Kan en gåva behöva återgå till givarens dödsbo?

2019-08-19 i Gåva
FRÅGA |Jag har genom fullmakt från min mor tillgång till min mors bankkonto (fram till dödsdagen då den förföll enligt banken) Min mor ger muntligen en gåva i form av pengar till min son,vilket jag ombesörjer och för över beloppet till min sons konto. Gäller den gåvan när min mor senare hastigt avlider eller ska den återgå till dödsboet?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka regler gäller för en gåva?Regler om gåvor finns i gåvolagen (GåvoL). För att en gåva ska anses vara fullbordad krävs att den överlämnats till mottagaren (2 § GåvoL). Detta kallas att gåvan traderas. När gåvan traderats och mottagaren har full rådighet över den tillhör den inte längre givaren. Då gåvan från din mor till din son förts över till din sons bankkonto har gåvan alltså traderats och pengarna tillhör din son och inte din mor. Att utfästelsen om gåvan (då din mor lovade att din son skulle få pengarna) var muntlig är inga problem eftersom gåvan har traderats till din son.Kan gåvan behöva återgå?Eftersom gåvan fullbordats i enlighet med gåvolagen finns det ingenting där som skulle innebära att gåvan behöver återgå till din mors dödsbo. Eftersom din mor avlidit måste man även ta hänsyn till bestämmelserna i ärvdabalken (ÄB), vilket är den lag som reglerar hur arv ska fördelas. I ärvdabalken finns bestämmelser om bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att de som är bröstarvingar (barn) till den avlidne alltid har rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är den avlidnes samtliga tillgångar delat på hur många barn denne har (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne under sin livstid har gett bort egendom på ett sådant sätt att det går att likställa med ett testamente kan gåvan behöva återbäras om den inskränker bröstarvingarnas laglott (7 kap. 4 § ÄB). För att gåvan i det fallet ska återgå krävs det att bröstarvingarna väcker talan om det i domstol (7 kap. 3 och 4 § ÄB).Vad innebär detta i din situation?Gåvan i din situation skulle kunna behöva återgå om den innebär att din mors bröstarvingars (alltså du och dina eventuella syskons) laglott inskränks och att gåvans syfte är att likställa med ett testamente. Så som jag tolkar din fråga gav din mor bort pengarna till din son då hon låg på sin dödsbädd. Om det är så skulle det kunna gå att jämställa gåvan med ett testamente. Huruvida din mors bröstarvingars laglotter inskränks på grund av gåvan kan jag inte svara på eftersom jag inte vet hur stor gåvan var i förhållande till hur mycket tillgångar din mor hade. Om det var en mindre summa pengar som inte leder till att laglotten inskränks är gåvan inte ett problem och behöver då inte återgå. Om det däremot var så mycket pengar att laglotten inskränks kan hela gåvan, eller så mycket som behövs för laglotten, behöva återgå. För att det ska hända krävs dock att en bröstarvinge vars laglott inskränks väcker talan om det i domstol. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Får man behålla gåvor vid en separation?

2019-08-17 i Gåva
FRÅGA |Kan en gåva, en dyrbar klocka, tas tillbaka vid en separation?
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bindande avtalNär man ger någon en gåva så ingår man i praktiken ett avtal med mottagaren. Det finns en allmän princip i juridiken som menar att avtal ska hållas och detta gäller även för gåvor. Så om du har fått klockan som gåva och sen även tagit emot denna, har ett bindande avtal uppstått. Detta innebär att personen som gav dig klockan inte kan ändra sig efteråt. Inte heller kan han/ hon komma med nya villkor för att du ska få behålla klockan – gjort är gjort och kommer aldrig mer igen som man säger…BevisningDet som kan vara knepigt, kanske särskilt vid en separation om man är osams, är bevisning. Det är alltid bra att acceptera (dyrbara) gåvor i samband med ett gåvobrev. Har du inget gåvobrev så är gåvan inte ogiltig, men det kanske är svårare att bevisa att det faktiskt var en gåva.BodelningAndra steget här är att det finns olika typer av egendom. Om gåvan inte ska räknas med i en bodelning när ni separerar, så måste klockan vara din enskilda egendom. Allt som inte är enskild egendom är sådant ni som makar äger tillsammans och delas lika mellan er vid en separation. (Se Äktenskapsbalken 7 kap. 1 § och 10 kap. 1 §). I ett gåvobrev ska det i sådana fall tydligt framgå att klockan är en gåva till dig och den blir din enskilda egendom. Om det inte uttryckligen står detta så är det giftorättsgods och ska i allmänhet tas med i bodelningen. Igen så blir detta svårare att bevisa om det inte finns ett gåvobrev.Undantag för personliga presenterÄven om det inte framgår att klockan ska vara din enskilda egendom, så kan en klocka enligt mig ses som en personlig present. Lite som en ring eller ett annat betydelsefullt smycke. Det innebär att det finns en möjlighet att utelämna klockan från bodelningen av den anledningen (se Äktenskapsbalken 10 kap. 2 §). Men detta är även beroende på hur er ekonomi ser ut i övrigt. Om värdet av denna klockan är oskäligt högt i relation till vad den andra personen har för tillgångar, så kan den räknas med ändå. Detta är för att man inte vill att man ska ha separationer där den ena missgynnas på ett oproportionerligt sätt. Jag hoppas att detta har gett dig de svar du sökte. Om du har fler frågor så får du gärna skicka in dem! Om du behöver mer personlig rådgivning kan du även naturligtvis ta kontakt med vår juristbyrå, det gör du här.Med vänliga hälsningar,

