Tillvägagångssättet för återkallelse av skriftlig fullmakt

2018-12-07 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, Vi lämnade en fullmakt till en elmäklare 2012. Detta bolag, med ett visst org.nr, gick i konkurs 2015. Men fullmakten har tydligen överlåtits till nya elmäklare och jag tror det är nr 3 eller 4 som nu hävdar att vi är bundna till dem med ett avtal som har 3 års uppsägning enligt den gamla fullmakten från 2012. Bolaget har ett helt annat org.nr. Vi hävdar att fullmakten inte är giltig då det är en annan juridisk person än den som står på fullmakten. På fullmakten står också uttryckligen "Fullmakten avser ovan juridisk person". Var kan man läsa om fullmakts ogiltighet vid överlåtelse? Vill kunna skriva med en paragraf till bolaget när jag skriver att fullmakten de refererar till inte längre är giltig.
Hashim Mohammed Ritha |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Paragrafer om fullmakt hittar vi i 2 kap. lag(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område(AvtL). Jag tolkar din fråga som att det rör sig om en skriftlig fullmakt.ÅterkallelseÅterkallelse av skriftlig fullmakt regleras i 16 § AvtL. Där stadgas att en skriftlig fullmakt återkallas genom att fullmaktsgivaren begär tillbaka fullmakten från fullmäktigen. I det andra stycket framgår också att fullmäktigen är skyldig att på fullmaktsgivarens begäran återlämna fullmaktshandlingen.Konsekvenserna av att sluta avtal med stöd av en felaktig fullmaktI 25§ AvtL framgår vad som händer i de fall fullmäktigen sluter avtal utan stöd av en fullmakt. Den som utger sig som fullmäktig utan erforderlig fullmakt, eller agerar utanför behörigheten för fullmakten, ska bära eget skadeståndsansvar. Om fullmäktigen således inte kan styrka sin behörighet eller fullmakt och ändå ingår ett avtal för huvudmannen, blir fullmäktigen skyldig att ersätta den ovetande parten all skada som denne åsamkats av att inte kunna göra avtalet gällande mot huvudmannen.Det förekommer dock några få undantag. Om fullmäktigen kan visa att huvudmannen varit passiv eller kanske accepterat avtalet i efterhand, kan han då undgå skadeståndsansvar. Ett ytterligare undantag uppstår om tredje part (dvs. den som ingår avtal med fullmäktigen) var i ond tro när avtalet med fullmäktigen ingicks. Om tredje part hade kännedom om att fullmaktshandlingen var ogiltig, blir inte fullmäktigen i detta fall skadeståndsskyldig.SammanfattningDu bör i första hand sända ett meddelande till elmäklaren där du förklarar att fullmakten är ogiltig då den inte är ställd till dem. Kräv att återfå originalhandlingen så att du kan förstöra den. De är skyldiga att återställa den till dig enligt lag, 16§ AvtL.Tänk också på att i det fall elmäklaren väljer att ingå avtal för din del, trots den ogiltiga fullmaktshandlingen, kommer denne själv att bli ansvarig gentemot tredje man. Du bör dock i de fall du får kännedom om att det har ingåtts ett avtal snabbt ta kontakt med tredje man och förklara att fullmakten är ogiltig, för att bättra dina chanser att inte bli ansvarig på grund av passivitet.Jag hoppas att jag kunnat svara på din fråga väl. Om du har några fler frågor är du välkommen att skriva i kommentatorsfältet eller skicka in en ny fråga.Ha det bra!

Avtalsvillkor av innebörden att parterna förklarar sig ej längre ha juridiska anspråk på varandra. Trots detta skickar ena parten en faktura tre månader senare.

