Blir en fullmakt ogiltig efter fullmaktsgivarens död?

2018-10-14 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min moster har haft fullmakt över min mormors konton. Hon har använt mormors bankkort till egna utgifter. Efter att min mormor avled så har min moster använt kortet under 2 veckor innan det vart spärrat. Kan jag anmäla henne för det. Finns någon chans att jag kan vinna i tingsrätten om jag tar det vidare.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen med din fråga till Lawline!Oerhört tråkigt att mostern betett sig ansvarslöst.I mitt svar kommer jag att utgå från den informationen jag fått från i fråga. Enligt 21 § Avtalslagen fortsätter en fullmakt att gälla om fullmaktsgivaren ( din mormor i det här fallet) har avlidit. Dock finns det undantag. Enligt lagkommentaren till 21 § Avtalsalgen står att fullmakten ska fortsätta gälla om den är till förmån för dödsboet t.ex. om din mormors räkningar behöver betalas. Men att din moster använder bankkortet för sina egna utgifter är inte alls lämpligt och ligger inte i linje med den lojalitetsplikt som en fullmäktig kan sägas ha, vilket i sin tur kommer att påverka arvsfördelningen! Dessutom är din moster en arvtagerska, d.v.s. att hon använt din mormors pengar till sina utgifter kan ses som att hon tagit ut förskott på sitt arv. Om det finns övriga arvtagare kan de räkna av det mostern tagit från arvet, om det finns nått kvar vill säga.När en person avlider ska dennes bankmedel bli låsta direkt! Det är ganska uppenbart att det är din moster som använt pengarna på mormors konto, vilket självklart ska återlämnas till dödsboet! Detta är ett bevis på att det inte är mormorn själv som använt sitt bankkonto, utan någon annan. Det bör vara möjligt att kräva tillbaka det som din moster använt för sina egna utgifter. Du har en chans att vinna i tingsrätten med bevisning som tyder på att det är din moster som har använt pengarna och inte din mormor. Denna bevisning verkar du ha t.ex. genom ett utskrift på bankkontots händelser under perioden som mormorn varit avliden. 10 kap 5 § i Brottsbalken kan troligen tillämpas med tanke på att din moster missbrukat en förtroendeställning och orsakat skada för huvudmannen. Mitt råd är att du polisanmäler din moster. Din moster har trots allt begått ett brott och alla arvtagare har rätt till en rättvis arvsfördelning.Jag hoppas mitt svar hjälpt dig!Återkom gärna om du har fler frågor!Med vänlig hälsning

Kan jag överlåta min bostad som gåva men ändå stå kvar som låntagare?

2018-10-14 i Gåva
FRÅGA |Hej,Kan jag överlåta min bostad som en gåva till min far men ändå stå kvar som låntagare? Går det rent juridiskt? Jag har 40 000 i månadslön.Mvh
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns ingen lag som hindrar dig från att stå kvar på lånet Det finns ingen lag som sätter käppar i hjulet för att du skulle kunna ge bort din bostad som en gåva till din far, men fortfarande stå kvar som låntagare. Det finns inte heller någonting som säger att lånet måste gå över till din far när han får bostaden som gåva. Banken måste dock däremot godkänna att skulden flyttas över till din far, om det skulle bli aktuellt. Att tänka på Något att tänka på är att bostaden fortfarande står kvar som eventuell säkerhet för lånet, även efter det att du har gett bort den i gåva. Banken kan med andra ord fortfarande genom tvång sälja bostaden, om du inte skulle kunna betala skulden. Detta skulle givetvis innebära att din far inte får bo kvar. Sammanfattning Rent juridiskt så är det ingenting som hindrar dig från att ge bort bostaden som en gåva till din far, samtidigt som du fortfarande stå kvar på lånet. Om du skulle ha ytterligare funderingar och vill ha mer ingående hjälp så är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på info@lawline.se. Du får givetvis också ställa en ny fråga, om du hellre skulle vilja det. Tills vidare önskar jag dig ett stort lycka till. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Avtalsbrott, avbeställning, allmänna avtalsrättsliga principer

2018-10-12 i Avtal
