Säga upp avtal

2021-03-02 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Jag och flera andra nappade på en Viaplaykampanj för en massa år sedan där pitchen var att så länge du behåller ditt abonnemang kommer priset på 199:- vara oförändrat. Nu väljer viaplay att avsluta dessa abonnemang. Har de rätt att bryta ett avtal på detta sätt?
Oscar Rudén |hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta under vilka omständigheter Viasat kan säga upp era abonnemang. Då jag inte har sett dessa avtal kan jag inte uttala mig om vad avtalet i fråga säger, exempelvis om de finns en rätt för Viasat att ensidigt säga upp avtalet eller om avtalet var tidsbegränsat i någon form. Jag kommer därför att redovisa generella omständigheter som medger rätt att häva avtal. Ogiltigförklara ett avtalEtt avtal kan ogiltigförklaras eller jämkas på flera olika grunder enligt avtalslagen. Närmast till hands i din svärfars fall ligger först och främst 31 §. Denna regel säger att om någon utnyttjar annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning för att ingå ett förmånligt avtal där motprestationerna står i uppenbart missförhållande till varandra, så är avtalet ogiltigt. Ett alternativ till denna regel finns i 33 §. Denna regel anger att ett avtal som inte kan ogiltigförklaras enligt 31 §, eller de övriga ogiltighetsreglerna, kan ogiltigförklaras om det strider mot tro och heder att åberopa avtalet. 33 §används förhållandevis sällan och ett vanligare alternativ till en ogiltighetsförklaring enligt 31 §är jämkning av avtal enligt 36 §.Ett avtal eller vissa avtalsvillkor kan jämkas enligt 36 §om avtalet respektive villkoret är oskäligt på grund av innehållet, omständigheter vid avtalets tillkomst, senare tillkomna omständigheter och omständigheter i övrigt.Vad innebär för dig - I och med att jag inte vet förutsättningar vid uppsägning av avtalet eller vad avtalet i fråga säger, kan jag dessvärre inte uttala mig om någon av ovan nämnda omständigheter har varit aktuella. Hoppas de var svar på din fråga!

Vad krävs för att ett avtal ska kunna jämkas?

2021-02-19 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag har gått till en massör där jag har haft en klippkort och på det är 2 tillfällen kvar.Det har kommit till min kännedom att den här massören på sin facebook har uttryckt sig rasistiskt. Detta känns inte ok för mig då jag inte är bekväm med det då jag är afrosvensk. Jag skrev ett mail till honom och förklarade att jag inte ville fortsätta gå hos honom pga hans uttalanden på hans privata men öppna facebook. Jag ville såklart ha pengarna tillbaka på dom sista behandlingarna med det ville han inte ge mig då han tyckte att han varit "snäll" och förlängt klippkortet pga covid-19, men han hade ju förlängt alla som hade ett klippkort...han föreslog att jag skulle ge bort dom sista gångerna men ingen vill ju såklart ha dom då jag förklarar varför jag ger bort dom.Kan jag på något sätt få tillbaka mina pengar eller måste jag ge upp?
Ida Zackariasson |Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! När det gäller tjänster som utförs på andra människor såsom massage finns det inga särskilda lagar som reglerar det området. Det vill säga du som är konsument åtnjuter inget speciellt skydd. Därför behandlas situationen som ett vanligt avtal mellan dig och massören. Därmed blir avtalslagens (AvtL) regler tillämpliga. Kan avtalet jämkas?En allmän rättsprincip är att "avtal ska hållas". Detta innebär att det krävs väldigt mycket för att ett avtal ska kunna brytas. Ett avtal som är oskäligt kan dock jämkas (36 § AvtL). Det vill säga anpassas så att avtalet blir lämpligare. Denna bestämmelse tillämpas dock väldigt restriktivt. Jag förstår att det känns väldigt jobbigt att besöka massören efter att han uttryckt sig på det sätt som du beskriver. Det är möjligt att detta faktum skulle kunna vara en sådan situation som gör att det är oskäligt för dig att tvingas hålla avtalet och inte få tillbaka pengar för de outnyttjade massagerna. Det är dock svårt att avgöra exakt. Mina råd till digDet första steget i den här situationen bör vara att igen kontakta massören och diskutera problemet. Kvalificerad juridisk hjälp och tvister i domstol får alltid vissa kostnader och om det är möjligt att komma överens med massören, så är det att föredra. Annars kan du väcka en talan vid domstol för att få avtalet jämkat. Innan du går vidare med en domstolsprocess bör du komma ihåg att sådana processer både kan bli dyra och psykiskt påfrestande. Det är att rekommendera att du ta kontakt med en jurist innan som kan vägleda dig. Skulle du vilja ta kontakt med en utav våra jurister kan du göra det här. Hoppas du fått svar på din fråga! Skulle du ha fler funderingar är du alltid varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Ogiltighet av avtal som slutits under demens och alzheimers sjukdom

2021-01-26 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Innebär en demensdiagnos att en människa automatiskt betrakta som inte varandes vid sina sinnens fulla bruk i lagens mening? Tex vid ingång av avtal eller vid upprättande av framtidsfullmakr?Alzheimers är ju en progressiv sjukdom och den som har den kan ju absolut ha en lång period då den både förstår och kan ta beslut. Men frågan är om lagen ser annorlunda på detta?
Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagrum du syftar på finns i avtalslagens (AvtL) samt lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Där finns bestämmelser som är till för att skydda personer som inte är "vid sina sinnens fulla bruk". Jag kommer nedan att gå igenom vad detta innebär. Avtalsrättslig lagstiftning:I AvtL 31 § regleras ocker, som innebär att att ett avtal kan bli ogiltigt om någon utnyttjats någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning för att få denne att teckna ett avtal. AvtL 36 § ger möjlighet till jämkning av avtalsvillkor om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst eller omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen kan även ogiltighetsförklara hela avtalet om det är oskäligt.Alzheimers sjukdom:I lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning framgår att avtal som ingåtts av en person under påverkan av psykisk störning är ogiltigt. Huruvida sjukdomen alzheimers hör till kategorin psykiska sjukdomar, får bedömas från fall till fall, bl.a. eftersom att alzheimers är en progressiv sjukdom. I ett rättsfall (Hovrätten för Västra Sverige den 10 september 2015 i mål T 5440-14) uttalade hovrätten, med stöd av läkaruttalanden, att sviktande minnesförmåga inte är detsamma som att sakna omdöme eller inte inneha förmågan att förstå vissa sammanhang. Hovrätten kom fram till att personen som led av alzheimers inte ansågs ha saknat förmåga att förstå vad ett visst avtal innebar eller vilka konsekvenser det medförde.Man har dock i vissa fall kunnat konstatera att Alzheimers sjukdom räknas som psykisk störning i lagen. Det ställs vidare ett krav på orsakssamband mellan en psykiska störningen och avtalets ingående. Den psykiska störningen måste inte ha varit ensamt avgörande för rättshandlingen, men ska ha medverkat till handlandet. Lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning stadgar att om ett avtal ingås då en part är påverkad av en psykisk störning är avtalet ogiltigt, och prestationerna ska återgå.Bevisbörda och rättshandlingsförmåga:Den person som hävdar att det förelegat en psykisk störning vid ingående av ett avtal har bevisbördan för detta. Det krävs att det finns ett orsakssamband mellan störningen (i ditt fall demenssjukdomen) och påskriften. Även en person som är dement har rättshandlingsförmåga och får skriva avtal. Om personen som tecknar avtalet för stunden är "i sina sinnens fulla bruk" så bör avtalet vara giltigt.Godmanskap och förvaltarskap enligt föräldrabalken (FB):Om en person inte kan bevaka sin rätt på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd kan denne få en god man i syfte att sörja för dessa ändamål, FB 11 kap. 4 §. En förvaltare har precis som en god man till uppgift att bevaka den enskildes rättigheter, FB 11 kap. 7 §. Det som skiljer sig mellan dessa är att godmanskap är en frivillig åtgärd som ska inrättas i första hand. Ett förvaltarskap är mer ingripande för den enskilde, och innebär att förvaltaren har ensam rådighet över den enskildes egendom samt företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget, FB 11 kap. 9 §.Sammanfattning:En person med demens får alltså teckna ett avtal om hon/han vid avtalets ingående är vid sina sinnens fulla bruk. Som du dock ser i mitt svar så finns det flera bestämmelser för att skydda personer som inte kan sörja för sig själva, och ett avtal som tecknats av en person med demens kan därmed jämkas eller ogiltighetsförklaras. Du skulle kunna råda personer som nyss fått en demenssjukdom/annan progredierande sjukdom att anordna en god man (eventuellt förvaltare) som kan hjälpa den sjuke med upprättande av avtal. Enligt FB 11 kap. 15 § kan make, sambo, den enskilde själv och de närmsta släktingarna ansöka om godmanskap eller förvaltarskap. Ansökan sker till den tingsrätt där den enskilde är folkbokförd, FB 11 kap. 25 §. Ofta tillhandahåller kommunernas överförmyndare ansökningsblanketter digitalt. Med vänlig hälsning,

Konkurrensklausul - Vad gäller?

2021-01-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hejsan.Startade ett Aktie-bolag med tanke på bedriva detta under annat Franchisebolag i Stockholm och efter det gått ca 6 månader och våra spelregler ändrades ofta och märkte att VD gjorde lite som han själv ville och vi inte hade skrivit på något avtal. I detta läge begärde vi få in ett avtal, detta var då han under ett möte säger högt att om inte jag är tyst och lyssnar kan jag få "gå på dagen"Fick avtalet men var så många punkter som jag kände var konstiga i detta läge, så valde att ej skriva under detta avtalet och senare hade vi ett fysiskt möte där det var mycket saker i luften och inte alls ett bra samarbete, då berättade jag att vi inte skrev på avtalet pga vissa punkter.I detta läge är relationen väldigt dålig och efter ca 3-4 månader, säger han upp mitt bolag med 2 månaders varsel ca.Han anser att jag nu även sitter i konkurrens klausul. I det stora hela det vi jobbar med är hyra ut massagestolar och en relaxstol till allt från vården till spa, så hela affärsiden bygger endast på provision på sålda produkter. Vi har jobbat och sålt hans bolags produkter och fått provision när vi väl har sålt något.Vad skulle ni säga sitter vi i en konkurrens klausul eller inte? Jag tog över en tidigare säljare där, som gått i konkurs och dom hade fodringar på denna vilket väldigt många hade då denna gått i konkurs, då helt plötsligt valde franchise-givaren att kvitta mina första fakturor mot dennes gamla skuld ? låter olagligt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett aktiebolag och agerar inom ramen för det här bolagets verksamhet franchisetagare. Något uttryckligt avtal manifesterat i skrift saknas mellan ditt bolag och uppdragsgivaren varför det hittills endast har förelagt en muntlig, eller nästintill konkludent, sluten överenskommelse (konkludent avtal = avtal slutet genom parternas ageranden, underförstådda avtal). Men tillslut begärde du ett skriftligt avtalsförslag, ett avtal som du sedermera valde att inte skriva på mot bakgrund av dess innehåll. Såvitt jag förstår är samarbetet numera avbrutet efter en uppsägning ifrån din uppdragsgivares sida. Vederbörande har ensidigt åberopat en konkurrensklausul och vidare hävdar denne att en tidigare verksam franchisetagares skulder nu ska avräknas mot några av ditt bolags först utställda fakturor. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).De gjorda kvittningarna och den tidigare franchisetagaren, vad gäller?Det kan inledningsvis och ganska snabbt konstateras att de skulder som den tidigare franchisetagaren har till din uppdragsgivare och som denne numera har låtit gå i avräkning mot dina fakturabelopp naturligtvis inte kan åberopas som en kvittningsgill motfordran i det här sammanhanget. Endast om du frivilligt och på avtalsrättslig grund skulle ha gått på en så kallad substitution, ett gäldenärsbyte (gäldenär = den skuldsatte), och därmed övertagit den tidigare franchisetagarens skulder hade detta varit möjligt. Det skuldförhållandet som råder mellan denne och uppdragsgivaren har du ingenting med att göra och det ankommer således på den förra att se till att självmant reglera de eventuella kvarvarande skulder, det vill säga för det fall uppdragsgivaren i egenskap av borgenär inte har fått någon utdelning i gäldenärens konkurs (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och därför någonting helt annat).Konkurrensklausulen, vad gäller? Och existerar ens en sådan i den förevarande situationen?Den centrala regleringen avseende konkurrensklausuler finns i 38 § AvtL i vilken det sägs att om någon för att förebygga konkurrens har betingat sig av annan att denne inte ska bedriva verksamhet av visst slag eller inte ta anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen inte bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Under förutsättning att parterna är överens härom innebär detta att en konkurrensklausul i princip alltid är giltig så länge denna inte framstår som oskälig. Men mer än så går egentligen inte att utläsa av lagtexten och inte heller sägs någonting om vilka faktorer som ska beaktas vid skälighetsbedömningen varför 38 § behöver tolkas för att närmare kunna förstå dess faktiska innebörd. Och det är framförallt Arbetsdomstolens (AD) praxis (praxis = tidigare domstolsavgöranden) som är vägledande på det här området och således behöver studeras (AD är för övrigt sista instans i arbetsrättsliga mål (tvister) som överklagas från tingsrätter). Det ska dock framhållas att AD:s avgöranden många gånger endast tar sikte på rena anställningsavtal och inte på den här typen av uppdragsavtal som är träffat mellan två näringsidkare, men domstolens tolkning torde ändå få stor bäring på den rättsliga bedömningen i det här fallet.I det följande kommer därför begreppen arbetsgivare och arbetstagare att användas trots att ditt fall avser ett uppdragsförhållande. Det finns åtskilliga rättsfall som har behandlat tolkningen av 38 § AvtL och den skälighetsbedömningen som ska göras enligt lagrummets (lagparagrafens) sista led. Generellt kan sägas att bedömningen inte sällan utgår från vad arbetsgivaren kan sägas ha för syfte med den aktuella klausulen. Syftet ska vara berättigat och ett berättigat syfte kan exempelvis vara att skydda tekniskt eller företagsspecifikt kunnande som arbetsgivaren har förvärvat, beständiga kundrelationer och/eller eventuella företagshemligheter. Även om arbetsgivaren kan sägas ha ett betydande intresse av att skydda sig mot konkurrens kan klausulen ändå komma att underkännas vid en rättslig prövning om dess utformning är sådan att den går utöver vad som egentligen krävs för att tillgodose dessa intressen (se bland annat rättsfallen AD 2001 nr 91 och AD 2010 nr 52). En domstol beaktar, förutom bindningstiden, även omständigheter som arbetstagarens lön, förtroendeställning och/eller position i företaget samt de begränsningar i arbetstagarens möjligheter att ta nya anställningar eller idka näring som följer av klausulen. Hänsyn tas även till om någon kompensation utgår under bindningstiden, om klausulen har varit föremål för förhandling vid tidpunkten för avtalsslutet eller om denna ensidigt har beslutats av arbetsgivaren och om avtalsregleringen i sin helhet påtagligt kan sägas begränsa arbetstagarens möjligheter till försörjningen.Det är med andra ord en intresseavvägning som ska göras, men i allmänhet har AD anlagt en ganska restriktiv syn på konkurrensklausuler till förmån för arbetstagaren, i synnerhet om dessa har legat utanför eventuella kollektivavtalsområden (se exempelvis rättsfallet AD 2002 nr 115). I ditt fall handlar det emellertid om två stycken näringsidkare som har slutit ett kommersiellt avtal och i den här typen av situationer anses parterna var mer jämbördiga än vad fallet är i ett arbetsgivar-arbetstagar-förhållande. Men utifrån din ärendebeskrivning kan det till och med ifrågasättas om det överhuvudtaget föreligger någon konkurrensklausul eftersom denna verkar ha kommit som en smärre överraskning för dig. Det har tidigare påpekats att en grundläggande förutsättning, innan ens skäligheten kan komma under prövning, naturligtvis är att konkurrensklausulen har godkänts av båda avtalsparterna. Jag misstänker dock att så inte är fallet och jag utgår därför ifrån att det också saknas skriftlig dokumentation. Eftersom att det inte finns någon egentlig överenskommelse härvidlag och inte heller några avtalade sanktioner och/eller vederlag så menar jag du inte kan åläggas att betala något till ditt bolags motpart, det vill säga till den som ovan har refererats till som uppdragsgivaren, och än mindre hindras att idka näring på annat håll i samma bransch. Skulle det mot all förmodan ha träffats ett avtal innehållandes en särskild konkurrensklausul får en prövning göras mot de faktorer som ska beaktas enligt AD:s praxis och därigenom avgöra om klausulen ska bedömas som giltig.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Säga upp gymabonnemang

2021-02-27 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej Lawline! Jag tecknade för en månad sedan ett gymkort (på gymmet, inte via internet) Jag klev mer eller mindre in och frågade om priser och den information jag fick var att det skulle kosta en viss summa i månaden och dras via autogiro. Jag fick ingen info om uppsägningstid eller bindningstid, dum och naiv som jag var så frågade jag inte heller då jag tog för givet att dom skulle säga det i så fall. Nu sitter jag här med 12-månads bindningstid. Jag har inte skrivit på något avtal med företaget utan har bara blivit registrerad i deras system. Jag undrar då, har jag rätt att häva detta? Jag har kontaktat företaget i fråga men dom hänvisar till deras hemsida där detta ska stå vid köp av gymkort men jag har ju inte köpt mitt gymkort via internet.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur man kan bryta ett avtal ensidigt för en av parterna i avtalet. Bestämmelser härom finns i avtalslagen (AvtL).Förklara ett avtal ogiltigt - Ogiltighetsgrunderna framkommer i 28-36 § AvL. Ett avtal kan ogiltigförklaras om den som ingått det utförts för s.k. råntvång. För rånvtvång krävs ett starkt hot eller våld mot personen (jfr 28 § AvtL). Ytterligare en ogiltighetsgrund är lindrigt tvång, innebärande att tvånget måste ha orsakat rättshandlingen (ingåendet av avtalet) och hotet måste vara rättsstridigt. Ett exempel på lindrigt tvång är om man blivit utsatt för utpressning för att ingå ett avtal (jfr 29 § AvtL). Det finns därutöver även bestämmelser om svek (30 § AvtL), ocker (31 § AvtL) och felskrivning (32 § AvtL). För ogiltighetsgrunder finns 36 § AvtL, den s.k. generalklausulen. Bestämmelsen innebär att ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vad innebär detta för dig - Utgångspunkten för avtal är att avtal ska hållas, men det finns som sagt i vissa fall möjlighet att bryta ingångna avtal. Så som jag förstår situationen bör det vara som sådant att när du skaffade gymkortet i själva gymmet bör du ha godkänt något skriftligt, muntligt eller digital som utgör avtalet för gymkort. Detta, godkännande av registrering bör anses som ingått avtal, och kan avbrytas enligt villkoren presenterade ovan. Om inget sådant förhållande föreligger som motiverar att bryta avtal, är därför avtalet giltigt i sin helhet. Om avtalet då är giltig, måste du dessvärre följfulla det fram tills du kan säga upp avtalet, enligt överenskomna villkor. I just din situation skulle jag ändå säga att 36 § AvtL blir aktuellt för din del du vissa delar av avtalet inte har presenterats för dig, som är av sådan relevans att du kanske inte skulle ha ingått avtalet om du vetat om denna information. Detta är dock osäkert till viss del, jag har ingen möjlighet att göra en bedömning exakt i din situation men jag hänvisar dig mer än gärna vidare till våra jurister här på Lawline som vidare kan utreda din situation! Hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh

Kan säljare häva köpeavtal pga eget misstag?

2021-02-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag och flera kompisar fick nys om en rabattkod hos ett företag över internet med en rabatt på 800kr. Vi handlade och nyttjade koden allihopa där koden var giltig, köpet gick igenom och vi alla fick bekräftelse på våra köp på mail. Våra ordrar höll på att "packas" var statusen i en vecka. Idag fick vi alla mail att våra produkter plötsligt var "slutsålda", trots att dom fanns kvar i lager på deras hemsida. Vi kontaktade företaget allihopa och fick då svar att "Vi har av misstag gjort ett feltryck på en kod som tyvärr har fått spridning. Denna kod är ogiltig och därför har vi hävt ditt köp."Jag undrar, får dom göra såhär?Det är ju inte mitt fel som konsument att jag kommit över en kod som fungerar att använda. Och när köpet dessutom gått igenom och bekräftats, får de häva köpet då?Mvh
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder till dig Lawline med din fråga!Regler om avtal finns i Avtalslagen (AvtL).När köpet genomfördes ingicks ett avtal. Ett köpeavtal är som huvudregel bindande, dvs ingen har parterna har rätt att frånträda avtalet. Endast i undantagsfall kan en part ha rätt att ogiltighetsförklara köpet, det finns då vissa särskilt angivna ogiltighetsgrunder i lagen. Det pris som gäller vid avtalets ingående blir som utgångspunkt bindande för båda parterna, eftersom att det utgör en del av det bindande avtalet. Detta innebär att du har rätt att få varan till det priset som angivits vid köpetillfället, under förutsättning att avtalet förblir giltigt.Kan avtalet hävas på grund av misstag?Det finns en ogiltighetsgrund i 32 § AvtL som reglerar de fall då det har skett en felskrivning eller annat misstag av ena avtalsparten vid ingående av avtalet. Ett sådant fel kan t.ex. vara en felaktig prisuppgift. För att avtalet ska kunna betraktas som ogiltigt på grund av misstaget krävs det att den andra avtalsparten har varit i ond tro. Kravet på att motparten ska vara i ond tro innebär att parten kände till eller borde ha känt till felaktigheten, dvs om du förstod eller åtminstone borde ha förstått att priset var felaktigt men ingått avtalet ändå kan företaget hävda att köpet ska hävas på denna grund.Kan avtalet förklaras ogiltigt på grund av oskälighet?En annan ogiltighetsgrund är oskälighet vilket regleras i 36 § AvtL. Detta innebär att ett avtal kan hävas om det är "orättvist" mellan parterna. Det avtalade priset skulle kunna vara en sådan omständighet som grundar oskälighet. T.ex. om varan du köpte kostade 800 kr och du i sådant fall i praktiken har fått varan gratis skulle det kunna betraktas som ett oskäligt avtal. Skäligheten beror på omständigheterna i det enskilda fallet.SammanfattningAvtalet är som utgångspunkt bindande och kan inte hävas ensidigt av ena parten. Det måste föreligga ett giltigt skäl för att kunna ogiltighetsförklara avtalet. De två ogiltighetsgrunder som främst kan tänkas vara relevanta i ditt fall är felskrivning eller annat misstag (32 § AvtL) och oskälighet (36 § AvtL). Den första är beroende av om du som avtalspart förstått eller borde ha förstått felet men ingått avtalet ändå, isåfall kan företaget argumentera för att häva köpet på grund av ond tro. Den andra grunden är tillämplig om avtalet leder till ett orättvist resultat mellan parterna, företaget skulle eventuellt kunna hävda att avtalet är oskäligt på grund av ett kraftigt underpris. Jag skulle rekommendera att du ber företaget om en motivering. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Kan ena parten hävda att det finns ett köpeavtal om det innehåller ofördelaktiga villkor som den andra parten inte fått ta del av?

2021-01-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!1. Jag undrar om ett företag kan hävda att det finns ett köpeavtal mellan oss där vissa (för mig ofördelaktiga) villkor finns nerskrivna, men som inte syns i vare sig på hemsidan, i offerten, eller i mail-korrespondens? Kan det så att säga finnas dolt någon annanstans och kan de hävda att det är giltigt?2. Det för mig ofördelaktiga villkoret är att jag (i egenskap av näringsidkare) inte har rätt att söka skadestånd pga kraftigt försenad/utebliven leverans. Är det möjligt för ett företag att ha en sån klausul?Tack för en fin tjänst!
Ellen Lagnéus |Hej,Vad kul att du gillar Lawline, och tack för att du vänder dig hit med din fråga.Eftersom du nämner att ni båda är näringsidkare är det köplagen (KöpL) som blir tillämplig för att besvara din fråga. Vi kommer också att använda oss av avtalslagen (AvtL).Kan ena parten hävda att det finns ett köpeavtal om det innehåller ofördelaktiga villkor som den andra parten inte fått ta del av?Till att börja med kan ett avtal vara ogiltigt i sin helhet, eller till vissa delar. Ett sånt exempel är om det finns ett visst avtalsvillkor som anses ogiltigt, då kan det enskilda villkoren komma att jämkas. Detta betyder alltså inte nödvändigtvis att hela avtalet är ogiltigt.Som jag tolkar din fråga är det inte köpeavtalet i sin helhet som du ifrågasätter, utan mer specifikt det påstådda villkoret om att du inte får lov att söka skadestånd för utebliven leverans. Då jag inte vet något mer om erat köpeavtal i övrigt kommer jag därför bara att kommentera detta enskilda villkor, med utgångspunkt i att avtalet i övrigt är att betrakta som giltigt.Inledningsvis gäller avtalsfrihet mellan parterna som ingår ett avtal, och det innebär bl.a. att eftersom köplagen är dispositiv kan parterna avtala andra villkor än de som framgår av lagen (3 § KöpL). Avtalsfriheten har dock en viss begränsning, om det finns ett oskäligt avtalsvillkor kan detta komma att jämkas (36 § AvtL).När man väl ingått ett avtal ska det inte finnas några oklarheter om vad som gäller, dvs vad som har avtalats. Om din motpart t.ex. har finstilta avtalsvillkor är du i regel bunden av dem även om du inte har läst igenom dem. Detta förutsätter dock att de ska ha funnits tillgängliga för dig före köpet eller avtalets ingående. Villkor får inte heller ändras i efterhand, utan att båda parter går med på det.Om det finns oklarheter i ett avtalsvillkor ska dessa tolkas till nackdel för den som har formulerat villkoret. I detta fall är det alltså till nackdel för den andra näringsidkaren, som du gjort affärer med. Detta kallas för oklarhetsregeln, vilket är en oskriven rättsprincip men som används flitigt i praxis.Är det möjligt för ett företag att ha en klausul i avtalet om att motparten inte har rätt att söka skadestånd?I och med avtalsfriheten så skulle det vara möjligt att ha en sådan klausul, men detta under förutsättning att båda parter har fått ta del av, och accepterat klausulen i förväg.Sammanfattningsvis behöver klausulen som sådan alltså inte vara ogiltig, men eftersom du inte fått ta del av den i samband med att avtalet skrevs bör denna del av avtalet tolkas till nackdel för din motpart och därmed jämkas.Hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!Vänliga hälsningar,

Kan en säljare kräva efterfakturering på grund av en felskrivning?

2021-01-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej,Jag har ett företag och köpte varor av annan företag ,vi kom överens om pris per kilo och dem har skickat faktura.Jag fick här om dagen en faktura av dem där dem påstår att dem har fakturerat fel då deras system har draget av 10%.När jag och revisorn går igenom alla fakturorna a ser vi att vi hade 8% rabatt och sedan har någon ändrat till10%.Min fråga är om dem rätt att skicka en efterfakturera till oss efter 1 år ,jag ser detta som en fel från deras sida och ej min.
Ida Zackariasson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om det företag du köpt varor ifrån har rätt att i efterhand meddela att de vill efterfakturera dig då deras system dragit av 2% mer rabatt än vad som var överenskommet. Regler som berör detta hittar du i avtalslagen (AvtL). FelskrivningAtt ni fått 10% rabatt istället för 8% som varit det ni kommit överens om beror på att systemet fakturerar fel. Detta kallas för felskrivning. Huvudregeln vid felskrivningar är att de ändå blir giltiga om motparten varit i god tro (32§ AvtL). Att vara i god tro innebär att man inte borde ha insett misstaget. I ditt fall rör det sig endast om en skillnad på 2% och du skriver även att du inte varit medveten om misstaget förens du och din revisor gått igenom alla fakturor. Du borde därför inte ha kunnat inse misstaget och därför är du i god tro. BefordringsfelSåsom du ställt frågan verkar det som att företaget du köpt varor ifrån verkar skylla på att det blivit något fel i deras system som lett till misstaget, detta kallas befordringsfel. I sådana fall spelar det ingen roll om du varit i god tro eller inte, felskrivningen blir aldrig bindande (32§ 2 stycket AvtL). Det framgår dock att företaget väntat i er än ett år med att meddela dig detta. Om en felskrivning skett ska detta meddelas inom skälig tid annars blir den bindande (32§ 2 stycket AvtL). Att vänta ett år kan inte anses skäligt och därför gäller rabatten på 10% och du kan inte efterfaktureras. Mina råd till digDet finns alltså inga grunder för att du ska efterfaktureras. Jag skulle därför råda dig att ta kontakt med företaget igen och meddela att det passerat alldeles för lång tid för att du ska kunna efterfaktureras. Det bästa är att nå en överenskommelse med företaget. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen om du skulle ha några fler frågor! Med vänliga hälsningar,