Vad krävs för att återkalla en skriftlig fullmakt?

2020-02-13 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan jag som fullmaktsgivare ALLTID återkalla en fullmakt direkt till tredje man utan fullmäktiges kännedom även om den fullmakt som jag utfärdat är en skriftlig fullmakt där utgångspunkten är enligt § 16 2 kap Avtl att den måste återtas eller förstöras? Enligt § 13 räcker det ju med ett direkt meddelande till tredje man men som jag tolkar det så handlar det om fullmakt som är direkt meddelad till tredje man, vilket är en meddelandefullmakt. Grundregeln är ju trots alls att en fullmakt skall återkallas på samma sätt som den utfärdades på. Ex:Låt säga att jag utfärdar en fullmakt till min polare som ska köpa en bil till mig hos en viss återförsäljare. Jag utfärdar en skriftlig fullmakt till honom men ångrar mig dagen innan. Jag skriver därför ett mail till bilhandlaren, som inte har läst mailet följande morgon, där jag återkallar fullmakten. Min polare vet inte om detta. Han åker därför dagen efter och köper bilen som jag angett i fullmakten då han inte vet om att jag sagt upp fullmakten. Blir jag bunden av köpet eller räcker det med mailet till återförsäljaren även fastän han/hon inte har läst det?
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Återkallande av skriftlig fullmaktHuvudregeln när det gäller återkallande av fullmakter är precis som du skriver i din fråga, det vill säga att en fullmakt återkallas på samma sätt som den utfärdades på. Systematiken i avtalslagen (AvtL) när det gäller just återkallande av fullmakt är att respektive fullmaktstyps paragraf berättar hur fullmakten återkallas. Precis som du skriver så regleras den skriftliga fullmakten i 2 kapitlet 16 § AvtL där det framgår att fullmakten måste återtas eller förstöras för att den ska anses återkallad.Om du däremot hade sagt till din kompis att du ville ta tillbaka fullmakten, och tredje man (bilhandlaren i ditt exempel), vet om eller borde veta om att du ville återkalla fullmakten, så kan 2 kapitlet 20 § AvtL bli tillämplig. Den innebär att avtalet är ogiltigt om du som fullmaktsgivare hade sagt till fullmäktige att du ville återkalla fullmakten samt gjort tredje man uppmärksammad om det, till exempel genom ett mail som i ditt exempel. Eftersom bilhandlaren inte har läst mailet enligt ditt exempel, så visste ju denne förmodligen inte om att du ville återkalla fullmakten. Däremot skulle man kunna säga att bilhandlaren borde vetat om det, eftersom en bilhandlare borde hålla koll på och läsa sin mail. Detta är dock inte en helt självklar bedömning, och det kan vara andra faktorer som spelar in.Slutgiltigt svar på din frågaEftersom det rör sig om en skriftlig fullmakt som regleras av 2 kapitlet 16 § AvtL, och eftersom du inte gjort din kompis medveten om att du ville återkalla fullmakten, så gäller det att fullmakten återtas eller förstörs för att den ska anses vara återkallad. Med vänliga hälsningar

Har ett bindande avtal uppstått då handpenning ej betalats?

2020-02-13 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej, vad gäller för handpenning mellan privatpersoner?jag har skrivit ett avtal med en person om att sälja min båt och där står att handpenning ska betalas vid tecknande, men efter 3 dagar har inga pengar kommit in, och vill jag häva avtalet. Hur länge måste jag vänta på handpenningen?har jag rätt att göra det?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar omständigheterna i din fråga som att handpenning var en förutsättning för att köpeavtalet skulle börja gälla och att din fråga då är vad som gäller när detta inte har uppfyllts. Då det rör sig om en båtförsäljning så kan Köplagen (KöpL) tillämpas i och med att det rör sig om försäljning av lös egendom (1 § KöpL). Köplagen används bara som utfyllnad om det finns omständigheter som inte är reglerade i det enskilda avtalet (3 § KöpL). I övrigt gäller alltså avtalsfrihet såvida formkrav för affären inte finns i lag, som vid exempelvis fastighetsaffärer. Detta är dock inte fallet vad gäller båtar. Avtal är bindande för parterna om anbudet och accepten överensstämmer, såväl muntliga som skriftliga (1 § Avtalslagen). Som jag förstår det så skulle handpenning alltså erläggas vid tecknandet av avtalet för att det skulle bli gällande. Då avtalsfrihet råder bör alltså inte ett bindande avtal ha uppstått genom signaturen i och med att avtalsvillkoret om erläggande av handpenning inte har respekterats och på så vis inte "aktiverat" avtalet. Detta innebär i sådana fall att du inte behöver häva avtalet, i och med att avtalet inte är giltigt på grund av köparens bristande i att uppfylla kraven som ni kom överens om för att köp skulle komma till stånd. Du bör dock meddela köparen detta för att undvika framtida konflikter. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gåvobrev eller tillägg i befintligt samboavtal?

