Vad gäller vid auktionsfirmans avtalsbrott?

2021-05-10 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Lämnat in arvegods till försäljning hos auktionsfirma. Denna firma har inte satt in pengar för det som är sålt och svara inte på mail o telefon. Pratat med dom 3 gånger då dom skyllt på flytt osv men att det skulle ordna sig, sedan har dom inte gått att nå. Går ej polisanmäla pga avtalsbrott enligt polis. Vad kan jag göra?
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du och auktionsfirman har ingått ett avtal som innebär att auktionsfirman har åtagit sig att sälja dina saker och att du nu inte fått betalt för de saker som firman har sålt åt dig. Ett sådant handlande från auktionsfirmans sida är att betrakta som ett avtalsbrott och precis som du skriver är det inte ett brott som hanteras av polisen eftersom det inte hör till straffrätten (som exempelvis misshandel eller stöld) utan till civilrätten som rör tvister mellan privatpersoner/privata aktörer. Det du kan göra i första hand är att ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos Kronofogden. Du fyller då i en blankett hos Kronofogden som du hittar här: https://kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.htmlNär du skickat in blanketten kommer Kronofogden att kontakta auktionsfirman via brev och kräva ett svar om hur de ställer sig till ditt betalningskrav. I bästa fall kommer auktionsfirman att betala ut de pengar du har rätt till. Om de istället väljer att bestrida ditt krav får du själv avgöra om du vill ta ärenden vidare till domstol. Du kan läsa mer om processen här: https://kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.htmlHoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma!

Kan jag skänka halv fastighet till min särbo med villkor att gåvan ska gå åter om vi gör slut?