Hur ger jag tillbaka en fastighet jag mottagit som gåva?

2019-08-13 i Gåva
FRÅGA |Hej ,Jag anlitade er i December förra året för att upprätta ett gåvobrev från min mamma till mig angående en fast egendom. Detta skede också och allt sköttes på rätt sätt. Nu måste dock denna gåva ges tillbaka till min mamma pga personliga skäl som innefattar mina syskons reaktion.Min fråga är nu hur gör jag detta på rätt sätt, är det enklast att skriva ett nytt gåvoavtal från mig till min mamma ? Jag vill säkerställa att min arvsrätt inte påverkas på något sätt , dvs att jag i ett senare skede kommer att ärva min lagliga del av den fast egendomen.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör fastighetsköp finns det formkrav innebärande att vissa krav måste finnas med i köpehandlingen för att den ska vara giltig. De formkrav som finns är att köpehandlingen ska innehålla uppgift om köpeskillingen, en förklaring om att egendomen överlåtes på köparen av säljaren samt handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av både köparen och säljaren (4 kap. 1 § Jordabalken, JB). För det fall att man skänker bort en fastighet genom ett gåvobrev är reglerna desamma som vid köp (4 kap. 29 § JB). Det innebär att det är tillräckligt med ett gåvobrev för att skänka bort fastigheten, så länge det uppfyller formkraven för en köpehandling (varvid köpeskillingen torde bli 0 kronor eller likvärdigt formulerat). Gåvobrevet, med formkraven uppfyllda, är således det viktigaste dokumentet för att skänka bort fastigheten.Mottagaren av gåva ska söka lagfartMottagaren av gåvan ska inom tre månader söka lagfart för fastigheten (20 kap. 1-2 § JB). Det krävs inte att gåvobrevet är bevittnat för att det ska vara giltigt (jfr 4 kap. 1 § JB). Däremot ska lagfartsansökan vilandeförklaras om överlåtelsehandlingen inte är styrkt av två vittnen (20 kap. 7 § JB). Det är således en god idé att redan vid utfärdande av gåvobrevet se till att det även bevittnas.För att ge tillbaka fastigheten till din mamma krävs det, precis som du skriver, att det upprättas ett gåvobrev. Det viktigaste dokumentet för överlåtelsen är ett korrekt utformat gåvobrev. Om du skänker fastigheten till din mamma blir hon istället ägare av den och du kommer att ärva henne den dag hon går bort. Din mamma kan givetvis skriva ett testamente som till viss del hindrar att du ärver, som bröstarvinge har du däremot i vilket fall rätt till din laglott. Om du önskar kan du när du skänker fastigheten till din mamma skriva in ett villkor om överlåtelseförbud. Ett sådant förbud innebär att din mamma inte får lov att sälja fastigheten. Då säkerställer du åtminstone att fastigheten finns kvar hos henne och inte skänks bort eller säljs till någon annan.Jag rekommenderar dig att du antingen använder dig av Lawlines avtalstjänst eller bokar en tid med en av våra jurister. I avtalstjänsten kan du själv utforma ett gåvobrev som är juridiskt korrekt, till ett konkurrenskraftigt pris. Givetvis kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig personligen med att utforma ett gåvobrev exakt så som du önskar. Om du är intresserad av att komma i kontakt med en av våra jurister för ändamålet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Ogiltigförklara avtal på grund av psykos

