Avtals företräde - muntliga avtal, gåvobrev och testamente

2020-03-15 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej gäller muntligt avtal om man även har ett skrivet gåvobrev och testamente vilket gäller då
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad jag förstått av din fråga rör den vad som händer när ett muntligt avtal konflikterar med ett skriftligt gåvobrev eller testamente, det vill säga om avtalen säger olika saker. Mitt kortfattade svar är då att gåvobrev och testamenten som huvudregel gäller framför muntliga avtal, med vissa undantag. Konflikterar gåvobrev och testamenten så beror det lite på omständigheterna vilket av handlingarna som ges företräde. Allmänt om avtal Huvudregeln är att avtal inte kräver en viss form, alltså att de är giltiga och bindande för parterna oavsett om det är muntliga eller skriftliga. Varför vi oftast vill ha skriftliga avtal är eftersom det ibland kan vara svårt att bevisa att ett muntligt avtal föreligger. Kan du i en tvist med din avtalspart inte bevisa vad som står i ert avtal eftersom det inte finns svart på vitt kan det vara svårt att få parten att fullfölja sin del av avtalet. Ur ett giltighetsperspektiv om ett avtal med samma parter om exakt samma sak regleras i olika avtal (muntliga eller skriftliga) så gäller det senare avtalet före det äldre. Skulle det vara så att vissa frågor inte regleras i det nya avtalet så kan det gamla gälla i tillämpliga delar. Nyare avtal – muntligt eller skriftligt, gäller alltså som huvudregel före äldre avtal om samma sak. TestamenteSäger ett testamente något som inte stämmer överens med ett annat muntligt avtal så gäller det skriftliga testamentet. Testamenten måste nämligen se ut på och vara upprättade på ett visst sätt för att ens vara giltiga, detta kallas formkrav. Formkraven för ett testamente ska anses vara giltigt är följande (10 kapitlet 1 § Ärvdabalken): Upprättas skriftligen, Med två psykiskt friska vittnen över 15 år gamla och utan nära släktskap med testatorn (10 kapitlet 4 § Ärvdabalken)Vittnena ska bevittna när testator skriver under testamentetVittnena skall skriva underVittnena skall förstå att det är ett testamente (Men de behöver inte veta om innehållet) Muntliga överenskommelser om vad som ska hända med någons egendom när denne sedermera avlider är därför inte giltiga (17 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Undantagsvis kan så kallade nödtestamenten vara muntliga men det måste då bevittnas av två vittnen (10 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Nödtestamenten kan bli aktuella då testatorn ligger inför döden. Gåvobrev Vad gäller gåvor är de som huvudregel bindande för gåvogivaren när gåvan väl lämnats över till gåvotagaren. Löfte om gåvor är endast bindande om det finns ett gåvobrev (1 § Gåvolagen). Löfte om gåva kan också vara muntligt om utfästelsen tillkännagetts inför en större samling människor. Formkrav för att gåvobrev ska anses giltigt (1 § Gåvolagen): Skriftlig handling avsedd som bevis för gåvanHandlingen är överlämnad till gåvotagarenAv handlingen ska det framgå att det rör sig om en gåva, vad gåvan avser, vem som ger gåvan, och vem som mottager gåvan. Även här får ett muntligt avtal begränsad verkan. Gåvobrevet går alltså före ett muntligt avtal, muntliga utfästelser om gåva är ju inte giltiga som huvudregel. Konflikt mellan testamente och gåvobrev Vad händer då om ett gåvobrev och testamente säger olika saker? Gåvobrev som inte börjar gälla förrän gåvotagaren avlider ska behandlas så som ett testamente och måste alltså uppfylla formkraven för testamente (17 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Testamente går då före gåvobrev. Skulle ett gåvobrev vara giltigt under gåvogivarens livstid så gäller detta som huvudregel istället för testamente. Orsaken till detta är att man inte kan testamentera bort egendom som man inte äger, ett bindande gåvobrev har ju rättsverkan att gåvan ska lämnas (9 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis har nyare muntliga avtal företräde framför gamla muntliga avtal. Gåvobrev och testamenten har företräde framför muntliga avtal. Huruvida gåvobrev eller testamente har företräde framför varandra beror på karaktären av gåvobrevet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Vad betyder att ett avtal lämnas utan avseende?