FRÅGA |Hej! jag driver ett AB och hyr ut mig som konsult Jag får beställningar som jag skriver under och skickar tillbaka till beställareJag har nu fått en avbeställning på ett jobb på ca 100 timmar, då dom ska lösa detta jobbet med egen personalDenna avbeställning kommer sent så jag har inte kunnat fylla upp med nya jobbKan jag kräva betalt ?en annan gång så senare lade dom mitt jobb 3 dagar och dessa vill jag givet vis ha betalt för då jag tackat nej till ett annat jobb för att jobba åt denna kunden, det är en ny man på posten som beställare som jag inte drar jämt med, Den förra var det inga problem med och han betalade för dagar jag var bokad som inte blev av Jag har ett ramavtal med kunden som har gått ut så då gäller väl inte det ?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inga lagar som reglerar de avtal enligt vilka ett aktiebolag hyr ut en anställd som konsult till andra bolag. Det råder en stor avtalsfrihet inom detta område. Detta innebär såväl att grundprincipen om att avtal ska hållas ("pacta sunt servanda" på latin) och att det främst är avtalet som avgör parternas rättigheter och skyldigheter. Utöver detta gäller allmänna avtalsrättsliga principer. Du beskriver att du har haft problem med två beställningar med vad som verkar vara samma företag. Ett problem har bestått i att företaget avbeställt en beställning på 100 timmars arbete samt att företaget har senarelagt arbete avseende en annan beställning. Båda dessa åtgärder från företagets sida har medfört att du inte har kunnat fylla upp dessa timmar med arbete och således har lidit en inkomstförlust. Du beskriver att du har haft ett ramavtal med detta företag. Ett ramavtal ingås vanligen mellan två parter för att ge en rättslig ram för deras mellanhavanden. I ett sådant ramavtal anges ofta vad som sker om ett kontraktsbrott inträffar, uppsägningstid, eventuell rätt till avbeställning och dylikt. Inom ett ramavtal sker sedan "avrop" (konkreta beställningar). För en sådan beställning gäller då dels det som anges i den konkreta beställningen samt vad som anges i ramavtalet. Det framgår inte av din fråga huruvida de beställningar ("avrop") du har haft problem med har skett enligt ramavtalet (då detta fortfarande gällde) eller efter det att ramavtalet slutade gälla. Skedde beställningarna innan ramavtalet slutade gälla, får man bedöma din situation dels efter (de eventuella) bestämmelserna i den konkreta beställningen samt bestämmelserna i avtalet. Har beställningarna skett efter ramavtalet upphörde får man bedöma din situation efter (de eventuella) bestämmelserna i beställningen. För båda situationerna gäller dock att allmänna avtalsrättsliga principer får verkan för det fall inte något annat anges i ramavtalet eller den konkreta beställningen. Eftersom jag inte vet huruvida beställningarna har skett inom eller utom ramavtalet samt vad ramavtalet eller de konkreta beställningarna innehåller för bestämmelser, kan jag endast redogöra för vad som gäller enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Det jag skriver i det följande gäller alltså för det fall att något annat inte anges i tillämpliga bestämmelser i ramavtalet (för det fall beställningarna skedde inom ramavtalet) eller i de konkreta beställningarna (för det fall beställningarna skedde utom ramavtalet). Jag återkommer i slutet till några kommentarer kring hur du kan tänka beträffande ramavtalet och de konkreta beställningarna. Bedömning enligt allmänna avtalsrättsliga principerEn generell princip inom avtalsrätten är som jag anförde ovan att avtal ska hållas. Det föreligger alltså ingen generell rätt att ångra sig. Detta har däremot det beställande företaget i ditt fall gjort. Du beskriver ju att de beställde 100 timmars arbete, men avbeställde detta, vilket fick följden att du inte utförde något arbete denna tid. Beställaren begick härvid ett kontraktsbrott. Du beskriver även att du, enligt en beställning, skulle utföra arbete en viss tid. Detta arbete senarelades däremot, med följden att du inte kunde utföra något arbete dessa dagar. Även härvid begick beställaren ett kontraktsbrott. En allmän princip inom avtalsrätten är att den som begår ett kontraktsbrott ska betala skadestånd för den skada som kontraktsbrottet åsamkar motparten. Som jag anfört ovan har beställaren enligt allmänna principer begått kontraktsbrott två gånger. Beställaren är därför skyldig att betala skadestånd för den skada som du åsamkats med anledning av dessa kontraktsbrott. Du