Är det olagligt att lura sig till en graviditet?

2020-06-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Är det lagligt att lura till sig en graviditet när personen VISSTE att fadern verkligen INTE ville ha barn?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer vända lite på din formulering och ge dig svaret att det inte finns något olagligt i det händelseförlopp du beskriver. Det är istället varje persons egna ansvar att se till att samlaget i sådant fall genomförs skyddat, något fadern kan tillgodose genom att exempelvis bära kondom.Det är vidare inte möjligt att hävda att man t.ex. avtalat om att kvinnan inte får bli gravid, det är avtal som enligt svensk rätt strider mot lag och goda seder. Se som exempel det rättsfall (RH 2004:41) där ett par hade avtalat om abort mot viss ersättning, avtalet ansågs enligt domstolen strida mot goda seder.Juridiskt finns det alltså inget att göra för mannen om en kvinna blir gravid trots att det inte var önskat.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Får en person med demenssjukdom ingå rättshandlingar?

2020-05-30 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Jag har läst frågor till er ang. om avtal ska anses vara ogiltigt om det ingåtts av en person med demens. Vad jag förstår av ert svar så kan sådana avtal troligtvis hävas då demens anses vara allvarlig psykisk störning. Min fråga är om inte ändå en person med demens kan ingå avtal, skriva fullmakter etc. när man befinner sig i ett tidigt skede i sin demenssjukdom. Att få en demenssjukdom, eller annan allvarlig progredierande sjukdom, kan ju göra att man blir varse om att man vill se över sina ekonomiska angelägenheter och skriva t ex fullmakter och testamente. Är det fel att råda personer som nyss fått demensdiagnos att ta ställning till om de vill skriva fullmakter etc. i ett skede när man förstår vad saken gäller?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagrum du syftar på finns i avtalslagens (AvtL) samt lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Där finns bestämmelser som är till för att skydda personer som inte är "vid sina sinnens fulla bruk". Jag kommer nedan att gå igenom vad detta innebär.Avtalsrättslig lagstiftning:I AvtL 31 § regleras ocker, som innebär att att ett avtal kan bli ogiltigt om någon utnyttjats någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning för att få denne att teckna ett avtal. AvtL 36 § ger möjlighet till jämkning av avtalsvillkor om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst eller omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen kan även ogiltighetsförklara hela avtalet om det är oskäligt.Lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning stadgar att om ett avtal ingås då en part är påverkad av en psykisk störning är avtalet ogiltigt, och prestationerna ska återgå.Bevisbörda och rättshandlingsförmåga:Den person som hävdar att det förelegat en psykisk störning vid ingående av ett avtal har bevisbördan för detta. Det krävs att det finns ett orsakssamband mellan störningen (i ditt fall demenssjukdomen) och påskriften. Även en person som är dement har rättshandlingsförmåga och får skriva avtal. Om personen som tecknar avtalet för stunden är "i sina sinnens fulla bruk" så bör avtalet vara giltigt.Godmanskap och förvaltarskap enligt föräldrabalken (FB):Om en person inte kan bevaka sin rätt på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd kan denne få en god man i syfte att sörja för dessa ändamål, FB 11 kap. 4 §. En förvaltare har precis som en god man till uppgift att bevaka den enskildes rättigheter, FB 11 kap. 7 §. Det som skiljer sig mellan dessa är att godmanskap är en frivillig åtgärd som ska inrättas i första hand. Ett förvaltarskap är mer ingripande för den enskilde, och innebär att förvaltaren har ensam rådighet över den enskildes egendom samt företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget, FB 11 kap. 9 §.Sammanfattning:En person med demens får alltså teckna ett avtal om hon/han vid avtalets ingående är vid sina sinnens fulla bruk. Som du dock ser i mitt svar så finns det flera bestämmelser för att skydda personer som inte kan sörja för sig själva, och ett avtal som tecknats av en person med demens kan därmed jämkas eller ogiltighetsförklaras. Du skulle kunna råda personer som nyss fått en demenssjukdom/annan progredierande sjukdom att anordna en god man (eventuellt förvaltare) som kan hjälpa den sjuke med upprättande av avtal. Enligt FB 11 kap. 15 § kan make, sambo, den enskilde själv och de närmsta släktingarna ansöka om godmanskap eller förvaltarskap. Ansökan sker till den tingsrätt där den enskilde är folkbokförd, FB 11 kap. 25 §. Ofta tillhandahåller kommunernas överförmyndare ansökningsblanketter digitalt.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Måste båda avtalsparters exemplar av avtalet vara underskrivna för att avtalet ska vara giltigt?