2020-02-12 i Formkrav
FRÅGA |Jag behöver lite tips på hur man upprättar ett juridsikt kontrakt.Jag och min sambo har samboavtal idag och jag är ensam ägare på lägenheten och jag vill inte att hon ska köpa in sig i lägenheten men jag vill att hon ska känna att hon har en trygghet i om vi går isär så hjälper jag henne med att få ihop det sista pengarna till handpenningen på en lägenhet så att hon kan hitta en lägenhet i området. Vi har gemensamt barn tillsammans.Hur går man tillväga för att få ihop ett sånt avtal?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det ni skulle kunna göra, för att få ert önskemål uppfyllt är att antingen göra ett tillägg i ert samboavtal eller upprätta ett gåvobrev. Tillägg i samboavtal:Eftersom ett samboavtal redan föreligger mellan er, skulle ett alternativ därmed vara att ni lägger till ert önskemål i ert redan befintliga samboavtal. Observera att en ny underskrift av er båda sambor kan behövas i avtalet för att bevisa att ni båda är med på tillägget samt att detta sker skriftligt, 9 § Sambolagen.Gåvobrev:Genom ett gåvobrev kan du villkora dina gåva och samtidigt bidra till en ekonomisk trygghet för gåvomottagaren, det vill säga din sambo i detta fall. Det finns inga formkrav för hur gåvobrevet ska upprättas för att bli giltigt. Det som dock kan vara bra i ert fall är att skriva ett villkor i gåvobrevet om att gåvan endast blir aktuell i de fall ni skulle går isär, samt vilket belopp det gäller. Annars är det upp till er hur gåvobrevet ska utformas, eftersom det inte finns några formkrav för detta. Sammanfattningsvis är det upp till er hur ni vill utforma avtalet, men svårare än ett tillägg i ert redan befintliga samboavtal eller upprättande av ett gåvobrev behöver det inte bli. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är du välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Vad händer med samägd egendom om någon av delägarna gifter sig?

2020-02-11 i Samägandeavtal
FRÅGA |Om jag är ägare till hälften av en fastighet, vad händer om partnern gifter om sig innan vi gjort klart försäljning eller att jag blivit utköpt?
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 1:3 äktenskapsbalken framkommer att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Detta innebär att äganderätten inte rubbas när man ingår äktenskap. Du äger fortfarande din halva av fastigheten och den som äger andra halvan äger fortfarande sin del. Det finns dock bestämmelser som påverkar vad den andra ägaren av fastigheten kan göra med sin andel av den efter äktenskapet har ingåtts i äktenskapsbalkens 7 kap. Du har alltid rätt att förfoga över din del av egendomen på det sättet som du själv önskar, du kan således sälja din andel av fastigheten utan problem. Men om du vill sälja hela fastigheten (alltså även din partners del) så krävs det samtycke från den andre ägaren (2 § SamäL). Om du inte har samtycke till detta så kan du vända dig till domstolen som i regel beviljar sådana ansökningar om det inte finns synnerliga skäl som talar mot det (6 § SamäL) Sammanfattningsvis så kan man säga att din äganderätt inte alls påverkas. Det enda som kan bli annorlunda är om du skulle vilja sälja av hela fastigheten så skulle du i vissa fall behöva samtycke från partnerns och partnerns fru om förutsättningarna för det är uppfyllda i äktenskapsbalkens 7 kap. Och även i de fallet att det skulle vara svårt att få samtycke så kan det med största sannolikhet lösas via en ansökan till domstolen. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Bostadsrättsöverlåtelse genom gåva - krav?

2020-02-13 i Gåva
FRÅGA |Om jag köper en bostadsrätt o bor tillsammans med min 22-årige son o sen vill ge honom den i gåva. Finns det några hinder för detta?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med fråga!Om du vill att din son ska bli ägare till bostadsrätten kan du ge den i gåva till honom. För att gåvan ska anses giltig behöver du uppfylla vissa krav (6 kap. 4 § Bostadsrättslagen). Kraven innebär att gåvobrevet: ska vara skriftligt, signeras av givare och tagare, innehålla specificering av vilken bostadsrätt det gäller. Är dessa krav uppfyllda står din son som ägare av bostadsrätten. I övrigt måste din son bli medlem i bostadsrättsföreningen för att få nyttja bostadsrätten (6 kap. 1 § Bostadsrättslagen). Det är föreningen själv som antar nya medlemmar efter ansökan utifrån bostadsrättsföreningens stadgar och uppställda krav för medlemskap (2 kap. 1 § Bostadsrättslagen). Med andra ord finns det inga hinder för dig att ge bostadsrätten till din son så länge du förhåller dig till dessa krav och din son blir medlem i föreningen i samband med att gåvan fullbordas. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gäller en framtidsfullmakt efter fullmaktsgivarens bortgång?

2020-02-12 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Har idag en framtidsfullmakt enligt lag (2017:310) som min styvfar skrivit under 2019-04-11. Tyvärr har han nu gått bort...men det står på fullmakten: gäller även efter min död. vad gäller nu när vi skall sälja hans fastighet...gäller denna?Fick av Svensk Fastighetsförmedling att det inte finns ngt värde i en sådan fullmakt....varför finns den då??Med vänlig hälsningJan Olof Stigh
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaRegler kring framtidsfullmakter regleras framförallt i lagen om framtidsfullmakter (LFF) samt delvis även i avtalslagen (AvtL). Vad krävs för att en framtidsfullmakt ska vara gällande?För att en framtidsfullmakt ska vara gällande krävs det att den som skriver fullmakten (fullmaktsgivaren) har fyllt 18 år (3 § LFF). Fullmakten ska dessutom vara skriftlig och vara bevittnad av två personer (4 § LFF). Vittnena måste veta om att det är en framtidsfullmakt de bevittnar, fullmaktshavaren får inte vara något av vittnena. Dessutom finns det krav på att visst innehåll finns med i fullmakten (5 § LFF). Dessa är: Det måste framgå att handlingen utgör en framtidsfullmakt Vem eller vilka som ska vara fullmaktshavare Vilka angelägenheter som fullmakten omfattar (I detta fall försäljning av fastighet exempelvis) Samt övriga villkor som gäller Upphör en fullmakt att gälla efter fullmaktsgivarens bortgång?En framtidsfullmakt fortsätter som utgångspunkt att gälla även efter det att fullmaktsgivaren dör (28 § LFF och 21 § AvtL). Detta gäller förutsatt att inga andra omständigheter talar emot det. Av frågan framkommer det att det i framtidsfullmakten tydligt står att denna ska gälla även efter fullmaktsgivarens död, därmed bör det inte finnas några omständigheter som talar emot att så inte skulle vara fallet.SammanfattningDet finns vissa krav som ställs för att en framtidsfullmakt ska anses giltig. Är dessa uppfyllda är framtidsfullmakten giltig även efter fullmaktsgivarens död, om inga särskilda omständigheter talar emot det. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Framtidsfullmaktens innebörd och tillämplighet vid bankärenden

2020-02-12 i Avtal
FRÅGA |Hej,Min mamma önskar att vi skriver en Framtidsfullmakt. Har letat runt lite och får bl a fram en speciell framtidsfullmakt just för bankärenden.Måste man ha en speciell framtidsfullmakt för just bankärenden, eller kan detta ingå i en vanlig generell Framtidsfullmakt? Verker ju inte rimligt att behöva ha två olika framtidsfullmakter.Vilken mall rekommenderar ni att vi använder? Finns ju både gratismallar och de som kostar.
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en annan fysisk person för att företräda denne om han/hon skulle bli sjuk, få försvagat hälsotillstånd eller av likande förhållande inte längre har förmåga att ta han om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten kan omfatta ekonomiska som personliga angelägenheter. Om ni önskar att upprätta en framtidsfullmakt ska ni upprätta denna fullmakt skriftligt och inför två vittnen som inte är fullmaktshavare. Vidare ska det framgå av fullmakten vem eller vilka som är fullmaktshavare och som har rätt att företräda fullmaktsgivaren samt vilka angelägenheter fullmakten omfattar. Det kan även vara bra att nämna när framtidsfullmakten ska börja gälla, vilket vanligtvis är när fullmaktsgivaren befinner sig i sådan situation att denne inte kan besluta själv om sina angelägenheter. Vidare finns ingen generell mall för hur en framtidsfullmakt ska se ut, förutom de formella krav som jag angav ovan. Detta beror på att fullmaktsgivaren ska vara så fri som möjligt för att utforma fullmakten på det sätt som passar hen. Sammanfattningsvis innebär det att en generell framtidsfullmakt borde räcka för era önskemål. Dock skulle jag även höra med den bank som är aktuell för just er, så att inte dem har några andra regler vad gäller detta. Men juridiskt är framtidsfullmakten fri, för att den ska kunna anpassas efter fullmaktsgivarens önskemål. Och slutligen gällande vilken mall du ska använda så är det ovan nämnda formkrav som ska vara uppfyllda för en giltig framtidsfullmakt. Men om du skulle önska mer hjälp, för just ditt ärende och hur din fullmakt ska upprättas, rekommenderar jag dig till att vända dig till någon av våra skickliga jurister här på Lawline. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fördelning av kostnader och nyttjanderätt i stuga mellan delägare