beskriver att du har lidit skada i form av att du inte har kunnat få andra jobb inom den tid då beställaren antingen avbeställt ett jobb, eller senarelagt det. Du har alltså lidit inkomstförlust. Beställaren är då skyldig att betala ersättning för denna inkomstförlust. Hur du kan tänka kring ramavtalet och de konkreta beställningarnaJag ovan under rubriken "Bedömning enligt allmänna avtalsrättsliga principer" konstaterat att du har rätt till ersättning för den inkomstförlust du har lidit till följd av att företaget avbeställde en beställning avseende 100 timmars arbete samt att det har senarelagt arbete enligt en annan beställning. Det kan dock vara så att ramavtalet eller de (eventuella) bestämmelserna i de enskilda beställningarna anger annat. Om så är fallet, gäller inte det jag skrev under nyssnämnda rubrik. Jag vill därför rekommendera dig att först avgöra huruvida de beställningarna du har haft problem med har skett inom ramen för ramavtalet, d.v.s. huruvida de skedde då ramavtalet fortfarande gällde. Om så är fallet rekommenderar jag dig att läsa ramavtalet. Om det är så att det i ramavtalet står att företaget hade rätt till avbeställning eller att någon ersättning för inkomstförlust inte ska utgå vid avbeställning, så gäller detta. I så fall har du inte rätt till ersättning för inkomstförlust. Om beställningarna skedde när ramavtalet gällde, men det inte står något om rätt till avbeställning eller dylikt i ramavtalet, rekommenderar jag dig att kontrollera huruvida något annat föreskrevs i de konkreta beställningarna. Om det i samband med beställningen angavs att rätt till avbeställning förelåg eller att någon ersättning för inkomstförlust inte utgår, har du ingen rätt till ersättning för inkomstförlust. Om inte något av detta anges varken i ramavtalet eller de konkreta beställningarna, har du dock rätt till ersättning för inkomstförlust, i enlighet med de allmänna avtalsrättsliga principer som jag redogjorde för ovan. Om beställningarna du har haft problem med inte skedde inom ramen för ramavtalet, d.v.s. under tiden då ramavtalet gällde, rekommenderar jag dig att kontrollera de konkreta beställningarna. Om det i dessa anges att rätt till avbeställning förelåg eller att någon ersättning för inkomstförlust inte utgår, har du inte rätt till ersättning för inkomstförlust. Om inte något av detta anges har du dock rätt till ersättning för inkomstförlust, i enlighet med de allmänna avtalsrättsliga principer som jag redogjorde för ovan. Sammanfattning samt hur du går vidareJag förstår att detta kan verka svårt att greppa. Jag ska därför här sammanfatta och ge rekommendationer med hur du kan gå vidare. Du bör först kontrollera huruvida några särskilda regler har angivits i samband med de beställningar du har haft problem med. Om det i dessa anges att rätt till avbeställning förelåg eller att ersättning för inkomstförlust inte utgår, har du ingen rätt till ersättning från företaget. Om detta inte anges i beställningarna, bör du kontrollera huruvida beställningarna skedde inom eller utom ramen för ramavtalet. Om beställningarna skedde inom ramavtalet, d.v.s. då ramavtalet gällde, bör du kontrollera ramavtalet. Om det i sådant fall i ramavtalet anges att rätt till avbeställning förelåg eller att någon ersättning för inkomstförlust ej utgår, har du ej rätt till ersättning från företaget. Om detta inte anges i ramavtalet har du rätt till ersättning för inkomstförlust, i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Om beställningarna skedde utom ramen för ramavtalet, har du även i detta fall rätt till ersättning för inkomstförlust, i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Om du, efter att ha kontrollerat vad jag skrivit strax ovan, kommer fram till att rätt till ersättning föreligger, rekommenderar jag dig att påtala detta för företaget och kräva ersättningen. Om företaget vägrar betala rekommenderar jag dig att antingen ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden eller skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga. Vill du ha hjälp från en av våra jurister med något av det ovanstående eller har kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.Vänligen,

Om en underårig handlar utanför fullmaktens befogenhet, vad händer då?