2018-12-06 i Avtal
FRÅGA |HejMin fd arbetsgivare tvingade mig att skriva på ett avtal vid min uppsägning.I avtalet framgår det: i och med att detta avtal är parternas samtliga mellanhavanden slutgiltigt reglerat. Ingendera av parterna har några ytterliga krav gentemot den andre, av vare sig juridiska, ekonomiska eller annan art.Nu 3 månader senare kräver företaget att jag ska betala två fakturor för drivmedel som förfallit gällandes tjänstebilen som jag återlämnat.Fakturorna skapades 26 september och 30 november. Jag var arbetsbefriad från den 4 september till den 30 september och har inte fått ta del av dessa fakturor förren 3 månader efter avslutad anställning.Hur starkt är avtalet: (daterat den 4 september) som i och med detta avtal är parternas samtliga mellanhavanden slutgiltigt reglerat. ingendera av parterna har några ytterliga krav gentemot den andre, av vare sig juridiska, ekonomiska eller annan art?Jag vill inte betala dessa fakturor då fd arbetsgivaren lurade mig på en fast anställning och försatte mig i en mycket jobbig situation.Väldigt tacksam för svar.
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Så som jag tolkar din fråga så har du använt en tjänstebil för andra ändamål än resor i arbetet och din arbetsgivare vill därför ha ersättning för det bränsle du förbrukade utanför arbetstid.Innebörden i det avtal du träffade med din arbetsgivare den 4 september är att alla rättsliga relationer ni hade till varandra innan det datumet anses lösta och avslutade i och med avtalet. Om du hade skulder till din arbetsgivare innan den 4 september så försvann alltså dessa skulder senast den 4:e, oavsett om du betalade eller inte. Så den väsentliga frågan är då när dina skulder till din arbetsgivare för bränslet uppstod. Det faktum att fakturorna upprättades vid ett senare tillfälle innebär inte att skulden uppstod då.Exakt när din skuld ska anses ha uppstått är inte helt klart. Min bedömning är att skulderna antingen har uppkommit löpande i takt med att du använde bilen alternativt att skulden uppstod senast den dagen du lämnade tillbaka bilen till din arbetsgivare. Om det datumet är innan den 4 september så står det uttryckligen i avtalet att skulderna i alla lägen inte gäller längre.Förutom ett avtals språkliga lydelse finns det dessutom anledning att titta på vad syftet med avtalet är. I din situation så är syftet med avtalet tydligt. Genom avtalet ska bägge avtalsparterna kunna släppa allting som hade med anställningen att göra och gå vidare säkra på att inga fler problem relaterade till anställningen behöver redas ut. Poängen med avtalet för bägge parter är att kunna lägga allt huvudbry relaterat till anställningsförhållandet bakom sig. Genom att framställa krav som är direkt relaterade till din anställning tre månader efter avslutad anställning har din före detta arbetsgivare agerat i strid mot avtalets syfte.Min bedömning är att det här avtalet ska ses som det definitiva slutet på era rättigheter och skyldigheter gentemot varandra till den del dessa rättigheter och skyldigheter beror på din anställning. Eftersom dom påstådda skulderna är hänförliga till din anställning så hindrar avtalet din arbetsgivare från att göra skulderna gällande.Med vänliga hälsningar

Måste vi upprätta skriftligt avtal om betalning efter avstyckning av fastighet?

2018-12-05 i Avtal
FRÅGA |Jag och grannen ska stycka av våra 2 tomter till en ny tomt. (Den nya tomten som ska säljas består av delar från båda tomterna) Behöver vi skriva ett avtal hos jurist om hur vi ska få betalt när den säljs. Och även hur vi betalar till lantmäteriet .
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ni måste inte upprätta ett skriftligt avtal om fördelning av betalning efter försäljningen av fastigheten. Inte heller för kostnaden för Lantmäteriets arbete måste ni upprätta skriftligt avtal. Det finns i detta sammanhang sålunda inte några krav på skriftliga avtal. Jag rekommenderar dock starkt att ni upprättar skriftliga avtal, för att fastställa bevisning inför – eventuella – framtida tvist.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Fråga om minderårig och fullmakt

2018-12-05 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar ifall det rent juridiskt teoretiskt hade kunnat vara så att en person som är yngre än 20 hade kunnat köpa alkohol på systembolaget (eller mer generallt, andra åldersbegränsade varor) med en fullmakt. Givetvis väljer butiken vem de vill avtala med men i teorin, hur fungerar detta?Tacksam för svar!
Felicia Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt avtalslagen (AvtL) så kan en person ge en fullmakt åt en annan att handla åt dennes räkning (AvtL 10 §). Det innebär att om x (över 20 år) ger y (under 20 år) en fullmakt att köpa alkohol åt hen så handlar y som om han vore x.Gällande ditt exempel med systembolaget så skulle det teoretiskt kunna vara möjligt för y att köpa alkohol för x räkning. Detta eftersom att y inte själv är part utan handlar åt x räkning, vilket gör x till part. Däremot kan inte y ta med alkoholen ut ur systembolaget eftersom att hen inte är 20 år. Det krävs alltså att x kommer och hämtar alkoholen där oavsett.Det finns trots det inte någon skyldighet för systembolaget att sälja alkoholen till en minderårig person med fullmakt, eftersom de enligt alkhollagen kan neka köp till personer under 20 år.Hoppas du fick svar på din fråga, Med vänlig hälsning

