Ogiltigförklarande av avtal under påverkan av psykisk störning

2021-08-19 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, min bror har hjälp av en God Man men är inte omyndigförklarad. Vi håller på att hjälpa honom att sälja sin fastighet och flytta till en lägenhet i stan. Nu har en privatperson hälsat på honom och fått honom till att skriva på ett köpeavtal. Problemet är att vi tror att budet är alldeles för lågt. Andra försäljningar i området har gått mellan 800 tkr - 1500 tkr och hans bud är på 650 tkr - 100 tkr för rivning av fastighet. Till saken hör att kommunen håller på att dra in VA (en bidr. orsak till vår förs.) och vi tror att kan påverka värdet.Vad har vi för möjlighet att häva köpet? Eller finns det något annat vi kan göra?
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån det du skrivit tolkar jag som att du undrar ifall din bror har i den uppkomna situationen rätt att frånträda (ogiltigförklara/"häva") avtalet som denne slutit med en tredje man (fastighetsköparen). Vad innebär det för rättshandlingsförmågan (möjligheten att sluta avtal) om man har en god man?Inledningsvis kan något kort sägas om god man. Anledningen till att man har en god man kan vara olika. Men kort sagt ska domstol efter ansökan från personen ifråga ("huvudmannen") eller någon annan förordna en god man till huvudmannen om denne på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med sin dagliga livsföring (11 kap. 4 § och 7 § FB). Precis som du antyder så förlorar huvudmannen inte sin förmåga att ingå avtal med tredje man på grund av att ha blivit tilldelad en god man. Huvudmannen kan alltså trots att ha blivit tilldelad god man ingå avtal med tredje man med bindande verkan. Trots att din bror har god man kan han alltså med giltig verkan ingå avtal med den som köpte fastigheten av honom. Har din bror någon möjlighet att frånträda avtalet?De eventuella möjligheter som din bror har att frånträda avtalet är alltså om det kan ogiltigförklaras. Sådana typer av regler kan vi finna i lagen om avtal som slutits under påverkan av psykisk störning och avtalslagen (AvtL). I det följande kommer jag att redogöra för relevanta regel i respektive lag två lagar.Ogiltigförklarande med stöd av lagen om avtal som slutits under påverkan av pyskisk störning Avtal som ingås under påverkan av psykisk störning kan alltså under vissa förutsättningar ogiltigförklaras. För kunna ogiltigförklara avtal med stöd av denna grund så krävs förekomsten av ett orsakssamband mellan den psykiska störningen och avtalets ingående. Det betyder alltså att endast att en har en psykisk störning innebär det inte att avtalet ogiltigförklaras utan ett orsakssamband mellan störningen och anledningen till avtalet ingående måste finnas. Den som har att bevisa detta orsakssamband är den part som påstår att så varit fallet. Att notera härvid är att den psykiska störningen måste inte ha varit ensamt avgörande för att ifrågavarande avtal ingåtts utan det räcker att det kan bevisas att störningen haft medverkande roll till att avtalet slutits. Vilken bevisning som kan åberopas till stöd för detta påstående beror på från fall till fall men ett intyg från en oberoende läkare beträffande att vederbörande patients psykiska störning har inverkat på att avtalet slutits väger givetvist i de flesta fall tämligen tungt.Ogiltighetsregler i AvtLFörutom ovan nämnda reglering finns det även två andra ogiltighetsregler som möjligtvis kan nämnas i sammanhanget. OckerFör det första kan det nämnas att ogiltighet av avtal kan inträda även för det fall att en part A otillbörligt utnyttjar en avtalssituation t.ex när motparten B är oförståndig eller lättsinnig. Motparten B befinner sig alltså här i ett oförmånligt läge och parten A utnyttjar det. För att detta ska vara tillämpligt krävs det följaktligen inte att motparten B vid avtalsslutet inte ville ingå avtalet utan det krävs att denne inte förstod sitt eget bästa vid avtalsslutet. Härvid ska det tilläggas att ett ytterligare krav för att regeln ska tillämpas är kravet på förekomsten av uppenbart missförhållande mellan prestationen och motprestationen (31 § AvtL). Jämkning eller ogiltigförklarande på grund av oskäliga villkor (generalklausulen)För det andra kan jämkning av avtal eller avtalsvillkor ske under vissa förhållanden. Jämkning eller att avtalet i stort sett förklaras ogiltig kan ske om avtalsvillkor (en eller fler avtalsvillkor) anses oskäliga med hänsyn till t.ex omständigheterna vid avtalets tillkomst och omständigheterna i övrigt (36 § AvtL).I ditt fall I din brors fall innebär det att för att avtalet ska kunna ogiltigförklaras med stöd av förstnämnda ogiltighetsregeln så krävs det att det finns samband mellan din brors eventuella psykiska störning och anledningen till ingående av avtalet med fastighetsköparen. Din bror har bevisbördan för att detta orsakssamband finns alltså. Som bevis på detta skulle din bror kunna inhämta intyg från läkare om att din bror har en sådan störning som innebär att det är vanligt att omdömet vid t.ex fastighetsköp eller dylikt är bristfälligt. Annan bevisning kan vara, som du är inne på, att försäljningspriset på fastigheten är ovanligt låg. Som stöd för ett sådant påstående skulle jag rekommendera att värdering görs av en värderingsman och ser om denne finner att försäljningspriset om 650 k är ovanligt låg; annars torde det vara svårt att ogiltigförklara köpet. Det sistnämnda bör anses vara ett krav för att din brors avtal ska kunna ogiltigförklaras eller jämkas även med stöd av ockerregeln respektive generalklausulen eller jämkas Sammanfattning Fastighetsavtalet som din bror ingått med fastighetsköparen är alltså som regel giltig. Undantag från detta kan föreligga om avtalet ogiltigförklaras eller jämkas. En grundläggande förutsättning för ogiltighet eller jämkning av avtalet torde vara att försäljningspriset som din bror kommit överens om med köparen är ovanligt låg eller i vart fall relativt lågt i förhållande till marknadspriset för en liknande fastighet. Slutligen kan tilläggas att i och med att jag inte har hela bakgrund till den uppkomna situationen, t.ex om din bror lider av psykisk störning och om han gör det vilken typ av störning har han isåfall, samt att det är en relativt stor summa pengar som kan stå på spel, så rekommenderar jag starkt att ni tar kontakt med byråns jurister och får hjälp av de för att få en fullständig utredning av er situation.Hoppas att jag genom mitt svar förtydligat din brors rättigheter i denna situation. Har jag missat något eller misstolkat frågan är du välkommen att ställa en ny fråga där du förtydligar situationen.Med vänlig hälsning

Är en 36 månader lång förlängning av vårt avtal giltig?

2021-08-13 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej !Vi har ett avtal gällande "Drift och underhåll av webbplats". Vårt partner i detta avtal har bara strulat och har inte kunnat lösa våra problem då det varit driftstörning vid ett flertal tillfällen på vår hemsida men dom har inte kunnat lösa problemet så vi har fått tagit in extern partner för lösa problemet. Vi är så missnöjda nu med denna tjänst att vi ville säga upp avtalet. Då får vi information att vi missat en uppsägningsperiod på 3 mån och att det nu förlängs med 36 månader. Är detta ens lagligt ? Avtalsvillkor: Avtalet är bundet från 2017-06-15 och avser abonnemang från 2017-07-05 som löper över 36 månader. Om ingen av parterna inkommer med uppsägning senast tre (3) månader före pågående avtalsperiods utgång inleds automatiskt en ny avtalsperiod om 36 månader. Vi fick bekräftelse på uppsägning av avtalet 21/7! Men nu löper det ut: 2023-06-14.Uppskattar om ni kan ge input så vi inte behöver betala detta "kriminella" bolag fortsättningsvis! :)
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Såvitt jag förstår företräder du en näringsidkare. Jag kommer därför nedan att utgå ifrån att frågan inte är ställd som konsument, dvs. som privatperson, vilket dessvärre får viss bäring på den rättsliga bedömningen eftersom näringsidkare inte åtnjuter samma skydd som konsumenter. Inledningsvis ska sägas att det egentligen inte finns något entydigt på din fråga eftersom den här typen av situationer inte är lagreglerade. När det gäller såväl uppsägningstid som automatisk förlängning av avtal saknas generell lagstiftning. Under vissa i lag angivna förhållanden kan det föreligga en s.k. kontraheringsplikt (tvång att avtala), men i stort sett råder i Sverige en långtgående avtalsfrihet, vilket innebär att man själv bestämmer med vem och på vilket sätt avtal ska ingås. Det ankommer således på parterna att reglera sina förehavanden, men i det här fallet verkar det aktuella avtalsvillkoret ha kommit till er kännedom först i samband med uppsägningen. Om det tidigare har manifesterats i skrift eller om det överhuvudtaget finns ett skriftligt avtal är för mig ovisst.Huvudregeln är att avtal kan sägas upp ensidigt av endera parten och i sådana fall gäller i allmänhet att motparten har rätt att åberopa skälig uppsägningstid, vilket vanligtvis är en månad om ingenting annat har avtalats, jfr Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2009 s. 672. Men precis som tidigare påpekats finns ingen uttrycklig lagbestämmelse som anger hur lång uppsägningstiden ska vara varför det alltid görs en enskild bedömning från fall till fall och med hänsyn till praxis och sedvänja, dvs. vad som är brukligt i den aktuella branschen. Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar ska vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån, 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Men någon motsvarande bestämmelse finns inte när det gäller avtal mellan näringsidkare, jfr dock 2 § lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Däremot finns en tillämplig reglering i 36 § AvtL, den s.k. stora generalklausulen, vari anges att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. I lagparagrafens andra stycke uttalas att särskild hänsyn ska tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.I NJA 2012 s. 776 ansåg HD att en automatisk förlängning av ett gymkort var oskälig när avtalstiden och förlängningen löpte under ett år utan att konsumenten hade fått en påminnelse om att en uppsägning var behövlig för att undvika bundenhet i ytterligare ett år. Det här synsättet kommer också till uttryck i NJA 2011 s. 600 där HD uttalade ungefär följande. Standardvillkor måste komma till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. För alla avtalsvillkor som en konsument inte har getts möjlighet att påverka uppställs det höga krav på att näringsidkaren vidtar skäliga åtgärder för att uppmärksamma konsumenten om dessa. Framförallt om det kan finnas bestämmelser i ett avtal som objektivt sett skulle kunna framstå som överraskande eller särskilt betungade.Trots att domarna avser konsumentsituationer och trots att HD lade stor vikt vid att kunderna var just konsumenter torde viss vägledning ändå kunna hämtas därifrån. Styrkeförhållandena kan förvisso (sannolikt) inte att betraktas som ojämna i det här fallet, men genom 36 § AvtL kan det vara så att villkoret är oskäligt om det inte tydligt framgick att avtalet skulle förlängas med tre år. Om ni som kund vid tidpunkten för avtalets ingående inte förstod att avtalet skulle förlängas automatiskt och detta på grund av att motparten var vilseledande eller påtagligt otydlig i den delen går det att argumentera för att avtalsvillkoret ska jämkas eller lämnas utan avseende. Min uppfattning är att den här typen av ganska betungande klausuler kräver att båda parter är väl införstådda med den verkliga innebörden för att avtalet ska vara giltigt. Samtidigt ska det noteras att höga krav alltid ställs när näringsidkare ingår avtal. Då förväntas parterna noga reglera vad som ska gälla dem emellan.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis har jag svårt att redogöra för exakt vad som gäller, vilket naturligtvis beror på avsaknaden av en tydlig lagstiftning. I praktiken löses sådana här meningsskiljaktigheter med fördel genom en informell förhandling. Men skulle det absolut inte gå att finna en lösning på frivillig väg återstår egentligen bara att hänskjuta frågan till domstol (till en tingsrätt som första instans). Enligt min mening bör dock det sistnämnda alternativet undvikas eftersom en oviss utgång i en domstolsprocess inte torde gagna någon i det här skedet.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur återkallas en fullmakt?

2021-07-20 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Kan en dotter (fullmäktige) lämna tillbaka till sin pappa (fullmaktsgivare) de fullmakter hon fått av honom , " av vilket skäl det än vara må " ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du ånyo vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Glädjande är också att du återigen har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs, precis som förut, ofta ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar varför den här skrivelsen inte kommer att bli särskilt lång.När det gäller din fråga kan följande anföras. Utgångspunkten är att fullmakten ska återkallas på samma sätt som den gavs. Huvudmannen, dvs. fullmaktsgivaren, blir inte bunden av fullmäktiges, alltså mellanmannens, rättshandlingar om tredje man är medveten om att huvudmannen inte längre vill att fullmakten ska gälla, 20 § AvtL. Ett sätt för huvudmannen att få till detta är att försätta tredje man i ond tro, dvs. medvetandegöra tredje man om att fullmaktsförordnandet har upphört.Men när det, som i förevarande fall, gäller en generalfullmakt kan det av praktiska skäl vara svårt för huvudmannen att framföra meddelanden om att fullmakten inte längre äger giltighet eftersom vederbörande inte alltid kommer att veta vem tredje man är. I ett sådant läge måste huvudmannen återkalla fullmakten genom att ta tillbaka fullmaktsdokumentet eller se till att den skriftliga handlingen förstörs, 16 § 1 st. AvtL. Och precis som tidigare anförts i vår mailkorrespondens kan en återkallelse av fullmakten endast göras av huvudmannen själv och denne är enligt 12 § AvtL ansvarig för att så verkligen sker. Då blir för övrigt den som besitter fullmakten skyldig att lämna tillbaka handlingen, 16 § 2 st. AvtL.Jag har dock lite svårt att förstå exakt vad som åsyftas med formuleringen "av vilket skäl det än vara må". Men dottern måste naturligtvis lämna tillbaka fullmakten till sin pappa om han väljer att återkalla den och detta alldeles oavsett anledning, alltså helt oaktat vad som eventuellt kan ha föranlett beslutet. Huvudmannen dikterar nämligen ensidigt villkoren för fullmakten, giltigheten och dess omfattning. Dottern är i egenskap av fullmäktige skyldig att agera i enlighet med uppdragsavtalet (fullmakten) och måste i alla lägen vara lojal i förhållande till sin pappa. Om dottern skulle handla på ett sätt som strider mot villkoren i fullmakten eller i övrigt åsidosätter pappans intressen kan hon bli skadeståndsskyldig. Men låt oss ännu en gång samtala i lugn och ro över telefon och gå igenom förutsättningarna för det här uppföljningsärendet. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 23/7 kl 19.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Konsekvensen av att arbeta som student fastän man inte är student

2021-05-13 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Vad för följande konsekvenser kunna uppkomma ifall man arbetar som student men studerar inte?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du arbetar som student så förutsätter jag att du har ett anställningsavtal. Om det framgår av anställningsavtalet att du är student eller att det är ett krav för anställningen, men du däremot inte är det, så kan en följd bli att avtalet blir ogiltigt då detta skulle kunna betraktas som svek enligt 30 § lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. För att svek ska föreligga krävs att du med avsikt att vilseleda har lämnat felaktiga faktauppgifter som är av betydelse samt att du var medveten om att din motpart, i detta fallet din arbetsgivare, inte var medveten om hur det verkligen låg till. I detta fallet skulle jag bedöma det som att det faktum att du uppger dig vara student fastän du inte är det är dels en felaktig faktauppgift, dels en faktauppgift av betydelse då det handlar om ett anställningsavtal som just student. Jag har däremot ingen information om vad din arbetsgivare visste om eller inte visste om och jag har inte heller någon information om du hade som avsikt att vilseleda - därmed kan jag inte ge en heltäckande bedömning.Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Om du vänder dig till info@lawline.se kan du även få ytterligare juridisk rådgivning!Vänliga hälsningar,

Talerätt vid ogiltigförklaring av avtal

2021-08-17 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej. Min morfar har ägt en bondgård med 107 hektar mark (mest skog). Han är 76 år och väldigt snäll men även naiv. Min mamma och pappa har under flera år sagt att de är intresserad av att köpa gård & mark när morfar väl hade tänkt att sälja det, främst för att pappa nyligen tagit jägarexamen & skaffat jakthund etc, vilket morfar var väl medveten om. Morfar har nu sålt gård och mark (privat utan mäklare) till en utomstående person till ett pris av 1,6 miljoner. Taxeringsvärdet är 2,7. Liknande gårdar och mark har vart värt 3-5 miljoner kronor. Vår fråga är nu om det går att göra något åt detta? Antingen försöka få köpet ogiltigt med avtalslagens regler om att morfar skulle ha blivit lurad på priset? Eller om detta kan anses som en förlust för min mamma i ett senare arv? Eftersom morfar är såpass gammal och har gått på mediciner i flera år så bör det kunna anses som att han sålde gården för en mindre summa för att mamma inte skulle få lika mycket pengar, med tanke på att han var väl medveten om att min familj ville köpa gård & mark och hade kunnat ge mer än han faktiskt fick. Detta blir ju även en fråga om mitt arv senare i livet. Det knepiga i hela frågan är att morfar är nöjd med situationen, men vi tror inte han förstår hur mycket pengar han gått miste om.
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledning och tillämplig lagJag tolkar din situation som att din morfar har sålt sin bondgård till en utomstående person till underpris, och att du nu undrar huruvida det finns något sätt att få försäljningen gå åter. Det rör sig om en försäljning av fast egendom varför jordabalken (JB) är tillämplig (1 kap. 1 § JB). Avtal ska hållas Vid köp av fast egendom måste vissa formkrav vara uppfyllda för att köpet ska vara giltigt (4 kap. 1 § första och tredje stycket JB). Formkraven är att köpekontraktet är skriftlig, undertecknad av båda parter, uppgift om priset och en överlåtelseförklaring att egendomen övergår från säljaren till köparen. Om dessa formkrav är uppfyllda samt att köpekontraktet överlämnats parterna emellan, har ett bindande avtal träffats. Detta innebär att det är möjligt att ångra sig fram till den tidpunkt då köpet får bindande verkan. När ett bindande avtal emellertid har träffats är den grundläggande utgångspunkten att avtal ska hållas. Att frångå denna huvudregel är svåröverkomlig, men givetvis möjlig om en ogiltighetsgrund är för handen, det vill säga en omständighet som kan utgöra grund för att ogiltigförklara avtalet. Talerätt Jag noterar i din fråga att din morfar själv inte verkar ha några invändningar med fastighetsförsäljningen. Detta har betydelse för situationen om det föreligger en ogiltighetsgrund. I ifrågavarande avtal är din morfar part på ena sidan, och den utomstående personen part på andra sidan. Det är således din morfar som har talerätt i denna situation. Detta innebär att om det visar sig vara så att din morfar exempelvis blivit svikligt förledd (jfr 30 § avtalslagen) vad gäller priset på fastigheten, så är det endast din morfar som kan göra gällande denna invändning. En utomstående, det vill säga någon som inte är part i ifrågavarande avtal, kan alltså i regel inte föra en talan om ogiltighet. Minskning av din mammas arv Vad gäller minskningen av din mammas arv ser jag tyvärr inte heller något som kan göras. Visserligen är det så att fastighetsförsäljningen sedermera kan komma att minska kvarlåtenskapen efter din morfar, men det står fortfarande din morfar fritt att disponera över den egendom han äger. Din morfar har alltså frihet att göra i princip vad han vill med egendom som han innehar med äganderätt. Det finns vissa skyddsregler som kan aktualiseras i vissa fall, såsom det förstärka laglottsskyddet för bröstarvingar (7 kap. 4 ärvdabalken), men det är tyvärr inget som kan tillämpas i din mammas fall. Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur ska min dotters avtal tolkas? Och hur gör vi för att komma ur det?

2021-07-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej. Min dotter betalade en anmälningsavgift till en utbildning 7/4-21 fick ett avtal som hon skulle skriva under där sida 2 innehåller information om utbildningen (längd, frånvaro mm) som hon skrev under och sidan 1 om resterande betalning som hon INTE skrev under då vi vid det personliga mötet fick vi information om att hon hade fram till 1/8 på sig att bestämma om hon ville delta och på avtalet stod det att fullbetalning skulle vara gjord senast 1/7 annars gick man miste om platsen (och även anmälningsavgiften), och att -skolan av eleven berättigad till ersättning för skada utöver anmälningsavgiften-Det står ingenstans om någon "uppsägningtid". Det står också att grundutbildningen kostar 28750kr och fortsättningsutbildningen 86175kr. Min dotter betalade inte avgiften 1/7 och sa skriftligt upp sin plats någon dag efter. Nu vill skolan ha full betalning av hela kursen dvs 114900kr. Jag vill mena att de inte har ett korrekt avtal som är påskrivit men är ändå villig att komma överens. Har erbjudit mig att betala grundkursen på 28725kr (då ska anmälningsavgiften naturligtvis räknas av) men de vill ha minst halva kursen betald. Jag menar på att de inte har ett korrekt avtal (ingen datum på uppsägning, ingen underskrift och inte samma information som vi fick muntligt). Hur ska jag gå till väga??
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Även praxis från Högsta domstolen (HD) kan behöva konsulteras. Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar varför den här skrivelsen kommer att bli något generell till sin karaktär.I grunden är det avtalet som styr den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Den här typen av avtal kan dock ingås formlöst (utan krav på skriftlighet), dvs. muntligt och konkludent. Det sistnämnda betyder underförstått eller genom parternas ageranden. Men eftersom jag inte har tillgång till avtalet och jämte detta vet alldeles för lite blir det svårt att försöka bedöma vad som gäller här. Men som svar på din faktiska fråga om hur du ska gå tillväga kan kort sägas att din dotter 1. Ska bestrida motpartens ersättningsanspråk, 2. Om möjligt göra upp på frivillig väg genom att påkalla en förlikningsförhandling och 3. Hänskjuta frågan till domstol om så krävs. Men för att kunna ta ställning till allt detta måste du (ni) få en förhandsbedömning, vilken jag som sagt menar är enklast att ta över telefon när jag har fått mer information.Avtalstolkning generellt, vad gäller?Vid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta ofta jämställas med en justering av det tidigare avtalet vilken samtliga kommer anses ha samtyckt till. Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den så kallad oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.Det ska också tilläggas att handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se även NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis ofta måste beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Den förevarande situationen, vad gäller?Din ärendebeskrivning väcker vissa betänkligheter, eller rättare sagt väcker din dotters avtal vissa betänkligheter. Med andra ord verkar det vara något svårtolkat. I synnerhet mot bakgrund av det muntliga löfte som gavs under ert personliga möte. Frågan är också om din dotters påskrift objektivt sett kan betraktas som en accept av hela avtalet med tanke på den redan erlagda anmälningsavgiften eller om påskriften endast utgjorde ett samtycke till just betalning av anmälningsavgiften och ingenting annat.Enligt uppgift skulle den resterande kursavgiften vara betald senast den 1 juli. Annars skulle din dotter gå miste om utbildningsplatsen samt anmälningsavgiften. Så långt framstår avtalet som någorlunda begripligt. Men formuleringen "skolan av eleven berättigad till ersättning för skada utöver anmälningsavgiften" är ganska tillintetsägande och behöver behandlas närmare under vårt kommande telefonsamtal. För här åberopas ett skadestånd. Men skadeståndsskyldighet förutsätter, förutom en konstaterbar skada, att skadevållaren (i det här fallet din dotter) har agerat uppsåtligt (avsiktligt) eller vårdslöst (oaktsamt) och att det föreligger adekvat kausalitet, dvs. ett påräkneligt/förutsägbart orsakssamband. För att skolan överhuvudtaget ska vara berättigad till ersättning på den grunden, alltså med stöd av den aktuella klausulen, måste skolan först kunna visa att den har lidit skada. Om så är fallet är jag okunnig om, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på detta. När det sedan gäller det muntliga löftet om den 1 augusti som sista svarsdag kan följande anföras. Min uppfattning är detta möjligen kan ses en justering av det befintliga avtalsinnehållet, vilket din dotter i så fall hade anledning att ta fasta på varför hennes skriftliga "uppsägning" också bör kunna godtas. Men det går även att argumentera för att det som sades muntlig under mötet ska ses som ett nytt anbud, jfr 1 § AvtL. Nästa fråga blir då om din dotter uttryckligen accepterade detta. Muntliga anbud måste nämligen antas direkt, annars förfaller anbudet, vilket betyder att anbudsgivaren (skolan) inte längre är bunden av sitt erbjudande, 3 § 2 st. AvtL. Men om bundenhet föreligger torde det nya datumet trumfa datumangivelsen i det skriftliga avtalet, vilket i så fall innebär att din dotter endast ska gå miste om anmälningsavgiften. Man skulle också kunna tänka sig att kravet på fullbetalning är oskäligt och att avtalet därmed borde jämkas eller möjligen ogiltigförklaras helt i just ersättningsdelen.Enligt 36 § AvtL får nämligen avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vidare sägs i lagparagrafens andra stycke att vid prövningen ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.Avslutande ord och ytterligare rådgivningJag är fullt medveten om att ovanstående blev en ganska så allmänt hållen utredning, men den här typen av ärenden kräver som sagt ofta mycket mer information än den som följer av din ärendebeskrivning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro över telefon.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på onsdag den 28/7 kl 13.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan en arbetsgivare tvinga sina medarbetare att skriva på en avsiktsförklaring?

2021-07-01 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |HejMin makes arbetsgivare vill tvinga de anställda att till företagets bolagsstyrelse skriva under en avsiktsförklaring, där de förbinder sig att göra vissa saker, vet ej detaljer. De krav man ställer finns inte som krav i anställningsavtalet och inte häller i kollektivavtalet, det är inte häller förhandlat med facket. Detta kräver företagets bolagsstyrelse för att de ska göra nödvändiga investeringar. Fråga Kan en arbetsgivare poå detta sätt tvinga anställda till detta, om avsiktsförklaringen skrivs så det kan tolkas som juridiskt bindande?MVHorolig anhörig
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Din ärendebeskrivning är dock inte helt tydlig och såvitt jag förstår verkar du inte riktigt själv känna till de närmare detaljerna. Den här skrivelsen kommer därför att bli ganska så generell till sin karaktär.Några avtalsrättsliga hållpunkterAvtalsrätten bygger på två bärande principer; 1. Rätten för envar att fritt ingå avtal, dvs. avtalsfrihet, och 2. Skyldigheten för parterna att fullgöra avtalet, dvs. avtalsbundenhet. Med avtalsfrihet avses rätten att själv kunna bestämma om ett avtal ska ingås, med vem avtalet ska ingås och vilket innehåll det ska ha. Avtalsbundenheten innebär att parterna måste infria sina avtalade löften. Inledningsvis ska sägas att avtalsfriheten är långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det föreligga en så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott brukar inte kunna genomdrivas civilrättsligt i domstol (benämns pactum turpe). Men i regel är det som sagt parterna själva som dikterar villkoren för avtalet och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas varför det som har reglerats i avtalet utgör grunden för den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel.Avsiktsförklaringen, vad gäller?En avsiktsförklaring, även kallad letter of intent eller föravtal, brukar endast syfta till att få en förhandlingspsykologisk effekt snarare än en rättslig sådan. Tanken är inte att avsiktsförklaringen ska vara avtalsrättsligt bindande utan att den mer ska klargöra att parterna ännu inte är bundna. Viktigt att notera är också att parternas rubricering inte ensamt avgör vilka rättsverkningar en avsiktsförklaring får. Precis som du själv är inne på kan tolkningen av texten ibland leda till att dokumentet tappar karaktären av ett oförbindande avtal och istället jämställs med en eller flera bindande utfästelser. I en sådan situation, alltså när innehållet ger uttryck för en stark bundenhet, kommer löftesprincipen att aktualiseras, vilket i sin tur innebär att avsiktsförklaringen blir ett rättsligt bindande avtal som måste hållas med risk för skadeståndsskyldighet för den part som bryter mot avtalet. Mot bakgrund av den ovan nämnda avtalsfriheten är min uppfattning att din makes arbetsgivare inte kan tvinga sina anställda att skriva på något, oavsett om det rör sig om en avsiktsförklaring eller ett faktiskt avtal. Vidare ska följande noteras. S.k. lindrigt tvång är en ogiltighetsgrund, vilket innebär att en rättshandling, exempelvis ingående av avtal, blir ogiltig om den om ingått den blivit tvingad till det av motparten, 29 § AvtL. Det gäller i synnerhet om styrkeförhållandena i en avtalsrelation är ojämna, vilket regelmässigt anses vara fallet i ett anställningsförhållande. Arbetsgivaren presumeras nämligen alltid vara den starkare parten.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är avtalet giltigt om jag blivit lurad?

2021-05-07 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Scenario: Jag får ett paket hemskickat, den som levererar vill ha en underskrift och jag signerar. Den personen har sedan innan skrivit ut ett kontrakt där det står att jag, mottagaren, ska betala honom en miljon kronor. Jag skriver på utan att läsa då jag tar för givet att det bara är en bekräftelse på att jag har tagit emot mitt paket.Är jag enligt lag skyldig att betala denne person eller finns det lagar som hindrar oss från att bli lurade?
Anna von Fircks |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.AvtalslagenNär det kommer till avtal tillämpas Lag (1915:218)- Avtalslagen. Enligt 1 kap 1 §, även kallad löftesprincipen, är avtal bindande. Avtal ska hållas i det fall båda avtalsparterna haft en gemensam partsvilja och avgivit en viljeförklaring (kallas för "ett befogat intryck"). Avtalets ogiltighetDet finns däremot möjlighet att förklara avtalet ogiltigt genom 3 kap AvtL. Det lagrum som bäst passar in din situation är 30 § AvtL- svek. 30 § AvtLFör att kunna tillämpa ogiltighet enligt 30 § AvtL krävs det att ond tro hos medkontrahenten och att ett svikligt förledande ska stå i samband med (ha "framkallat") rättshandlingen. Det krävs att rättshandlingen inte skulle företagits, i vart fall inte med det aktuella innehållet, om det inte hade förekommit något förledande. Syftet hos motparten ska alltså ha varit att vilseleda. Enligt det du förklarar så verkar detta vara uppfyllt i fallet.Det är motparten som har bevisbördan, så du behöver inte bevisa att du blivit svikligt förledd, utan det är den andra parten som måste kunna visa att han inte haft syfte att lura dig.SlutsatsSammanfattningsvis är det oklart ifall det ens finns ett avtal då det inte funnits någon gemensam partsvilja att ingå avtalet. I det fall man kan argumentera för att avtal ändå föreligger kan man med stor sannolikhet tillämpa 30 § AvtL.Hoppas du fick svar på din fråga,Med vänlig hälsning,