2019-08-12 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag tänkte sälja min lägenhet genom landets största mäklare och skrev ett överlåtelseavtal (med bilagor) med en köpare.Mäklaren går på semester i två veckor och när hon kommer tillbaka så har BRF-föreningen hört av sig eftersom köparen ringt dem och bett dem att neka henne medlemskap. (finns en klausul som säger att avtalet hävs om köparen blir nekad medlemskap), samt ringt sin bank och sagt att hon inte längre ville ha lånet. Föreningen nekar ej medlemskap men låter henne ta tillbaka sin medlemsansökan.Köparen lägger på luren mot mäklaren och hävdar att hennes advokater sagt att om hon ingick avtalet "under påverkan av psykos" så är det ogiltigt och vägrar därmed att själv häva avtalet. Jag får info av mäklaren att jag kan häva avtalet p.g.a. avtalsbrott på tillträdesdagen då hon uteblev och på så sätt sälja lägenheten igen.Till saken hör att köparen hade med sig sin man och ett barnbarn på visningen samt ett annat barnbarn på avtalsskrivningen så man kan ju tycka att någon av dem borde reagerat om hon var sjuk under processen.Mäklaren (med kollegor) har aldrig varit med om något liknande (36 års erfarenhet).Det känns konstigt om man kan "ångra" sig på detta sluga sätt och komma undan med det efter ett korrekt ingånget avtal.Hur stor chans tror ni att köparen har att få igenom sin påstådda psykos i rätten och på så vis få avtalet ogiltigt?
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Situationen du beskriver låter minst sagt besvärligt. Jag kommer i mitt svar redogöra för hur liknande situationer bedömts tidigare, för att ge dig en bild av hur dina chanser ser ut.Avtal som ingåtts under påverkan av psykisk störning är ogiltigtSom köparen påpekar är visserligen ett avtal ogiltigt om det ingåtts när någon av parterna var under påverkan av en psykisk störning, vilket följer av Lag (1924:323) om verkan av avtal som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet. En psykisk störning enligt den lagen kan exempelvis röra sig om just en psykos. Det krävs utöver den psykiska störningen också ett orsakssamband. Sambandet ska föreligga mellan den psykiska störningen och avtalet för att ogiltighet ska bli aktuellt. Den psykiska störningen måste alltså ha varit avgörande eller åtminstone medverkat till att avtalet ingicks. Applicerar man detta på din situation måste alltså köparen både ha varit i en psykos och så måste psykosen lett eller bidragit till att hon genomförde köpet. Hade hon genomfört köpet även om hon inte haft en psykos kan hon inte få avtalet ogiltigförklarat.Den som påstår att psykisk störning förelåg vid avtalets ingående har bevisbördan Enligt svensk rätt är det den som påstår att avtalet skulle vara ogiltigt på grund av psykisk störning som har bevisbördan för detta. Detta framgår av praxis från högsta domstolen (NJA 1958 s 516 och NJA 1966 s 44). Det innebär i ditt fall att det är köparen som har bevisbördan. Hon måste visa på att hon först och främst faktiskt hade en psykos och därefter också visa att den var hela eller åtminstone delvis anledningen till att köpet genomfördes. Hur ser köparens chanser ut att få avtalet ogiltigförklarat p g a den påstådda psykosen?Utifrån det du beskriver låter det som att köparen har en ganska kraftig uppförsbacke framför sig om hon ska lyckas göra det troligt att avtalet ingicks under och beror på en psykos. Först och främst måste hon som sagt göra det troligt att hon faktiskt var i en psykos. Detta kan exempelvis göras genom ett läkarintyg eller utlåtande från en psykolog. Har hon inget intyg och psykoser vanligtvis inte är någonting som brukar drabba henne kan det nog bli svårt att bevisa att en psykos förelåg. Dessutom går det att ifrågasätta varför hennes familj inte reagerade om hon var psykotisk. Det faktum att hon hade såväl sin man som barnbarn med på visningen och ett annat barnbarn med vid avtalsskrivningen tycker jag talar emot att hon skulle varit i en psykos, eftersom de som sagt torde ha reagerat om hon agerade olikt sig själv och var psykotisk. Skulle hon trots allt kunna göra troligt att hon var i en psykos måste hon därefter visa att den var avgörande eller medverkade till att avtalet ingicks. Omvänt måste hon visa på att hon inte skulle ingått avtalet alls/på samma sätt om hon inte hade varit i en psykos. I den här situationen verkar hennes anhöriga ha varit införstådda med att hon skulle köpa en lägenhet eftersom de var med vid såväl visning som avtalsskrivning. Det låter då märkligt att det skulle varit psykosen som var orsaken till att hon köpte lägenheten.SammanfattningsvisJag tror att köparen utifrån det beskriver kommer ha väldigt svårt att kräva att avtalet ska ogiltigförklaras. Som nämnts ovan ligger bevisbördan på henne, och hon måste bevisa både att en psykos förelåg och att den var en orsak till att hon ingick avtalet. Kan hon inte bevisa båda sakerna kommer inte rätten förklara avtalet ogiltigt, utan avtalet kommer att kvarstå. Behöver du mer hjälp?Skulle tvisten gå vidare upp i domstol är mitt råd ändå att ta juridisk hjälp. Att vara i domstol är ofta både tidskrävande, svårt och kan bli dyrt om man förlorar. En jurist kan hjälpa dig att utforma din talan så den blir så stark som möjligt, och lotsa dig i det praktiska som du kanske känner dig osäker på. Vi på Lawline har jurister som kan hjälpa dig i ett sådant läge. Vill du veta mer om våra priser och hur vi kan hjälpa dig är du varmt välkommen att maila mig på tora.odin@lawline.se.Lycka till och hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur hanterar man arv av samägd fastighet?