2018-10-10 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Om en underårig handlar utanför fullmaktens befogenhet, vad händer då? Huvudmannen blir ju bindande till avtalet om tredje man var i god tro men kan sedan huvudmannen rikta krav mot fullmäktige, underårigen? Eller hur kan man annars lösa så avtalet inte blir giltigt?
Ajla Velic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakt hittar du i 2:a kapitlet i Avtalslagen, hädanefter förkortad till AvtL. I din fråga framgår det inte om det handlar om en skriftlig eller muntlig fullmakt. Om det handlar om en muntlig fullmakt så innebär det att befogenheten och behörigheten sammanfaller. Att fullmaktstagaren handlar utanför befogenheten innebär därför att huvudmannen inte blir bunden till avtalet, även om tredje man skulle vara i god tro (2 kap 18 § AvtL). Jag ska nedan visa vad som gäller vid en skriftlig fullmakt. Vad händer vid ett befogenhetsöverskridande?När det gäller fullmakter är det viktigt att definiera och hålla isär begreppen behörighet och befogenhet. Behörighet beskrivs som de yttre ramarna, och befogenheter är de inre ramarna. Behörigheten är synlig för tredje man, exempelvis om X ger en fullmakt till Y där det anges att Y ska sälja X:s bil till Z. X kan dock ge särskilda instruktioner till Y och säga att Y inte får sälja bilen för mindre än 40 000 kr, detta är då Y:s befogenhet. Ett befogenhetsöverskridande som du frågar efter kommer att binda huvudmannen under förutsättning att tredje man är i god tro (2 kap 11 § AvtL). Huvudmannen är bunden till avtalet om tredje man var i god tro gällande att fullmaktstagaren agerade utanför befogenheten.Vad kan huvudmannen göra istället? Huvudmannen får i sådant fall rikta skadeståndsanspråk mot fullmäktigen (jämför 18 kap 3-4 §§ HB). Här krävs emellertid att fullmaktstagaren handlat försumligt. Det finns inga hinder mot att skadeståndsanspråk riktas mot en omyndig, men ett skadeståndsansvar mot en omyndig jämkas ofta på grund av ålder och mognad. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny, eller om du har fler funderingar kring skadeståndsansvaret! Med vänlig hälsning,

Kan jag begära ränta på en summa som ska återbetalas till mig?

2018-10-14 i Avtal
FRÅGA |<p>Hej, Jag sade upp mitt medlemskap på ett gym den 26:e februari i år. Medlemskapet hade två månaders uppsägningstid och jag fick en bekräftelse på uppsägningen via e-mail där det stod att ytterligare 2 månader skulle debiteras efter uppsägningen. I september upptäckte jag att företaget hade fortsatt debitera mitt konto varje månad som vanligt efter uppsägningen. Jag mailade kundservice på företaget och efter två veckor har jag fått tillbaka 5 av de 6 felaktiga debiteringarna på mitt konto. Jag ska nu göra de uppmärksamma på att det saknas 199 kr av summan de felaktigt debiterat och tänkte samtidigt begära ränta för hela perioden de felaktigt debiterat mig. Min fråga är då om jag har stöd i räntelagen för min fodran och vilken räntesats jag isf kan begära?