2021-05-10 i Gåva
FRÅGA |HejMina föräldrar vill ge mig deras gamla sommarstuga i gåva som enskild egendom. Men jag vill hellre äga stugan tillsammans med min pojkvän (särbo). Vi har fem barn totalt. Inga gemensamma barn. Hur kan vi lösa detta?Jag vill att jag äger stugan tillsammans med min pojkvän på lika villkor. Om det tar slut mellan oss vill jag avtala att det är jag som ska lösa ut honom och inte tvärtom. Om jag har gett halva huset till honom som gåva kan vi avtala att jag inte behöver lösa ut honom om det skulle ta slut, även om huset har ökat i värde. Jag vill att jag eller han fritt får förfoga över stugan när den andre dör, oavsett om vi är särbo, sambo eller gifta. Jag vill att alla våra barn är arvtagare.Vad innebär enskild egendom? Kan jag uppnå det jag vill givet enskild egendom?Vad kan man som gåvotagare av enskild egendom göra och inte göra? Kan jag ge bort/sälja min enskilda egendom?Finns det några alternativ givet vad mamma och pappa vill? (Dock lite oklart vad de vill. De hänvisar till "kutym".)
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga vill dina föräldrar skänka sin sommarstuga till dig med villkoret att den ska vara din enskilda egendom. Du vill däremot hellre äga stugan tillsammans med din pojkvän som du är särbo med. Ni har fem barn totalt, däremot inga gemensamma. I din fråga ingår vad som är enskild egendom och om du kan avtala med din pojkvän om att om det tar slut mellan er är det du som ska lösa ut honom och inte tvärtom. Du vill även att han eller du får förfoga över stugan fritt när den andre dör, oavsett om ni är särbo, sambo eller gifta. Du vill att alla era barn ska vara arvtagare.För att besvara det du undrar över så tydligt som möjligt kommer jag att göra det nedan under separata rubriker.Om du kan skänka bort halva fastigheten är beroende av dina föräldrarOm dina föräldrar skänker sommarstugan till dig kan så ske genom villkor. Ett villkor är att stugan ska utgöra enskild egendom. Enskild egendom innebär att om du i framtiden skulle gifta dig kommer stugan inte att utgöra giftorättsgods. Vid en skilsmässa eller den dag du avlider ska det göras en bodelning om du är gift. I bodelningen ingår allt som är giftorättsgods och delas lika mellan makarna, efter avdrag för skulder. Är stugan din enskilda egendom kommer den inte att ingå en eventuell bodelning. Får du stugan av dina föräldrar och den utgör din enskilda egendom är utgångspunkten att du kan göra "vad du vill med den". Det innebär att du kan skänka bort hela eller delar av den alternativt sälja hela eller delar av den. Det finns som utgångspunkt i teorin en möjlighet för dig att skänka bort fastigheten till din särbo. Däremot finns det en möjlighet för dina föräldrar att skänka stugan till dig med ett överlåtelseförbud som villkor. Finns det ett sådant villkor får du inte sälja eller skänka bort hela eller delar av stugan (det innebär även att du inte får inteckna/pantsätta den, dvs. du kan inte ta lån med den som säkerhet). Dina föräldrar kan därmed hindra dig från möjligheten att skänka bort halva stugan till din särbo.Kan du skänka bort stugan till din särbo med villkoret att han inte behöver lösa ut dig?Att skänka bort stugan till din särbo med villkoret att han inte behöver lösa ut dig om förhållandet tar slut innebär i praktiken att du undrar om du kan skänka bort halva stugan med villkoret att han under vissa förutsättningar måste skänka tillbaka andelen. Det är inte ett villkor som är giltigt tyvärr. En gåva innebär just att man ger bort något.Det som ligger närmst till hands är att du inför en s.k. hembudsklausul. En hembudsklausul skapar en skyldighet för din sambo att han måste erbjuda dig att köpa hans andel innan han erbjuder någon annan att köpa den. Det går däremot inte att göras beroende av att ert förhållande tar slut. Som villkor är det även möjligt att skriva in hur värderingen ska göras (marknadspris, taxeringsvärde eller dylikt). För att undvika att din pojkvän, om det skulle ta slut, har möjlighet att begära tvångsförsäljning på offentlig auktion är det även en god idé att skriva ett samäganderättsavtal som avtalar bort möjligheten.Sammanfattningsvis är det inte möjligt att uppnå det du önskar. En gåva innebär just att man skänker bort något och du kan inte ha som villkor att din pojkvän måste skänka tillbaka det han fått.Förfoganderätt när den andre avliderFör att reglera förfogandet över stugan om någon av er avlider kan du skriva ett testamente. Som särbo eller sambo ärver du och din pojkvän inte varandra. Det innebär att om du skulle avlida kommer dina barn att ärva dig om det saknas testamente. Skulle ni gifta er finns det en arvsrätt mellan makar (jfr 3 kap. 1 § ärvdabalken). Barn som inte är gemensamma har däremot oaktat det rätt att få ut sitt arv direkt.Skriver du ett testamente till fördel för din särbo/sambo/make har dina egna barn oavsett rätt till deras laglott. Laglotten är hälften av vad de skulle ärvt om det inte fanns något testamente. Det innebär att det inte är säkert att ett testamente skapar sådan förfoganderätt som du önskar. Det är i praktiken beroende av vilka andra tillgångar som finns i dödsboet. Givetvis kan barn respektera din önska i testamentet och vänta tills den efterlevande avlider, men det finns ingen skyldighet därom.Detsamma gäller avseende att du vill att alla fem barnen ska ha rätt att ärva. Dina barn som du inte har med din särbo har som utgångspunkt inte rätt till arv efter dig. Du kan skapa en arvsrätt med ett testamente. Även där bli det däremot beroende av hur stor kvarlåtenskapen bli efter dig. Dina barn har alltid rätt till deras laglott. Om ett testamente inskränker på laglotten (att testamentet gör att de får mindre än halva arvslotten för att du testamenterat även till din särbos barn) kan det innebära att din vilja inte fullt ut nås.Sammanfattningsvis är det inte säkert att du kan uppnå det du önskar. Vad gäller stugan är möjligheten att skänka halva till din särbo beroende av om dina föräldrar har med ett villkor om överlåtelseförbud eller ej. Om du kan skänka bort halva stugan går det inte att ha ett villkor att andelen ska skänkas tillbaka om det tar slut mellan er.Förfogande om någon av er avlider, samt arvsrätt till alla fem barn, kan till viss del styras genom testamente. Det bli dock beroende av hur mycket som finns i dödsboet när du avlider. Dina barn har, trots testamente, rätt till sin laglott.Min rekommendation är att du bokar tid med en jurist som går igenom allt med dig och försöker hitta lösningar som är så nära det du vill uppnå genom testamente, gåvobrev m.m. För ett korrekt upprättande kan behövas gå igenom mer information än vad det finns utrymme för i en expressfråga. En av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälper dig gärna vidare! Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är avtalet giltigt om jag blivit lurad?