2019-08-19 i Samägandeavtal
FRÅGA |Min farfar gav min farbror 1/3 av sin fritidsfastighet. Gåvan skulle EJ betraktas som förskott på arv. Min farbror har erhållit lagfart på sin andel. Det finns förklaringar till detta så gåvan i sig var helt ok. Fritidsfastigheten, som består av flera byggnader, nyttjas av min farbror och min farfar. Min farfar betalar samtliga kostnader för drift och underhåll. Efter gåvotillfället har ett modernt fullt utrustat Atterfallshus byggts, kök och badrum renoverats och många andra förbättringar genomförts. Min farfar har stått för alla utgifter.Fastigheten skall någon gång i framtiden delas mellan min far och min farbror. 1/3 ägs redan av min farbror och resterande 2/3 delas lika mellan min far och farbror.Frågor:1) Hur ska man vid ett framtida arvskifte hantera värdet av förbättringarna/investeringarna som bekostats av min farfar efter gåvotillfället. Utan någon form av jämkning erhåller min farbror 2/3 av varje investerad krona.2) Hur hanterar man att min farfar betalat 20 års drift och underhåll trots att han bara borde ha betalat 2/3.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det vill du dels veta hur man vid ett framtida arvskifte ska hantera värdet av de förbättringar och investeringar som bekostats av din farfar efter att en del av fastigheten skänktes till din farbror, dels hur man ska hantera att din farfar betalt tjugo års drift och underhåll trots att han i och med ägandet endast borde betalt 2/3.Jag kommer i det följande att besvara dina frågor var för sig, under separata rubriker."Hur ska man vid ett framtida arvskifte hantera värdet av förbättringarna/investeringarna som bekostats av min farfar efter gåvotillfället. Utan någon form av jämkning erhåller min farbror 2/3 av varje investerad krona."Enligt den legala arvsordningen är arvlåtarens barn, s.k. bröstarvingar, närmsta arvingar och ärver lika lott (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). I ert fall innebär det att din far och hans bror kommer att ärva hälften var av kvarlåtenskapen efter deras far. Då deras far äger 2/3 av fastigheten kommer de att ärva hälften var. Ärvdabalken tar ingen hänsyn till eventuella förbättringar och investeringar som bekostats av arvlåtaren. Lagen avser endast att dela upp kvarlåtenskapen.Alternativet till om man inte vill följa den legala arvsordningen är att skriva ett testamente. Din farfar kan skriva ett testamente och påverka fördelningen vid hans frånfälle. Genom ett testamente kan han t.ex. skänka en större andel av sitt ägande i fastigheten till din far, om han känner att han vill kompensera honom för de förbättringar och investeringar som skett. Alternativt, om han har andra tillgångar, kan han välja att testamentera annan egendom, t.ex. pengar till din far. Det bör dock uppmärksammas att även om din farfar kan välja att skriva ett testamente så har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (om t.ex. en bröstarvinge skulle ärvt kvarlåtenskap om 500.000 kronor efter den avlidne, har vederbörande rätt till 250.000 kronor, oavsett vad testamentet stadgar).Så som jag tolkar det, om din farfar tycker att det blir orättvist med en fördelning enligt den legala arvsordningen är det således ett testamente som är lösningen för att fördela kvarlåtenskapen annorlunda."Hur hanterar man att min farfar betalat 20 års drift och underhåll trots att han bara borde ha betalat 2/3?"Ett alternativ, för att reglera det du nämner, är enligt svaret ovan. Om din farfar tycker att det blivit en snedfördelning kan han skriva ett testamente och säkerställa att din far ärver mer än hans bror.Det kan även argumenteras för att din farfar har en fordran på sin son (dvs. på din farbror) för att han betalt drift och underhåll i dess helhet. Att han har en fordran innebär att han i sådana fall kan begära betalt av din farbror. Enligt samäganderättslagen ska delägare av samägd fastighet dela på kostnaderna som rör förvaltningen av fastigheten i förhållande till sin lott. Det innebär i sådana fall att din farfar skulle betalt 2/3 av kostnaderna, och den andre delägaren (din farbror) skulle betalt 1/3 av kostnaderna (15 § samäganderättslagen). Enligt 2 §, samma lag, krävs det dock för att åtgärder ska kunna vidtas i fastighetens förvaltning, att samtliga delägare samtycker till åtgärden. Undantag görs för åtgärder som behövs för fastighetens bevarande och ej tål uppskov, sådana åtgärder får vidtas av en delägare utan att alla hunnit samtycka. Även om din farbror kanske inte uttryckligen samtyckt till förvaltningsåtgärder som din farfar vidtagit rörande fastigheten kan det åtminstone argumenteras för att det förelegat ett tyst samtycke. Om din farbror känt till att din farfar betalt de löpande kostnaderna, utan att ha motsatt sig det, kan så vara fallet. I sådana fall kan din farfar kräva din farbror på kostnaderna i förhållande till din farbrors ägandeandel. Den fordran som din farfar eventuellt har på din farbror faller dock under den allmänna preskriptionstiden som är tio år efter fordrans tillkomst (2 § preskriptionslagen). Det innebär att din farfar endast kan kräva din farbror på kostnader som uppkommit de senaste tio åren. Kostnader dessförinnan är preskriberade och kan inte krävas in.Hoppas du fick svar på det du undrade över. Om det blir en tvist och ni behöver hjälp av en jurist är du varmt välkommen att återkomma till mig för offert och tidsbokning. Våra jurister kan även vara behjälpliga med upprättande av testamente om så blir aktuellt. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Den lagstadgade ångerrätten vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler

2019-08-15 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Jag har ett företag som håller mindfulnesskurser. Jag undrar hur jag ska formulera mina bokningsvillkor för att det ska bli rätt. Ser att personer gör olika. En del erbjuder 14 dagars ångerrätt från anmälningstillfället vilket om jag förstår rätt är så man bör göra? Men många i min situation som erbjuder kurser skriver att de inte tar emot avbokningar. Får man göra så eller har kunden alltid rätt att avboka inom en viss tid? och isåfall vilken tid gäller? Är det 14 dagar? Vilken lagtext gäller här?Tacksam för svar!
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Bokningar som sker på distans, via telefon eller nätet samt dina skyldigheter som företagare gentemot konsumenter i dessa fall, regleras av lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Lagen ställer upp, som du nämner, ett tvingande krav på 14 dagars ångerrätt som gäller från den dag då avtalet ingåtts (2 kap. 10 och 12 §). Konsumenten kan alltså välja att frånträda avtalet inom den lagstadgade så kallade ångerfristen. De avtalsvillkor (bokningsvillkor) företagare ställer upp som strider mot den lagstadgade ångerrätten är utan verkan mot konsumenten, det vill säga sådana villkor behandlas rättsligt sett som ogiltiga (1 kap. 4 §). Ångerfristen börjar aldrig löpa förrän konsumenten har fått information om ångerrätten. Rätten att ångra sig upphör senast ett år efter det att ångerfristen skulle ha löpt ut om informationen hade getts på föreskrivet sätt (2 kap. 12 §). Om du som företagare inte ger tillräcklig information om ångerrätten har alltså konsumenten rätt att ångra sig i upp till ett års tid. Vid utövande av ångerrätten ska näringsidkaren återbetala vad konsumenten betalat till näringsidkaren. Återbetalning ska ske inom 14 dagar från den dag då näringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om frånträdande av avtalet (2 kap. 14 §). Skyldigheter du som näringsidkare har Näringsidkare ska ge konsumenten information om ångerrätten, dess utövande samt längd, priset för tjänsten inbegripet skatter eller avgifter, sitt namn, organisationsnummer, kontaktuppgifter och konsumentens reklamationsrätt (2 kap. 2 §). Denna information ska ges på ett klart och begripligt sätt och särskild hänsyn ska tas till behoven hos underåriga och andra särskilt utsatta personer (2 kap. 3 §). Lagen ställer även upp krav på att konsumenten ska få en bekräftelse på avtalet, vilken ska innehålla de ovanstående informationskraven om de inte redan getts i annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten (2 kap. 4 och 5 §). Undantag från ångerrättenOm tjänsten har fullgjorts och konsumenten uttryckligen samtyckt till att tjänsten börjar utföras och gått med på att det inte finns någon ångerrätt när tjänsten har fullgjorts kan ångerrätten undantagsvis inte gälla (2 kap. 11 §). Vänligen,