Natasha Fathifard |<p><b></b>Hej och välkommen med din fråga till Lawline!</p><p>Jag kommer i mitt svar att utgå från den information som du givit mig i din fråga.</p><p>Enligt <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rantelag-1975635_sfs-1975-635" target="_blank"><strong>2 § Räntelagen</strong></a> har du rätt att begära ränta <em>från</em> den dagen då den felaktiga betalningen skedde <em>tills</em> den dagen den återbetalats till dig.</p><p>På kronofogdens hemsida kan du enkelt beräkna vilken ränta du kan begära <a href="http://www.kronofogden.se/etjanster/ranteberakning.4.3d21d85f10922490e108000971.html " target="_blank">här</a>.</p><p>Du fyller i beloppet på fordran d.v.s. 199 kr. Därefter anger du räntesatsen som är 8 procentenheter enligt 6 § Räntelagen. Därefter fyller du i tidsperioden tjänsten ska räkna ränta för. Kryssa i "vanlig ränta" samt "Hänsyn ska tas till diskonto-/referensränteändringar". Klicka sedan på "Beräkna".</p><p>T.ex skrev jag i datum fr.o.m. 18-04-26 till 18-10-26, där den totala räntan du kan begära är 206 kr.</p><p>Jag önskar dig lycka till och en fortsatt trevlig dag!</p><p>Med vänlig hälsning, </p>

Köp av hund - avtal med bibehållen avelsrätt. Vad ska man göra när fodervärden vägrar att svara på frågor om hunden?

2018-10-12 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har sålt en hund med bibehållen avelsrätt. I kontraktet framgår det att jag som uppfödare är berättigad 2 kullar med minimum 2 avkommor vardera tom. tiken uppnår ålder 5 år. Därefter övergår fulla äganderätten till fodervärden. Fodervärden ponerar att hunden är sjuk, liksom vägrar hen svara på frågor berörande löp. Fodervärden vägrar bifoga några journaler, så jag kan ta del av sjukdomsförloppet och veterinärens uttalande. Har även varit i kontakt med veterinären fråga, och dessa har inga journaler registrerad på hunden i fråga. Kan jag ta detta ärende vidare till kronofogdemyndigheten och rätten?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag att redogöra för vad du bör göra om du vill ta ditt ärende vidare till Kronofogdemyndigheten eller en domstol. Under den sista rubriken hittar du en sammanfattning av mitt svar och tips på vad du kan göra nu.Vad händer när motparten (fodervärden) i avtalet vägrar att låta dig få tillgång till information om tiken? För att du ska kunna få rättslig hjälp med ditt ärende krävs det att fodervärden gör något som strider mot ert avtal. Som jag tolkar informationen i din fråga har fodervärden en skyldighet att avla valpar vid två tillfällen och att sedan ge dig minst två valpar per kull innan tiken blir fem år gammal. Om fodervärden inte gör detta förblir du ägare till tiken. Det som i första hand skulle strida mot ert avtal är att fodervärden helt enkelt inte avlar några valpar eller att fodervärden vägrar att ge dig valparna i framtiden. I så fall kommer ju inte fodervärden att bli ägare till tiken och du får istället rätt att ta tillbaka den. Jag antar att det är du som bestämmer när avel ska ske. Om fodervärden vägrar att avla valpar i enlighet med vad du bestämmer gör sig fodervärden också skyldig till ett avtalsbrott.Det är däremot inte lika självklart att fodervärdens nuvarande beteende, det vill säga att fodervärden inte svarar på dina frågor eller ger dig tillgång till information om tiken, kan räknas som ett avtalsbrott. Det fodervärden gör nu skulle dock kunna räknas som ett avtalsbrott, om du enligt ert avtal har rätt att få information om tiken. I vilket fall som helst bryter ju fodervärden mot ert avtal om några valpar inte skulle avlas när du bestämmer att avel ska ske, men än så länge är det ganska oklart om fodervärdet gör något otillåtet. Om så är fallet beror på det övriga innehållet i ert avtal. Jag förmodar dock att du behöver få information om tiken för att kunna avgöra om det är läge att avla, och i så fall skulle man kunna se det som fodervärden gör nu som ett slags avtalsbrott.Kan Kronofogdemyndigheten hjälpa dig? Man kan begära så kallad vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten om en person vägrar att göra något som den personen är skyldig att göra. Som exempel kan nämnas att fodervärden vägrar att ge dig valparna när fodervärden ska göra detta. I så fall kan Kronofogdemyndigheten tvinga fodervärden att lämna över valparna. Om en skyldighet att göra något ännu inte har uppstått finns det däremot inte något som Kronofogdemyndigheten kan göra. Eftersom det ännu inte finns några valpar kan det inte heller finnas någon skyldighet att ge dig valparna ännu, och därför är det inte Kronofogdemyndigheten som du ska vända dig till i detta läge. Bestämmelsen som reglerar vanlig handräckning finns i lagen om betalningsföreläggande och handräckning, 3 § andra punkten.Vad du kan göra om du vill gå vidare med ditt ärende och få mer hjälpEftersom jag inte närmare vet vilka skyldigheter och rättigheter som avtalet ger dig och fodervärden kan jag tyvärr inte svara på frågan om det som fodervärden hittills har gjort kan räknas som ett avtalsbrott. Däremot verkar det ju som att fodervärden försöker undvika sina skyldigheter enligt avtalet. I detta läge skulle jag därför rekommendera att du tar kontakt med en jurist för att utreda saken vidare. Det skulle t.ex. vara bra att börja med att upprätta ett slags kravbrev, där du framhåller att du kan häva avtalet om inte fodervärden uppfyller sin del av avtalet. Om avtalet hävs kommer du att få tillbaka tiken. Om fodervärden inte rättar sig efter kravbrevet, det vill säga inte förklarar vad som har hänt eller börjar avla valpar, kan det vara läge att fundera på om du vill stämma fodervärden vid en domstol. För att det ens ska vara någon idé att stämma fodervärden måste dock fodervärden ha gjort något som kan räknas som ett avtalsbrott och du bör därför ta hjälp av en jurist som kan hjälpa dig med att avgöra om så är fallet. Du skulle också kunna vända dig till någon som är sakkunnig på området, t.ex. Svenska Kennelklubben, och höra vad de har för rekommendationer. Om du vill vända dig till en jurist för att få mer hjälp med ditt ärende är du givetvis varmt välkommen att kontakta Lawlines egen juristbyrå. Våra jurister hjälper dig gärna med att upprätta ett kravbrev och att utreda saken vidare. Du hittar all kontaktinformation på vår hemsida, www.lawline.se Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Kan man bli stämd för att man ändrat sig om en försäljning?