Formkrav för framtidsfullmakt samt mall

2018-12-07 i Formkrav
FRÅGA |Hej!Vi planerar ge varandra framtidsfullmakter makar emellan.Samtidigt vill vi ge våra två döttrar gemensam framtidsfullmakt, för var och en av oss makar,att gälla om vi av någon anledning inte kan sköta vår eller våra angelägenheter.Går det att själva formulera fullmakten eller skall det vara ett förtryckt formulär att ifyllas.Finns det blanketter för två fullmaktshavare? Tack på förhand
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga och ursäkta för sent svar!Reglerna om framtidsfullmakter återfinns i lag (2017:310) om framtidsfullmakter.Ni behöver inte egentligen ha en färdig mall, men det finns vissa formkrav som ska följas för att en framtidsfullmakt ska vara giltig. Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnad av två vittnen som inte är fullmaktshavare. Det krävs även att det framgår av fullmakten att det är just en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare och vilka angelägenheter fullmakten omfattar samt vilka övriga villkor som gäller (exempelvis att det först och främst är du och din make som har framtidsfullmakt för varandra men när ni inte längre kan besluta själva så träder era döttrars fullmakt in), enligt 4 och 5 §§. Om du ni vill vara på säkra sidan har vi på https://lawline.avtalsrobot.se/ en mall som ni kan följa, bläddra ner till framtidsfullmakt och fyll i era uppgifter!Vänligen,

Kan man göra invändning om gjord avbetalning mot en ny innehavare av ett löpande skuldebrev?

2018-12-05 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag lånar 30000kr av en person och vi skriver ett löpande skuldebrev den 15 april i vilket det står att det ska ske en betalning av mig på 3000kr senast den sista i månaden varje kvartal med start 30 juni. Mina betalningar sker den 27 juni och den 29 september på 3000kr vardera. Den 30 september kommer dock ett betalningskrav från en ny borgenär som kräver det fulla beloppet på 30000kr för de påstår sig inte har någon vetskap om att 6000kr redan är betalda. Har jag någon rätt till invändningar här, i och med att det står i skuldebrevet att 3000kr ska vara betalda redan i juni och deras krav kommer den sista september?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din invändningsrätt mot löpande skuldebrev anges i 15-18 § skuldebrevslagen. Vissa av dessa invändningar bortfaller om förvärvaren av skuldebrevet är i god tro. Till exempel kan man inte invända att man har betalat ett belopp till en tidigare innehavare av skuldebrevet om den nya innehavaren är i god tro enligt 15 § skuldebrevslagen. Om man som betalningsskyldig däremot har gjort planenliga betalningar som är angivna i skuldebrevet så bortfaller inte en sådan invändning. Någon som har köpt ett skuldebrev som innehåller en betalningsplan får helt enkelt utgå ifrån att du har betalat enligt planen. En förutsättning är dock att förfallodagen har passerat när den nya innehavaren av skuldebrevet förvärvade denna (16 § skuldebrevslagen).Det verkar som att den nya förvärvaren av skuldebrevet har förvärvat denna någonstans efter juni och innan sista september. Jag förutsätter detta i min redogörelse. Detta betyder att du kan göra en invändning om betalningen i juni eftersom denna redan har förfallit när skuldebrevet överläts. När det gäller betalningen i september så kan du även bli befriad från denna så länge avbetalningsplanen var skriven på skuldebrevet. Eftersom du betalade denna den 29 september så antar jag att den nya förvärvaren då var ägare av skuldebrevet. Detta betyder att du betalade till fel person när du betalade till den första innehavaren. Så länge du inte visste eller hade skälig anledning att misstänka att den första innehavaren, som du betalade till, inte längre var ägare till skuldebrevet så blir du fri från betalning även här. Värt att notera är att denna regel endast är tillämplig när betalning sker på förfallodagen. Det har dock ansetts att en betalning i förtid är okej om det gäller en dag (20 § skuldebrevslagen)SlutsatsDu har alltså rätt till invändning mot det betalade beloppet i juni då förfallodatumet till denna förmodligen skett före den nya innehavaren förvärvade skuldebrevet. Även betalningen i september kan du bli fri från så länge du inte visste eller hade skälig anledning att tro att skuldebrevet hade blivit överlåtet.Vänligen,

Vem bestämmer minimipriset vid tvångsförsäljning av samägd fastighet?