2021-05-07 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Scenario: Jag får ett paket hemskickat, den som levererar vill ha en underskrift och jag signerar. Den personen har sedan innan skrivit ut ett kontrakt där det står att jag, mottagaren, ska betala honom en miljon kronor. Jag skriver på utan att läsa då jag tar för givet att det bara är en bekräftelse på att jag har tagit emot mitt paket.Är jag enligt lag skyldig att betala denne person eller finns det lagar som hindrar oss från att bli lurade?
Anna von Fircks |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.AvtalslagenNär det kommer till avtal tillämpas Lag (1915:218)- Avtalslagen. Enligt 1 kap 1 §, även kallad löftesprincipen, är avtal bindande. Avtal ska hållas i det fall båda avtalsparterna haft en gemensam partsvilja och avgivit en viljeförklaring (kallas för "ett befogat intryck"). Avtalets ogiltighetDet finns däremot möjlighet att förklara avtalet ogiltigt genom 3 kap AvtL. Det lagrum som bäst passar in din situation är 30 § AvtL- svek. 30 § AvtLFör att kunna tillämpa ogiltighet enligt 30 § AvtL krävs det att ond tro hos medkontrahenten och att ett svikligt förledande ska stå i samband med (ha "framkallat") rättshandlingen. Det krävs att rättshandlingen inte skulle företagits, i vart fall inte med det aktuella innehållet, om det inte hade förekommit något förledande. Syftet hos motparten ska alltså ha varit att vilseleda. Enligt det du förklarar så verkar detta vara uppfyllt i fallet.Det är motparten som har bevisbördan, så du behöver inte bevisa att du blivit svikligt förledd, utan det är den andra parten som måste kunna visa att han inte haft syfte att lura dig.SlutsatsSammanfattningsvis är det oklart ifall det ens finns ett avtal då det inte funnits någon gemensam partsvilja att ingå avtalet. I det fall man kan argumentera för att avtal ändå föreligger kan man med stor sannolikhet tillämpa 30 § AvtL.Hoppas du fick svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Hur sker kostnadsfördelningen vid samägande?

2021-05-05 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Vi är 2 pers. som äger 1/2 var av en fastighet. Två bostadshus ingår. Det ena är åretruntbostad åt en av ägarna. Det andra huset är fritidsställe som används mer som fast bostad åt den andra ägaren. Personen är dock skriven i en annan närliggande stad.Det stora , första husets elpanna har efter 40 år gått sönder och behöver därför självklart bytas ut mot t.ex. en luft/vattenpump. Detta är förstås nödvändigt då fastigheten annars har ett bostadshus utan uppvärmning.En nödvändig och rimlig investering m.a.o. för att hålla värdet ( eller snarare öka) värdet på den gemensamma fastigheten. Lån behöver tas för att finansiera detta. Är det rimligt att ta ett lån på halva summan var för att gemensamt finansiera detta? Eller ska hela kostnaden betalas av den som bor i huset och är skriven där?Tilläggas kan att inget är skrivet kring det gemensamma ägandet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga är ni två personer som gemensamt äger en fastighet. På fastigheten finns två bostadshus; det ena är en åretrunt-bostad för en av delägarna, det andra ett fritidshus som används mer som fast bostad åt den andra ägaren (vederbörande är däremot inte skriven där). Det ena husets panna har nu gått sönder och du undrar hur fördelningen för inköp av värmepumpbör ske. Din undran är om det är rimligt att ta ett lån på halva summan vardera för att gemensamt finansiera inköpet, eller om hela kostnaden ska betalas av den av delägarna som använder huset. Inget är skrivet om det gemensamma ägandet.Vid gemensamt ägande av t.ex. en fastighet rör det sig om ett s.k. samägande. För samägande är samäganderättslagen tillämplig. Lagen är dispositiv, vilket innebär att det kan avtalas om annat än vad som står i lagen. Är inget annat avtalat, som i ert fall, gäller samäganderättslagen. Som utgångspunkt vid samägande krävs det att samtliga delägare är överens om såväl förfogande som förvaltning av den samägda fastigheten (2 § SamägL). Med förfogande avses att ni måste vara överens om ni t.ex. vill sälja hela fastigheten eller hyra ut den. Med förvaltning avses faktiska åtgärder för fastighetens vård t.ex. att måla om eller åtgärda något. Huvudregeln är därmed att ni ska vara överens om att byta t.ex. panna/värmepump för att det ska vara aktuellt. Det finns dock ett undantag; det får göras undantag från kravet på enighet om en åtgärd är brådskande eller nödvändig. Till nödvändiga och brådskande åtgärder torde räknas åtgärder för att skydda egendomen mot förstörelse eller hastig värdeförsämring (t.ex. att laga ett läckande tak). Det är å min mening tveksamt om det är så nödvändigt och brådskande att en delägare ensam kan bestämma om att det ska bytas panna till luftvärmepump. Det finns rimligtvis billigare alternativ för att huset inte ska förstöras varför min rekommendation är att ni kommer överens om vilken värmepump som ska installeras.Enligt 15 § SamägL ska kostnader för förvaltning av det samägda godset fördelas mellan delägarna i förhållande till deras lott. Om ni äger fastigheten med 1/2 var, innebär det helt enkelt att ni ska betala halva kostnaden var (om ni inte kommer överens om annat). Kan ni inte komma överens är det möjligt att någon av er antingen (1) begär att domstolen utser en god man som tar över ansvaret (3 § SamägL) eller (2) begär tvångsförsäljning av egendomen på offentlig auktion (6 § SamägL).Sammanfattningsvis gäller samäganderättslagen er emellan om inte annat är avtalat. Utgångspunkten är att ni måste vara överens om allt vad gäller fastigheten (renoveringar, försäljning, uthyrning etc.). Det finns ett undantag som medger att en delägare utan den andre delägarens samtycke får reparera sådant som är brådskande och annars gör att det samägda riskerar att förstöras.Bäst är om ni kan komma överens om vilken värmepump som ska installeras och hur ni ska fördela kostnaderna. Utgångspunkten enligt samäganderättslagen är att ni står för kostnaderna utifrån er andel i det samägda godset, i förevarande fall med 50% vardera. Däremot är, som redogjort för inledningsvis, lagen dispositiv. Det innebär att om ni kommer överens om annan fördelning är det helt i sin ordning.Om ni inte kan komma överens eller om du av annan anledning behöver hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Sambo fått andel i huset i gåva, måste andelen köpas tillbaka