2018-10-11 i Anbud och accept
FRÅGA |Hejsan! Skulle sälja min mammas krockskadade bil. Eftersom jag inte hade ngn aning om vad bilen kunde tänkas säljas för skickade jag samma meddelande till ett gäng personer som annonserade i tidningen att dom köper krockskadade bilar. Frågade vad dom skulle betala för bilen. Blev fullkomligt nerringd hela dagen. Alla med samma jargong, vill köpa bilen men måste se den först. Blev så stressad av situationen att jag meddelade alla utom en att bilen ej längre ska säljas. Sålde till den den första som ringde mig på morgonen. Idag har en annan "köpare" ringt mig 95 gånger! Med 1 minuts mellanrum. Han har även ringt min mamma (som bilen stod skriven på) samt min pappa. Han hotar om att skicka en stämning för att han påstår att jag lovat honom att få köpa bilen och nu har sålt den till en annan. Sen ändrade han sig och säger att vi ska komma överens om en summa som han vill ha, så skulle han inte skicka ngn stämning. Skulle aldrig betala men nu till Min fråga, är det ens möjligt att stämma ngn för detta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om ingående av avtal finns i avtalslagen (AvtL). Inom svensk rätt är såväl anbud som accept bindande, vilket innebär att de som huvudregel inte kan återkallas (1 § AvtL). Anbudsgivaren, dvs den som erbjuder sig att sälja något, är bunden av sitt anbud tills motparten väljer att anta anbudet eller förkasta det. Anbudet kan även löpa ut om anbudsgivaren givit motparten en viss tid inom vilken svar ska ha inkommit, alternativt ska svar ske inom skälig tid (2 § AvtL).Det är skillnad mellan anbud och utbudFör att något verkligen ska räknas som ett anbud krävs att det är ett erbjudande eller löfte, med ett preciserat innehåll som riktar sig till en bestämd adressat. Erbjudandet måste vara utan reservation om att anbudet inte är bindande. Ett anbud kan t.ex. uppkomma om du erbjuder en viss person att köpa bilen för 10.000 kronor. Om du gör det är du bunden av ditt anbud tills vederbörande antingen tackat ja eller nej. Har du inte gett någon tid inom när svar måste ha inkommit ska svaret ha inkommit inom skälig tid. Vad som är skälig tid varierar från fall till fall och är t.ex. beroende av vad det är för vara.Nu vet jag inte exakt hur du formulerat dig när du kontaktat de presumtiva köparna. Av vad jag kan utläsa av din fråga verkar det dock som att du kontaktat dem och frågat vad de skulle betala för bilen. Om så är fallet är det enligt min bedömning inte tillräckligt precist för att utgöra ett anbud. Din förfrågan är snarare att se som ett utbud (jfr 9 § AvtL). Ett utbud brukar rikta sig till en obestämd krets och närmast utgöra en uppfordran till enskilda att själv lämna ett anbud. Så verkar fallet vara; din förfrågan om vad de kan tänka sig att betala för bilen ger dem en möjlighet att lämna ett anbud (t.ex. "Jag vill köpa bilen för 10.000kr"). I det läget är den du kontaktat anbudsgivare och bunden av sitt anbud, du kan då välja att antingen anta anbudet eller förkasta det. Om du tackar ja till ett sådant anbud är även du bunden.Avtalsbrott är grund för stämningOm en part bryter mot ett bindande avtal kan motparten inlämna en stämning. Vederbörande kan yrka att du ska fullgöra avtalet. Det innebär att om du ingått ett bindande avtal och struntar i det kan domstolen besluta att du måste sälja bilen för det utlovade priset. Är det inte längre möjligt att sälja bilen (t.ex. för att du sålt den till någon annan) kan din motpart istället begära skadestånd för avtalsbrottet.Det är din motpart som har bevisbördanHuvudregeln är att det inte finns något formkrav för hur ett avtal ska ingås. Vissa avtal kräver skriftform för att vara giltiga (t.ex. husförsäljning). Ett avtal om att sälja en bil finns det däremot inget formkrav för. Ett sådant avtal kan ingås såväl muntligt som skriftligt. Däremot är det betydligt lättare att bevisa ett skriftligt avtal än ett muntligt sådant.Om den besvikna "köparen" i ditt fall skulle stämma dig har vederbörande bevisbördan. Enligt svensk rätt är det nämligen den som påstår något som ska visa det. Om han påstår att ni har ingått ett avtal måste han även kunna bevisa det, det räcker inte att han säger att så har skett.Sammanfattningsvis är min bedömning, utifrån hur du ställt din fråga, att din förfrågan inte utgör ett bindande anbud du kan bli stämd för. Eftersom mannen som kontaktar dig verkar vara ute efter pengar är det möjligt att han försöker skrämma upp dig för att få dig att betala. Skulle han ändock välja att stämma dig är det han som har hela bevisbördan.För det fall att du skulle bli stämd kan det vara en god idé att anlita en jurist som företräder dig. För det ändamålet kan jag varmt rekommendera att du bokar tid med någon av våra erfarna jurister hos Lawline.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vilken fullmakt behövs för att någon ska köpa en fastighet för mig?