2020-05-24 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |HejNär de gäller kontrakt skrivning två original papper (ena har en och andra har en) om den ena ej är signerad m.m från andra parten är de giltigt då?
Caroline Halfvarson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga handlar om vad som krävs för att ett avtal, i synnerhet ett skriftligt sådant, ska vara giltigt. Vi rör oss då i avtalslagen (AvtL), men en stor del av avtalsrätten bygger på principer som inte står nedskrivna i lagen. Svaret på din fråga beror främst på vad för typ av avtal du har ingått. Baserat på din fråga utgår jag från att det är ett "vanligt avtal".Avtalsfrihet råderDet finns inga formkrav på avtal generellt i svensk lag, vilket betyder att du i regel kan ingå avtal hur du och din avtalspart vill. Ni har valt att skriva avtal, vilket fungerar utmärkt. Ni kan komma överens om att avtalet ska skrivas under på slutet, på varje sida eller inte alls.Om det skulle röra sig om till exempel ett husköp eller ett testamente finns det lagkrav på att det ska vara ett skriftligt och underskrivet. Om så är fallet får du gärna vända dig till Lawline igen och ställa en ny fråga, så hjälper vi dig på nytt. Avtalet är giltigtEtt avtal kan vara ogiltigt på flera olika grunder. De finns uppräknade i lagen (kapitel 3 AvtL). Ett vanligt avtal i sig kräver inte underskrift för att bli giltigt, om det inte står uttryckligen i det. Avtalet blir giltigt genom ett giltigt anbud och accept, alltså att två parter kommer överens om x (1 § AvtL). Det verkar ni har gjort. Så länge avtalet och eventuella underskrifter följer vad ni har kommit överens om bör avtalet alltså vara giltigt.Osignerat avtal kan vara en nackdel i en rättsprocessOm det skulle bli så att du och den andra avtalsparten blir osams om avtalet eller dess konsekvenser kan avtalet bli bevismaterial i en rättsprocess. Underskrivning används typiskt sett för att verifiera att du och avtalsparten har tagit del av och godkänt avtalet. Om ett exemplar är underskrivet och det andra inte, kan det bli svårare att bevisa att ni båda har ingått avtal. Giltigheten påverkas inte av underskriftenDu undrar om hur giltigheten påverkas av att det ena exemplaret är underskrivet medan det andra inte är underskrivet. Om ni inte har skrivit något i avtalet om giltighet är båda exemplaren giltiga. Det kan dock bli svårt juridiskt om ni blir osams om avtalet. Jag skulle rekommendera båda parter att skriva under avtalet, för säkerhets skull.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Force Majeure

2020-05-08 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Min son och hans gymnasieklass har betalt 25000kr för ett studentflak som nu blev inställt på grund av Coronavirus. På avtalet står det att de bara får tillbaka 30% på beloppet vid händelse av Force Majeure. Eleverna har inte sett lastbilen och således inte heller målat eller pyntat den.Har företaget rätt att göra så här eller kan vi kräva mer pengar tillbaka?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om avtalet vad gällande Force Majeure är giltigt eller går att förändra. Utan att ha sett avtalet i sig kommer jag endast att utgå från de generella regler som finns om avtal och avtals giltighet. Huvudregeln i svensk rätt är att det står en part fritt att avtala med vem han vill och om vad han vill, i princip avtalsfrihet med andra ord. Någon avtalsfrihet i ordets direkta bemärkelse är det dock inte frågan om utan det finns undantag. Ett grundläggande undantag rör så kallad *pactum turpe* som gäller avtal som har olagligt eller omoraliskt syfte, beroende på omständigheterna runt dessa avtal kan de ses som ogiltiga, men pactum turpe i sig är inte tillräckligt för ett avtals ogiltighet. Däremot kan sägas att avtal som rör brottslig verksamhet inte är bindande, där är alltså en klar gräns gällande den svenska avtalsfriheten. 36 § lag (1915:218) om slutande av avtal (Avtalslagen) innehåller även en s.k. generalklausul som ser till att avtal eller avtalsvillkor som är oskäliga kan jämkas i första hand som skydd för en svagare part (36 § 2 st. AvtL). Så avtalsfriheten sträcker sig alltså inte så långt att det är tillåtet med för oskäliga avtal.Dock har Force Majeure en speciell ställning vad gällande att det är en klausul som medför att en part får ansvarsfrihet (behöver inte) att prestera helt eller till viss del enligt avtal om det uppkommer helt oförutsedda situationer. Utifrån den information jag har fått av dig verkar det inte som att denna klausul är att anse som oskälig, och den blir aktuell eftersom att en världspandemi absolut klassas som en oförutsebar situation. Just denna typ av bransch berörs väldigt illa av Corona eftersom studentfirandet ställs in på många ställen i landet. Jag är nog dessvärre rädd att avtalet inte går att angripa eller förändra så som jag kan se det på grund av oskäligt. Alternativ skulle man kunna angripa avtalet om den person som bokat studentflaket var under 18 år då omyndiga personer inte har rätt att ingå avtal. Personer under 18 år är omyndiga. Det innebär alltså att den som är under 18 år har begränsade möjligheter att ingå avtal, ta hand om eventuella tillgångar, med mera (9 kap. 1 § FB). Detta skulle kunna vara ett sätt att angripa avtalet. hoppas detta var till hjälp!

Bunden att betala ut högre belopp vid skrivfel?

2020-06-04 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, Kommunen har gjort en cykelväg som gått in något på min tomt. Jag har nu fått ett avtal för servitut med värderingsprotokoll och sammanställning av den ersättning jag är berättigad till från elbolaget som behövde "inkräkta" på min tomt. Jag har skrivit under med namnteckning samt uppgett var jag vill att ersättningen ska sättas in, och skickat det tillbaka till elbolaget. Min fråga gäller det belopp de skrivit i avtalet. Utifrån en sammanställning av beräkningen ska jag få 500 kr, vilket också är det belopp det betalat ut till mig. Men vid den sista raden som visar "Total ersättning till fastighetsägaren Kr" har de skrivit 21 733 500 kr. Vid samtal med bolaget så uppger de att det blivit fel och att jag bara kommer få 500 kr. Är elbolaget bundet att betala ut det högre beloppet enligt dokumentet? På vilket sätt har de rätt att inte följa det? Och finns det något mer jag kan göra?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den bestämmelse som blir aktuell i ditt fall är 32 § avtalslagen. Den säger att om någon i sin viljeförklaring (exempelvis ett anbud) gör en felskrivning eller annat liknande misstag är denne inte bunden av viljeförklaringens innehåll om mottagaren insåg eller borde insett misstaget. I ditt fall verkar det ganska uppenbart att det rör sig om ett skrivfel eller annat liknande misstag som avses med bestämmelsen. Vidare tolkar jag din text som att du insåg misstaget, och om inte annat så borde du åtminstone insett misstaget eftersom den felskrivna summan är väsentligt mycket högre än den riktiga summan. Min bedömning är därför att elbolaget inte är bundna att betala ut det felskrivna högre beloppet till dig.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Ogiltigt avtal pga psykisk störning

2020-05-25 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Har en fråga angående spel på casino och tänker då främst på Lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Har under tiden jag spelat haft samtal med psykolog pga psykisk ohälsa, direkt efter spärr också påbörjad kbt behandling, Diagnoserad med suicidala episoder, GAD(generaliserat ångest syndrom) och depression. Är detta något jag kan driva mot spelbolaget? Det syns också tydligt att jag frenetiskt och hetsigt spelat och vid en konversation med spelbolaget hävdar jag att det dragits dubbla transaktioner på grund av att jag inte hade någon koll eller uppfattning(transaktionerna stämde). Och hur går jag tillväga om jag skall driva detta?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Precis som du säger kan Lagen (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning medföra av avtal ska förklaras ogiltiga. Lagen syftar med "psykisk störning" både på tillfälliga störningar skapade av t ex bruk av alkohol eller narkotika, samt även på långvariga problem med t ex psykossjukdomar.För att hävda att avtal är ogiltiga på denna grund måste man bevisa två saker. För det första behöver man visa att man varit påverkad av en psykisk störning då avtalen ingicks, t ex genom intyg från läkare eller psykolog.För det andra behöver man visa att det finns ett samband mellan den psykiska störningen och att man ingick avtalet, alltså att störningen bidrog till att man slöt avtalet. Vad som blir svårt i ditt fall är att veta hur din depression och ångest skulle bedömas. Det råder ingen tvekan om att det är allvarliga tillstånd som påverkar ditt mående, men det är inte säkert att det skulle anses röra sig av den typen av psykiska störningar som lagen syftar på. Mer typiskt hade varit fall av psykos där man haft en förvrängd verklighetsuppfattning och uppenbarligen inte haft kontroll över sina handlingar. Min bedömning är därför att det skulle kunna bli svårt för dig att vinna framgång med att driva detta.Jag vet dock inte så mycket om din situation, och det är inte uteslutet att dina tillstånd skulle kunna bedömas vara grund för att göra avtalen ogiltiga. Ifall du vill ta detta vidare rekommenderar jag att du kontaktar en jurist vidare för att gå igenom händelserna i större detalj, t ex genom att använda Lawlines telefontjänst.Hoppas du fick svar på din fråga!

Demens och avtals ogiltighet

2020-05-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Om en dement person tecknat abonnemang i telefonbutik (säljaren sålde in ett extraabonnemang) kan anhörig då häva avtalet eftersom den demente inte förstod innebörden? Personen verkar adekvat men förstår inte följder och komplicerade situationer längre.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka möjligheter det finns att ogiltigförklara ett avtal som ingåtts av en person som är dement och själv inte förstår följderna med ingående av avtalet. Svaret på din fråga finns i lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Enligt lagen är ett avtal som någon ingått under påverkan av en psykisk störning ogiltigt. Var och en ska lämna tillbaka vad som genom avtalet utbytts. Om det som utbytts genom avtalet inte kan gå åter ska den saken ersättas i pengar. Anses demens som en allvarlig psykisk störning?Ja. Enligt lagens proposition är demens en av de tillstånd som ses som allvarlig psykisk störning (se s. 38-40 proposition 1990/91:194 om förverkande av rätt att ta arv m.m.). Vad innebär detta i ditt fall?I och med att lagen gäller i din anhörigs fall kan avtalet hävas. Abonnemanget ska gå åter och pengarna som betalats återgå till den anhörige. Ogiltighet ska inträda även om butiksbiträdet inte visste om din anhörigs tillstånd, dvs. även om denne var i god tro (lagens 2 stycke). Att tänka på är att det är den part som yrkar på ogiltighet på grund av demens som har bevisbörda för att demens faktiskt föreligger. Här kan ett läkarintyg eller liknande räcka om ni inte direkt får er rätt igenom.Vänligen,

Avtala om abort och annat vid eventuell graviditet - pactum turpe

2020-04-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |"Consent" eller på svenska samtycke.Är ett ganska hett ämne idag angående sexuellt umgänge. Det kan ske muntligt men även skriftligt. Min undran är om det är juridiskt möjligt att uttöka detta kontrakt, då det inte går att utesluta konsekvenser. Jag tänker vid möjlig graviditet om det är juridiskt möjligt för parterna att innan sexakten komma överens om att båda måste vara överens om abort ska ske.Det kan även vara aktuellt att innan bestämma om en förälder ska betala föräldrapenning eller inte.Även om vid eventuell graviditet redan innan komma överens om vårdnaden ska vara gemensam eller tillfalla en förälder, samt eventuellt vem som ska bli boendefärälder. Namn och efternamn kan även vara av intresse. Går det inte att bestämma vårdnaden innan, är det isåfall möjligt att komma överens om giftermål innan födsel?Jag tänker även frågor om smittsjukdomar att men garanterar att man är testad för vissa könssjukdomar och att man inte haft sexuellt umgänge med någon annan sen provtillfället.Skulle ske att dessa uppgifter inte stämmer och man blir smittad av de könssjukdomar som man blivit garanterad att inte bli, att eventuellt skadestånd betalas ut beroende på vilken smitta det gäller samt vad man kommit överens om. Hälsningar
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som blir relevant att tänka på vid frågor om avtal är om avtalet med framgång kan åberopas i domstol, samt vad konsekvenserna blir om någon bryter mot avtalet. Det är relevant eftersom två personer kan avtala om i princip vad som helst mellan varandra. Personerna kan sedan välja att om de vill följa även det mest bisarra avtalet. Det som är juridiskt relevant är dock vilken verkan avtalet har inför domstol och vilka konsekvenser som kan följa. Mitt svar kommer således utgå från det. Om straffrättsligt samtycke och civilrättsliga avtalNär man talar om samtycke i de här sammanhangen utgår man från det straffrättsliga samtycket i 24 kap 7 § brottsbalken som medför att en handling inte är brottslig då det föreligger rättfärdigande omständigheter, dvs samtycke från den andra personen. Sådant straffrättsligt samtycke skiljer sig åt från ett civilrättsligt avtal. Ett samtycke kan fungera som en rättfärdigande omständighet inom straffrätten samtidigt som det utgör ett civilrättsligt avtal. Däremot är det vanligare att dessa skiljs åt. Ett exempel som kan illustrera det är att två personer ingår ett avtal (skriftligt eller muntligt) där man bestämmer att man ska slåss med varandra. De båda samtycker till att bli misshandlande. Rent straffrättsligt kan man samtycka till att bli misshandlat upp till en viss grad. I praxis rör det sig åtminstone om ringa misshandel. Däremot kan man inte med rättfärdigande verkan samtycka till att bli grovt misshandlad. Det finns alltså gränser för samtycket. Ett samtycke får dessutom återkallas när som helst. Civilrättsligt föreligger inget giltigt avtal mellan parterna, åtminstone erkänns det inte av rättsordning. Det medför att om den ena backar ur från slagsmålet kan den andra inte med framgång gå till domstol och kräva fullgörelse. Avtalet saknar alltså rättsverkan. Anledningen beror på någonting som kallas för pactum turpe. Pactum turpePactum turpe är en rättsprincip som omfattar avtal som strider mot goda seder eller som är olagliga. Konsekvensen av att ett avtal ingås i strid mot goda seder eller lag är att en domstol inte skulle ta upp målet till materiell prövning (42 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken). Den fråga du ställer rör avtal som tangerar pactum turpe. I hovrätten prövades år 2004 ett avtal om ersättning för att utföra abort (se mål 2004:41). Hovrätten konstaterade att anspråket rörde ett avtal av uppenbart otillbörlig karaktär och var således ogiltig samt saknade rättsverkan eftersom det stred mot goda seder. Målet avvisades alltså utan att någon materiell prövning gjordes. För att avgöra huruvida ett avtal går emot goda seder kan man titta på syftena bakom lagen. Vad hovrätten gjorde i mål 2004:41 var att titta på abortlagstiftningen; som bygger på kvinnans rätt att välja om abort ska göras eller inte. Att ingå bindande avtal om något sådant vore därför etiskt främmande samt i strid mot grundläggande värderingar i den svenska rättsordningen. Även avtal om giftermål saknar rättsverkan eftersom det bygger på frivillighet. Det går inte att tvinga någon annan att gifta sig för att avtal om det tidigare ingåtts. Avtal om sådant är således ogiltiga. Avtal om vårdnad, underhåll, umgänge eller boende med barnet är inte osedliga eller olagliga avtal. Däremot utgör inte avtalet något processrättsligt hinder. Har man kommit överens om sådant kan en domstolsprocess ändå inledas. Det beror på att det är barnets bästa som ska vara avgörande vid frågor som rör denne. Alltså även om ett avtal finns kan en domstol på yrkande av någon av parterna besluta om annat. Att man har ett avtal betyder således inte särskilt mycket. Avtal där man inför eventuell graviditet bestämmer namn på barnet är tillsynes godtagbara. Däremot har, vad jag vet, ett sådant avtal aldrig prövats. Jag låter det därför vara osagt hur stadigt ett sådant avtal skulle vara i en domstolsprocess. Beträffande att man garanterar att man inte har några smittsjukdomar eller har haft sexuellt umgänge med någon annan är avtal som kan ingås som en förutsättning för att ha samlag. Det man bör fråga sig är dock vad konsekvenserna skulle bli om det visar sig att detta inte stämde. Att ha sexuellt samlag med någon som inte vet om att vederbörande har en smittsjukdom kan vara brottsligt. Det kan bland annat utgöra brottet misshandel, framkallande av fara för annan, vållande till kroppsskada osv. Avtalet som sådant där man utger sig för att inte ha någon smitta har egentligen ingen större betydelse annat än att det skulle kunna tala för vederbörandes uppsåt. Avtalet har alltså inte särskilt stor betydelse för huruvida handlingen är brottslig eller inte. Min bedömning är att ett skadestånd torde kunna avtalas och sedermera utkrävas för det fall det visar sig att uppgifterna som någon har lämnat om sin medicinska status inte stämmer. Skadeståndets storlek kan avtalas men är det orimligt högt eller av annan anledning oskäligt är det möjligt för en domstol att med stöd av 36 § avtalslagen jämka beloppet. Samtliga omständigheter vid ingåendet av ett avtal kan beaktas för att bedöma avtalets skälighet.SlutsatsFlera av de typer av avtal du nämner är antingen inte gällande eller saknar större betydelse. De kan vara så att de inte alls är möjliga att pröva i domstol eller så kan en domstol ändra i avtalet ex med beaktande av barnets bästa. Avtal som är giltiga kan dessutom komma att ändras av domstol med anledning av att de inte är skäliga. Alla omständigheter vid avtalets ingående kan komma att beaktas för att avgöra det. Det blir därför avgörande hur seriöst menat avtalet har varit och vilka villkor man har angett. Civilrättsligt betyder dessa avtal inte särskilt mycket. Straffrättsligt har samtycket som lämnas betydelse. Att komma ihåg är att man inte kan samtycka till allt och att samtycke kan återtas när som helst. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänliga hälsningar,