2021-05-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Min pappa och hans sambo ska separera. Han köpte huset som 19-åring och är idag 64 år. Han träffade sin sambo för 7 år sen och hon flyttade in i huset. Därefter har hon (tyvärr) fått halva huset i gåva. Nu vill hon bli utköpt för husets halva värde. Pappa är villig att betala henne dom pengar hon gått in med i diverse små renoveringar av huset samt att hon får ta bil och båt. Men vill ju helst inte köpa ut henne för halva husets värde då hon inte köpt in sig i huset utan fått det som gåva. Tar sambolagen hänsyn till det eller har hon juridiskt rätt till halva huset trots att papp införskaffade huset till sig själv för så länge sen?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sambon har alltså fått halva huset i gåva, vilket innebär att hon äger halva huset. Huset är inte samboegendom eftersom det inte förvärvats för att användas gemensamt (3 § Sambolagen). Han bodde ju där innan de träffades. Övertaganderätten av bostad eller inskränkningar i rätt att förfoga över bostaden är inte heller aktuell eftersom det rör fastighet som inte är samboegendom. Övertaganderätt gäller bara hyres- och bostadsrätter (22 § Sambolagen). Då sambolagen inte är aktuell gäller Samäganderättslagen. Samäganderättslagen tar ingen hänsyn till hur andelen i det samägda har förvärvats. Enligt samäganderättslagen kan en delägare begära att hela huset säljs på offentlig auktion (6 § Samäganderättslagen). Det finns enligt paragrafen möjlighet till anstånd från att sälja huset om det finns synnerliga skäl. Det finns dock inget som tyder på att det skulle föreligga synnerliga skäl för din pappa tyvärr.Det bästa han kan göra om han vill behålla fastigheten är alltså att komma överens om att få köpa tillbaka sin andel. Vilket kommer bli till marknadspris om inte annat avtalas.

Undgå beskattning genom gåva?

2021-05-09 i Gåva
FRÅGA |Hej!Låt säga att jag ska köpa en lägenhet (bostadsrätt) av en kompis för 1 000 000 kr, vilket är samma pris som han köpte den för.Kan jag sedan ge honom 200 000 kr vid ett senare tillfälle, som en gåva, utan beskattning?Syftet är givetvis att undvika kapitalskatt och att jag behöver ta ett mindre banklån.Tacksam för svar!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att det ska vara fråga om en gåva måste en frivillig förmögenhetsöverföring från gåvogivaren till gåvotagaren ske. Pengarna måste därför överlämnas till kompisen, som därmed får pengarna i sin besittning (1 § GåvoL och 2 § GåvoL). Det ska också finnas en gåvoavsikt, det vill säga en vilja att ge bort pengarna. Utåt sett ska gåvohandlingen framstå som en akt av givmildhet. Dessutom ska parterna vara överens om att något vederlag inte ska utgå för gåvan. Någon motprestation får därför inte ha förekommit. I detta fall utgör "gåvan" en s.k. remuneratorisk gåva, eftersom den i själva verket är en motprestation för förvärvet av bostadsrätten. Pengarna utgör rätteligen betalning för bostadsrätten. Det är alltså inte fråga om en gåva, utan om betalning för bostadsrätten. Det är därför inte möjligt att undgå beskattning av summan eftersom det anses vara en kapitalvinst på grund av försäljningen av bostadsrätten.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ska ett muntligt avtal vara gällande?

2021-05-06 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag och en man har muntligt kommit överens om för 6 månader sedsn att vi skulle ansöka om att byta lägenhet. Han säger nu att han inte vill byta. Är detta ok att göra? Röknas inte etr muntligt avtalnled etr vittne som ett riktigt avtal?
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att du vill veta omständigheterna kring muntliga avtal. Inom svensk rätt har muntliga avtal samma ställning som skriftliga avtal. Den stora skillnaden är att det kan vara svårt att bevisa muntliga avtal. Bevisbördan hamnar på den part som påstår att avtal finns. När det kommer till avtal tillämpas Lag (1915:218)- Avtalslagen. Enligt 1 kap 1 §, även kallad löftesprincipen, är avtal bindande. Avtal ska hållas i det fall båda avtalsparterna haft en gemensam partsvilja och avgivit en viljeförklaring (kallas för "ett befogat intryck"). Detta betyder alltså att om ni båda ingick avtalet med samma förutsättningar så ska avtalet hållas. Detta förutsätter att ogiltighetsreglerna i 3 kap avtalslagen inte är uppfyllda, exempel om avtalet kan anses vara oskäligt enligt 36 § .Hoppas du fick svar på din fråga Med vänlig hälsning

Får en dansskola ta ut avgift om man inte kommer på sin förbetalda klass?

2021-05-05 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min flicka går på balett. Man betalar en terminsavgift på 980 kr.Denna terminen har dansskolan börjat ta ut en avgift på 150 kr om man inte kommer. Man måste avboka senast 6 timmar innan. Igår em kände sig min dotter lite förkyld så vi valde att inte komma av hänsyn till andra.Nu har de alltså skickat en faktura på 150 kr. Helt orimligt tycker jag. Jag har ju redan betalat för klassen!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett avtalsförhållande mellan konsument och näringsidkareHuvudregeln är att det föreligger fri avtalsrätt i Sverige då endast formen för ingående regleras (1 § avtalslagen). Detta innebär att dansskolan generellt sett får sätta upp sina avtalsvillkor och om du köper tjänster av skolan behöver du följa de uppsatta avtalsvillkoren. Däremot så finns lagstiftning som reglerar avtalsförhållandet mellan dig som konsument och dansskolan som näringsidkare (1 § och 2§ lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållande). Lagen anger att om avtalsinnehållet är oskäligt mot en konsument, kan Patent- och Marknadsdomstolen förbjuda en näringsidkare från att använda sådana avtalsvillkor. Förbudet förenas generellt sett med vite (3 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållande). Är det oskäligt att ta ut en avgift när man inte avbokar en förbetald kurs?Till att börja med är det väldigt svårt att säga. Ett antal rättsfall verkar indikera att avtalsvillkor som innebär ovanligt höga kostnader för konsumenter eller orimligt lång bindningstid kan vara oskäliga (MD 2005:23, MD 2009:13). Jag gjorde en snabb googling om avgifter vid missad avbokning av träningspass och såg att företag som Nordic Wellnes och Friskis&Svettis tar ut viss avgift om man inte avbokat en klass. Däremot är deras avgift mellan 40-60 kr och varierar mellan att ha missat ett pass eller flera. Det kan tala för att en avgift om 150 kr är oskälig. En annan viktig faktor är att se till företagets kostnader som uppstår p.g.a. avbokningen, exempelvis administrativa kostnader eller liknande för att avgöra om avgiften är oskälig (MD 2009:13). Vad kan du göra?Det går inte att ge ett rakt svar på om avgiften vid missad avbokning som dansskolan tar ut är oskälig. Jag rekommenderar däremot att du vänder dig till Konsumentverket för att få rådgivning om hur du ska hantera situationen, samt anmäla dansskolan. Har du möjlighet att välja en annan dansskola till din dotter kan det vara bra. Särskild då du anser att avtalsvillkoren med din nuvarande dansskola är oskäliga och bör i vart fall för din egen skull inte behöva fortsätta gå till den dansskolan. Med vänliga hälsningar,