2020-02-09 i Samägandeavtal
FRÅGA |hej,jag ær delægare till en stuga i Sverige ( jag bor i Norge)vad sæger svensk lag om førdelning av kostnader och nyttjanderætt mellan delægare? Det finns inget avtal om dette mellan delægarna, Stugan ær ett arv från våra førældrar.Med vänlig hälsning
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samäganderättslagen reglerar situationenEftersom ni inte har något avtal som reglerar hur ni ska dela upp kostnader och nyttjanderätt mellan er delägare, så är det samäganderättslagens regler som gäller. Samäganderättslagen är en lag som reglerar just samägande av egendom i de fall där samäganderättsavtal saknas. Jag kommer här nedan redogöra för vad lagen säger i de situationer du funderar kring.Storleken på era lotterDu nämner inte i din fråga hur många delägare ni är och ifall varje delägare äger lika stor del i stugan, eller om någon äger en större del än de andra. Utgångspunkten enligt samäganderättslagen är att lotterna fördelas lika efter antalet delägare (1 § samäganderättslagen). Detta innebär att är ni två delägare blir alltså era lotter ½ var, är ni fyra delägare blir era lotter ¼ var och så vidare. Denna regel gäller så länge inget annat framgår. Kan däremot något annat förhållande visas (exempelvis att det framgår av ett testamente att ni ärver olika stora delar) gäller detta framför utgångspunkten i 1 §. Exempelvis; om ni är två syskon och det ena ärvt ¼ av stugan, medan det andra syskonet ärvt ¾ är era lotter också så stora, d v s ¼ respektive ¾ .Kostnader för förvaltning delas efter era lotter När ni nu vet hur stora era lotter är säger 15 § samäganderättslagen att kostnaderna för förvaltning av gemensam egendom ska delas mellan delägarna i förhållande till deras lotter. Är ni två delägare som äger lika stor andel var bör kostnaderna med andra ord delas lika mellan er. Är ni däremot två delägare där den ena äger ¼ medan den andre äger ¾ bör istället kostnaderna delas enligt dessa andelar. Nyttjandet förutsätts ni komma överens om självaVad det gäller nyttjanderätten säger egentligen samäganderättslagen ingenting om hur uppdelning bör ske mellan delägare. Det som däremot sägs är att om delägarna inte kan komma överens om nyttjandet kan en god man efter ansökan av någon av delägarna förordnas att omhänderta egendomen under viss tid (3 § samäganderättslagen). Enkelt uttryckt förutsätts delägarna alltså själva komma överens om nyttjandet, och ifall detta inte går är sista utvägen att en god man förordnas att omhänderta egendomen tills delägarna kommit överens. SammanfattningsvisSamäganderättslagen fastslår att ni ska fördela kostnaderna för stugan efter era lotter i stugan. Varje persons lott är det samma sak som dennes andel. Gällande nyttjandet säger lagen ingenting om hur det ska fördelas, utan ni förutsätts komma överens om detta på egen hand. Går inte detta kan en god man förordnas tills vidare. Enklast för att undvika konflikter i framtiden är dock att försöka skriva ett samäganderättsavtal som just reglerar nyttjandet. Avtalet går bra att skriva på egen hand, men det går också bra att ta hjälp av en jurist om ni känner er osäkra på hur ni ska göra. Genom ett avtal kan ni förhoppningsvis undvika konflikter kring nyttjande i framtiden! Lycka till och hoppas att du fått svar på din fråga! Vill du ha ytterligare hjälp, exempelvis med upprätta ett samäganderättsavtal, går det bra att boka tid med någon av våra jurister. Du är då varmt välkommen att maila mig på tora.odin@lawline.se, så återkommer jag med uppgifter om pris och hur vi kan hjälpa dig vidare.Vänligen,