2018-12-05 i Samägandeavtal
FRÅGA |Kan man vid tvångsförsäljning av ett samägt hus som delägare bestämma ett lägsta pris för försäljning? Kan detta pris i så fall bestämmas fritt i förhållande till värderingsvärdet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vid tvångsförsäljning av samägt hus är samäganderättslagen (SamägL) den lag som är tillämplig. Lagen är dispositiv, innebärande att den kan avtalas bort genom ett samägandeavtal. Min utgångspunkt mitt svar är att ni inte avtalat bort lagen och att den är tillämplig i dess helhet.Domstolen, inte delägarna, kan besluta om ett minimiprisEn delägare till ett samägt hus har rätt att begära att domstolen ska besluta om ett minimipris som fastigheten inte får säljas under (9 § SamägL). Minimipriset har funktionen av ett minimiskydd för att fastigheten inte ska säljas så billigt att det blir oförmånligt för delägarna. Minimipriset får inte sättas så högt att det i praktiken förhindrar eller försvårar en försäljning. Högsta domstolen har i praxis uttalat att när en fastighet utbjuds till försäljning enligt samäganderättslagen är utgångspunkten för minimipriset att det ska motsvara taxeringsvärdet. Om en utredning i det särskilda fallet ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer att avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för försäljningen, ska minimipriset sättas till tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris (NJA 2012 s. 757).Som svar på din fråga, innebär det att en delägare har rätt att begära att det ska beslutas om ett minimipris vid tvångsförsäljning av samägd fastighet. Däremot kan inte delägaren bestämma det lägsta priset. En sådan möjlighet vore kontraproduktiv då tvångsförsäljning i regel sker mot åtminstone någon av delägarnas vilja. Om delägaren hade möjlighet att själv bestämma minimipriset skulle det kunna innebära att vederbörande sätter priset så högt att någon försäljning inte blir aktuell. Det är domstolen som beslutar om minimipriset fastigheten inte får säljas under; som huvudregel ska minimipriset motsvara taxeringsvärdet, i vissa fall kan det dock istället sättas till tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Uppsägning av jakträttsavtal

2018-12-05 i Avtal
FRÅGA |Hej.Vi är två syskon som äger en fastighet tillsammans där vi upplåter jakträtt till en utomstående. Avtalet löper på 2 år och skall sägas upp sex månader före avtalstidens utgång. Nu vill vi höja priset. Måste vi säga upp avtalet för omförhandling och måste det ske skriftligt i så fall? Går det göra i ett mail? Om "arrendatorn" inte accepterar nytt pris räcker det med att vi sagt upp för omförhandling eller måste nåt ytterligare göras och i så fall skall även det ske senast sex månader före avtalstidens utgång?
Linn Gerhardsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Din fråga regleras i jaktlagen. Jag utgår från att ni har upplåtit jakträtten mot ersättning. Avtalet mellan er och arrendatorn är ett tidsbestämt avtal om 2 år och ni har en avtalad uppsägningstid om 6 månader före avtalstidens utgång. Ett tidsbestämt avtal innebär en trygghet för arrendatorn i den mening att denne har rätt att jaga under tiden som avtalat löper (avtalet kan sägas upp i förtid endast om både ni och arrendatorn går med på det).Vi vill höja priset, måste vi säga upp avtalet till omförhandling?Svaret på denna frågan är Ja. Om ni inte säger upp avtalet 6 månader före utgången (dvs., så som ni har avtalat) kommer avtalet automatiskt förlängas med 2 år, se 16§ jaktlagen. Det betyder att om ni inte säger upp avtalet så kommer det att förlängas och då kommer den ersättning som nu gäller mellan er, att gälla i de två åren som avtalet förlängs. Vill ni höja priset går det alltså inte att vara passiv utan ni måste säga upp avtalet och sedan omförhandla om ett nytt med en ny prisersättning. Detta ger svar på er sista fråga: om inte arrendatorn accepterar ett högre pris kommer ett nytt avtal inte att komma till stånd mellan er. Alltså: ni behöver helt säga upp det nu gällande avtalet mellan er, detta ska göras sex månader innan avtalets utgång. Därefter får ni omförhandla om ett nytt avtal, men nytt pris. Om ni inte säger upp alls kommer avtalet automatiskt att förlängas och den gamla prissättning kommer stå fast i ytterligare två år. Går det att säga upp avtalet via mail?En uppsägning av ett tidsbestämt jaktavtal ska göras skriftligen, 16 § jaktlagen och 8 kap. 8 § jordabalken.. Det är oklart huruvida detta ska förstås som att det går att säga upp avtalet elektroniskt, dvs., i mail. För att vara på den säkra sidan råder jag er därför att skriftligen (för hand) skriva att ni härmed säger upp avtalet, och var noga med att få med era namnsignaturer och att ni ange datum. Jag råder er också till att ta kopia på er skriftliga uppsägning så ni kan spara ett hemma i bevis.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny!