Rättshandlings ogiltighet vid demens
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att ägodelar ska föras över från din mor till er bror finns det tre sätt att göra det på. Er mor kan sälja t.ex fastigheten (överlåtelse), ge fastigheten som gåva eller skriva ett testamente där fastigheten ska tillfalla er bror. Det finns tre olika lagstiftningar att utgå från i detta fallet, Avtalslagen (AvtL), Ärvdabalken (ÄB) och dels lagen om verkan av avtal som slutits unde rpåverkan av en psykisk störning.
Avtalslagen
Enligt 31 § Avtalslagen (AvtL) anses ett avtal vara ocker om det finns ett uppenbart missförhållande mellan förmånen för motparten och det vederlag som utbetalats eller utlovats. Det handlar om att någon använder sig av någon annans oförstånd, lättsinne eller beroende ställning för att få ett oskäligt lågt pris eller bara få till ett avtal överlag. Bestämmelsen tillämpas dock restriktivt.
Vad det innebär i ert fall är om er bror har utnyttjat er mors demens för att få henne att sälja fastigheten till honom för ett oskäligt lågt pris så gäller inte det avtalet. Det räcker inte om exempelvis fastighetens marknadsvärde ligger på 3 miljoner kroner och er mor säljer det till er bror för 2,5 miljoner kroner, det måste vara större prisskillnad än så. Bestämmelsen kan även tillämpas i det fall er mor skänker fastigheten till er bror via ett gåvobrev, då ett gåvobrev anses vara en rättshandling som faller under regleringen av Avtalslagen.
Eftersom er mor har demens hade 30 § AvtL möjligtvis även kunnat tillämpas. Paragrafen reglerar den omständigheten att ena parten vilseleder den andra genom lämnade av oriktiga uppgifter eller underhållande av information samt att vilseledandet ska ha skett avsiktligen. Detta hade möjligtvis kunnat reglera den händelsen att er mor undertecknar ett avtal eller rättshandling på grund av att er bror har nyttjat er mors demens och intalat henne att han är någon annan eller att de har en annan relation än vad de egentligen har. Det är dock inte den typiska situation som 30 § tillämpas på.
33 § AvtL tillämpas också restriktivt och tar sikte på fall där en omständighet vid avtalets tillkomst som motparten har insikt om strider mot tro och heder. Den tar främst sikte på ohederliga affärstransaktioner men ogiltighetsgrundenkan även tillämpas vid psykisk störning (NJA 1966 s. 44), något som demens anses vara.
De troligaste paragraferna som blir tillämpningsbara i det fall er bror har nyttjat er mors demens för att få henne till att sälja eller skänka fastigheten till honom är 31 och 33 §§ AvtL. Skulle dessa paragraferna bli tillämpningsbara så ogiltigförklaras rättshandlingen som er mor ingick med er bror och ägandeförhållandet återgår till er mor. Eftersom er bror är medveten om att er mor har demens och de tidigare haft dålig relation så talar detta starkt för att ni skulle kunna använda er av dessa paragrafer i en eventuell situation som beskrivits. Det gäller dock att ni kan bevisa att påskriften av en rättshandling beror på demenssjukdomen.
Lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning
Enligt lagen om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning finns bestämmelser som reglerar ett avtals giltighet när en part lider av en psykisk störning. Om ett avtal ingås medan en part är påverkad av en psykisk störning, är avtalet ogiltigt. När ett avtal är ogiltigt ska prestationerna återgå, vilket innebär att pengar, föremål eller liknande ska återlämnas. I fallet med ett gåvobrev eller försäljning av fastighet innebär detta att fastigheten ska återgå. Demenssjukdom anses vara en psykisk störning, vilket innebär att lagen även omfattar fall där någon part varit dement.
Bevisbördan vid påstående om att en psykisk störning förelåg vid avtalets ingående ligger hos den som åberopar ogiltigheten. Det är alltså den som hävdar att gåvobrevet eller försäljningen är ogiltigt som måste bevisa att det var på grund av demenssjukdomen som parten skrev på rättshandlingen. Demenssjukdomen behöver inte ensamt ha legat till grund för att rättshandlingen skrevs på, utan det räcker med att sjukdomen ska ha medverkat till handlingen (påskriften). Det ska alltså finnas ett orsakssamband mellan sjukdomen och påskriften.
Testamentes ogiltighet
Enligt 13 kap. 2 § ÄB gäller inte ett testamente, om det har upprättats under påverkan av en psykisk störning. Som sagt faller demens under psykisk störning. Om er mor skulle upprätta ett testamente under påverkan av hennes demens kan ni enligt 14 kap. 5 § ÄB väcka klandertalan mot testamentet, men det måste göras inom sex månader efter det att ni erhöll del av testamentet.
Brott
Den som genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, döms för bedrägeri till fängelse i högst två år (9 kap. 1 § Brottsbalken). Er bror kan alltså göra sig skyldig till bedrägeri om han lurar er mor och det ger honom ekonomisk vinning och er mor ekonomisk skada. Brott är dock allmänt svårare att påvisa, då bevisbördan i brottmål är högre än i civilrättsliga mål. Det är därför oftast enklare att ogiltigförklara ett avtal eller testamente enligt tidigare beskrivna civilrättsliga sätt.
Avslut
I det fall er mor skulle sälja, testamentera bort eller skänka fastigheten till er bror under påverkan av hennes demens har ni flera lagar att nyttja er av för att ogiltigförklara rättshandlingen, men ni måste kunna visa att det skedde under påverkan av hennes demens. Enligt vad ni beskrivit verkar ni dock ha goda möjligheter för att kunna göra det.
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare.
Du är även välkommen att höra av dig på nytt genom våra betaltjänster eller ordinarie byråverksamhet.
Med vänlig hälsning,