2018-10-10 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag kommer att vara bortresta från den 15 september till den 20 december. Under den tiden behöver jag någon som kan ta hand om det som behövs ta ha hand om för min räkning. Det är bland annat att en person ska köpa en fastighet för mig. Vilka är behörigheterna och befogenheterna i fullmakten då, och vilken slags fullmakt är det? Är det en framtidsfullmakt eller bara en vanlig fullmakt?
Ajla Velic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om fullmakt hittar du i 2:a kapitlet i Avtalslagen, hädanefter förkortat till AvtL.Vad krävs för att få köpa en fastighet genom fullmakt? När man köper fastighet så krävs det en skriftlig underskrift på kontraktet/överlåtelseavtalet och övriga handlingar. Du ska lämna en fullmakt till någon som du litar på eftersom du inte kan närvara för att skriva under alla papper. Fullmakt innebär att du ger personen juridisk rätt att skriva under särskilda dokument i ditt namn. Fullmakten ska vara skriftlig vid ett fastighetsköp (2 kap 27 § 2 st AvtL). Vem kan du ge fullmakt till? Mitt råd till dig är att välja en person som du verkligen litar på. Du behöver även två vittnen som skriver under fullmakten. Kravet för vittnen är att de måste vara över 15 år och att de inte lider av någon psykisk störning. En mäklare får aldrig vara fullmaktstagare i en kontraktsskrivning där personen är ansvarig mäklare. Nedan följer några exempel på personer som du kan lämna fullmakt till:-Förälder-Syskon-KompisHur bör fullmakten se ut?Det räcker med att du skriver vilken fastighet som avses genom en fastighetsbeteckning eller liknande. Du ska även skriva ditt och fullmaktstagarens namn och att fullmakten innebär en rätt för personen att köpa fastigheten för din räkning. Ett tips från mig är att specificera till vilket pris du är villig att köpa fastigheten för. Jag rekommenderar dig att använda dig utav den här tjänsten, där får du hjälp att formulera en fullmakt på rätt sätt.Vad är befogenheten respektive behörigheten?Vid beskrivningen om vad som är befogenhet och behörighet, så visas detta lättast genom ett exempel:Fullmäktigen A får en skriftlig fullmakt av huvudmannen B om att A är behörig att köpa en bil åt Y:s vägnar för 50 000 kr. Innan A går till bilaffären så berättar B att bilen ska vara svart. Hos bilhandlaren köper A en röd bil för 60 000 kr. Bilhandlaren visste inte att B hade sagt till A vilken färg bilen skulle ha, detta innebär att bilhandlaren är i god tro.Detta betyder att A har agerat inom sin behörighet enligt fullmakten och bilköpet är direkt bindande mellan B och bilhandlaren. A har dock inte följt B:s instruktioner om att bilen skulle vara svart. Detta innebär att A har handlat utanför sin befogenhet. Eftersom bilhandlaren var i god tro har A ändå bundit B till bilköpet genom sitt handlande. Har du fler funderingar gällande behörighet och befogenhet så får du gärna ställa en ny fråga så jag kan specificera det mer!Vanlig fullmakt eller framtidsfullmakt? En framtidsfullmakt är när en fullmaktsgivare på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande förhållande inte kan tillvara sin rätt (1§ Lag om framtidsfullmakt). Detta är ingen framtidsfullmakt, om jag förstår din fråga rätt så skapas fullmakten i ditt fall enbart för att du ska vara bortrest. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Med vänlig hälsning,