2020-02-17 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Om ett avtalsslut inte går rätt till kan det ogiltigförklaras, jämkas eller lämnas utan avseende. Men vad betyder "lämnas utan avseende?
Kajsa Moss Bjerling |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Enligt 36 § avtalslagen kan avtal eller enskilda avtalsvillkor jämkas eller lämnas helt utan avseende om de anses oskäliga. Att något jämkas handlar oftast om att en förpliktelse av något slag lättas eller minskas för ena parten, i syfte att slutresultaten jämnas ut till något mer skäligt. Att ett avtalsvillkor lämnas utan avseende betyder att istället för att ändra villkoret så bortser man helt från det! Ignorerar, eller hoppar över helt enkelt! Hoppas mitt svar var till din hjälp! Med vänliga hälsningar,

När tillämpas 33 § respektive 36 § avtalslagen och vad är skillnaden?

2020-01-30 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns några skillnader mellan de två jämkningsparagraferna 33 och 36 i avtalslagen. Stämmer det att motparten måste vara i ond tro när det gäller paragraf 33, men att i paragraf 36 spelar det ingen roll om han är ond eller god tro? "Omständigheterna vid dess tillkomst", som står i paragraf 33, innebär alltså endast då avtalet slöts, medan paragraf 36 berör fler rekvisit? Räcker det med ett av paragraf 36 rekvist för att lagen ska bli tillämplig, till exempel "senare inträffande förhållanden" eller måste samtliga rekvisit vara uppfyllda? vad menas med "senare inträffande förhållanden"? finns det några exempel på när paragraf 33 blir tillämplig och när 36 blir tillämplig, så att man kan se om där är några skillnader, eller kanske likheter mellan dem. Vad menas med "lämnas utan avseende"? Tackar så mycket för svar
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!33 § avtalslagen (lilla generalklausulen) och 36 § avtalslagen (generalklausulen) är två regler som ger parten en möjlighet att ogiltigförklara/jämka avtal eller rättshandlingar som med hänsyn till omständigheterna är oskäligt/orimligt. Båda paragraferna används restriktivt i praktiken och det är svårt att vinna framgång när man åberopar paragraferna. 33 § AvtL kan tillämpas för att ogiltigförklara ett avtal om omständigheterna var sådana vid avtalets tillkomst att det skulle anses strida mot tro och heder att åberopa avtalets giltighet med insikt om omständigheterna, alltså krävs det att motparten är i ond tro om omständigheterna i fallet. Exempel på situation då 33 § är tillämplig:Då en avtalspart utnyttjat den andra partens ovetskap om förhållande som hänför sig till avtalet, ex: angående kunskap om egendomens faktiska ekonomiska värde. 36 § AvtL är mer omfattande och har ett större tillämpningsområde. Paragrafen kan åberopas för att jämka (justera) eller lämna avtal utan avseende (att utelämna de oskäliga villkoren helt ur avtalet eller bortse helt från avtalet) om det skulle anses vara skäligt. Oskälighet av avtalsvillkor är alltså det enda rekvisitet som 36 § ställer upp för att lagregeln ska kunna bli tillämplig. Ordet har inte någon konkret betydelse utan skulle kunna fyllas med innehåll av varierande slag, däremot måste villkoret även vara oskäliga antingen vid avtalets tillkomst eller vid senare tillfälle under avtalstiden.Vid skälighetsbedömningen får hänsyn tas till samtliga omständigheter oavsett när de inträffat och övriga förhållanden, alltså om avtalsvillkor var oskäliga vid avtalets ingående, om avtalsvillkor är oskäligt i sig, samt om ändrade förhållanden under avtalstiden medfört att avtalsvillkor blivit oskäligt. Särskild hänsyn ska tas till eventuellt behov av skydd för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. I och med att även senare inträffade händelser kan tas med i en skälighetsbedömning kan ett avtal som pga. senare inträffade omständigheter får en oskälig effekt jämkas eller ogiltigförklaras långt efter att avtalet ingåtts. Till skillnad från 33 § krävs det alltså ingen ond tro hos motparten för att kunna tillämpa 36 §.Exempel på situationer då 36 § är tillämplig:Ena avtalsparten förbehåller sig ensam beslutanderätten i viss fråga.Missförhållanden mellan parternas förmåner.Ingen rimlig proportion mellan kontraktsbrott och påföljd.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en bilhandlare ändra priset?