Vad gäller vid felskrivning i anställningsavtal?

2019-08-12 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hejsan! Jag undrar om du har skrivit på ett kontrakt/avtal för ett jobb och det står att du ska få 130kr/ i timmen men sedan när de betalar ut får du endast betalt för 100kr i timmen för de sa att de hade skrivit fel? Men båda parterna hade redan skrivit på avtalet för 130kr/ i timmen, är det olagligt att betala ut för 100kr/ i timmen då?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett anställningsavtal regleras av den allmänna avtalslagen (AvtL) och lagen om anställningsskydd (LAS). 3 kap. 32 § AvtL beskriver vad som gäller i en situation där exempelvis någon har skrivit något fel i ett avtal och viljan med innehållet därmed har ändrats. Regeln vid ett sådant s.k förklaringsmisstag lyder att parten som skrev fel inte är bunden vid den nya lydelsen ifall motparten insåg eller borde ha insett att det var fel. Motsatsvis innebär det att din arbetsgivaren är bunden vid lydelsen i avtalet och ska betala ut 130 kr/ tim ifall du inte hade anledning att misstro att det var den lönen de tänkte betala dig. Det är alltså rätt som du säger att de är skyldiga att betala dig den lönen som står på avtalet, eller i annat fall upprätta ett nytt anställningsavtal med dig.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!

Om en anställd trotsar en muntlig instruktion, är avtalet ogiltigt då?

2019-08-11 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående fullmakter. Om jag skriver en skriftlig fullmakt till en anställd där jag nämner han ska köpa 50 muggar och att han får max betala 4000 kr. När han väl är på väg så ger jag honom en muntlig instruktion att muggarna måste vara gröna då de ska passa företagets logga. Väl när arbetstagaren är hos tredje man så visar han den skriftliga fullmakten men tycker att de gröna muggarna är fula och väljer att köpa de röda, är företaget bundet av det här? Tacksam för svar
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga så kommer jag prata lite om Avtalslagen (AvtL) för att lista ut svaret på just din fråga. Som du skrev så har din anställd fått en fullmakt vilket ger honom rätt utföra ett köp av 50 muggar enligt dina specifikationer. En muntlig instruktion är inte någonting som egentligen är menat för tredje man att ta del av, det är en intern kommunikation mellan dig och den anställde. Bundenhet?Eftersom gränserna för fullmakten i detta fall endast avsåg antal muggar och priset för dessa, så är företaget bunden gentemot tredje man (AvtL 10 §). Detta eftersom jag antar att han inte överskred just dessa specifikationer. Tredje man förväntas som sagt inte känna till den muntliga instruktionen och i detta fall verkar det som att personen till och med tog del av den skriftliga fullmakten. Då ska man kunna känna sig trygg med sin affär. Vad händer nu?Det är verkligen tråkigt att detta har hänt ert företag. Mitt råd till dig är att ta kontakt med säljaren och se om det finns möjlighet att byta till gröna muggar i alla fall. De tjänar ju också på att ha ett gott rykte!Jag hoppas detta löser sig för er och att den anställde har uppfattat allvaret med att få särskilda uppdrag! Med vänliga hälsningar,