Hur ska konsument säga upp ett avtal?

2020-04-19 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej,Jag har sagt upp ett avtal genom företagets (större telekom bolag) portal. Några månader senare så kontaktar dom mig och menar att den uppsägningen inte är giltig och att abonnemanget automatiskt har förlängts eftersom de i deras allmänna villkor skriver att uppsägningen måste ske skriftligt. Var av frågan, kan man anse att en uppsägning som gjorts över företagets portal anses som "skriftlig"? Kan man annars hänvisa till missledande information eftersom jag uppenbarligen trot att min uppsägning av abonnemanget i portalen var giltig?Tacksam för svar!
Caroline Halfvarson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är man kan ingå respektive säga upp avtal formfritt, alltså hur parterna vill. Undantagen rör exempelvis köp av fast egendom och anställningsavtal. Du befinner dig som konsument i avtalsförhållandet. Då är avtalsvillkorslagen (AVLK) tillämplig. Du som konsument får själv välja hur du vill säga upp avtalet. Om företagets allmänna villkor innehåller ett avsnitt om att du måste säga upp avtalet på ett visst sätt, är det avsnittet ogiltigt (3 § AVLK). Det kan hända att du har en viss uppsägningstid i ditt avtal. Även om du alltså har sagt upp avtalet giltigt kan du behöva betala under en ytterligare viss tid. Längsta uppsägningstid är enligt lag en (1) månad (3 § AVLK).Du har alltså sagt upp avtalet korrekt. Företaget har ingen rätt att fakturera dig för längre än uppsägningstiden. Om du vill kan du anmäla villkoren till Konsumentverket. För att bestrida en felaktig faktura rekommenderar jag denna länk.Ha en härlig söndag!Vänligen

Medför ett avtalsbrott att avtalet är ogiltigt?

2020-04-11 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! En fråga om avtal.Om jag ingår ett skriftligt avtal där bägge parter förbinder sig till vissa saker (bla utbetalning av en exakt summa under en period med utsatt datum) och ena parten bryter mot avtalet, är avtalet fortfarande giltigt? Är jag fortfarande tvungen att följa avtalet eller kan jag anse att avtalet är ogiltigt?
Evelina Tanskanen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det faktum att en part bryter mot avtalet medför att avtalet blir ogiltigt eller om du fortfarande är tvungen att följa avtalet. Ett avtals giltighet Ett giltigt avtal sluts genom ett anbud och en accept (1 § avtalslagen). Detta innebär att den ena parten ger den andra ett förslag på en överenskommelse (anbudet) som den andra accepterar (accepten). Ett anbud och en accept av detta anbud medför alltså att parterna har ett giltigt avtal. Vissa omständigheter vid tidpunkten för anbudet och accepten kan medföra att avtalet blir ogiltigt, trots att ett anbud och en accept ägt rum. Regler om detta finns i 3 kap avtalslagen (här). Exempel på sådana omständigheter kan vara att den ena parten blivit hotad att ingå avtalet (28 § avtalslagen). Att avtalet är ogiltigt innebär att ingen av parterna är bundna av det. Avtalsbrott När en part bryter mot ett avtal kallas det för att parten begått avtalsbrott. Detta medför inte att avtalet blir ogiltigt, utan att den part som brutit mot avtalet behöver kompensera den andra parten på olika sätt ex genom att betala skadestånd om avtalsbrottet inneburit skada eller så kan avtalet hävas. Detta kallas för en påföljd. Avtalet är dock fortfarande giltigt och den part som inte brutit mot det måste fortfarande följa det för att inte själv göra sig skyldig till avtalsbrott. Sammanfattningsvis Att din motpart brutit mot ert avtal innebär inte att avtalet blir ogiltigt och att du inte längre behöver följa det. Däremot ger det dig rätten att kräva en påföljd av din motpart eller att häva avtalet. Regler om vilka påföljder du kan kräva finns i den lag som reglerar ert avtal, och om en sådan lag inte finns, följer de av den allmänna kontraktsrätten.Eftersom jag inte vet exakt vad ert avtal går ut på kan jag inte peka på vilken lag som reglerar avtalet eller ge några råd kring vilka påföljder du kan kräva. Vill du ha mer hjälp är du därför välkommen att höra av dig till Lawlines telefonrådgivning. Numret är 08-533 300 04 och den är öppen mån-fre kl.10.00-16.00. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ogiltighet och skadestånd för avtal som har ingåtts under tvång

2020-02-23 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |En person i vår närhet har blivit utnyttjad av två personer som under hot förmått honom att ta lån och att köpa mobiltelefoner. Polisutredning pågår o förundersökningen är nästan klar. Vi hoppas på en rättegång inom kort med fällande domar.När det gäller skulderna för SMS-lån samt telefoner har vi haft dialog med företagen. Flera av dem har pausat sina fakturor, i andra fall har vi bestridit fakturorna. Vi hänvisar till att de avtal som skrivits inte är giltiga då det skett under hot och tvång.Från ett av företagen har vi nu fått ett brev. De erbjuder att skulden minskas med abonnemangskostnaden så att det som ska betalas endast är telefonerna. En minskning från 22 000 kr till 12000 kronor. Dock anges att detta erbjudande enbart gäller i 14 dagar. Accepteras detta inte krävs hela skulden in.De skriver: "I detta ärende ser vi således dig betalningsskyldig för hårdvaran eftersom avtalet tecknats av dig. På grund av omständigheterna så rekommenderar vi dig att meddela åklagaren ditt skadeståndskrav. Åklagaren kan då i de flesta fall driva skadeståndskrav mot gärningsmannen/männen för din räkning om du anmält ditt skadeståndsanspråk till Polisen."Vi är tacksamma för råd. Vår inställning är skulden ska föras över på de som hotat och tagit både telefoner och pengar. Finns det skäl att betala den lägre summan eller ska vi stå på oss? Vad händer vid en fällande dom? Förs skulden över på den som döms?MVH
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det gäller frågan om avtal som har ingåtts under hot/tvång aktualiseras 28 och 29 §§ i avtalslagen.Vid råntvång är avtal oftast ogiltiga28 § avtalslagen, som avser vad som brukar betecknas som råntvång, anger att en rättshandling inte är giltig om den som har ingått ett avtal har gjort det under hot som innebär trängande fara. Bestämmelsen är tillämplig endast under särskilt allvarliga hot, då den tvungne personen i princip inte har något annat val än att ingå avtalet. Råntvång åsyftar ett så starkt våld eller hot, att det brukar beskrivas som "med pistolen för pannan".Har den som ingått avtalet utsatts för ett sådant tvång, krävs också att personen "utan oskäligt uppehåll" efter att tvunget upphört informerar motparten i avtalet, om att denna var utsatt för ett sådant tvång. Gör personen inte det, har ett avtal kommit till stånd, trots att personen agerade under råntvång.Är kriterierna uppfyllda, är avtalet ogiltigt, även om motparten inte kände till att personen ingick avtalet under tvång. Personen måste i sådant fall inte betala.Vid lindrigt tvång är avtalet ogiltigt endast om motparten var i ond troEnligt 29 § avtalslagen gäller att, om personen likväl var tvungen att ingå avtalet, men inte under sådan trängande fara som åsyftas enligt 28 § avtalslagen, föreligger det som brukar betecknas som lindrigt tvång. Det kan röra sig om situationer då en tvungne personen upplever ett visst obehag och det kan vara genom hot eller utpressning, men ändå har möjlighet att avstå från att vidta handlingen.Enligt denna regel är ett avtal ogiltigt endast om motparten kände till att den personen var under tvång. Detta ska betraktas objektivt, innebärande att inte endast om motparten faktiskt insåg tvånget föreligger ogiltighet, utan även om motparten objektivt sett borde ha insett det. Det är sällsynt att detta ondtrosrekvisit är uppfyllt, varpå det ofta är så att den som har ingått avtal under lindrigt tvång blir bunden av avtalet.Om avtalet inte kan ogiltigförklaras går att få skadestånd från gärningsmännenOm förutsättningarna för ogiltighet inte är uppfyllda, är personen bunden av avtalet och är därför skyldig att i sådant fall fullgöra sin del av avtalet, trots att personen kan ha varit tvungen att ingå det. Betalningssansvaret förs inte utan vidare på gärningsmännen, utan det som får göras är att kräva dem på skadestånd.Genom att ingå avtalen har personen lidit en ren förmögenhetsskada. En sådan skada ska ersättas av den som har orsakat skadan genom brott (2 kap. 2 § skadeståndslagen). Eftersom gärningsmännen genom brottsliga gärningar har förmått personen att ingå avtalet, är de ersättningsskyldiga för de förluster personen lider på grund av avtalet och ska betala skadeståndet till den utsatte personen.Mitt rådDet är svårt att säga precis hur ni ska göra, eftersom jag inte är insatt i ärendet.Men är det så, att det är sannolikt att kraven för att att avtalet ska vara ogiltigt inte är uppfyllt, enligt vad jag har beskrivit ovan, är personen bunden av avtalet. Personen bör då betala företaget och sedan kräva gärningsmännen på skadestånd för den förlust personen har lidit genom att ingå avtalet.Om ni anser att avtalet bör vara ogiltigt på grund av tvånget, därför att förutsättningarna för ogiltighet är uppfyllda, är personen inte betalningsskyldig. Då kan det däremot krävas att personen får föra en civilrättslig process mot företaget som kräver betalning, för att fastställa att personen inte är betalningsskyldig och prestationerna ska gå åter.Sannolikt kommer gärningsmännen att bli skadeståndsskyldiga, och den bästa lösningen är då att betala företaget och sedan kräva att gärningsmännen betalar skadestånd till personen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Rättsföljer vid lån med ockerränta

2020-02-01 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej. Min son som är nitton år har blivit utsatt för i mina ögon sett utpressning och ockerränta. Han har lånat 3500:-- av en tidigare skolkamrat som påstår att de har kommit överens om en "ockerränta " på 500 kronor per dag om han inte betalar tillbaka detta inom den tid de enligt honom kommit överens om. . Den här tidigare klasskamraten har skrivit mycket fula saker till honom om vad som kan tänkas hända om han inte får tillbaka pengarna. Jag har i dag vid 17.30 mött upp den killen för att betala den skuld som sonen troligtvis har till honom om 3.500 kronor och det vägrade han från början att ta emot då han ansåg att skulden nu uppe i 27.000 kronor på grund av räntan det har han skrivit till sonen och beräättat för mig i telefonen. Jag har varit i kontakt med polis om även kom men inte ansåg att de kunde ta upp en anmälan då de ansåg att detta är en civilprosesic sak. Hur kan vi gå vidare med detta? Bör vi göra något eller är det motparten som ska gå vidare?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) och brottsbalken (BrB).Utredning Enligt 31 § AvtL ska ett avtal som tillkommit genom att någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att få en prestation som står i uppenbart missförhållande till den eventuella motprestationen eller helt saknar sådan inte vara gällande gentemot den förfördelade. I 9 kap. 5 § BrB finns en bestämmelse av samma innehåll som innebär att den som utnyttjat någon annan på ovan beskrivna sätt gör sig skyldig till brottet ocker. Med "oförstånd" avses bristande omdömesförmåga med anledning av exempelvis oerfarenhet eller enfald och det finns ett stort antal rättsfall som behandlar detta. Av 36 § AvtL följer, något förenklat, att avtal kan förklaras ogiltiga eller justeras av en domstol om avtalet av någon anledning är att betrakta som oskäligt. Enligt 4 kap. 5 § BrB ska den som hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för egen säkerhet till person, egendom, frihet eller frid dömas för olaga hot. Den som genom olaga hot försöker förmå annan att göra något gör sig enligt 4 kap. 4 § BrB skyldig till olaga tvång.Enligt min uppfattning framstår det som osannolikt att din son skulle vara skyldig att betala tillbaka sin skuld och den ränta som han eventuellt kommit överens om med långivaren. Till att börja med uppfattar jag det som att det rör sig om ett helt muntligt avtal. Detta innebär sannolikt stora bevissvårigheter för långivaren eftersom denne därmed inte på något sätt kan styrka att de kommit överens om en viss räntesats, eller för den delen ens ingått ett avtal. Detta beror dock på vad som framgår av kommunikationen mellan din son och långivaren då denna skulle kunna indikera att de har kommit överens om de nämnda villkoren. Om vi antar att det finns otvetydiga bevis för att avtalet ingåtts med de villkor du nämnt är det ändå tänkbart att detta saknar verkan mot din son om bestämmelserna för ocker är tillämpliga, det vill säga om man skulle kunna hävda att din sons oförstånd, trångmål, lättsinne eller beroende ställning utnyttjats vid avtalets ingående. Enligt min uppfattning står det klart att de villkor du beskrivit måste anses innebära att långivarens prestation står i uppenbart missförhållande med de räntevillkor som (eventuellt) avtalats. Jag har inte möjlighet att gå igenom den rikliga praxis som finns avseende denna bestämmelse inom ramen för denna tjänst och kan därför inte säkert säga om denna bestämmelse är tillämplig på ditt fall eller inte. Låt oss då anta att långivaren kan bevisa att lånet gäller med de vilkor du beskrivit och att det inte utgör ocker. Under dessa förhållanden måste avtalet anses oskäligt och därmed jämkas av rätten vid en eventuell rättegång. En ränta på flera tusen procent per år kan enligt min uppfattning knappast någonsin betraktas som skälig, allra minst vid ett avtal som ingås mellan ungdomar under vad som tycks vara okonventionella omständigheter. Avslutningsvis är det värt att påpeka att långivaren skulle kunnat göra sig skyldig till olaga hot och/eller olaga tvång genom de "fula saker" vederbörande skrivit till din son i syfte att driva in skulden.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att inför vår uppföljning ta reda på så många detaljer om fallet du kan, exempelvis vad din son anser att de kommit överens om, exakt vad långivaren skrivit till din son och vad din son skrivit till långivaren efter överenskommelsen. Med tillgång till denna information kommer jag kunna ge dig en bättre bild av hur du bör fortskrida.Jag kommer att ringa dig på måndag den 3/2 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Bryta avtal med bokningsbolag pga. Corona

2020-04-11 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag är musiker och står nu tillsammans med mitt band i konflikt med vårt bokningsbolag. Vi betalar dem 1000 pund per månad för deras service. Detta innebär bokningar av turnéer, hjälp med att få deals med skivbolag etc. Dock har det ju nu genom Covid-19 visat sig att turnéer ställs in på löpande band, band och bolag är i ekonomisk kris och det skulle även innebära problem då man knappt kan besöka andra länder för spelningar. Vi vill nu på grund av detta avsluta vårt samarbete, då det inte kommer kunna ge något. Men de hävdar en månads uppsägningstid och att vi då måste betala 1000 pund igen. Måste vi det eller går det i nuläget hävda någon slags katastrof eller liknande för att komma runt denna betalning?Med vänlig hälsning,F---a O---n
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med den här fråganEra alternativSituationen du beskriver beror på hur ert avtal med dem ser ut. Ni behöver läsa det finstilta och se vad det finns för klausuler som reglerar avslutande av affärsförhållandet. Om det inte finns en klausul av denna typ kommer de inte kunna kräva de 1000 punden, eftersom det finns inget som de skulle kunna grunda sina krav på.Skulle en sådan klausul finnas kan ni försöka hävda force majeure(övermakt), dvs. att en händelse som inte rimligtvis kunde förväntas ske har en sådan effekt på omständigheterna att det inte vore rimligt att kräva att avtalet följs.Ni kan sist försöka föra talan enl. 36 § Avtalslagen, som hanterar liknande situationer, men utan kravet på "högre makts inblandning". KommentarDet enda som är ett säkert sätt av dessa är det första. De andra två är värda ett försök, men inga garantier finns med dessa strategier. Om ni ska använda någon av de två sista strategierna kommer ni behöva en bra advokat. Frågan i så fall är om det är värt risken att ni blir tvunga att betala rättegångskostnader ifall ni förlorar.Jag hoppas det här ger er lite mer vägledning i frågan, men det är sannolikt att ni inte kommer komma undan detta krav om det finns en klausul i kontraktet som kravet grundar sig på.Med vänlig hälsning,

Avtals företräde - muntliga avtal, gåvobrev och testamente

2020-03-15 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej gäller muntligt avtal om man även har ett skrivet gåvobrev och testamente vilket gäller då
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad jag förstått av din fråga rör den vad som händer när ett muntligt avtal konflikterar med ett skriftligt gåvobrev eller testamente, det vill säga om avtalen säger olika saker. Mitt kortfattade svar är då att gåvobrev och testamenten som huvudregel gäller framför muntliga avtal, med vissa undantag. Konflikterar gåvobrev och testamenten så beror det lite på omständigheterna vilket av handlingarna som ges företräde. Allmänt om avtal Huvudregeln är att avtal inte kräver en viss form, alltså att de är giltiga och bindande för parterna oavsett om det är muntliga eller skriftliga. Varför vi oftast vill ha skriftliga avtal är eftersom det ibland kan vara svårt att bevisa att ett muntligt avtal föreligger. Kan du i en tvist med din avtalspart inte bevisa vad som står i ert avtal eftersom det inte finns svart på vitt kan det vara svårt att få parten att fullfölja sin del av avtalet. Ur ett giltighetsperspektiv om ett avtal med samma parter om exakt samma sak regleras i olika avtal (muntliga eller skriftliga) så gäller det senare avtalet före det äldre. Skulle det vara så att vissa frågor inte regleras i det nya avtalet så kan det gamla gälla i tillämpliga delar. Nyare avtal – muntligt eller skriftligt, gäller alltså som huvudregel före äldre avtal om samma sak. TestamenteSäger ett testamente något som inte stämmer överens med ett annat muntligt avtal så gäller det skriftliga testamentet. Testamenten måste nämligen se ut på och vara upprättade på ett visst sätt för att ens vara giltiga, detta kallas formkrav. Formkraven för ett testamente ska anses vara giltigt är följande (10 kapitlet 1 § Ärvdabalken): Upprättas skriftligen, Med två psykiskt friska vittnen över 15 år gamla och utan nära släktskap med testatorn (10 kapitlet 4 § Ärvdabalken)Vittnena ska bevittna när testator skriver under testamentetVittnena skall skriva underVittnena skall förstå att det är ett testamente (Men de behöver inte veta om innehållet) Muntliga överenskommelser om vad som ska hända med någons egendom när denne sedermera avlider är därför inte giltiga (17 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Undantagsvis kan så kallade nödtestamenten vara muntliga men det måste då bevittnas av två vittnen (10 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Nödtestamenten kan bli aktuella då testatorn ligger inför döden. Gåvobrev Vad gäller gåvor är de som huvudregel bindande för gåvogivaren när gåvan väl lämnats över till gåvotagaren. Löfte om gåvor är endast bindande om det finns ett gåvobrev (1 § Gåvolagen). Löfte om gåva kan också vara muntligt om utfästelsen tillkännagetts inför en större samling människor. Formkrav för att gåvobrev ska anses giltigt (1 § Gåvolagen): Skriftlig handling avsedd som bevis för gåvanHandlingen är överlämnad till gåvotagarenAv handlingen ska det framgå att det rör sig om en gåva, vad gåvan avser, vem som ger gåvan, och vem som mottager gåvan. Även här får ett muntligt avtal begränsad verkan. Gåvobrevet går alltså före ett muntligt avtal, muntliga utfästelser om gåva är ju inte giltiga som huvudregel. Konflikt mellan testamente och gåvobrev Vad händer då om ett gåvobrev och testamente säger olika saker? Gåvobrev som inte börjar gälla förrän gåvotagaren avlider ska behandlas så som ett testamente och måste alltså uppfylla formkraven för testamente (17 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Testamente går då före gåvobrev. Skulle ett gåvobrev vara giltigt under gåvogivarens livstid så gäller detta som huvudregel istället för testamente. Orsaken till detta är att man inte kan testamentera bort egendom som man inte äger, ett bindande gåvobrev har ju rättsverkan att gåvan ska lämnas (9 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis har nyare muntliga avtal företräde framför gamla muntliga avtal. Gåvobrev och testamenten har företräde framför muntliga avtal. Huruvida gåvobrev eller testamente har företräde framför varandra beror på karaktären av gåvobrevet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Vad betyder att ett avtal lämnas utan avseende?

2020-02-17 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Om ett avtalsslut inte går rätt till kan det ogiltigförklaras, jämkas eller lämnas utan avseende. Men vad betyder "lämnas utan avseende?
Kajsa Moss Bjerling |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Enligt 36 § avtalslagen kan avtal eller enskilda avtalsvillkor jämkas eller lämnas helt utan avseende om de anses oskäliga. Att något jämkas handlar oftast om att en förpliktelse av något slag lättas eller minskas för ena parten, i syfte att slutresultaten jämnas ut till något mer skäligt. Att ett avtalsvillkor lämnas utan avseende betyder att istället för att ändra villkoret så bortser man helt från det! Ignorerar, eller hoppar över helt enkelt! Hoppas mitt svar var till din hjälp! Med vänliga hälsningar,

När tillämpas 33 § respektive 36 § avtalslagen och vad är skillnaden?

2020-01-30 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns några skillnader mellan de två jämkningsparagraferna 33 och 36 i avtalslagen. Stämmer det att motparten måste vara i ond tro när det gäller paragraf 33, men att i paragraf 36 spelar det ingen roll om han är ond eller god tro? "Omständigheterna vid dess tillkomst", som står i paragraf 33, innebär alltså endast då avtalet slöts, medan paragraf 36 berör fler rekvisit? Räcker det med ett av paragraf 36 rekvist för att lagen ska bli tillämplig, till exempel "senare inträffande förhållanden" eller måste samtliga rekvisit vara uppfyllda? vad menas med "senare inträffande förhållanden"? finns det några exempel på när paragraf 33 blir tillämplig och när 36 blir tillämplig, så att man kan se om där är några skillnader, eller kanske likheter mellan dem. Vad menas med "lämnas utan avseende"? Tackar så mycket för svar
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!33 § avtalslagen (lilla generalklausulen) och 36 § avtalslagen (generalklausulen) är två regler som ger parten en möjlighet att ogiltigförklara/jämka avtal eller rättshandlingar som med hänsyn till omständigheterna är oskäligt/orimligt. Båda paragraferna används restriktivt i praktiken och det är svårt att vinna framgång när man åberopar paragraferna. 33 § AvtL kan tillämpas för att ogiltigförklara ett avtal om omständigheterna var sådana vid avtalets tillkomst att det skulle anses strida mot tro och heder att åberopa avtalets giltighet med insikt om omständigheterna, alltså krävs det att motparten är i ond tro om omständigheterna i fallet. Exempel på situation då 33 § är tillämplig:Då en avtalspart utnyttjat den andra partens ovetskap om förhållande som hänför sig till avtalet, ex: angående kunskap om egendomens faktiska ekonomiska värde. 36 § AvtL är mer omfattande och har ett större tillämpningsområde. Paragrafen kan åberopas för att jämka (justera) eller lämna avtal utan avseende (att utelämna de oskäliga villkoren helt ur avtalet eller bortse helt från avtalet) om det skulle anses vara skäligt. Oskälighet av avtalsvillkor är alltså det enda rekvisitet som 36 § ställer upp för att lagregeln ska kunna bli tillämplig. Ordet har inte någon konkret betydelse utan skulle kunna fyllas med innehåll av varierande slag, däremot måste villkoret även vara oskäliga antingen vid avtalets tillkomst eller vid senare tillfälle under avtalstiden.Vid skälighetsbedömningen får hänsyn tas till samtliga omständigheter oavsett när de inträffat och övriga förhållanden, alltså om avtalsvillkor var oskäliga vid avtalets ingående, om avtalsvillkor är oskäligt i sig, samt om ändrade förhållanden under avtalstiden medfört att avtalsvillkor blivit oskäligt. Särskild hänsyn ska tas till eventuellt behov av skydd för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. I och med att även senare inträffade händelser kan tas med i en skälighetsbedömning kan ett avtal som pga. senare inträffade omständigheter får en oskälig effekt jämkas eller ogiltigförklaras långt efter att avtalet ingåtts. Till skillnad från 33 § krävs det alltså ingen ond tro hos motparten för att kunna tillämpa 36 §.Exempel på situationer då 36 § är tillämplig:Ena avtalsparten förbehåller sig ensam beslutanderätten i viss fråga.Missförhållanden mellan parternas förmåner.Ingen rimlig proportion mellan kontraktsbrott och påföljd.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,