2020-01-11 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Idag var jag hos bilhandlare och köpte en bil och gav min som del av betalning, signerade en kontrakt och fick en kontrakt signerad av bilhandlare. Sedan efter en 1 timme kanske smsar försäljaren att han beräknade fel och priset skulle stigar ca ca 100000 och frågade mig om det va ok för mig?Vad ska jag göra? jag vill få bilen som jag köpte och skulle hämta nästa vecka. Men han vill öka priset nu får att han säger att han beräknade fel.Tacksam för svaret!Mvh,Astrid.
Karl Montalvo |Hej, Astrid. Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för hjälp. Jag hoppas att jag kan hjälpa dig. Din fråga verkar vara om du kan kräva att få köpa bilen för de först överenskomna priset istället för det "nya" priset. Regler om köpeavtal finns flera lagar, bl.a köplagen (KöpL), konsumentköplagen (KKL) och avtalslagen(AvtL). Eftersom du har köpt bilen av av en bilhandlare så gäller konsumentköplagen på ditt köp, 1 § KKL. Denna lag har dock inga regler som gäller för din frågan. istället blir de avtalslagen som blir viktigt för din fråga. Därför ska vi pröva om Avtalslagen ger dig någon rätt att kräva att få bilen till det lägre priset. Gäller avtalslagen i detta specifika fallet? Avtalslagen gäller på alla avtal, men den är vad som kallas en subsidiär lag, 1 § AvtL. Detta innebär att om handelsbruk, sedvänja eller avtalet säger något annat än lagen så går det före, 1 § AvtL. De framgår att du har skrivit på ett kontrakt. De kan mycket väl vara så att de där står att bilhandlaren har förbehållit sig rätten ändra priset ifall de har blivit en felräkning. Du verkar inte blivit informerad om detta vilket ibland kan innebära att en sådan klausul inte skulle gälla. Sedvänja inom bilbranschen får dock anses vara att man förväntas läsa igenom kontraktet så en domstol kommer nog anse att en sådan klausul hade varit en giltig del av avtalet. Vidare kan det vara så att bilbranschen har en sådan etablerad sedvänja att sådana klausuler anses underförstådda i varje avtal. Detta ser jag dock som mindre troligt att en domstol hade accepterat eftersom du är en konsument och därmed inte kan förväntas veta om sedvänjan inom bilbranschen. Svar: Avtalslagen gäller men inte om annat framgår av de kontrakt du har skrivit på. Alla rimliga klausuler i avtalet får anses vara en del av avtalet. Detta eftersom det vid ett köp av den vikt som bilköp är får ses som sedvänja att man läser igenom kontraktet. Står de däremot inget så gäller det avtalade priset. Har ni ingått ett avtal? Du har inte fått bilen ännu, du har inte heller betalat hela bilen. Detta innebär dock inte, att ni inte har ett avtal. När bilhandlaren gav dig kontraktet så gav han dig nämligen ett anbud. När du sedan skrev på så gav du en accept, 1 § AvtL. I denna stund ingick ni ett avtal som är bindande som huvudregel. I det avtalet ingick det första priset, det priset är därmed det avtalade priset och som huvudregel bindande. Svar: Ja, ni har ingått ett bindande avtal med det lägre priset. Kan avtalet ogiltigförklaras? De första vi kan konstatera är att du aldrig kan bli tvingad att betala de dyrare priset. Du har inte ingått ett avtal med det priset, 1 § AvtL. Frågan blir därmed om bilhandlaren kan häva avtalet. Eftersom du inte har gjort något fel eller på något sätt försökt lura honom så är den möjlighet som finns 36 § Avtalslagen. Regeln betyder att oskäliga avtal ska jämkas (ändras) eller gå tillbaka om de är oskäliga. Vad som är oskäligt är en bedömning i varje fall. Man ska i avvägningen bl.a väga in priset, om det är ett konsumentköp samt omständigheterna vid köpet. I ditt fall så beror det på mycket hur stor del 100 000 är av det totala priset. Är det en bil som normalt kostar 150 000 och du fick den för 50 000 så är det troligt att det är oskäligt. Är det däremot en bil för 900 000 så är det mindre chans att så är fallet. Det som talar för dig är följande. För det första är du konsumenten i relationen vilket alltid påverkar en sådan bedömning, 36 § andra stycket AvtL. För det andra att de är bilhandlaren som haft bäst möjlighet att kontrollera priset. I motsatt riktning kan tala en sådan omständighet som ifall de vid köpet var tydligt att de fanns möjlighet att priset var fel. Men även det faktum att 100 000 är en stor summa. Svar: De finns möjlighet att på grund av den stora summa 100 000 är att de är ett oskäligt avtal och att de därmed ska jämkas eller återgå. Det som talar emot detta är att du är en konsument i situationen. Avslutning Jag kan inte bedöma helt vad som gäller i din situation men nu har du iallafall fått den juridiska grunden. Jag hoppas att jag hjälp dig besvara din frågan Med vänliga hälsningar

Ogiltighet och skadestånd för avtal som har ingåtts under tvång

2020-02-23 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |En person i vår närhet har blivit utnyttjad av två personer som under hot förmått honom att ta lån och att köpa mobiltelefoner. Polisutredning pågår o förundersökningen är nästan klar. Vi hoppas på en rättegång inom kort med fällande domar.När det gäller skulderna för SMS-lån samt telefoner har vi haft dialog med företagen. Flera av dem har pausat sina fakturor, i andra fall har vi bestridit fakturorna. Vi hänvisar till att de avtal som skrivits inte är giltiga då det skett under hot och tvång.Från ett av företagen har vi nu fått ett brev. De erbjuder att skulden minskas med abonnemangskostnaden så att det som ska betalas endast är telefonerna. En minskning från 22 000 kr till 12000 kronor. Dock anges att detta erbjudande enbart gäller i 14 dagar. Accepteras detta inte krävs hela skulden in.De skriver: "I detta ärende ser vi således dig betalningsskyldig för hårdvaran eftersom avtalet tecknats av dig. På grund av omständigheterna så rekommenderar vi dig att meddela åklagaren ditt skadeståndskrav. Åklagaren kan då i de flesta fall driva skadeståndskrav mot gärningsmannen/männen för din räkning om du anmält ditt skadeståndsanspråk till Polisen."Vi är tacksamma för råd. Vår inställning är skulden ska föras över på de som hotat och tagit både telefoner och pengar. Finns det skäl att betala den lägre summan eller ska vi stå på oss? Vad händer vid en fällande dom? Förs skulden över på den som döms?MVH
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det gäller frågan om avtal som har ingåtts under hot/tvång aktualiseras 28 och 29 §§ i avtalslagen.Vid råntvång är avtal oftast ogiltiga28 § avtalslagen, som avser vad som brukar betecknas som råntvång, anger att en rättshandling inte är giltig om den som har ingått ett avtal har gjort det under hot som innebär trängande fara. Bestämmelsen är tillämplig endast under särskilt allvarliga hot, då den tvungne personen i princip inte har något annat val än att ingå avtalet. Råntvång åsyftar ett så starkt våld eller hot, att det brukar beskrivas som "med pistolen för pannan".Har den som ingått avtalet utsatts för ett sådant tvång, krävs också att personen "utan oskäligt uppehåll" efter att tvunget upphört informerar motparten i avtalet, om att denna var utsatt för ett sådant tvång. Gör personen inte det, har ett avtal kommit till stånd, trots att personen agerade under råntvång.Är kriterierna uppfyllda, är avtalet ogiltigt, även om motparten inte kände till att personen ingick avtalet under tvång. Personen måste i sådant fall inte betala.Vid lindrigt tvång är avtalet ogiltigt endast om motparten var i ond troEnligt 29 § avtalslagen gäller att, om personen likväl var tvungen att ingå avtalet, men inte under sådan trängande fara som åsyftas enligt 28 § avtalslagen, föreligger det som brukar betecknas som lindrigt tvång. Det kan röra sig om situationer då en tvungne personen upplever ett visst obehag och det kan vara genom hot eller utpressning, men ändå har möjlighet att avstå från att vidta handlingen.Enligt denna regel är ett avtal ogiltigt endast om motparten kände till att den personen var under tvång. Detta ska betraktas objektivt, innebärande att inte endast om motparten faktiskt insåg tvånget föreligger ogiltighet, utan även om motparten objektivt sett borde ha insett det. Det är sällsynt att detta ondtrosrekvisit är uppfyllt, varpå det ofta är så att den som har ingått avtal under lindrigt tvång blir bunden av avtalet.Om avtalet inte kan ogiltigförklaras går att få skadestånd från gärningsmännenOm förutsättningarna för ogiltighet inte är uppfyllda, är personen bunden av avtalet och är därför skyldig att i sådant fall fullgöra sin del av avtalet, trots att personen kan ha varit tvungen att ingå det. Betalningssansvaret förs inte utan vidare på gärningsmännen, utan det som får göras är att kräva dem på skadestånd.Genom att ingå avtalen har personen lidit en ren förmögenhetsskada. En sådan skada ska ersättas av den som har orsakat skadan genom brott (2 kap. 2 § skadeståndslagen). Eftersom gärningsmännen genom brottsliga gärningar har förmått personen att ingå avtalet, är de ersättningsskyldiga för de förluster personen lider på grund av avtalet och ska betala skadeståndet till den utsatte personen.Mitt rådDet är svårt att säga precis hur ni ska göra, eftersom jag inte är insatt i ärendet.Men är det så, att det är sannolikt att kraven för att att avtalet ska vara ogiltigt inte är uppfyllt, enligt vad jag har beskrivit ovan, är personen bunden av avtalet. Personen bör då betala företaget och sedan kräva gärningsmännen på skadestånd för den förlust personen har lidit genom att ingå avtalet.Om ni anser att avtalet bör vara ogiltigt på grund av tvånget, därför att förutsättningarna för ogiltighet är uppfyllda, är personen inte betalningsskyldig. Då kan det däremot krävas att personen får föra en civilrättslig process mot företaget som kräver betalning, för att fastställa att personen inte är betalningsskyldig och prestationerna ska gå åter.Sannolikt kommer gärningsmännen att bli skadeståndsskyldiga, och den bästa lösningen är då att betala företaget och sedan kräva att gärningsmännen betalar skadestånd till personen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Rättsföljer vid lån med ockerränta

2020-02-01 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej. Min son som är nitton år har blivit utsatt för i mina ögon sett utpressning och ockerränta. Han har lånat 3500:-- av en tidigare skolkamrat som påstår att de har kommit överens om en "ockerränta " på 500 kronor per dag om han inte betalar tillbaka detta inom den tid de enligt honom kommit överens om. . Den här tidigare klasskamraten har skrivit mycket fula saker till honom om vad som kan tänkas hända om han inte får tillbaka pengarna. Jag har i dag vid 17.30 mött upp den killen för att betala den skuld som sonen troligtvis har till honom om 3.500 kronor och det vägrade han från början att ta emot då han ansåg att skulden nu uppe i 27.000 kronor på grund av räntan det har han skrivit till sonen och beräättat för mig i telefonen. Jag har varit i kontakt med polis om även kom men inte ansåg att de kunde ta upp en anmälan då de ansåg att detta är en civilprosesic sak. Hur kan vi gå vidare med detta? Bör vi göra något eller är det motparten som ska gå vidare?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) och brottsbalken (BrB).Utredning Enligt 31 § AvtL ska ett avtal som tillkommit genom att någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att få en prestation som står i uppenbart missförhållande till den eventuella motprestationen eller helt saknar sådan inte vara gällande gentemot den förfördelade. I 9 kap. 5 § BrB finns en bestämmelse av samma innehåll som innebär att den som utnyttjat någon annan på ovan beskrivna sätt gör sig skyldig till brottet ocker. Med "oförstånd" avses bristande omdömesförmåga med anledning av exempelvis oerfarenhet eller enfald och det finns ett stort antal rättsfall som behandlar detta. Av 36 § AvtL följer, något förenklat, att avtal kan förklaras ogiltiga eller justeras av en domstol om avtalet av någon anledning är att betrakta som oskäligt. Enligt 4 kap. 5 § BrB ska den som hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen säkerhet till person, egendom, frihet eller frid dömas för olaga hot. Den som genom olaga hot försöker förmå annan att göra något gör sig enligt 4 kap. 4 § BrB skyldig till olaga tvång.Enligt min uppfattning framstår det som osannolikt att din son skulle vara skyldig att betala tillbaka sin skuld och den ränta som han eventuellt kommit överens om med långivaren. Till att börja med uppfattar jag det som att det rör sig om ett helt muntligt avtal. Detta innebär sannolikt stora bevissvårigheter för långivaren eftersom denne därmed inte på något sätt kan styrka att de kommit överens om en viss räntesats, eller för den delen ens ingått ett avtal. Detta beror dock på vad som framgår av kommunikationen mellan din son och långivaren då denna skulle kunna indikera att de har kommit överens om de nämnda villkoren. Om vi antar att det finns otvetydiga bevis för att avtalet ingåtts med de villkor du nämnt är det ändå tänkbart att detta saknar verkan mot din son om bestämmelserna för ocker är tillämpliga, det vill säga om man skulle kunna hävda att din sons oförstånd, trångmål, lättsinne eller beroende ställning utnyttjats vid avtalets ingående. Enligt min uppfattning står det klart att de villkor du beskrivit måste anses innebära att långivarens prestation står i uppenbart missförhållande med de räntevillkor som (eventuellt) avtalats. Jag har inte möjlighet att gå igenom den rikliga praxis som finns avseende denna bestämmelse inom ramen för denna tjänst och kan därför inte säkert säga om denna bestämmelse är tillämplig på ditt fall eller inte. Låt oss då anta att långivaren kan bevisa att lånet gäller med de vilkor du beskrivit och att det inte utgör ocker. Under dessa förhållanden måste avtalet anses oskäligt och därmed jämkas av rätten vid en eventuell rättegång. En ränta på flera tusen procent per år kan enligt min uppfattning knappast någonsin betraktas som skälig, allra minst vid ett avtal som ingås mellan ungdomar under vad som tycks vara okonventionella omständigheter. Avslutningsvis är det värt att påpeka att långivaren skulle kunnat göra sig skyldig till olaga hot och/eller olaga tvång genom de "fula saker" vederbörande skrivit till din son i syfte att driva in skulden.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att inför vår uppföljning ta reda på så många detaljer om fallet du kan, exempelvis vad din son anser att de kommit överens om, exakt vad långivaren skrivit till din son och vad din son skrivit till långivaren efter överenskommelsen. Med tillgång till denna information kommer jag kunna ge dig en bättre bild av hur du bör fortskrida.Jag kommer att ringa dig på måndag den 3/2 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Avtal med internationellt företag - skälighet?

2020-01-27 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej,Jag har investerat pengar i ett internationellt Bitcoin företag, jag skrev på ett avtal där de skulle ge mig bonus men haken var att jag var tvungen att komma upp till en viss nivå av trade innan jag kunde ta ut mina pengar, nu vill de såklart att jag skall sätta in mer pengar för att kunna komma upp i trade volym. Trade volymen som jag skrev under är orimligt hög och jag undrar om det inte borde finnas någon skälighet i detta.
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilket lands lag gäller?Eftersom din fråga handlar om ett avtal med ett internationellt företag så är den första frågan vilket lands lag som ska tillämpas. Då jag inte vet vilket land företaget kommer ifrån och inte känner till detaljerna i ert avtal är detta inget jag definitivt kan svara på. Huvudregeln är att ni själva får bestämma vilket lands lag som ska vara tillämplig på ert avtal. Om det står något i ert avtal om vilket lands lag som ska tillämpas gäller alltså det landets lag. Om ni inte avtalat om vilket lands lag som ska tillämpas på ert avtal går det att bestämma detta med hjälp av Romkonventionen. För att Romkonventionen ska kunna tillämpas krävs dock att det land företaget befinner sig i har anslutit sig till konventionen. Romkonventionen föreskriver att ett avtal ska vara underkastat lagen i det land avtalet har närmast anknytning till, se artikel 4. I mitt fortsatta svar kommer jag utgå ifrån att det går att tillämpa svensk lag på avtalet. Eftersom jag inte har tillräcklig information om ert avtalsinnehåll kan jag inte med säkerhet svara på vilket lands lag som ska tillämpas. Skulle det vara så att ni avtalat om att ett annat lands lag ska användas på avtalet är det detta som gäller istället. Dina rättigheter enligt svensk lag?Om svensk lag är tillämplig blir avtalslagen (AvtL) tillämplig på ert avtal. Inom avtalsrätten gäller principen pacta sunt servanda, som innebär att avtal ska hållas. Detta är en stark rättsprincip som innebär att om man har avtalat om något så ska man också uppfylla avtalet. Som ett undantag till detta finns dock den så kallade generalklausulen i 36 § AvtL. Generalklausulen innebär att avtal får jämkas eller förklaras ogiltigt om det finns ett oskäligt avtalsvillkor. Att företaget har villkorat din bonus med att du ska komma upp i en viss nivå av trade får ses som ett rimligt villkor för att du ska få din bonus. Frågan är dock om den nivå av trade du måste komma upp i kan ses som oskäligt hög? Om det är så att det avtal du skrivit på är klart och tydligt tyder detta på att du är skyldig att fullgöra avtalet. Skulle det dock vara så att avtalet är otydligt, eller om nivån på trade är så hög att det i princip saknas en realistisk chans att uppnå den kan det eventuellt ses som ett oskäligt avtalsvillkor. Skulle det vara så att du satt in en summa av dina egna pengar som du nu inte har möjlighet att ta ut förrän du uppfyllt en hög trade nivå är detta också något som kan tyda på att avtalsvillkoret är oskäligt. Om det däremot enbart rör sig om "bonuspengar" som du inte kan ta ut tyder detta på att avtalet inte är oskäligt. Jag vill påpeka att generalklausulen tillämpas restriktivt och att du i första hand är skyldig att fullgöra det avtal som du ingått. Utifrån den informationen jag fått i frågan så har jag svårt att se att avtalsvillkoret skulle ses som oskäligt i AvtL mening. Vad kan du göra nu?Min rekommendation är att du i första hand hör av dig till företaget och påpekar att du tycker deras avtalsvillkor är oskäligt och att du inte fullt ut förstått innebörden av detta. Förhoppningsvis går företaget med på att kompensera dig. Om företaget inte gör det är ditt nästa alternativt att försöka ta ärendet till domstol. Detta är dock något du i sådana fall borde överväga väldigt noga då det kan komma att kosta dig mycket pengar att driva en domstolsprocess. I min mening och utifrån den information jag fått i frågan tror jag att du skulle få väldigt svårt att vinna en domstolsprocess mot företaget och om du överväger detta skulle jag starkt rekommendera dig att rådgöra med en jurist först i sådana fall. Om du vill rådgöra med en jurist eller behöver ytterligare hjälp kan du höra av dig till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Skulle du ha någon ytterligare fråga är du också välkommen att höra av dig till mig där. Vänliga hälsningar

Avtals giltighet

2020-01-09 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |vad gäller om man har ett avtal som skrevs när vi flyttade i sär det gäller vad som gäller vid försäljning av huset där står det att den som bor kvar får 1 milj resten av försäljnings summan ska gå till våra gemensamma barn avtalet skrevs år 2000 den som bor kvar och ska sälja säger att avtalet inte gäller längre, stämmer det?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om avtalet ni skrev om fördelning av vinst vid försäljning av fastighet fortfarande gäller eller om avtalet blivit ogiltigt.Det föreligger inga formkrav för ett sådant avtal vilket innebär att till och med ett muntligt avtal hade varit giltigt. Du skriver i din fråga att ni har ett skriftligt avtal vilket är positivt eftersom att då blir det oftast inga oklarheter kring frågan om ett avtal har ingåtts eller inte.Huvudregeln i svensk rätt är att avtal ska hållas. Ert avtal har inte slutat gälla bara för att de gått 20 år sen ni skrev det. Det som krävs för att huvudregeln ska brytas och avtalet blir ogiltigt är exempelvis att någon av er blivit lurad att ingå avtalet eller hotad att ingå avtalet.I ert fall har ni ingått ett skriftligt avtal, huvudregeln säger att ert avtalet är giltigt och det blir inte ogiltigt bara för att det gått 20 år utan det krävs att något av undantagen till huvudregeln föreligger (exempelvis att någon blivit lurad att ingå avtalet).Hoppas du fått svar på din fråga!