Frågor om skuldebrev, fullmakt och uthyrning av bostad

Question

(1) Håller det juridiskt om bara en part som skriver under ett skuldebrev eller annat avtal ( ungefär :" Härmed accepterar undertecknad /låntagare , NN, att villkor för ovan lån är följande.... Ort & datum, Namnteckning. Observera att långivare skriver inte under men sitt namn framgår strax under avtalets rubrik. )

(2) Får man kräva att XX (etnisk pursvenska, exempelvis ) inte får hyra, men inte av ekonomiska skäl? (3)
Två månaders uthyrning om året för hela småhuset via Airbnb räknas det som näringsverksamhet för ägda fastighet och bostadsrätt? Anta 2-5 olika gäster under hela säsongen.
(4) Håller det juridiskt att ge fullmakt åt någon att skriva under bouppteckning, samboavtal/bodelningsavtal, gåvobrev, etc åt en?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Skuldebrevslagen, Inkomstskattelagen (IL), Avtalslagen (AvtL) samt Diskrimineringslagen (DL) för att besvara din fråga.

Fråga 1
Skuldebrev regleras enligt Skuldebrevslagen. Ett enkelt skuldebrev har inga formkrav. Det bör dock finnas med specifika uppgifter, för att kunna göra skulden giltig i en tvist. Ju mer information som finns i skuldebrevet, desto lättare är det att bevisa att skulden faktiskt existerar. Rent tekniskt sett är skuldebrevet du beskriver ett giltigt sådant. Om skuldebrevet är ämnat att kunna säljas vidare bör dock viss information framgå.

1. Det aktuella dokumentet ska vara skriftligt. Det är viktigt att det framgår vem som är utgivare av skuldebrevet. I detta ingår också som huvudregel ett krav på namnteckning och signatur av både gäldenären (långivaren) och borgenären (låntagaren).
2. Det ska bara ge uttryck för en fordran.
3. En eventuell bakomliggande motprestation ska inte framgå.
4. Det ska röra en utfästelse om ett penningbelopp.

Fråga 2
Jag utgår från att du menar uthyrning av småhus till någon vars släkt är uteslutande svensk. Jag tolkar det även som att du undrar om du kan neka en sådan svensk uthyrning av lokalen på grund av etniciteten.

Att missgynna någon direkt eller indirekt på grund av etnisk tillhörighet är en diskrimineringsgrund enligt 1 kap. 4 § DL.

Enligt 2 kap. 12 § DL är diskriminering förbjuden för den som

1. utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, eller
2. anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning.

I första hand gäller diskrimineringsförbudet för den som bedriver näringsverksamhet i form av yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder. Även privatpersoner kan tillhandhålla varor, tjänster och bostäder till allmänheten – en obestämd krets av personer – och kan då omfattas av förbudet mot diskriminering.Det finns undantag för detta förbud, men det gäller kön, ålder och bristande tillgänglighet, inte etnicitet.

Den som bryter mot förbuden mot diskriminering enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen (5 kap. 1 § DL).

Svaret på denna frågan är att diskriminering på grund av etnicitet vid uthyrning av småhus kan resultera i brott mot diskrimineringslagen. Detta kan resultera i skadestånd.

Fråga 3
Här är det oklart vilket sammanhang du avser med näringsverksamheten. Enligt fråga 2 så räknas omständigheterna du beskriver troligtvis som en form av näringsverksamhet, eller i vart fall tillhandahållande av bostad till allmänheten på så vis att diskrimineringslagen blir tillämplig.

Det andra sammanhanget som jag kan tänka mig att din fråga hänför sig till är skatterättsligt. Då tolkar jag det som att du undrar om verksamheten i fråga räknas som näringsverksamhet och ska beskattas så, eller om det räknas som hobbyverksamhet och ska beskattas i inkomstslaget tjänst.

Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt (13:1 IL). Förvärvsverksamhet är en sådan verksamhet som bedrivs för ett ekonomiskt vinstsyfte. Kravet på yrkesmässighet innebär att den ska bedrivas regelbundet och varaktigt samt att den ska ha en viss omfattning. Kravet på självständighet innebär att det inte ska ske genom en anställning (se Skatteverkets webbplats). Dessa inkomster och utgifter ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet (se 13:1 IL).

En hobbyverksamhet bedrivs självständigt och varaktigt (12:37 IL) och de ska beskattas i inkomstslaget tjänst (10:1 IL). Däremot är den stora skillnaden att det inte får finnas ett ekonomiskt vinstsyfte. Bedömningen om det är hobbyverksamhet eller näringsverksamhet ska bedömas i varje enskilt fall.

I fallet du beskriver borde verksamheten räknas som näringsverksamhet och inte hobbyverksamhet.

Fråga 4
En fullmakt är en utfästelse från en fullmaktsgivare/huvudman till tredje man om att en särskilt utsedd person (fullmäktigen) har rätt att företa rättshandlingar (exv slutande av avtal) i fullmaktsgivarens namn. Fullmäktigen medverkar till avtalets slutande, men det resulterande avtalet involverar bara fullmaktsgivaren och tredje man (10 § 1 st och 25 § AvtL). En fullmakts gränser utgörs av fullmäktigens befogenhet (vad han har rätt att/får göra enligt fullmaktsgivaren) och hans behörighet (vad han har rätt/kan att göra enligt fullmakten).

Du kan till exempel upprätta en uppdragsfullmakt där fullmäktigen får rätt att skriva under en bouppteckning eller liknande.

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning