Demens och avtals ogiltighet

2020-05-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Om en dement person tecknat abonnemang i telefonbutik (säljaren sålde in ett extraabonnemang) kan anhörig då häva avtalet eftersom den demente inte förstod innebörden? Personen verkar adekvat men förstår inte följder och komplicerade situationer längre.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilka möjligheter det finns att ogiltigförklara ett avtal som ingåtts av en person som är dement och själv inte förstår följderna med ingående av avtalet. Svaret på din fråga finns i lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Enligt lagen är ett avtal som någon ingått under påverkan av en psykisk störning ogiltigt. Var och en ska lämna tillbaka vad som genom avtalet utbytts. Om det som utbytts genom avtalet inte kan gå åter ska den saken ersättas i pengar. Anses demens som en allvarlig psykisk störning?Ja. Enligt lagens proposition är demens en av de tillstånd som ses som allvarlig psykisk störning (se s. 38-40 proposition 1990/91:194 om förverkande av rätt att ta arv m.m.). Vad innebär detta i ditt fall?I och med att lagen gäller i din anhörigs fall kan avtalet hävas. Abonnemanget ska gå åter och pengarna som betalats återgå till den anhörige. Ogiltighet ska inträda även om butiksbiträdet inte visste om din anhörigs tillstånd, dvs. även om denne var i god tro (lagens 2 stycke). Att tänka på är att det är den part som yrkar på ogiltighet på grund av demens som har bevisbörda för att demens faktiskt föreligger. Här kan ett läkarintyg eller liknande räcka om ni inte direkt får er rätt igenom.Vänligen,

Avtala om abort och annat vid eventuell graviditet - pactum turpe

2020-04-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |"Consent" eller på svenska samtycke.Är ett ganska hett ämne idag angående sexuellt umgänge. Det kan ske muntligt men även skriftligt. Min undran är om det är juridiskt möjligt att uttöka detta kontrakt, då det inte går att utesluta konsekvenser. Jag tänker vid möjlig graviditet om det är juridiskt möjligt för parterna att innan sexakten komma överens om att båda måste vara överens om abort ska ske.Det kan även vara aktuellt att innan bestämma om en förälder ska betala föräldrapenning eller inte.Även om vid eventuell graviditet redan innan komma överens om vårdnaden ska vara gemensam eller tillfalla en förälder, samt eventuellt vem som ska bli boendefärälder. Namn och efternamn kan även vara av intresse. Går det inte att bestämma vårdnaden innan, är det isåfall möjligt att komma överens om giftermål innan födsel?Jag tänker även frågor om smittsjukdomar att men garanterar att man är testad för vissa könssjukdomar och att man inte haft sexuellt umgänge med någon annan sen provtillfället.Skulle ske att dessa uppgifter inte stämmer och man blir smittad av de könssjukdomar som man blivit garanterad att inte bli, att eventuellt skadestånd betalas ut beroende på vilken smitta det gäller samt vad man kommit överens om. Hälsningar
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som blir relevant att tänka på vid frågor om avtal är om avtalet med framgång kan åberopas i domstol, samt vad konsekvenserna blir om någon bryter mot avtalet. Det är relevant eftersom två personer kan avtala om i princip vad som helst mellan varandra. Personerna kan sedan välja att om de vill följa även det mest bisarra avtalet. Det som är juridiskt relevant är dock vilken verkan avtalet har inför domstol och vilka konsekvenser som kan följa. Mitt svar kommer således utgå från det. Om straffrättsligt samtycke och civilrättsliga avtalNär man talar om samtycke i de här sammanhangen utgår man från det straffrättsliga samtycket i 24 kap 7 § brottsbalken som medför att en handling inte är brottslig då det föreligger rättfärdigande omständigheter, dvs samtycke från den andra personen. Sådant straffrättsligt samtycke skiljer sig åt från ett civilrättsligt avtal. Ett samtycke kan fungera som en rättfärdigande omständighet inom straffrätten samtidigt som det utgör ett civilrättsligt avtal. Däremot är det vanligare att dessa skiljs åt. Ett exempel som kan illustrera det är att två personer ingår ett avtal (skriftligt eller muntligt) där man bestämmer att man ska slåss med varandra. De båda samtycker till att bli misshandlande. Rent straffrättsligt kan man samtycka till att bli misshandlat upp till en viss grad. I praxis rör det sig åtminstone om ringa misshandel. Däremot kan man inte med rättfärdigande verkan samtycka till att bli grovt misshandlad. Det finns alltså gränser för samtycket. Ett samtycke får dessutom återkallas när som helst. Civilrättsligt föreligger inget giltigt avtal mellan parterna, åtminstone erkänns det inte av rättsordning. Det medför att om den ena backar ur från slagsmålet kan den andra inte med framgång gå till domstol och kräva fullgörelse. Avtalet saknar alltså rättsverkan. Anledningen beror på någonting som kallas för pactum turpe. Pactum turpePactum turpe är en rättsprincip som omfattar avtal som strider mot goda seder eller som är olagliga. Konsekvensen av att ett avtal ingås i strid mot goda seder eller lag är att en domstol inte skulle ta upp målet till materiell prövning (42 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken). Den fråga du ställer rör avtal som tangerar pactum turpe. I hovrätten prövades år 2004 ett avtal om ersättning för att utföra abort (se mål 2004:41). Hovrätten konstaterade att anspråket rörde ett avtal av uppenbart otillbörlig karaktär och var således ogiltig samt saknade rättsverkan eftersom det stred mot goda seder. Målet avvisades alltså utan att någon materiell prövning gjordes. För att avgöra huruvida ett avtal går emot goda seder kan man titta på syftena bakom lagen. Vad hovrätten gjorde i mål 2004:41 var att titta på abortlagstiftningen; som bygger på kvinnans rätt att välja om abort ska göras eller inte. Att ingå bindande avtal om något sådant vore därför etiskt främmande samt i strid mot grundläggande värderingar i den svenska rättsordningen. Även avtal om giftermål saknar rättsverkan eftersom det bygger på frivillighet. Det går inte att tvinga någon annan att gifta sig för att avtal om det tidigare ingåtts. Avtal om sådant är således ogiltiga. Avtal om vårdnad, underhåll, umgänge eller boende med barnet är inte osedliga eller olagliga avtal. Däremot utgör inte avtalet något processrättsligt hinder. Har man kommit överens om sådant kan en domstolsprocess ändå inledas. Det beror på att det är barnets bästa som ska vara avgörande vid frågor som rör denne. Alltså även om ett avtal finns kan en domstol på yrkande av någon av parterna besluta om annat. Att man har ett avtal betyder således inte särskilt mycket. Avtal där man inför eventuell graviditet bestämmer namn på barnet är tillsynes godtagbara. Däremot har, vad jag vet, ett sådant avtal aldrig prövats. Jag låter det därför vara osagt hur stadigt ett sådant avtal skulle vara i en domstolsprocess. Beträffande att man garanterar att man inte har några smittsjukdomar eller har haft sexuellt umgänge med någon annan är avtal som kan ingås som en förutsättning för att ha samlag. Det man bör fråga sig är dock vad konsekvenserna skulle bli om det visar sig att detta inte stämde. Att ha sexuellt samlag med någon som inte vet om att vederbörande har en smittsjukdom kan vara brottsligt. Det kan bland annat utgöra brottet misshandel, framkallande av fara för annan, vållande till kroppsskada osv. Avtalet som sådant där man utger sig för att inte ha någon smitta har egentligen ingen större betydelse annat än att det skulle kunna tala för vederbörandes uppsåt. Avtalet har alltså inte särskilt stor betydelse för huruvida handlingen är brottslig eller inte. Min bedömning är att ett skadestånd torde kunna avtalas och sedermera utkrävas för det fall det visar sig att uppgifterna som någon har lämnat om sin medicinska status inte stämmer. Skadeståndets storlek kan avtalas men är det orimligt högt eller av annan anledning oskäligt är det möjligt för en domstol att med stöd av 36 § avtalslagen jämka beloppet. Samtliga omständigheter vid ingåendet av ett avtal kan beaktas för att bedöma avtalets skälighet.SlutsatsFlera av de typer av avtal du nämner är antingen inte gällande eller saknar större betydelse. De kan vara så att de inte alls är möjliga att pröva i domstol eller så kan en domstol ändra i avtalet ex med beaktande av barnets bästa. Avtal som är giltiga kan dessutom komma att ändras av domstol med anledning av att de inte är skäliga. Alla omständigheter vid avtalets ingående kan komma att beaktas för att avgöra det. Det blir därför avgörande hur seriöst menat avtalet har varit och vilka villkor man har angett. Civilrättsligt betyder dessa avtal inte särskilt mycket. Straffrättsligt har samtycket som lämnas betydelse. Att komma ihåg är att man inte kan samtycka till allt och att samtycke kan återtas när som helst. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänliga hälsningar,

Bryta avtal med bokningsbolag pga. Corona

2020-04-11 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag är musiker och står nu tillsammans med mitt band i konflikt med vårt bokningsbolag. Vi betalar dem 1000 pund per månad för deras service. Detta innebär bokningar av turnéer, hjälp med att få deals med skivbolag etc. Dock har det ju nu genom Covid-19 visat sig att turnéer ställs in på löpande band, band och bolag är i ekonomisk kris och det skulle även innebära problem då man knappt kan besöka andra länder för spelningar. Vi vill nu på grund av detta avsluta vårt samarbete, då det inte kommer kunna ge något. Men de hävdar en månads uppsägningstid och att vi då måste betala 1000 pund igen. Måste vi det eller går det i nuläget hävda någon slags katastrof eller liknande för att komma runt denna betalning?Med vänlig hälsning,F---a O---n
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med den här fråganEra alternativSituationen du beskriver beror på hur ert avtal med dem ser ut. Ni behöver läsa det finstilta och se vad det finns för klausuler som reglerar avslutande av affärsförhållandet. Om det inte finns en klausul av denna typ kommer de inte kunna kräva de 1000 punden, eftersom det finns inget som de skulle kunna grunda sina krav på.Skulle en sådan klausul finnas kan ni försöka hävda force majeure(övermakt), dvs. att en händelse som inte rimligtvis kunde förväntas ske har en sådan effekt på omständigheterna att det inte vore rimligt att kräva att avtalet följs.Ni kan sist försöka föra talan enl. 36 § Avtalslagen, som hanterar liknande situationer, men utan kravet på "högre makts inblandning". KommentarDet enda som är ett säkert sätt av dessa är det första. De andra två är värda ett försök, men inga garantier finns med dessa strategier. Om ni ska använda någon av de två sista strategierna kommer ni behöva en bra advokat. Frågan i så fall är om det är värt risken att ni blir tvunga att betala rättegångskostnader ifall ni förlorar.Jag hoppas det här ger er lite mer vägledning i frågan, men det är sannolikt att ni inte kommer komma undan detta krav om det finns en klausul i kontraktet som kravet grundar sig på.Med vänlig hälsning,

Avtals företräde - muntliga avtal, gåvobrev och testamente

2020-03-15 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej gäller muntligt avtal om man även har ett skrivet gåvobrev och testamente vilket gäller då
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad jag förstått av din fråga rör den vad som händer när ett muntligt avtal konflikterar med ett skriftligt gåvobrev eller testamente, det vill säga om avtalen säger olika saker. Mitt kortfattade svar är då att gåvobrev och testamenten som huvudregel gäller framför muntliga avtal, med vissa undantag. Konflikterar gåvobrev och testamenten så beror det lite på omständigheterna vilket av handlingarna som ges företräde. Allmänt om avtal Huvudregeln är att avtal inte kräver en viss form, alltså att de är giltiga och bindande för parterna oavsett om det är muntliga eller skriftliga. Varför vi oftast vill ha skriftliga avtal är eftersom det ibland kan vara svårt att bevisa att ett muntligt avtal föreligger. Kan du i en tvist med din avtalspart inte bevisa vad som står i ert avtal eftersom det inte finns svart på vitt kan det vara svårt att få parten att fullfölja sin del av avtalet. Ur ett giltighetsperspektiv om ett avtal med samma parter om exakt samma sak regleras i olika avtal (muntliga eller skriftliga) så gäller det senare avtalet före det äldre. Skulle det vara så att vissa frågor inte regleras i det nya avtalet så kan det gamla gälla i tillämpliga delar. Nyare avtal – muntligt eller skriftligt, gäller alltså som huvudregel före äldre avtal om samma sak. TestamenteSäger ett testamente något som inte stämmer överens med ett annat muntligt avtal så gäller det skriftliga testamentet. Testamenten måste nämligen se ut på och vara upprättade på ett visst sätt för att ens vara giltiga, detta kallas formkrav. Formkraven för ett testamente ska anses vara giltigt är följande (10 kapitlet 1 § Ärvdabalken): Upprättas skriftligen, Med två psykiskt friska vittnen över 15 år gamla och utan nära släktskap med testatorn (10 kapitlet 4 § Ärvdabalken)Vittnena ska bevittna när testator skriver under testamentetVittnena skall skriva underVittnena skall förstå att det är ett testamente (Men de behöver inte veta om innehållet) Muntliga överenskommelser om vad som ska hända med någons egendom när denne sedermera avlider är därför inte giltiga (17 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Undantagsvis kan så kallade nödtestamenten vara muntliga men det måste då bevittnas av två vittnen (10 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Nödtestamenten kan bli aktuella då testatorn ligger inför döden. Gåvobrev Vad gäller gåvor är de som huvudregel bindande för gåvogivaren när gåvan väl lämnats över till gåvotagaren. Löfte om gåvor är endast bindande om det finns ett gåvobrev (1 § Gåvolagen). Löfte om gåva kan också vara muntligt om utfästelsen tillkännagetts inför en större samling människor. Formkrav för att gåvobrev ska anses giltigt (1 § Gåvolagen): Skriftlig handling avsedd som bevis för gåvanHandlingen är överlämnad till gåvotagarenAv handlingen ska det framgå att det rör sig om en gåva, vad gåvan avser, vem som ger gåvan, och vem som mottager gåvan. Även här får ett muntligt avtal begränsad verkan. Gåvobrevet går alltså före ett muntligt avtal, muntliga utfästelser om gåva är ju inte giltiga som huvudregel. Konflikt mellan testamente och gåvobrev Vad händer då om ett gåvobrev och testamente säger olika saker? Gåvobrev som inte börjar gälla förrän gåvotagaren avlider ska behandlas så som ett testamente och måste alltså uppfylla formkraven för testamente (17 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Testamente går då före gåvobrev. Skulle ett gåvobrev vara giltigt under gåvogivarens livstid så gäller detta som huvudregel istället för testamente. Orsaken till detta är att man inte kan testamentera bort egendom som man inte äger, ett bindande gåvobrev har ju rättsverkan att gåvan ska lämnas (9 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Sammanfattningsvis har nyare muntliga avtal företräde framför gamla muntliga avtal. Gåvobrev och testamenten har företräde framför muntliga avtal. Huruvida gåvobrev eller testamente har företräde framför varandra beror på karaktären av gåvobrevet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Force Majeure

2020-05-08 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Min son och hans gymnasieklass har betalt 25000kr för ett studentflak som nu blev inställt på grund av Coronavirus. På avtalet står det att de bara får tillbaka 30% på beloppet vid händelse av Force Majeure. Eleverna har inte sett lastbilen och således inte heller målat eller pyntat den.Har företaget rätt att göra så här eller kan vi kräva mer pengar tillbaka?
Oscar Rudén |Hejsan och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om avtalet vad gällande Force Majeure är giltigt eller går att förändra. Utan att ha sett avtalet i sig kommer jag endast att utgå från de generella regler som finns om avtal och avtals giltighet. Huvudregeln i svensk rätt är att det står en part fritt att avtala med vem han vill och om vad han vill, i princip avtalsfrihet med andra ord. Någon avtalsfrihet i ordets direkta bemärkelse är det dock inte frågan om utan det finns undantag. Ett grundläggande undantag rör så kallad *pactum turpe* som gäller avtal som har olagligt eller omoraliskt syfte, beroende på omständigheterna runt dessa avtal kan de ses som ogiltiga, men pactum turpe i sig är inte tillräckligt för ett avtals ogiltighet. Däremot kan sägas att avtal som rör brottslig verksamhet inte är bindande, där är alltså en klar gräns gällande den svenska avtalsfriheten. 36 § lag (1915:218) om slutande av avtal (Avtalslagen) innehåller även en s.k. generalklausul som ser till att avtal eller avtalsvillkor som är oskäliga kan jämkas i första hand som skydd för en svagare part (36 § 2 st. AvtL). Så avtalsfriheten sträcker sig alltså inte så långt att det är tillåtet med för oskäliga avtal.Dock har Force Majeure en speciell ställning vad gällande att det är en klausul som medför att en part får ansvarsfrihet (behöver inte) att prestera helt eller till viss del enligt avtal om det uppkommer helt oförutsedda situationer. Utifrån den information jag har fått av dig verkar det inte som att denna klausul är att anse som oskälig, och den blir aktuell eftersom att en världspandemi absolut klassas som en oförutsebar situation. Just denna typ av bransch berörs väldigt illa av Corona eftersom studentfirandet ställs in på många ställen i landet. Jag är nog dessvärre rädd att avtalet inte går att angripa eller förändra så som jag kan se det på grund av oskäligt. Alternativ skulle man kunna angripa avtalet om den person som bokat studentflaket var under 18 år då omyndiga personer inte har rätt att ingå avtal. Personer under 18 år är omyndiga. Det innebär alltså att den som är under 18 år har begränsade möjligheter att ingå avtal, ta hand om eventuella tillgångar, med mera (9 kap. 1 § FB). Detta skulle kunna vara ett sätt att angripa avtalet. hoppas detta var till hjälp!

Hur ska konsument säga upp ett avtal?

2020-04-19 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej,Jag har sagt upp ett avtal genom företagets (större telekom bolag) portal. Några månader senare så kontaktar dom mig och menar att den uppsägningen inte är giltig och att abonnemanget automatiskt har förlängts eftersom de i deras allmänna villkor skriver att uppsägningen måste ske skriftligt. Var av frågan, kan man anse att en uppsägning som gjorts över företagets portal anses som "skriftlig"? Kan man annars hänvisa till missledande information eftersom jag uppenbarligen trot att min uppsägning av abonnemanget i portalen var giltig?Tacksam för svar!
Caroline Halfvarson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är man kan ingå respektive säga upp avtal formfritt, alltså hur parterna vill. Undantagen rör exempelvis köp av fast egendom och anställningsavtal. Du befinner dig som konsument i avtalsförhållandet. Då är avtalsvillkorslagen (AVLK) tillämplig. Du som konsument får själv välja hur du vill säga upp avtalet. Om företagets allmänna villkor innehåller ett avsnitt om att du måste säga upp avtalet på ett visst sätt, är det avsnittet ogiltigt (3 § AVLK). Det kan hända att du har en viss uppsägningstid i ditt avtal. Även om du alltså har sagt upp avtalet giltigt kan du behöva betala under en ytterligare viss tid. Längsta uppsägningstid är enligt lag en (1) månad (3 § AVLK).Du har alltså sagt upp avtalet korrekt. Företaget har ingen rätt att fakturera dig för längre än uppsägningstiden. Om du vill kan du anmäla villkoren till Konsumentverket. För att bestrida en felaktig faktura rekommenderar jag denna länk.Ha en härlig söndag!Vänligen

Medför ett avtalsbrott att avtalet är ogiltigt?

2020-04-11 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! En fråga om avtal.Om jag ingår ett skriftligt avtal där bägge parter förbinder sig till vissa saker (bla utbetalning av en exakt summa under en period med utsatt datum) och ena parten bryter mot avtalet, är avtalet fortfarande giltigt? Är jag fortfarande tvungen att följa avtalet eller kan jag anse att avtalet är ogiltigt?
Evelina Tanskanen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det faktum att en part bryter mot avtalet medför att avtalet blir ogiltigt eller om du fortfarande är tvungen att följa avtalet. Ett avtals giltighet Ett giltigt avtal sluts genom ett anbud och en accept (1 § avtalslagen). Detta innebär att den ena parten ger den andra ett förslag på en överenskommelse (anbudet) som den andra accepterar (accepten). Ett anbud och en accept av detta anbud medför alltså att parterna har ett giltigt avtal. Vissa omständigheter vid tidpunkten för anbudet och accepten kan medföra att avtalet blir ogiltigt, trots att ett anbud och en accept ägt rum. Regler om detta finns i 3 kap avtalslagen (här). Exempel på sådana omständigheter kan vara att den ena parten blivit hotad att ingå avtalet (28 § avtalslagen). Att avtalet är ogiltigt innebär att ingen av parterna är bundna av det. Avtalsbrott När en part bryter mot ett avtal kallas det för att parten begått avtalsbrott. Detta medför inte att avtalet blir ogiltigt, utan att den part som brutit mot avtalet behöver kompensera den andra parten på olika sätt ex genom att betala skadestånd om avtalsbrottet inneburit skada eller så kan avtalet hävas. Detta kallas för en påföljd. Avtalet är dock fortfarande giltigt och den part som inte brutit mot det måste fortfarande följa det för att inte själv göra sig skyldig till avtalsbrott. Sammanfattningsvis Att din motpart brutit mot ert avtal innebär inte att avtalet blir ogiltigt och att du inte längre behöver följa det. Däremot ger det dig rätten att kräva en påföljd av din motpart eller att häva avtalet. Regler om vilka påföljder du kan kräva finns i den lag som reglerar ert avtal, och om en sådan lag inte finns, följer de av den allmänna kontraktsrätten.Eftersom jag inte vet exakt vad ert avtal går ut på kan jag inte peka på vilken lag som reglerar avtalet eller ge några råd kring vilka påföljder du kan kräva. Vill du ha mer hjälp är du därför välkommen att höra av dig till Lawlines telefonrådgivning. Numret är 08-533 300 04 och den är öppen mån-fre kl.10.00-16.00. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ogiltighet och skadestånd för avtal som har ingåtts under tvång

2020-02-23 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |En person i vår närhet har blivit utnyttjad av två personer som under hot förmått honom att ta lån och att köpa mobiltelefoner. Polisutredning pågår o förundersökningen är nästan klar. Vi hoppas på en rättegång inom kort med fällande domar.När det gäller skulderna för SMS-lån samt telefoner har vi haft dialog med företagen. Flera av dem har pausat sina fakturor, i andra fall har vi bestridit fakturorna. Vi hänvisar till att de avtal som skrivits inte är giltiga då det skett under hot och tvång.Från ett av företagen har vi nu fått ett brev. De erbjuder att skulden minskas med abonnemangskostnaden så att det som ska betalas endast är telefonerna. En minskning från 22 000 kr till 12000 kronor. Dock anges att detta erbjudande enbart gäller i 14 dagar. Accepteras detta inte krävs hela skulden in.De skriver: "I detta ärende ser vi således dig betalningsskyldig för hårdvaran eftersom avtalet tecknats av dig. På grund av omständigheterna så rekommenderar vi dig att meddela åklagaren ditt skadeståndskrav. Åklagaren kan då i de flesta fall driva skadeståndskrav mot gärningsmannen/männen för din räkning om du anmält ditt skadeståndsanspråk till Polisen."Vi är tacksamma för råd. Vår inställning är skulden ska föras över på de som hotat och tagit både telefoner och pengar. Finns det skäl att betala den lägre summan eller ska vi stå på oss? Vad händer vid en fällande dom? Förs skulden över på den som döms?MVH
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det gäller frågan om avtal som har ingåtts under hot/tvång aktualiseras 28 och 29 §§ i avtalslagen.Vid råntvång är avtal oftast ogiltiga28 § avtalslagen, som avser vad som brukar betecknas som råntvång, anger att en rättshandling inte är giltig om den som har ingått ett avtal har gjort det under hot som innebär trängande fara. Bestämmelsen är tillämplig endast under särskilt allvarliga hot, då den tvungne personen i princip inte har något annat val än att ingå avtalet. Råntvång åsyftar ett så starkt våld eller hot, att det brukar beskrivas som "med pistolen för pannan".Har den som ingått avtalet utsatts för ett sådant tvång, krävs också att personen "utan oskäligt uppehåll" efter att tvunget upphört informerar motparten i avtalet, om att denna var utsatt för ett sådant tvång. Gör personen inte det, har ett avtal kommit till stånd, trots att personen agerade under råntvång.Är kriterierna uppfyllda, är avtalet ogiltigt, även om motparten inte kände till att personen ingick avtalet under tvång. Personen måste i sådant fall inte betala.Vid lindrigt tvång är avtalet ogiltigt endast om motparten var i ond troEnligt 29 § avtalslagen gäller att, om personen likväl var tvungen att ingå avtalet, men inte under sådan trängande fara som åsyftas enligt 28 § avtalslagen, föreligger det som brukar betecknas som lindrigt tvång. Det kan röra sig om situationer då en tvungne personen upplever ett visst obehag och det kan vara genom hot eller utpressning, men ändå har möjlighet att avstå från att vidta handlingen.Enligt denna regel är ett avtal ogiltigt endast om motparten kände till att den personen var under tvång. Detta ska betraktas objektivt, innebärande att inte endast om motparten faktiskt insåg tvånget föreligger ogiltighet, utan även om motparten objektivt sett borde ha insett det. Det är sällsynt att detta ondtrosrekvisit är uppfyllt, varpå det ofta är så att den som har ingått avtal under lindrigt tvång blir bunden av avtalet.Om avtalet inte kan ogiltigförklaras går att få skadestånd från gärningsmännenOm förutsättningarna för ogiltighet inte är uppfyllda, är personen bunden av avtalet och är därför skyldig att i sådant fall fullgöra sin del av avtalet, trots att personen kan ha varit tvungen att ingå det. Betalningssansvaret förs inte utan vidare på gärningsmännen, utan det som får göras är att kräva dem på skadestånd.Genom att ingå avtalen har personen lidit en ren förmögenhetsskada. En sådan skada ska ersättas av den som har orsakat skadan genom brott (2 kap. 2 § skadeståndslagen). Eftersom gärningsmännen genom brottsliga gärningar har förmått personen att ingå avtalet, är de ersättningsskyldiga för de förluster personen lider på grund av avtalet och ska betala skadeståndet till den utsatte personen.Mitt rådDet är svårt att säga precis hur ni ska göra, eftersom jag inte är insatt i ärendet.Men är det så, att det är sannolikt att kraven för att att avtalet ska vara ogiltigt inte är uppfyllt, enligt vad jag har beskrivit ovan, är personen bunden av avtalet. Personen bör då betala företaget och sedan kräva gärningsmännen på skadestånd för den förlust personen har lidit genom att ingå avtalet.Om ni anser att avtalet bör vara ogiltigt på grund av tvånget, därför att förutsättningarna för ogiltighet är uppfyllda, är personen inte betalningsskyldig. Då kan det däremot krävas att personen får föra en civilrättslig process mot företaget som kräver betalning, för att fastställa att personen inte är betalningsskyldig och prestationerna ska gå åter.Sannolikt kommer gärningsmännen att bli skadeståndsskyldiga, och den bästa lösningen är då att betala företaget och sedan kräva att gärningsmännen betalar skadestånd till personen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,