig grund kan undgå att betala det högre priset.
För det andra kan frågan även analyseras fordringsrättsligt. Bedömningen ligger här väldigt nära den man gör inom ramen för den avtalsrättsliga bedömningen. Det finns här enligt rättspraxis stöd för att man i vissa fall kan undgå ett retroaktivt betalningskrav när man betalat fakturor i god tro beträffande att de varit slutliga (se t.ex. NJA 1973 s 315 och NJA 1991 s 3). Godtrosbedömningen utgår då främst på vad som varit möjligt att läsa ut på den faktura du fått, alltså om det är möjligt att på fakturan läsa ut att den andra avtalsparten fakturerat för lite är du sannolikt inte i god tro. Även om man skulle mena att du är i god tro är det enligt min mening uppenbart att de rättsfall där en part kunnat undgå ett retroaktivt betalningskrav bygger på fall där den ena avtalsparten under en längre period återkommande fakturerat för ett lägre belopp än avtalet. I ditt ärende rör det sig om en enskild faktura vilket enligt min mening föranleder att dessa rättsfall inte blir relevanta för ditt fall. Slutsatsen blir att den andra avtalsparten alltjämt har rätt att fakturera dig för det högre beloppet.
För att sammanfatta mitt svar kan konstateras att avtal som stark huvudregel ska hållas. De undantag jag redogjort för ovan har främst att göra med sådana fall där avtalet ändrats eller när det finns särskilda skäl för att skydda en avtalspart i god tro från höga retroaktiva betalningskrav. I ditt fall finner jag inga skäl till att göra undantag från huvudregeln, särskilt mot beaktande av att någon längre tid inte förflutit sedan felfaktureringen skedde. Med detta sagt hoppas jag att mitt svar har varit till hjälp. Om det kvarstår några frågor är du självklart välkommen att åter höra av dig till oss på Lawline.
